Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Transkript

1 Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen. Riskbedömning är en process för att systematiskt utvärdera olika arbetsmiljörisker som uppstår till följd av faror på arbetsplatsen. Vid en riskbedömning granskas alla delar av arbetsplatsen och det arbete som utförs där: Man bedömer vad som kan orsaka skada, om risken för olyckor eller hälsofaror på längre sikt kan elimineras eller, om så inte är fallet, vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som bör vidtas. Med hjälp av riskbedömningar kan arbetsgivarna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att eliminera eller minimera riskerna för de anställda. Riskbedömning är det första steget i hanteringen av arbetsmiljöfrågor. Varför är det viktigt med riskbedömning? JT: Riskbedömningar är en hörnsten i EU:s arbetsmiljöstrategi. Om riskbedömningsprocessen inte genomförs på ett bra sätt eller inte utförs alls är det inte troligt att nödvändiga förebyggande åtgärder identifieras eller vidtas. Dessutom är olyckor och sjukdomar kostsamma. Vi har den mänskliga kostnaden för de anställda och deras familjer: bakom statistiken finns verkliga människor, var och en med sin egen historia. Vi har kostnaden för organisationer när problem uppstår, inklusive kostnader för försämrad produktivitet. Vi har dessutom kostnaden för staten, eftersom olyckor och sjukdomar utgör en belastning på hälso- och sjukvårdssystemen. God riskbedömning skapar däremot affärsmässiga fördelar. Organisationer kan sänka kostnaderna för olyckor och sjukdomar, minska sjukskrivningstalen och skadeståndskraven och minska personalomsättningen. Intervju J. Takala - Riskbedömning Sidan 1 av 5

2 Varför har du valt riskbedömning som tema för kampanjen? JT: Uppgifter och statistik om olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen visar att det finns ett stort behov av förbättringar. Var tredje och en halv minut dör en person i EU av arbetsrelaterade orsaker. Det blir cirka dödsfall varje år på grund av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Var fjärde och en halv sekund råkar en arbetstagare inom EU ut för en olycka som tvingar personen att stanna hemma i minst tre arbetsdagar. Det blir över 7 miljoner varje år. Förbättringar behövs framför allt inom tre områden: Statistiken på medlemsstatsnivå visar att ett mycket stort antal företag inte gör någon riskbedömning. Detta gäller framför allt små och medelstora företag, som utgör majoriteten av alla företag. Det är viktigt att förbättra bedömningarnas kvalitet. Alla viktiga risker måste uppmärksammas, inte bara sådana som är uppenbara, förebyggande åtgärder måste övervakas och bedömningen måste ses över regelbundet. Slutligen finns ett behov av att utbyta resurser (till exempel riskbedömningsverktyg) och erfarenheter beträffande god praxis. Kampanjen syftar till att ge arbetsgivare och arbetstagare den vägledning och information och de resurser som de behöver för att genomföra korrekta riskbedömningar och göra sin arbetsmiljö säker. Innebär inte riskbedömning ytterligare kostnader för företaget? JT: Riskbedömning är inte bara en skyldighet eller börda. Förutom att skydda arbetstagarna skapar riskbedömningen också ekonomiska fördelar. Olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen är kostsamma för organisationerna och staten. Problem som uppstår på arbetsplatsen påverkar produktiviteten och utgör en belastning på hälso- och sjukvårdssystemen. Genom att skapa säkra arbetsförhållanden kan företag minska kostnaderna för olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen. En korrekt riskbedömning bidrar till att minska sjukskrivningstalen, och tack vare färre ersättningskrav minskar även försäkringskostnaderna. Arbetstagare som är motiverade är mer produktiva och effektiva, och på så sätt minskar personalomsättningen. Allt detta gör att företagens konkurrenskraft ökar. En säker arbetsmiljö är bra för affärerna, och god riskbedömning är en lönsam investering. Vem ansvarar för riskbedömningen? JT: Arbetsgivare ansvarar enligt lag för riskbedömning, men i slutändan angår riskbedömning alla på arbetsplatsen, inte bara arbetsgivare och experter. Alla kan bidra på ett värdefullt sätt, och det ligger i allas intresse att förebygga olyckor och ohälsa. Intervju J. Takala - Riskbedömning Sidan 2 av 5

3 De bästa riskbedömningarna bygger på samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare, där de anställda är delaktiga i arbetet och där hela processen sker i samråd med dem. Varför ska arbetsgivare bry sig om riskbedömning? JT: Förutom det moraliska ansvar som en arbetsgivare har för att skydda arbetstagarna, har arbetsgivare inom EU också en rättslig skyldighet att garantera de anställdas säkerhet. Enligt EU:s ramdirektiv 89/391, som har införlivats i samtliga EU-medlemsstaters nationella lagstiftning, har arbetsgivare en rättslig skyldighet att ansvara för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. I vissa medlemsstater är kraven på en arbetsgivare att skydda arbetstagarna ännu strängare. Som en del i denna process måste arbetsgivare enligt lag genomföra effektiva riskbedömningar som ett led i en pågående riskhanteringsprocess. Är det inte för mycket begärt att kräva att företag särskilt små och medelstora företag ska gå igenom denna komplicerade process? JT: Riskbedömning kan vara en utmaning, framför allt för små företag. Men det behöver inte vara så. Riskbedömning är inte alltid en komplicerad eller byråkratisk process, eller en uppgift som bara experter kan utföra. Ofta är allt som behövs en enkel stegvis metod, och det finns många resurser och exempel på god praxis som kan underlätta processen. De vägledande principer som bör beaktas under riskhanteringsprocessen kan delas upp i fem olika steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Identifiera faror och personer i farozonen Utvärdera och prioritera riskerna Besluta om förebyggande åtgärder Vidta åtgärder Övervakning och granskning EU-OSHA förespråkar denna stegvisa metod, men det finns även andra metoder som fungerar lika bra, framför allt för mer komplexa risker och omständigheter. Låt mig slutligen säga att riskbedömning kan utföras av arbetsgivarna själva, av anställda som har utsetts av arbetsgivaren eller av externa konsulter och enheter. Många företag väljer att utföra riskbedömningen själva, och kampanjen underlättar den processen. När bedömningar görs av experter är det viktigt att de har tillgång till all information om den arbetsplats som ska bedömas, och att de även gör de anställda delaktiga. I slutändan är det dock arbetsgivaren som är ansvarig för bedömningen. Hur vet företag hur de ska agera utifrån resultatet av riskbedömningen? JT: När arbetsgivare fattar beslut om en strategi för att eliminera eller begränsa de risker som har identifierats vid riskbedömningen bör man beakta de allmänna Intervju J. Takala - Riskbedömning Sidan 3 av 5

4 förebyggande principerna: de ska undvika risker, bekämpa riskerna vid källan, byta ut det farliga mot det ofarliga eller mindre farliga, anpassa arbetet till individen osv. Arbetsgivare kan få vägledning om riskkontroll genom produktspecifikationer, nationell lagstiftning, nationella standarder och information från nationella myndigheter. Vad kan kampanjen erbjuda intresserade organisationer? JT: Det finns en stor mängd kampanjmaterial på kampanjens webbplats, på 22 EU-språk. Materialet består bland annat av affischer och broschyrer som ska öka medvetenheten, faktablad, exempel på god praxis, frågesporter, animationer med den populära seriefiguren Napo, en tidskrift med teknisk information och tips på hur man kan organisera och hantera aktiviteter. På webbplatsen finns också tillgång till riskbedömningsverktyg, till exempel checklistor utifrån bransch och fara, för att förenkla de praktiska delarna av riskbedömningen. Hur kan organisationer bli delaktiga i kampanjen? JT: I och med riskbedömningskampanjen ( ) kommer vi för första gången att övergå från en ettårig kampanjperiod till en tvåårig. Det ger oss bland annat mer tid att hitta partner som vill delta aktivt i kampanjen. Under dessa två år kommer många evenemang att genomföras tillsammans med de länder som innehar EU-ordförandeskapet och med kontaktpunkterna, vanligtvis de nationella arbetsmiljömyndigheterna i varje medlemsstat. Särskilda satsningar kommer att göras under Europeiska arbetsmiljöveckan, som äger rum vecka 43 varje år (för denna kampanj: oktober 2008 och oktober 2009). Enskilda personer och organisationer av alla storlekar kan delta i dessa evenemang eller organisera sina egna. De kan delta i säkerhetsdemonstrationer, utbildningar, seminarier och studiecirklar, affischtävlingar, partnerskap mellan företag och utbildningscentrum, projekt för god grannsämja mellan stora och små arbetsgivare, insatser för att upptäcka faror och inspektionsdagar. Under kampanjen delar man också ut utmärkelser för god praxis, för att uppmärksamma företag och organisationer som har gjort betydande insatser för att främja riskbedömning på arbetsplatsen. Slutligen är det viktigt att betona att byrån har infört ett stort antal program och åtgärder för att uppmärksamma dem som deltar i kampanjen. Det finns två nivåer av engagemang och erkännande: Alla som deltar aktivt i någon av kampanjaktiviteterna kan ladda ned ett deltagarbevis från vår webbplats. Allt du behöver göra är att informera oss om vad du har gjort eller var du har varit aktiv. Partnererbjudandet utgör nästa nivå och ger möjlighet att dra fördel av omfattande marknadsföring bland yrkesverksamma inom arbetsmiljöområdet, inom EU och i medier tack vare uppmärksamheten kring kampanjen för ett hälsosamt arbetsliv. Denna nivå är dock endast tillgänglig för de organisationer som vill bli officiell partner Intervju J. Takala - Riskbedömning Sidan 4 av 5

5 i kampanjen genom att delta på ett betydande sätt och öka insatserna med hjälp av sina nätverksmedlemmar. Som sagt, gå till vår webbplats om du vill veta mer om hur du kan bli en officiell kampanjpartner. Intervju J. Takala - Riskbedömning Sidan 5 av 5