Likabehandlingsplan Tomtaklint och Skärgårdens förskola Vt19-vt20
I Trosa kommun tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn, elever eller mellan vuxna och barn, elever. I Trosa kommun ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna. Mål för likabehandling Alla barn och elever i Trosa kommun ska känna sig trygga i förskola. Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller för annan kränkande behandling. De sju diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg Religion eller annan trosuppfattning med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga Kön begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet - Könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
TROSA KOMMUN Sida 2(10) Sexuell läggning så som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. -Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder. Begrepp & Definitioner: Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med ovanstående. Annan kränkande behandling ett uppträdande utan diskriminerande inslag som kränker ett barns värdighet. Befogad tillsägelse: Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte kränkande i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. De negativa handlingarna kan vara: verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, obehagliga mejl och sms. fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker. psykiska i form av utfrysning, (någon får ej vara med)iner, suckar, fniss och skratt. Direkt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får man inte bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.
TROSA KOMMUN Sida 3(10) Långsiktig strategi Vi förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling genom systematiskt arbete runt barns arbetsmiljö, återkommande värdegrunds-diskussioner med och mellan barn och personal, långtgående barninflytande, aktivt jämställdhetsarbete, med hjälp av tydlig ledning och kompetent personal med aktivt, gemensamt förhållningssätt, rutiner för kartläggning och utredning och i samarbete med föräldrar och myndigheter. Rutiner för om något inträffar Åtgärdsplan, se nedan Rutiner för utredning och uppföljning Alla händelser som beskrivs ovan skall dokumenteras på avdelningen och skickas vidare till förskolechefen för vidare utredning och rapportering uppåt. Uppföljning skall ske i arbetslaget eller med samtliga inblandade. Generell uppföljning av planen sker på APT en gång per år. Förälders och elevers deltagande i arbetet Personalen samtalar och arbetar dagligen på olika vis med likabehandling och vår värdegrund och barnens åsikter och funderingar kring det beaktas när vi gör en årlig revidering. Alla 5-åringar intervjuas kring trivsel och trygghet. Varje år görs också en föräldraenkät där frågor kring bl.a. trygghet, trivsel, diskriminering och kränkning tas upp och där möjlighet till att lämna funderingar och synpunkter finns. Personalen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund och de aktiva åtgärder vi kommer att arbeta med under året på föräldramöte en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. Görs årligen Likabehandlingsplanen och värdegrunden diskuteras på avdelningsmöten, personalmöten och föräldramöten under året. Likabehandlingsplanen finns på förskolornas hemsidor under kvalitetsredovisning. På en av förskolans planeringsdag eller 16-stängning gås likabehandlingsplanen igenom, årliga planen följs upp, ny kartläggning görs och ny årlig plan skrivs.
TROSA KOMMUN Sida 4(10) Åtgärdsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling 1. När barn diskriminerar/kränker varandra. Direkt agerande i den aktuella situationen avbryt uppkommen händelse. Ansvarig: Personal som ser händelsen. Meddela förskolechefen för vidare utredning och rapportering uppåt. När vuxen diskriminerar/kränker barn - avbryt uppkommen händelse - meddela förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning/rapportering uppåt. När vuxen diskriminerar/kränker vuxen avbryt uppkommen händelse meddela förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning och rapportering uppåt. 2. Bekräfta och trösta, samt föra samtal med de inblandade Ansvarig: Personal som sett händelsen samt ev. avdelnings/ansvars personal. 3. Använd konfliktlösningsmodell utifrån barnens ålder, mognad och förutsättningar, se förslag nedan. 4. Vid återkommande händelse, eller att samma barn är inblandad görs en individuell handlingsplan tillsammans med föräldrarna. Uppföljning skall ske enligt överenskommelse mellan personal/förskolechef och förälder. Ansvarig: Ansvarspersonal samt förskolechef och ev. elevhälsan. 5. Generell uppföljning av Åtgärdsplanen sker på planeringstid med avdelningspersonal och förskolechef. Ansvarig: Förskolechef. Konfliktlösningsmodeller: - Samla alla inblandade, låt samliga berätta hur de upplevt händelsen utan att bli avbrutna. När alla fått gjort detta upprepa/sammanfatta och ställ frågan vad kan vi göra istället. - Gör ett seriesamtal över händelsen med hjälp av streckgubbar inför alla inblandade.
TROSA KOMMUN Sida 5(10) Årlig plan mot kränkande och diskriminerande behandling Vt 2019 tom Vt 2020 för Tomtaklint och Skärgårdens förskola Bakgrund Förskolan har en likabehandlingsplan där arbetet mot kränkande och diskriminering beskrivs. Enligt skollagen 6 kap 8 ska förskolan också upprätta en årlig plan för att förebygga och förhindra kränkande och diskriminerande behandling av barn. Utvärdering Utvärderingen av de aktiva åtgärder vi skulle göra och fortsätta med under vt18- vt19, har nu gjorts av varje avdelning och utifrån det ser vi följande: Vi fortsätter att använda vårt medvetna sätt att bekräfta och benämna barnens positiva beteenden och handlingar utifrån att vi ser att det stärker barnen mer. Det leder i sin tur till att barnen visar och gör fler positiva handlingar och beteenden. Några avdelningar har också arbetat med kompisträd, kompishjärta och stjärna - vad jag är bra på eller vad mina kompisar tycker jag är bra. Det värdegrundsmaterial som använts, som t.ex. Kompisböckerna, Barnkonventionen och Bamse ger många diskussioner. Barnen pratar och visar mer medvetet hur man skall agera och vara emot varandra. Dagliga diskussioner med barnen om att man att det är okej att vara olika, tycka olika, vad som är rättvist eller orättvist gör att barnen blir stärkta, får argument och verktyg att använda sig av. Arbetet kring att behandla flickor och pojkar likvärdigt och inte förstärka traditionella könsmönster fortsätter. En del avdelningar uttrycker att de påminner varandra att vara medvetna om sitt språkbruk och att vi ska benämna barnen vid namn, vara mer observanta på pojkars och flickors talutrymme, utveckla och bli mer uppmärksamma på barnens lek för att se hur de använder sig av de olika sakerna/material i rummen och tillföra litteratur som belyser pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt. Vi ser att vi behöver bli mer observanta och studera/reflektera över vårt eget förhållningssätt. Vi behöver också se över vårt material. Har vi ett jämställt lekmaterial? Vilket lekmaterial hos oss använder mest pojkarna? Och vilket material använder flickorna mest? Vilket material använder de lika mycket av? Kan vi öka det materialet och minska det som segregerar? Vi behöver studera våra hemvrår. Vad leker de där? Vilka leker där? Om det är mest flickor, hur skall vi då få den att bli mer attraktiv för pojkar? Kan vi göra om den till Café, vårdcentral, affär eller t.ex. hunddagis? När det gäller att vara beredd och positiv till olika sorters familjekonstellationer och könstillhörigheter, så har en del tillfört ny litteratur till sin avdelning. De har också
TROSA KOMMUN Sida 6(10) pratat med barnen om att vi är olika, lever olika och att vi gör olika. Många av våra barn lever i olika bonusfamiljförhållanden och en del barn har föräldrar som lever i olika delar av världen. I arbetslagen lever vi i olika förhållanden som sambos, singlar och i samkönade äktenskap. Här kan vi utvecklas mer utifrån att vi får mer egna erfarenheter av att möta olika familjekonstellationer i vår förskola eller i andra situationer. Vi arbetar med inställningen att våga fråga, ha ett öppet förhållningssätt och öka kunskapen kring alla barnens familjeförhållanden. Att uppmärksamma och/eller berätta om olika traditioner som finns och firas bland barnen, det kan vi utveckla ännu mera genom att använda oss mer av föräldrarna. Vi arbetar för ett öppet och inbjudande förhållningssätt och att visa nyfikenhet till alla kulturer och traditioner. Vi ser att vi är bra på att lyfta de svenska traditionerna, men att vi behöver bli bättre på att lyfta andra nationaliteters traditioner. Barnen får då en större förståelse och insyn i hur andra familjer gör och firar. Avdelningarna har på olika vis försökt att alla barn ska få möjlighet att se och kunna få höra sitt modersmål på olika sätt. T.ex genom ljudböcker, olika appar, böcker, filmer, olika texter och bilder m.m. Vi hoppas att vi i framtiden enkelt ska få tillgång till material på alla olika språk vilket vi tror kommer underlätta för oss att möta alla barn med olika modersmål. Vissa språk är svårare att få tag i. Därav förs nu diskussioner på kommunnivå med inläsningstjänst och då ev. Pollyglutt. Flera av våra barn visar kunskaper kring att lära sig flera ord på andra språk. I sånger och ramsor lär sig barnen färger, djur och uttryck på olika språk som de använder sig av och visar att de kan. På en del avdelningar har man lärt sig stödord på barnens språk, som de använder sig av som hjälp vid t.ex. olika rutiner och i lek. Någon avdelning har också arbetat med de olika länder som finns representerade på avdelningen som ett projekt. De har då lärt sig att räkna, frukter och färger på de olika språken. De har också lyssnat på barnsånger, sagor, tittat på det landets alfabet, målat ländernas flaggor och gjort olika maträtter i lera. De har sedan avslutat varje land med att tillaga något typiskt för det landet. Det är härligt att se glädjen och stoltheten hos barnen när det talas om deras länder och de får lära sina kompisar sitt modersmål. Telefontolksanvändningen har ökat och används till största del vid utvecklingssamtal, men har även använts vid inskolningssamtal och i andra samtal. Det har resulterat i större delaktighet i och förståelse för verksamheten. När föräldrar har relativt bra svenska så förklarar vi för tolken att vi säger till när något behöver tolkas. Att använda tolk minskar risken för missförstånd. Vår aktiva uppmuntran till att barnen mer skall hjälpa varandra, lyssna på varandra, samtala mer med varandra, göra förlåt eller göra någon glad igen leder till ökad hänsyn, omtanke och hjälpsamhet mellan barnen samt bättre respekt emot varandra och ökad kamratskap. En del avdelningar har också använt sig av att gestalta olika värdegrunds- och
TROSA KOMMUN Sida 7(10) konfliktsituationer med hjälp av t.ex. dockor, flano eller sig själva genom drama. Barnen har då fått fundera kring och/eller gett idéer kring hur man kunde gjort istället. Direkta uppföljningar och feedback vid uppkomna situationer har lett till att barnen mer stannar upp och tänker till innan de handlar. Barnen får hjälp att få syn på andra lösningar i den uppkomna situationen. Närvarande, medvetna och aktiva vuxna är grunden till att positiva beteenden och handlingar utvecklas och befästs, samt bidrar till ökad likabehandling och motverkar diskriminering och kränkningar. Kartläggning Vi ser att de åtgärder vi arbetat med under förra året gett resultat och föräldrarna uttrycker i bl.a. utvecklingssamtalen och i föräldraenkäten att deras barn till mycket stor del är trygga, trivs och tycker det är roligt att gå till förskolan. Föräldrarna tycker också det arbete som görs kring detta ger resultat och de vill att vi fortsätter med det vi nu gör. De tycker också att vårt utökade arbete kring att stärka barns modersmål på olika vis är bra. Alla avdelningar har skrivit en återkoppling till föräldrarna kring föräldraenkätsvaren och uppmanat föräldrarna att ta upp om det är något de tycker vi kan förbättra och om de har någon ide om hur det då kan gå till. I intervjuerna av 5-åringarna framkommer att barnen är mycket positiva och känner sig trygga i förskolan. Vi kan utveckla intervjuerna med 5-åringarna lite mer, så att vi mer ingående kan be barnen beskriva hur det känns på olika platser. Tex. göra trygghetsvandringar. När det gäller likabehandling och jämställdhet skall vi inte hålla på med en massa åsikter, utan ta till oss av kunskapen från forskningen, vi ska planera för jämställdhet. Ta tag i normer och värderingar när de dyker upp. Utvärdera, reflektera och följa upp. Vi skall minska på skillnadsgöranden och risken för olikavärdering. Vi behöver ständigt träna på att minska på användandet av epitet, adjektiv och egenskaper på barnen. Utifrån detta har vi kommit fram till att fortsätta med många av de åtgärder som vi upplevt som framgångsfaktorer + att vi fortsätter vårt arbete kring likabehandling, jämställdhet och hur vi kan stärka barnens modersmål på olika sätt. Fortbildningar inom området normer och värde fortsätter och gemensamma nätverksträffar kring bl.a. läsningens betydelse/språk/modersmål och bemötande och förhållningssätt fortsätter. Mål Att hela tiden arbeta mot att barnen lär sig mer om kamratskap, hänsyn, omtanke, samarbete, turtagning och att dela med sig. Öka den sociala kompetensen, empatiska förmågan och samspelet samt öka toleransen för varandras olikheter och att det är ok att ha olika åsikter, se olika ut, ha olika traditioner, komma från olika länder, ha olika hudfärg, ha ett handikapp, ha olika sorters familjer, att det är okej att tycka om vem man vill och vilket kön man
TROSA KOMMUN Sida 8(10) vill, att alla är lika mycket värda och får göra samma saker om man vill, samt komma till tals lika mycket vare sig man är flicka eller pojke. Åtgärder att göra och fortsätta med: Benämna och bekräfta barnens positiva beteenden/handlingar. Ha en ständig dialog med föräldrarna kring vårt arbete med värdegrunden. Arbeta med att behandla flickor och pojkar likvärdigt och inte förstärka traditionella könsmönster. Benämna barnen vid namn, vara mer observanta på pojkars och flickors talutrymme, tillföra litteratur som belyser pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, utveckla och bli mer uppmärksamma på barnens lek. Fundera kring; Har vi ett jämställt lekmaterial? Vilket lekmaterial hos oss använder mest pojkarna? Och vilket material använder flickorna mest? Vilket material använder de lika mycket av? Kan vi öka det materialet och minska det som segregerar? Vara beredd och positiv till olika sorters familjekonstellationer och könstillhörigheter. Uppmärksamma och/eller berätta om olika traditioner som finns och firas bland barnen. Ge alla barn möjlighet att se och kunna få höra sitt modersmål på olika sätt. T.ex genom ljudböcker, olika appar, böcker, filmer, olika texter och bilder m.m. Använda oss mer av tolkar vid inskolning och olika samtal. Ha ständiga reflektioner/diskussioner kring normer och värden och likabehandling i arbetslaget. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra i olika situationer då någon behöver hjälp. Uppmuntra barnen att göra förlåt/göra en kompis glad igen. Aktivt uppmuntra barnen till samtal med och lyhördhet till sina kamrater. Arbeta med och ge akt på attityder och språkbruk. Ha direkt uppföljning och feedback vuxen till barn på uppkomna situationer och då t.ex. använda seriesamtal. Ha uppmärksamma och närvarande vuxna i barngrupperna ute som inne. Arbeta med rollspel - spela upp olika situationer barnen får komma med lösningar personal dokumenterar. Arbeta med lekregler. Arbeta mer med Barnkonventionen tillsammans med barnen. Arbeta med t.ex. Kompis sol, Stjärna-vad är jag bra på. Arbeta med och utifrån olika litteratur/material så som t.ex. Tilda med is och sol, Kompisböckerna, Snick-Snack och Vilda säger nej. Arbeta med olika lika utifrån åsikter och utseende. Arbeta med turtagning i olika situationer och aktiviteter. Arbeta med rättvisa - orättvisa och att rättvisa inte är att ge alla lika utan vad var och en behöver. Utreda och åtgärda I Likabehandlingsplanen beskrivs hur vi utreder och åtgärdar samt ansvarsfördelning för detta. Uppföljning och utvärdering
TROSA KOMMUN Sida 9(10) Vi följer under vårterminen 2020 upp och utvärderar hur de planerade åtgärderna genomförts och vad vi behöver arbeta vidare med utifrån vår utvärdering och kartläggning, föräldraenkätsvar och intervjuerna med våra 5-åringar. Detta skrivs in i nästa årliga plan samt bifogas till kvalitetsredovisningen. //Maria Jönsson, förskolechef Tomtaklint och Skärgårdens förskola