Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning



Relevanta dokument
Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Med kränkande särbehandling

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Alkohol och droger på arbetsplatsen

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Hot och våld inom vården

Personlig pensionsrådgivning

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

It s all about bra Arbetsmiljö

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Reviderad Reviderad

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Psykosocial belastning på arbetsplatsen

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Olikheter är en styrka

Rutin gällande Lex Sarah

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Krisstöd och förebyggande åtgärder

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

IT, stress och arbetsmiljö

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Förarbete, planering och förankring

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Inledning 1(16) Svarsdatum Lise Donovan ARBETSMILJLÖVERKET STOCKHOLM 2011/

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar

Nationella jämställdhetsmål

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

Lönepolicy. Landskrona stad

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Ansvaret för arbetsmiljön

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Handlingsplan för alkohol- och drogrelaterade frågor

Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner

Verksamhetshandbok. Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal (6)

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Underlag arbetsmiljö. Må bra på och av arbetet Unionens arbetsmiljöpolitiska plattform. Kongressombuden December 2008

Bildningsförvaltningen

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Egenskattning av hälsan

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödluvans förskola Ht13/vt14

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge

Alkohol och droger riktlinjer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund


Skyddsombud hindrades inte

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET

Transkript:

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress drabbar nästan en fjärdedel av arbetstagarna inom EU. Studier tyder på att mellan 50 och 60 procent av alla förlorade arbetsdagar har samband med stress. Den ekonomiska kostnaden för arbetsrelaterad stress i EU-15 beräknades 2002 till ungefär 20 miljarder euro. Antalet individer som lider av arbetsrelaterad stress kommer sannolikt att öka. Mer information: http://osha.europa.eu/topics/stress

Varför är detta en så viktig fråga? Fler och fler lider av arbetsrelaterad stress, på grund av förändringar av arbetsupplägg eller organisation och ledning av arbetet, osäkra anställningsvillkor, osäker arbetsmarknad, ökad arbetsbörda och arbetstakt, större känslomässig press på anställda, våld och trakasserier på arbetsplatsen, dålig balans mellan arbete och fritid.

Vad är arbetsrelaterad stress? Människor blir stressade om de upplever en obalans mellan? de krav som ställs på dem och? de resurser de har att tillgå för att uppfylla kraven. Långvarig stress är en risk för säkerhet och hälsa. Stress kan leda till psykisk och fysisk ohälsa.

Vem drabbas? Arbetsrelaterad stress kan drabba? vem som helst på alla nivåer,? anställda inom alla sektorer,? alla anställda, oavsett organisationens storlek. Stress drabbar både enskilda och kollektivet:? Enskilda individers hälsa och säkerhet.? Organisationers hälsotillstånd.? Nationella ekonomiers hälsa. Stress är en risk för säkerheten på arbetsplatsen och kan bidra till andra arbetsrelaterade hälsoproblem, till exempel belastningsbesvär. Stress har stor inverkan på företagets resultat.

Symptom på arbetsrelaterad stress (1) På organisationsnivå: Frånvaro Hög personalomsättning Disciplinproblem Våld och trakasserier på arbetsplatsen Minskad produktivitet Misstag och olyckor Ökade kostnader på grund av ersättning eller sjukvård

Symptom på arbetsrelaterad stress (2) På individnivå: Känslomässiga reaktioner (lättretlighet, oro, sömnproblem, depression, hypokondri, utanförkänsla, psykisk utmattning, relationsproblem) Kognitiva reaktioner (koncentrationssvårigheter, minnesproblem, inlärningssvårigheter, svårt att fatta beslut) Beteendestörningar (missbruk av läkemedel eller droger, missbruk av alkohol och tobak, destruktivt beteende) Fysiska reaktioner (ryggbesvär, nedsatt immunförsvar, magsår, hjärtbesvär, högt blodtryck)

Lagstiftningen arbetsgivarens ansvar Enligt lagen är arbetsgivare skyldiga att hantera arbetsrelaterad stress på samma sätt som alla andra hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress kan förebyggas med rätt åtgärder. Den viktigaste metoden är riskbedömning. Arbetsgivare ska enligt lag genomföra regelbundna riskbedömningar på arbetsplatsen.

Vad är riskbedömning? Riskbedömning är en process för att utvärdera arbetsmiljörisker till följd av faror på arbetsplatsen. Det innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer? vad som kan orsaka skada,? om farorna kan elimineras, och om inte,? vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som behöver finnas för kontroll av riskerna. Riskbedömning är grunden för en framgångsrik hantering av arbetsrelaterad stress.

Riskbedömning för stress (1) Oavsett vem som gör riskbedömningen (arbetsgivaren själv, en anställd som arbetsgivaren har utsett eller en utomstående bedömare) är det nödvändigt att de anställda rådfrågas och görs delaktiga i processen. De anställda? känner sin arbetsplats och? det är de anställda som ska genomföra de förändringar som kan behövas av arbetsförhållanden eller arbetsmetoder. Det går inte att avgöra endast utifrån situationen hur mycket stress den kan orsaka.

Riskbedömning för stress (2) Riskbedömning för stress bygger på samma grundprinciper och processer som bedömning av andra yrkesrelaterade risker. Det finns olika metoder, men för de flesta företag fungerar en enkel femstegsstrategi bra: 1. Identifiera faror och personer i farozonen 2. Utvärdera och prioritera riskerna 3. Besluta om förebyggande åtgärder 4. Vidta åtgärder 5. Övervaka och granska

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (1) Viktiga faktorer i samband med stress är bland annat alltför stor arbetsbörda eller exponering för fysiska risker, de anställdas möjligheter att styra sitt arbete, de anställdas förståelse av sina yrkesroller, förhållandet mellan de anställda, bland annat frågor som våld och trakasserier, stödet från kolleger och chefer och vilken utbildning de anställda behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (2) Vi är alla sårbara, i förhållande till den press vi utsätts för vid ett givet tillfälle. Faktorer som kan göra det lättare att avgöra vem eller vilka grupper som löper störst risk är bland annat? frånvaro, hög personalomsättning, aggressiv ton i kommunikationen, olyckor, psykosociala problem, hälsoproblem och klagomål från anställda. Anställda som kan löpa särskilt stor risk, t.ex. funktionshindrade, migrerande arbetare, unga och äldre anställda, ska ägnas särskild uppmärksamhet.

Steg 2: Utvärdera och prioritera riskerna Utvärdera risker med de identifierade farorna genom att bedöma? hur sannolikt det är att faran orsakar skada,? hur allvarlig skadan kan bli,? hur ofta arbetstagarna exponeras (och hur många arbetstagare som exponeras). Lista riskerna efter betydelse. Använd listan för att upprätta en åtgärdsplan.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder (1) Det är bättre att förebygga följderna av arbetsrelaterad stress än att reagera på dem när de väl har inträffat. Arbetsrelaterad stress kan förhindras genom rätt arbetsupplägg och arbetsledning. Effektiva åtgärder för att förebygga arbetsrelaterad stress är bland annat att? ge de anställda tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter,? ge de anställda tydliga arbetsbeskrivningar,? belöna de anställda för goda prestationer,? se till att de anställda kan komma med klagomål och ta klagomålen på allvar,? ge de anställda möjlighet att styra över sitt arbete.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder (2) Andra effektiva åtgärder för att förebygga arbetsrelaterad stress är bland annat att minimera de fysiska riskerna, låta de anställda vara delaktiga i beslut som påverkar dem, anpassa arbetsbördan efter varje anställds förmåga och resurser, utforma arbetsuppgifterna så att de blir stimulerande, definiera arbetsroller och ansvar tydligt, ge möjligheter till social samvaro och undvika otydlighet när det gäller anställningstrygghet och karriärutveckling.

Steg 4: Vidta åtgärder Sätt in förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. För att åtgärderna ska kunna införas på ett effektivt sätt behövs en plan som visar? vem som gör vad,? när en uppgift ska vara genomförd,? vilka medel som avsätts för att genomföra åtgärderna.

Steg 5: Övervaka och granska Effekten av åtgärder för att förebygga eller minska arbetsrelaterad stress ska övervakas. Riskbedömningen ska ses över? varje gång en större förändring sker av arbetsupplägg, arbetsorganisation eller arbetsledning,? om befintliga förebyggande åtgärder är otillräckliga eller föråldrade,? regelbundet, för att kontrollera att resultaten av riskbedömningen fortfarande gäller.

Dokumentera riskbedömningen Riskbedömningen måste dokumenteras Dokumentationen kan användas för att? förmedla information till berörda personer (anställda, skyddsombud, chefer osv.),? bedöma om nödvändiga åtgärder har införts,? ge tillsynsmyndigheter material,? anpassa åtgärderna om förhållandena ändras.

Var kan man få hjälp? På Europeiska arbetsmiljöbyråns webbplats finns omfattande information och många råd som kan vara till hjälp:? En avdelning om arbetsrelaterad stress med exempel på god praxis från hela EU finns på http://osha.europa.eu/topics/stress? En avdelning om riskbedömning, med verktyg och checklistor, finns på http://osha.europa.eu/topics/riskassessment? Information om arbetsrelaterad stress särskilt avsedd för små och medelstora företag finns på http://sme.osha.europa.eu/products/stress_at_work? Information om riskbedömningskampanjen finns på http://hw.osha.europa.eu

http://hw.osha.europa.eu Bra för alla. En europeisk kampanj om riskbedömning