SLUTRAPPORT UTVECKLING AV HÄLSOCENTER VÄSTERÅS ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN NIOFÄLTAREN

SLUTRAPPORT UTVECKLING AV HÄLSOCENTER VÄSTERÅS ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN NIOFÄLTAREN Datum: 2014-01-27 Projektbenämning: Utveckling av Hälsocenter Västerås Rapport författare: Josefin Näs, projektledare Elisabeth Eriksson-Tillaeus, projektledare Ann-Sophie Hansson, projektägare Kompetenscentrum för Hälsa, Hälsocenter Västerås, Landstinget Västmanland elisabeth.tillaeus@ltv.se Rapportering avser: 2012-01-01-2013-12-31 Sammanfattning Projektet har beviljats medel under två år från Samordningsförbundet Västerås i syfte att ge möjlighet till riktade förebyggande insatser avseende levnadsvaneförändring till socialt utsatta grupper tex. arbetslösa, personer med invandrarbakgrund, sjukskrivna, och personer som har försörjningsstöd. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan, Västerås kommun och Arbetsförmedlingen. Hälsocenter Västerås är en permanent verksamhet inom Landstinget Västmanland sedan 2012-01-01, projektet har drivits som ett utvecklingsprojekt inom en befintlig verksamhet bland annat i syfte att främja samverkan mellan parterna. 1

Mot bakgrund av de resultat som finns i Liv & Hälsa 2009 framgår, att förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen, till exempel är det fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. En rad olika rapporter har också visat tydliga samband vad gäller hälsa mellan utbildningsnivå och ekonomisk situation. Så har t.ex. individer med kort utbildning och ekonomiska problem en sämre hälsa och sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva än de med lång utbildning och en god ekonomisk situation, (Resultat från Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor - Resultat från nationella folkhälsoenkäten. Västmanlänningarnas hälsa 2009, Östersund: Statens folkhälsoinstitut.) Deltagarna som kommer till Hälsocenter kommer antingen på eget initiativ, är hänvisade från myndigheter eller samarbetspartners. Efter ett bokat hälsosamtal där individens behov kartläggs slussas personen till deltagande i olika aktiviteter inom Hälsocenter, tex fortsatta individuella hälsosamtal, grupper eller prova-på-aktiviteter eller till andra lämpliga alternativ i andra aktörers regi, t.ex föreningar och studieförbund mfl.. Ett av målen har varit att de fyra myndigheterna /parterna vid utvärdering efter projektets slut, ska uppleva att Hälsocenter i Västerås är en värdefull resurs och ett komplement till andra rehabiliteringsinsatser för att få tillbaka eller bibehålla arbetsförmågan hos personer med olika bidragsbehov. Ett annat mål har varit att deltagarna ska följas upp utifrån olika parametrar, som t.ex myndighetshänvisning och deltagande i aktiviteter. Verksamheten har under projekttiden haft närmare 550 inskrivna deltagare, med en viss ökning från år ett till år två. Sjukskrivna och/eller arbetslösa deltagare har under 2013 utgjort ca 50 % av det totala antalet inskrivna. Av alla inskrivna deltagare, har i snitt drygt 53 % kommit på eget initiativ. 7,5 % har blivit hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 26,5 % från Hälso- och sjukvården, 9,1 % från Arbetsförmedlingen och 2,6 % Försäkringskassan. Vid en jämförelse mellan år ett och år två kan utläsas att en marginell ökning har skett vad gäller hänvisningar från FK, men däremot har Arbetsförmedlingen ökat med 14,6 % och Hälso- och sjukvården ökat med 8,8 %. Totalt har antalet hänvisningar ökat 18,5 % från år 1 till år 2. 80 % är kvinnor en siffra som i stort sett varit oförändrad genom projektet. 70 % av de inskrivna under 2013 är födda i Sverige, detta innebär en ökning med 10 % av utlandsfödda deltagare jämfört med 2012, en förändring enligt uppsatta mål. En fortsatt stor andel deltagare har skattat sin hälsa som förbättrad eller mycket förbättrad vid utskrivning efter deltagande hos Hälsocenter. Majoriteten av deltagarna är mellan 30 54 år, en grupp som dock fördubblats från år ett till år två är de mellan 25 34 år. Under de två år projektet pågått har närmare 40 gruppstarter ägt rum, utbudet har hela tiden ökat och utvecklats och kommit att bli ett av kännetecknen för en så kallas Västeråsmodell. Gruppverksamhet är både kostnadseffektiv och uppskattad av deltagarna, det är ett effektivt sätt att nå positiva resultat något som tydligt kan utläsas i deltagarnas utvärderinagr. I linje med uppsatta projektmål har projektet bidragit till att öka medvetenheten om Hälsocenter verksamheten ute hos myndigheterna/parterna. Vid utvärdering kan utläsas att Hälsocenter uppfattas vara en viktigt samarbetspartner och ett uppskattat komplement till den 2

egna verksamheten. Projektet har bidragit till ökad kunskap ute hos myndigheter och samarbetspartners om hälsans betydelse för individens förmåga till egen försörjning. Myndigheterna uppger att Hälsocenter upplevs som en resurs och ett komplement till andra arbetslivsinriktade insatser som pågår inom myndigheterna. Processdagar för projektet har genomförts den 20 november 2012, den 4 juni 2013 och den 10 december 2013 Internt inom organisationen har projektet sammanfattningsvis bidragit med värdefulla erfarenheter inför och under utbygganden av ordinarie verksamhet i andra delar av länet. Redovisningen nedan följer den för Samordningsförbundets valda rapporteringsmodellen den s.k. Nio-fältaren, där förutsättningar, process och resultat beskrivs utifrån projektets målgrupp, personal och organisation. 1.1. För deltagarna - Förutsättningar Deltagarna har hänvisats till projektet av Försäkringskassan, Västerås kommun, Arbetsförmedlingen samt Hälso- och sjukvården, alternativt har deltagarna uppsökt verksamheten på eget initiativ. Målgruppen är personer med behov av och motiverade till levnadsvaneförändringar, boendes i Västerås kommun, i åldern 16-65 år, med någon form av offentlig försörjning. Drygt 80 % är födda i Sverige. Deltagarna kommer från hela Västerås kommun, men i hög grad (drygt 40 % av besökarna) från bostadsområdena Bjurhovda Malmaberg, Önsta- Skallberget, Bäckby Råby samt Vallby - Pettersberg. Från Liv och Hälsa 2009- undersökningen har dessa områden också visats vara bostadsområden med en högre grad av ohälsa där befolkningen ofta har fler ohälsosamma levnadsvanor jämfört med Västerås kommun som helhet. Deltagarna har under projekttiden varit fördelade på drygt 80 % kvinnor och 20 % män, i huvudsak mellan 30-54 år. Under projektet har personerna som sökt hjälp av HC främst efterfrågat stöd gällande viktminskning, stresshantering och fysisk aktivitet, kostrådgivning och tobaksavvänjning. Ett dåligt eller mycket dåligt skattat hälsotillståndet vid inskrivningssamtalen beskrevs under 2013 av 35 % deltagare, 2012 var den siffran den samma. Motivationsgraden för att förändra sina levnadsvanor har varierat hos de hänvisade deltagarna liksom vilken information de fått av sin handläggare om Hälsocenter inför besöket. Deltagarna har någon form av psykisk och/eller fysisk ohälsa, lever ofta isolerade och har ofta även dålig ekonomi. Många har behov av någon att prata med och behov att hitta och stärka sin egen motivation och självkänsla. Det är många som behöver en social mötesplats, vilket gör att de har en rädsla för att röra sig vidare från Hälsocenter. Det finns ofta en psykosocial problematik man hör varken till psykiatrin eller till den psykosociala vården, vilket resulterar i att deltagaren inte hör hemma någonstans. Hälsocenter upplever att många deltagare konsumerar mycket vård, går ofta till läkare och äter mycket mediciner. 3

Behoven hos deltagarna har visat sig ofta vara att stärka tron på den egna förmågan och få en kunskap om vad de behöver för att må bra. Många ser yttre hinder och problem stå i vägen för det egna hälsoarbetet. De behöver ofta hjälp att fokusera på det som är positivt, det som är bra i livet och inte låta det dåliga ta över. Många deltar i andra projekt och åtgärder, men det finns de som inte har tillgång till några andra aktiviteter överhuvudtaget. Inte heller några kontakter med vare sig myndighetsperson eller vårdgivare. Från FK, Socialkontor ekonomi, och Arbetsförmedlingen kan det komma personer som upplevs som tyngre fall, ofta med en komplicerad problematik. Om handläggaren har styrt deltagaren till Hälsocenter och eventuellt i kombination med ekonomiska motiv, så påverkar det ofta deltagarens motivation negativt. Det är avgörande att handläggare som hänvisar personer till verksamheten är tydliga med att detta är en möjlighet och inte något ytterligare krav. Att det är ett erbjudande som personen kan välja att avstå utan att detta påverkar det övriga samarbetet med aktuell myndighet. 1.2. För deltagarna Genomförande och Process Hälsocenters deltagare har själva tagit en första kontakt med Hälsocenter via telefon, mail eller personligt besök. En förändring som gjordes under 2013 var att Hälsocenter inte längre kallar eller kontaktar deltagare på uppdrag av samarbetspartners. Anledningen till det var att deltagarna i hög grad uteblev när man själv inte tagit initiativ till kontakten. Erfarenheten visar även att de personer som gör allt för impulsartade anmälningar brukar ha tendens att inte fullfölja. Något att ta hänsyn till för framtiden i denna typ av verksamhet är också det faktum att det kan gå lång period från att en person fått reda på möjligheten till stöd och hjälp från Hälsocenter till att man tar kontakt och faktiskt bokar ett hälsosamtal. Det är viktigt att ta hänsyn till vart i motivationstrappan en person befinner sig och att det kan komma att ta flera terminer eller år till att gå från tanke till handling. Hälsocenter har noterat att de allra flesta som kommer på eget initiativ också stämmer in på de målgrupper som Hälsocenter riktar sig till, många har också befunnit sig i ett sammanhang där man fått information eller sett broschyrer eller affischer om Hälsocenter. En del har blivit tipsade av vänner som varit nöjda med stödet de fått på Hälsocenter. Det kan också finnas en felkälla i statistiken på antal hänvisade deltagare då en del kanske inte vill berätta att de t.ex. sett informationsbroschyren på Socialkontor Ekonomi eller vid besök hos sin kurator. Allt deltagande på Hälsocenter börjar med ett i förväg bokat hälsosamtal, under sista delen av projektet har detta första samtal kommit att utveckals till ett inskrivningssamtal där personen får fylla i en utförlig inskrivningsenkät med frågor runt livsstil och upplevd hälsa. Denna enkät fylls i ytterligare en gång, när personen skrivs ut, senast sex månader efter inskrivning. Blankett för samtycke i SUSAM har också använts där deltagaren vid första mötet med hälsovägledaren får skriva under att han eller hon samtycker till att vissa personuppgifter kommer att registreras och kan följas upp. När personen är inskriven upprättas en individuell plan tillsammans med deltagaren där behov av levnadsvaneförändring kartläggs. Deltagaren har sedan möjlighet att delta i sex stycken Lösningsfokuserade individuella hälsosamtal och/eller delta i lämpliga gruppaktiviteter. Stödet som ges till levnadsvaneförändring är alltså behovsstyrt och planeras tillsammans med deltagaren. Hälsosamtalen som bokas med 2-4 veckors intervall, här har noterats att det är det nödvändigt med en flexibilitet då behoven kan skifta kraftigt, vissa har behov av tätare träffar och stöd för att hitta motivation, kraft och förmåga till förändring. Andra ser gärna att det går längre tid 4

mellan samtalen då man upplever att man hinner genomföra mer och få tydligare resultat innan man kommer på uppföljning. Deltagandet hos Hälsocenter pågår under max 6 månader, därefter är tanken att individen i fråga har fått redskap att själv kunna fortsätta med förändringsarbetet eller ta del av annat utbud som finns att tillgå, t.ex. kurs inom studieförbund eller träna hemma med träningsprogram, vissa kan även med framgång slussas vidare till Självhjälpscentrum. Många deltagare uttrycker att de har mycket dålig ekonomi så stort fokus ligger på att hitta möjligheter som inte kostar så mycket pengar. Hälsocenter har under projekttiden startat och testat flera nya gruppaktiviter. Exempel på detta är Prova-på Avspänning och Prova-på Afrodans. Satsningen på utökad gruppverksamhet har fortsatt under hela projektet, då gruppverksamhet visat sig vara ett framgångsrikt koncept, som dessutom är kostnadseffektivt. Antalet grupper per termin är större nu än innan utvecklingsprojektet startade, vilket också hör ihop med lokalen att det fysiskt är möjligt att ta emot fler. På grund av efterfrågan har också målgruppsanpassade kom-igång grupper, t.ex. för språksvaga, provats under senare delen av projektet. Då ett av Hälsocenters mål är att nå ut till fler utlandsfödda medborgare, har man under senare delen av projektet också använt sig av tolk när behov funnits, både i enskilda samtal och i språkligt homogena grupper. Två lyckade Öppna hus har genomförts under projekttiden, sammanlagt med närmare 500 besökare. Allt från allmänhet och deltagare i olika projekt till handläggare, chefer och politiker har varit på plats och fått information om verksamheten. Aktiviteten uppmärksammades även av lokal radio och tv. För att ytterligare nå nya deltagare anordnades en större föreläsning i september 2013. Detta var en kostnadsfri föreläsning riktat mot Västerås befolkning kring temat Självkänsla, även detta mycket framgångsrikt med över 150 åhörare. Utöver arbetet med de deltagare som är inskrivna på Hälsocenter har en omfattande extern verksamhet pågått och utvecklats under projekttiden. Deltagare hos samarbetspartners eller i andra projekt, som har Hälsocenters målgrupper, har fått del av information om verksamheten, föreläsningar eller en prova-på- aktivitet. De personer som tagit del av dessa insatser och som i allra största grad kan ha kommit att påveraks positivt vad gäller ökad kunskap och motivation till livsstilsförändring, syns dock dåligt i statistiken då de sällan resulterar i inskrivna deltagare. I statistiken finns denna grupp registrerad i totalt antal men inte vilka eventuella positiva effekter de kan ha upplevt. Under hösten 2013 har dock en kort utvärderingsenkät tagits fram och börjat användas på dessa deltagare efter avslutad föreläsning. Allt för att få lite mer statistiskt underlag även från dessa grupper. 1.3. För deltagarna - Resultat och effekter Utvärdering av projektet visar att rätt målgrupper nåtts i enlighet med beskrivningen i projektplanen både vad gäller hänvisade deltagare och de som kommit på eget initiativ. Verksamheten har under projekttiden haft närmare 550 inskrivna deltagare, med en viss ökning från år ett till år två. Varav hänvisade 47 % och eget initiativ 53 %. Åldersgruppen 25 34 år har fördubblats från år 1 till år 2, 2013 utgör denna grupp 21,2 % av de inskrivna deltagarna. Sjukskrivna och/eller arbetslösa deltagare har under 2013 utgjort ca 50 % av det totala antalet inskrivna. Utlandsfödda deltagare har ökat med 10 % från år 1 till år 2, det totala antalet inskrivna deltagare födda utanför Sverige uppgår nu till ca. 30 %. En del av deltagarna har inte haft 5

resurser och eller motivation att fullfölja sina aktiviteter, grupper eller bokade hälsosamtal, utan uteblivit. Detta innebär att den här verksamheten tyvärr brottas med en ganska stadig frekvens av drop-outs, ca 25 % under hela projekttiden sammantaget. Som en följd får deltagarna numera mycket tydligare information vid första hälsosamtalet, t.ex. vad som händer om man uteblir de från fler än två tillfällen på aktiviteter och samtal utan att lämna återbud. Den slutsats som kan dras är dock att det är avgörande för ett lyckat och framgångsrikt deltagande att personen besitter egna resurser. Att ha förståelse och insikt i varför detta berör honom/henne är viktigt samt motivation och förmåga att ta del av verksamheten. Ett exempel på rätt målgrupp som fungerar mycket väl är deltagarna från Mac-projektet. De har tagit flera kliv framåt, är sugna på förändring och är handplockade till Mac-projektet vilket gör att de har resurser att tillgodogöra sig även Hälsocenters insatser på ett bra sätt. Erfarenheten från personalen på Hälsocenter är att en viss insikt och livserfarenhet dock verkar behöva ligga till grund för att söka upp och känna behov av denna verksamhet och att med detta kommer även en högre ålder. Slutsatsen kan vara att Hälsocenters målgrupp med unga vuxna, framöver, kanske bör innefatta främst personer mellan 25 30 år. En forsatt stor andel deltagare har skattat sin hälsa som förbättrad eller mycket förbättrad vid utskrivning efter deltagande hos Hälsocenter. Mot bakgrund av att många deltagare beskrivit att de mått mycket dåligt när de kommit till Hälsocenter samt att många också redogjort för en stor psykosocial problematik, är det ett gott betyg till verksamheten att så många ändå lyckats förbättra sin upplevda hälsa. En förutsättning att ta hänsyn till är det faktum att människor rör sig upp och ner över sin egen motivationstrappa. Det innebär att det kan ta längre eller kortare tid för en person att komma till förändringar och framför allt för att kunna påvisa en positiv hälsoeffekt statistiskt. Hälsofrämjande arbete är till stor del ett arbete som är långsiktigt och där de socioekonomiska vinsterna kan ligga ganska lång fram i tiden. Att bedöma nyttan av denna typ av verksamhet enbart utefter resultat från dessa två projektår känns därför varken rimligt eller rättvist. Projektet har hela tiden haft en extern medbedömare som under sista projektåret genomfört djupintervjuer med deltagare, handläggare/samverkansparter samt Hälsocenters personal. Syftet har varit att ytterligare bistå med ett oberoende och objektivt underlag vid bedömningen av verksamhetens nytta, resultat och effekter. Se bilaga 1 7. Några av de effekter och resultat som beskrivs av deltagare är kroppsliga och mentala förbättringar, upplevelse av att klara motgångar och svackor bättre idag än innan tiden hos Hälsocenters verksamhet. Viktnedgång och ökad fysisk kapacitet och styrka beskrivs och är mätbara resultat, detta har uppnåtts främst genom ökade kunskaper runt kost/näring och fysisk aktivitet samt praktisk hjälp att komma i gång med träning. Flera av de intervjuade beskriver att deltagandet hos Hälsocenter lett till ökad självkänsla och förbättrat självförtroende. Hos de intervjuade kan utläsas en ökad insikt om det egna ansvaret för sin hälsa och sitt mående och vikten av att själv ta ansvar för sina önskade förändringar. Även en insikt i hur avgörande det är med den egna motivationen för att lyckas framgår. Andelen män som sökt sig till Hälsocenter under projektiden har hållit sig stadigt på ca 20 %, Hälsocenter möter främst män, framför allt unga män, under externa insatser hos samarbetspartners, dessa insatser har under större delen av projektet dessvärre inte blivit synliga i statistiken. Under de två år projektet pågått kan man notera en ökning av det totala deltagarantalet med drygt 10 %. Av alla inskrivna under projektet har i snitt 7,5 % blivit hänvisade från Socialkontor Ekonomi, 26,5 % från Hälso- och sjukvården, 9,1 % från Arbetsförmedlingen 6

och 2,6 % från Försäkringskassan. 53 % av deltagarna har kommit på eget initiativ. Hänvisningarna från vården har ökat under projektåren, 8,8 % från år 1 till år 2, detta är mycket positivt då det var ett av de uppsatta målen för projektet. Speciellt under den senare halvan av projektet har en ökning noterats, detta tolkas som att verksamheten blivit mer känd inom den egna organisationen vilket kan vara resultatet av ett intensivt arbete med att marknadsföra verksamheten, informationer på arbetsplatsträffar samt samarbete med Hälsokoordinaterna ute i primärvården. Arbetsförmedlingens hänvisningar har under andra projektåret ökat med 14,6 % och totalt har antalet hänvisningar ökat 18,5 %, från 36,5 % år 1 till 55 % år 2. En ökning under den senare halvan av projektet är av deltagare som kommer från gruppboenden eller som har kontaktpersoner/stödpersoner för att klara vardagen. Dessa personer är en grupp som är svår att möta och hjälpa i den form som Hälsocenter arbetar idag. Livsstilsförändringar kräver motivation och egen vilja samt förståelse till varför förändring kan vara lönsamt. Det är också avgörande att det finns en förmåga att ta till sig information i den form som erbjuds, i dagsläget något som inte är anpassat för personer med speciella behov, och omsätta detta i praktisk handling. Här kan slutsats dras att ett behov finns som dock inte kunnat mötas inom ramen för detta utvecklingsprojekt. Viktminskning och stresshantering har sammantaget stått för över 70 % av besöksorsakerna båda projektåren. Det har under andra projektåret dock skett en ökning, i jämförelse mot 2012, på 2,4 % vad gäller antal som söker för stöd gällande fysisk aktivitet, Hälsocenter har haft som ett mål att locka fler deltagare till fysiska aktiviteter, framför allt cirkelträningen. Detta arbete bedöms som framgångsrikt då man under andra projektåret utökat cirkeltränings tillfällena per vecka till det dubbla med ett snittdeltagande som dessutom ökat ca. 25 %. Hälsocenters centrala lokaler på Stora Gatan uppfattats mycket positivt av deltagarna, många tar sig enkelt till verksamheten med kommunala medel. Även om placeringen mitt i stan är fördelaktig så är inte lokalerna optimalt tillgängliga för tex. personer med rörelsehinder, samt att de som kommer med bil uppfattar det som svårt och kostsamt att parkera. Det lösningsfokuserade arbetssättet som i huvudsak används som metod i Hälsocenters verksamhet har fungerat över förväntan med tanke på att deltagarna ofta uppfattas ha en komplex problematik som bakgrund. Följande citat får sammanfatta vad många beskriver i samtalen: "Åh du säger så bra saker. Det känns verkligen som jag får verktyg här och inte massa pekpinnar. Det är bra här, nu känner jag mig supermotiverad igen att köra på tills vi ses nästa gång". Jag har fått ett helt nytt tänk, mår mycket bättre och har ett helt nytt liv framför mig Utöver de individuella hälsosamtalen har i snitt åtta gruppaktiviteter i veckan genomförts under 2013, under hela projektet har närmare 40 gruppstarter ägt rum. Exempel på grupper som har bedrivits under projekttiden är Mindfulness, Medicinsk yoga, Kom-i-form, Afrodans, Stresshantering, Avspänning, och föreläsningar. Värt att notera är att antal grupper och aktiviteter har ökat under projekttiden men även att antal deltagare har ökat på de flesta aktiviteter. Gruppverksamhet har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att arbeta med deltagarna, det ger goda resultat och det uppskattas, något som de rapporterar i sina utvärderingar efter avslutad aktivitet. Detta sätt att bedriva verksamhet har visat sig bli en av 7

grunderna i den Västeråsmodell man under projektet arbetat med att hitta formerna för. En erfarenhet som visat sig är att det är viktigt att verksamheten hålls dynamisk, att det är ett kontinuerlig utflöde och inflöde av deltagare, detta håller verksamheten levande och verkar hjälpa deltagarna att röra sig framåt i sin utveckling. Därför är det viktigt att vara tydlig och konsekvent med, till exempel, att deltagande inte kan pågå mer än 6 månader. Erfarenheten och upplevelsen är att detta hjälper deltagarna att hålla fokus och bättre ta tillvara den tid man får möjlighet att delta. Under projektets gång har verksamheten hela tiden utvecklats och nya aktiviteter provats, lagts till och tagits bort. Under projektet första del startade man upp Provapå Mindfulness vilket har varit oerhört framgångsrikt med fulla grupper med upp till fyra gruppstarter per termin. Detta har kommit att i dagsläget vara en av de mest efterfrågade grupperna. Drop-in Meditationen har även den ökat i antal deltagare med ca 25 % under sista halvåret av projektet. Stresshanteringsområdet har sista projektåret förstärkts med ytterligare en gruppverksamhet i form av prova-på Avspänning. Ambitionen var även att testa att genomföra grupper med praktisk matlagning, detta har dock inte kunnat fullföljas då det i befintliga lokaler inte finns praktisk möjlighet till detta och att hitta ett externt kök att hyra under dagtid i närheten av Hälsocenter visade sig vara svårt. Den medicinska Yogan som erbjöds under projektets första del och som varit mycket uppskattad har tagits bort ur programmet då man hittills från Landstinget Västmanland inte anser att det finns tillräcklig vetenskaplig evidens för nyttoeffekten av denna aktivitet. Fallbeskrivning: kvinna i 50-årsåldern, sjukskriven för stress och värkproblematik. Har förutom hälsosamtal deltagit i prova-på medicinsk yoga samt meditation. Var vid de första besöken mycket låg både i sättet och i måendet. Talade tyst och långsamt, beskrev sig själv som en person som inte orkade med någonting. Idag skrattar hon och visar mycket mera energi. Hon har blivit inspirerad att börja med en hobby av en annan deltagare, och har även varit med och mediterat hemma hos en av de andra deltagarna. Hon har köpt en meditationsskiva och försöker öva så mycket hon kan på egen hand. Något som erfarenheten visar är styrkan och effektiviteten i gruppverksamhet, många deltagare beskriver vikten av att tillhöra en grupp, dela erfarenheter, hitta stöd och kraft samt utökat socialt nätverk. Dessa aspekter blir en bieffekt och ytterligare hälsoeffekt till den livsstilsfokus och förändring gruppen träffas runt. Följande inlägg är hämtat från Hälsocenters Facebooksida; Detta är verkligen ett guldställe, jag känner till dem från Västerås men tror att alla ställena är lika bra, härligt inspirerande och pushande med bra aktiviteter och härlig input - använd dem de är en verklig resurs! En framgångsrik aktivtet som genomfördes under sista projekthalvåret var att en extern föreläsare hyrdes in, Jaana Söderberg. Denna föreläsning var kostandsfri och hölls kvällstid för att marknadsföra och locka fler deltagare till Hälsocenter samt för att erbjuda en inspirerande kväll till både befintliga och potentiellt nya deltagare. Aktiviteten var mycket lyckad och lokalens 157 platser var så gott som fyllda. Den feedback som kommit efter detta har varit mycket positiv, bland annat från Hälsocenters deltagare och samarbetspartners och deras deltagare. Många vittnade om att de lämnade lokalen med många nya tankar, inspiration och motivation att jobba vidare med sin egen hälsa och sina tankar runt detta. Många uttryckte även önskan om liknande aktiviteter i framtiden. 8

Utöver alla de deltagare som varit inskrivna på Hälsocenter, har Hälsocenter nått ut till många målgrupper med information, föreläsningar och prova-på-aktiviteter. De externa insatserna har nått cirka 5000 personer under hela projektet, se 3.2. Hälsocenter har frikostigt ställt upp med dessa insatser under projektets gång, något som inte alltid genererat i så många nya inskrivna deltagare. Dock säger inte detta att dessa personer inte påverkats till positiva livsstilsförändringar. Frågeställningen som ställs handlar mer om att dessa personer inte syns i statistiken av inskrivna deltagare, vilket är det mätetal verksamheten bedöms utifrån och kommer bedömmas utifrån framöver. 2.1. För personalen Projektets förutsättningar Kompetenscentrum för hälsa (KCH) har haft uppdraget att skapa en organisation för projektet. En projektledare har drivit utvecklingsprojektet tillsammans med de tre ordinarie hälsovägledarna, som arbetar 80 %. I september 2012 projektanställdes en hälsovägledare med beteendevetenskaplig kompetens, som har lång erfarenhet av att arbeta med målgrupperna framförallt utifrån stressrelaterad ohälsa och stresshantering. Denna Hälsovägledare gick under våren 2013 över till en fast tjänst, i och med detta har ordinarie verksamhet officiellt förstärkts med beteendevetarkompetens. Arbetsgruppen har även under projekttiden, under 2013, haft ett föräldravikariat med allt vad det innebär av uppstart och upplärning av en ny medarbetare. Detta innebär ju även en påverkan av gruppdynamiken i arbetsgruppen. Från och med maj 2013 är projektanställningen 100 %, ytterligare en ny person har anställts på denna tjänst och fungerar som biträdande projektledare. Ordinarie projektledare gått in i rollen som verksamhetschef för hela Hälsocentrum Västmanland. Alla anställda är i dag kvinnor trots att ambitionen har varit att ha både kvinnliga och manliga hälsovägledare. Erfarenheter från ett tidigare projekt visar att antalet manliga deltagare ökade då en manlig hälsovägledare anställdes. I de djupintervjuer som genomfördes under våren 2013 framkom dock inte några negativa åsikter runt detta. De tillfrågade, både manliga och kvinnliga deltagare, uppfattar det inte som något problem för verksamheten med endast kvinnlig personal. Lokalfrågan fördröjde kraftigt planeringen under 2012 och mycket tid och kraft gick då åt till att hitta en permanent lösning. Detta ledde till att en del av verksamheten fick ligga nere under uppstartsfasen vilket i sig utgjort en stressfaktor för personalen. Idag, med anledning av hur verksamheten vuxit, uppfattas dock dessa lokaler redan som något bristfälliga samt trånga. Ytterst små personalutrymmen är ett påtagligt problem. Personalen upplever även tydliga begränsningar för verksamheten på grund av att lokalerna är små och inte helt är anpassade för den typ av aktiviteter som man vill bedriva. 2.2. För personalen Genomförande och process Projektet utgör en del av utvecklingen av Hälsocenter i Västerås, som är en permanent verksamhet sen 1 januari 2012 som följd av att ha drivits som ett mindre, lokalt projekt i Västerås västra stadsdelar under ca tre år. För personalen innebar det första projektåret att många nya rutiner införts i arbetssätt och metod. Detta tillsammans med bristen på en permanent lokal under första halvåret och samtidigt ett väsentligt ökat deltagarantal påverkade arbetsprocessen negativt med bla. en ökad stressnivå även om arbetsgruppen på det stora hela upplevde förändringarna som positiva. På grund av det ökade trycket på grupp- och samtalstider på kvällstid eller sen eftermiddagstid, har frågan om ensamarbete tidigare tagits upp och rutiner har nu utformats inom ordinare verksamheter för att undvika detta. 9

Under första projekthalvåret togs ett nytt enkät- och statistikprogram i bruk för att kunna följa och utvärdera deltagarna från inskrivning till utskrivning. Det har dock framkommit under projektets gång att det underlag denna enkät gett varit bristfälligt. För att ge ett mer rättvist och utförligt underlag och en mer fullständig och nyanserad statistik har en ny enkät arbetats fram av KCH, denna togs i bruk 1 september 2013. Denna enkät innebär en mer omfattande kartläggning av livsstil och upplevelse av hälsa och används både när deltagare skrivs in och när de skrivs ut. Detta innebär också att det första samtalet kommit att utvecklas till ett introduktionssamtal och inskrivningssamtal och att deltagaren efter detta har möjlighet till sex hälsosamtal. Exklusionskriterier utformades 2013 för att underlätta för hälsovägledarna att bedöma vilka som ska skrivas in på Hälsocenter. En påminnelselapp har utformats som deltagaren får med sig att sätta upp hemma som en påminnelse om nästa bokade tid. I ett försök att minska andelen drop-outs har det under hösten 2013 tagits fram en utvärderingsenkät för engångssamtal. Om personen är osäker på fortsatt deltagande, inte vill skrivas in eller hälsovägledaren bedömer att personen troligtvis inte kommer återkomma, skall denna enkät användas för att samtalet ändå ska registreras i statistiken och förhoppningsvis minska frekvensen av drop-outs. Man har även under hösten 2013 infört en utvärderingsenkät att använda vid externa föreläsningar (se 1.2). En för Hälsocenter ny metod med att utvärdera och kvalitetssäkra samtalet med deltagaren är ORS/SRS (Miller, S. D., and Duncan, B. L. (2004). The outcome and Session Rating Scales: Administration and scoring manuals. Ft. Lauderdale, FL: Authour) som har provats under projekttiden, dels för att säkerställa att deltagaren upplever att hälsosamtalet handlat om rätt saker, dels för att utvärdera om insatserna nått sitt syfte. Denna utvärdering har under sista projektåret beslutats att i första hand fortsättningsvis användas vid beteendevetarsamtal. Under hela projektet har Nio Fältaren använts på processdagar och vid rapportskrivning för att halvårsvis utvärdera projektet på alla nivåer, deltagare, personal och organisation. Ett påtagligt bekymmer är att, som tidigare nämnts, många av Hälsocenters deltagare uteblir från aktiviteterna utan att ringa återbud. Detta medför att en hel del arbetstid går förlorad och är ett hinder i arbetsprocessen. Det händer också att dessa personer uteblir för gott, utan att höra av sig. De går heller inte att nå via telefon eller mail och de blir då registrerade som drop-outs i statistiken. Av de deltagare som är hänvisade, tycks de som kommer från hälsooch sjukvården vara de mest motiverade och de som uteblir mera sällan. En metod som provats för att nå inskrivna deltagare, är att ringa med synligt telefonnummer, det har visat sig att deltagarna då svarar i större utsträckning. Under första projektåret infördes en tydligare gräns för hälsosamtalen. Maximalt sex hälsosamtal erbjuds samt att deltagare endast kan delta i en grupp i taget, eftersom många vill vara med i allt. Man har under projektets gång blivit mer och mer tydlig internt över regler och förhållningssätt. Detta har lett till att verksamheten blivit tydligare utåt. Idag är det rutin att informera varje ny deltagare om att tiden han/hon kan vara inskriven är begränsad till sex månader etc. Detta gör verksamheten tydligare för både anställda och deltagare. Något som visat sig under projektets gång har varit ett stort behovet av marknadsföringsinsatser. Att sprida kunskap och medvetenhet om Hälsocenters verksamhet har visat sig vara absolut nödvändigt då kunskapen och vetskapen om Hälsocenter, både inom den egna organisationen och hos samverkanspartners, varit ytterst begränsad. Det är dessvärre ett arbete som hela tiden behöver prioriteras då det visat sig gå långsamt och segt att etablera en grundläggande medvetenhet om verksamheten. Detta arbete skäl en del tid från 10

kärnverksamheten. Diskussioner har förts huruvida det är befogat att arbeta fram informationsmaterial på andra språk, hittills har Hälsocenter dock endast tagit hjälp av tolk vid behov. Ett nytt grepp för att nå ut till fler och framförallt nå en yngre målgrupp har varit att ta Hälsocenter ut i sociala medier. Detta har inneburit att verksamheten under sista halvåret av projektet startat en Facebooksida för Hälsocenter, det visade sig snabbt vara ett effektivt sätt att nå ut till befolkningen. Om detta leder till önskat resultat, alltså fler besökare, framför allt unga vuxna, är fortfarande för tidigt att bedöma, det är något som får utvärderas under kommande år. Dock kan noteras att under den första månaden av närvaro på Facebook har det mest sedda inlägget setts av över 650 personer, vilket visar på en stor spridning. Åldersfördelningen hittills ligger på 23 % som är mellan 25 34 år och endast på 6 % i åldrarna 18 24 år, detta stärker upplevelsen av att unga vuxna i denna verksamhet snarare ligger från 25 år och uppåt än upp till 25 år. Anmärkningsvärt är även det att könsfördelningen på de som gått in och gillat sidan är 80 % kvinnor och 20 % män, en könsfördelning som motsvarar den för verksamhetens inskrivna deltagare. Något som testats vid några tillfällen är en form av hjälp till självhjälp. Det har inneburit att personal från Hälsocenter åkt ut till grupper, i dessa fall grupper med invandrarkvinnor, som haft en önskan att komma igång med träning. Hälsocenter har bistått med musik och övningshäfte, genomfört träningspasset med gruppen några gånger för att de sen ska kunna fortsätta i egen regi. Hälsocenter har även erbjudit att utbilda ledare i dessa grupper. Detta arbetssätt har dock tyvärr hittills inte fått den respons som skulle behövas för att fortsätta arbeta aktivt med detta. Återigen lyser det igenom vad stor förutsättningen för ett lyckat arbete är av deltagarnas egen vilja, motivation och känsla av eget ansvar. Även förståelse om varför aktiviteter av detta slag är viktiga för hälsan och välbefinnande är nödvändigt. Man kan även dra slutsatsen att verksamheten hade kunnat utvecklas ytterligare om lokalerna varit mer tillåtande. En större lokal med till exempel ett kök hade erbjudit fler möjligheter till aktiviteter och grupper. Framför allt hade detta varit något som gynnat de personer som är mer hjälpta av att konkret göra saker praktiskt istället för att endast prata om förändringar etc. Hälsocenter är helt och fullt beroende av att vara flexibelt och dynamiskt för att hela tiden anpassa och bemöta den efterfrågan verksamheten möter från befolkningen. Då efterfrågan och behov har en tendens att förändras, ibland ganska snabbt, är det absolut nödvändigt att kunna bemöta detta för att undvika ett statiskt arbetssätt och upplägg. Det här leder följaktligen till att utbud och aktiviteter även forsättningsvis kommer variera från termin till termin och år till år. 2.3 För personalen Resultat och effekter Deltagarna har ofta en komplex problematik och saknar ibland tillräcklig kraft och motivation för att genomföra livsstilsförändringar. Det är vanligt förekommande att problem i den psykosociala situationen överskuggar allt annat, tex stora problem med ekonomin, dålig psykisk hälsa och ensamhet. Trots allt upplever hälsovägledarna en meningsfullhet i arbetet med de personer som hänvisats - det finns alltid något att bygga på för att stärka en individs hälsa och många deltagare har under dessa två år gått framåt i skattningen av sin upplevda hälsa. Hälsovägledarna har under projektets gång uttryckt behov av mer kunskap om de olika bidragssystemen för ökad förståelse och för att kunna ge bättre stöd till deltagarna. Under 11

projektets första år tog personalen på Hälsocenter därför del av information om sjukförsäkringen från Försäkringskassan samt information om arbetslöshetsförsäkring från Arbetsförmedlingen och försörjningsstöd från Socialkontor Ekonomi. Hälsovägledarna upplevde att första projektåret innebar ett stort arbete med att få igång fungerande statistik och enkäter för uppföljning och utvärdering, något som förväntats från ledning och politiker. Det är under projektets sista del som detta arbete tagit ytterligare ett steg i utvecklingen och systemet är än mer utvecklat och arbetet mer implementerat i ordinarie verksamhet. Med anledning av det ökade antalet tunga ärenden och komplexa behov vissa deltagare uppvisar, erbjöds all personal handledning mellan december 2012 och maj 2013. Under 2013 har personalen fått en utbildningsdag i presentationsteknik och retorik. I syfte att utveckla och stärka arbetsgruppen genomfördes en dag för teambuilding 2013 där temat var salutogent förhållningssätt. Personalen har även ökat sin kompetens genom metodutveckling i att använda och utvärdera verksamheten med hjälp av Niofältsmodellen. Personalen har under projekttiden kontinuerligt fortbildat sig inom den Lösningsfokuserade metodik som i huvudsak används i verksamheten. Metoden bedöms fungera mycket framgångsrikt vilket gör det motiverat att fortsätta. Den externa medbedömmaren har bland annat utvärderat projektet genom intervju med personalen, se bilaga 1. Personalen upplever att det under projektets gång skett en ökad tydlighet runt verksamheten, detta har underlättat arbetet. Det uppfattas som att det är viktigt att tydlig och klar information måste kommuniceras för att nå de personer som är mest lämpade för verksamheten så att antalet drop-outs inte blir för stort. En effekt av detta är att verksamheten upplevs som mer dynamisk, fler personer som passerar igenom och ingen som fastnar för länge på grund av individuella överrenskommelser. Detta upplevs av personalen som lyckosamt och även om många deltagare gärna skulle stanna längre respekteras de uppsatta regler som finns. Det uppfattas till och med som att det gagnar deltagarna på så sätt att den begränsade tiden gör att många deltagare tar bättre vara på den tid de får. Då verksamheten har prioriterade målgrupper måste arbetet anpassas för att uppnå dessa mål. För att bättre nå till exempel unga vuxna har en arbetsgrupp bildats för att arbeta vidare med denna fråga. Verksamheten behöver, som sagts tidigare, vara flexibel för att möta de olika behoven hos de personer som söker hjälp. Det kan handla om hur täta samtalsintervaller olika personer är i behov av och om det finns aktiviter som passar de olika prioriterade målgrupperna, unga, språksvaga etc. 3.1 För organisationen förutsättningar Initiativtagare till projektet är KCH och styrning och ledning har skett genom styrgruppen som representeras av tjänstemän på chefsnivå eller motsvarande från alla myndigheterna samt finansiärer och projektledaren som sekreterare. Projektet har även en referensgrupp med representanter från myndigheter, samarbetspartners, företagshälsovård och föreningsliv. Projektarbetsgruppen har bestått av personalen vid Hälsocenter Västerås, representant från Självhjälpscentrum var initialt aktiv i arbetsgruppen. Som ovan nämnts i rapporten har lokalfrågan fördröjt projektet och bristen på ändamålsenlig lokal gjorde att stora delar av verksamheten gick på sparlåga under första projekthalvåret. Detta har också medfört att projektbudgeten haft ett överskott och en reviderad budget lämnades in för 2012. I övrigt har den budget projektet varit tilldelad uppfattats som tillräcklig. På grund av ökat antal deltagare så är lokalfrågan är åter aktuell då även nuvarande 12

lokaler är bristfälliga, som beskrivits ovan, detta uppfattas ha begränsat förutsättningarna för verksamhetens utveckling. Under projektets andra år gjordes en förändring i den ordinarie verksamhetens exklusionskriterier. Detta innebar att verksamheten gick från att vända sig till personer i arbetsför ålder till att inte sätta någon övre åldergräns för deltagande. Detta var en ändring som blev följden efter mediala debatt angående diskriminering av personer över 65 år. Som en följd av detta ökade inskrivningen av äldre personer under en period, något som ordinarie verksamhet behövde bemöta omgående med resurser som annars kunnat vikas åt ytterligare projektarbete och utveckling. 3.2 För organisationen Genomförande och process Under första projekthalvåret, som var en uppstartsfas, hade Hälsocenter Västerås fokus på att informera om verksamheten till samverkansparter. Handläggare inom Socialkontor Ekonomi samt personal inom Hälso- och Sjukvården fick information om verksamheten. Därutöver togs en broschyr om Hälsocenter fram för spridning till bland annat handläggare och vårdpersonal och för att kunna dela ut till tänkta deltagare. Information om Hälsocenter Västerås på Landstinget Västmanlands externa hemsida, www.1177.se uppdateras kontinuerligt. Hälsocenter finns även sen slutet av 2013 på facebook; Hälsocenter - Landstinget Västmanland Verksamheten har kontinuerligt utvärderats under dessa två år, detta för att säkerställa att projektet hela tiden nått rätt målgrupper samt för att ge kontinuerlig feedback till projektledare och hälsovägledare. Utvärderingen av projektet har genomförts varje halvår, detta har sammanställts i sammanlagt tre delrapporter. Strukturen för processdagar och rapporter följer självvärderingsmodellen Niofältarens principer. Utvärdering av projektet har även genomförts av extern medbedömare, genom intervjuer av deltagare, handläggare, vårdpersonal och Hälsocenters personal under 2013. Syftet har med detta varit att få värdefull feedback på vilken nytta projektet har haft både för deltagarna, Hälsocenters samarbetspartners samt den egna personalen. Den externa medbedömare har varit knuten till projektet för att följa processen och därmed kunna säkra en objektiv bedömning av projektets resultat, se bilaga 1-7. En ändring i hur deltagare registreras i statistiken genomfördes under våren 2013. Deltagare som kommer till Hälsocenter för information i grupp från en samarbetspartner, och därefter själv ringer och bokar tid för ett hälsosamtal, anses som hänvisade och inte att de kommit till Hälsocenter på eget initiativ. Antalet hänvisningar från samverkansparter har ökat under dessa två år. Under 2012 blev Hälsocenter inbjudna att ge information om verksamheten till handläggare hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Under 2013 valde Hälsocenter att bjuda in Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till informations- och samverkansträff med fokus på att nå ut till fler unga vuxna. Tyvärr var det bara representanter från Försäkringskassan som anmälde sig och deltog på denna träff. Under 2013 genomfördes även två informationsträffar för Hälsokoordinatorerna inom Västerås primärvård. Den första träffen var välbesökt och uppskattad och efter önskemål beslutades att dessa träffar ska vara återkommande en gång varje termin. Andra träffen Hälsocenter bjöd in till var dock tyvärr inte lika välbesökt. Avgörande är att Hälsokoordinatorerna ute på vårdcentralerna ges tid och resurser att avsätta för samverkan med Hälsocenter och för arbetet som Hälsokoordinatorer. 13

Hälsocenter kan vara en stor hjälp för personalen ute i primärvården, verksamheten kan med fördel fungera som en avlastning och ett komplement. Det krävs dock ett fortsatt arbete runt detta även om en ökning av anvisningar på närmare 9 % från vården kan noteras under det andra projektåret. Hälsocenter som verksamhet är starkt beroende av att få hänvisningar och hjälp att informera målgrupper om verksamheten via samverkansparter. Hos dessa finns nämligen majoriteten av de prioriterande målgrupper verksamheten har och vill nå ut till. På grund av detta har det under hela projektet pågått ett stort arbete med att skapa, bevara och utveckla kontakterna med samarbetspartners. Detta har lett till att ett flertal externa projekt och verksamheter har velat samverka med Hälsocenter på olika sätt. Allt från information om verksamheten till föreläsningar och prova-på aktivteter har Hälsocenter, i stor omfattning, erbjudit och levererat under senaste två åren, både till personal och deltagare inom offentlig och privat sektor. Under projektets första år mötte Hälsocenter närmare 3500 personer på detta sätt med en fördelning mellan könen på ca. 50%. Motsvarande siffra låg på drygt 1600 för 2013, det uppfattas som naturligt att det under projektets första år lades mer resurser och efterfrågan var större då projektet var nytt. Verksamheter som Hälsocenter bedrivit ganska omfattande samverkan med under projektets två år kan bland annat nämnas; Västerås folkhögskola, Jobbpunkt Väst, Mac, Eductus, Krami, Reumatologen, Uno, Sesam, Hermods och Vägen in. Under sista delen av projektet har en rad nya kontakter tagits som förhoppningsvis kan komma att utvecklas ytterligare i den ordinarie verksamheten. Exempel på detta är; Anhörigcentrum, Skolsköterskor och skolkuratorer, Ungdomsmottagningen, Psykologer inom BVC och MVC och Work4you. Under projektets gång har en nära samverkan bedrivits med ett av de andra pågående projekten inom Samordningsförbundet, Romane Droma. Här har Hälsocenter fungerat som en kompletterande aktör och stöttat verksamheten med ett antal hälsoinriktade halvdagar under 2013. Målgruppen för denna verksamhet stämmer väl överrens med Hälsocenters målgrupper. Trots att samverkan har varit ledordet under dessa projektår har det varit svårt i praktiken. Kommunikation och samverkan med involverade aktörer har lämnat mer att önska när man sammanfattar detta projekt. Det har visat sig i allt från bristfälligt deltagande i referensgruppsmöten och styrgruppsmöten, detta gäller dels fysisk närvaro men även input och ideér till projektet, till svårigheter att hitta kontaktvägar och nyckelpersoner i de olika organisationerna/myndigheterna. Flera av referensgruppens deltagare har även bytts ut vid ett flertal tillfällen under dessa två år vilket gjort det svårarbetat och trögt att komma vidare. Ett annat problem som visat sig försvåra samverkan med myndigheterna är deras upplevt höga personalomsättning. I kombination med erkänt bristande rutiner för att internt föra ut och sprida information om Hälsocenter inom dessa myndigheter/organisationer blir det hela svårarbetat. Sammanfattningsvis uppfattas det som att förutsättningarna för att hitta effektiva och framgångsrika vägar till samverkan förutsätter att alla inblandade parter ser vinningen och styrkan i detta, något som uppfattas ännu inte vara helt i hamn i Västerås. Det uppfattas även som att lyckosam samverkan är svårare att uppnå i en lite större stad, många parter, hög personalomsättning och hög arbetsbelastning kan vara några orsaker till detta. En framtida samverkanspartner i Västerås blir det nystartade samordningsteamet. Hälsocenter 14

har goda erfarenheter från Norra Västmanland med att samarbeta med samordningsteam och i en stor stad som Västerås kommer det sannolikt att gynna samverkan genom att ha några få handläggare som kontaktpersoner. 3.3 För organisationen Resultat och effekter Organisationen för projektet har fungerat bra. Styrgruppen kallades till fyra möten 2012 och till fyra möten under 2013. Referensgruppen var kallade till totalt tre möten under 2012, samt fyra möten 2013. Närvaro och deltagandet på alla dessa möten har dock varierat och representanter från alla myndigheter har sällan funnits representerade. Projektarbetsgruppen har mötts regelbundet varje månad. Ingen processdag genomfördes under första projekthalvåret då projektet befann sig i en uppstartsfas, men den 20 november 2012 genomfördes den första processdagen där totalt 22 representanter från projektets olika grupper närvarande. Den andra processdagen genomfördes den 4 juni 2013 med totalt 13 deltagare, till största del representanter från Landstinget. Projektets sista processdag hölls vintern 2013, 13 personer deltog, tyvärr saknades stora delar av styrgruppens representanter, FK, AF och Soc. För att ge dessa personer möjlighet att komplettera med sina åsikter, erfarenheter och värdefulla input har man i efterhand bett dem att skriftligen bidra. Dessvärre har ingen till dags dato valt att göra detta. Lokalfrågan tog, som ovan nämnts, mycket tid och kraft i anspråk innan den slutligen fick sin nuvarande lösning i april 2012. På grund av de tillfälliga lokalerna var många aktiviteter inte möjliga att sätta igång under första projekthalvåret och antalet deltagare bokade för hälsosamtal var kraftigt reducerade. Den första augusti 2012 skedde inflyttningen i de nya lokalerna på Stora gatan 44 och verksamheten fick tillgång till funktionella arbetsrum samt eget grupprum och rum för fysisk aktivitet. Det stora inflödet av ärenden under hösten 2012 gjorde att verksamheten nästan direkt var trångbodd. Projektledaren flyttade ur lokalerna 1 januari 2013 på grund av platsbrist. Med anledning av att arbetsbelastning ökade under hösten 2012 har ytterligare personal anställts i ordinarie verksamhet under våren 2013 vilket medfört att en mindre ombyggnation varit nödvändig att genomföra för att få tillgång till fler rum. Projektet hade ett överskott i sin budget år 2012, i huvudsak beroende på att lokalfrågan inte löstes förrän andra halvåret 2012, vilket medförde att personal inte heller kunde anställas. Reviderad projektbudget lämnades in till Samordningsförbundet i maj 2013. I linje med uppsatta projektmål har projektet bidragit till ökad kunskap ute hos myndigheter och samarbetspartners om Hälsocenters verksamhet och hälsans betydelse för individens förmåga till egen försörjning. Positivt är att myndigheterna uppger att Hälsocenter upplevs som en resurs och ett komplement till andra arbetslivsinriktade insatser som pågår inom myndigheterna. Såväl handläggare som vårdpersonal som Hälsocenter haft kontakt med under dessa två år ser mycket positivt på verksamheten och på det sätt Hälsocenter arbetar; med att stötta och bygga på det friska och det som faktiskt fungerar! I de intervjuer som genomförts med handläggare från samverkansparters och myndigheter framgår ytterligare bevis på Hälsocenters möjligheter att påverka folkhälsan i Västerås i positiv riktning. Verksamheten uppfattas vara en viktigt samarbetspartner och ett uppskattat komplement till den egna verksamheten. Se bilaga 3 7. 15

Ett mål för projektet har varit att arbeta för att öka antalet deltagare som hänvisas från Hälsocenters samarbetspartners se 1.3. Förhoppningsvis ger informationstillfällena som genomförts under projektåren ytterligare resultat på sikt. Internt i organisationen har projektet gett värdefulla erfarenheter inför och under utbygganden av ordinarie verksamhet i andra delar av länet. Erfarenheterna har bland annat belyst stora skillnader mellan att bedriva Hälsocenterverksamhet i en stor stad (Västerås) jämfört med en liten stad (Fagersta). På Hälsocenter Västerås finns en stor efterfrågan på bokade samtalstider och grupptider på sen eftermiddags- och kvällstid vilket saknas helt i Fagersta. Vidare har det funnits efterfrågan på många fler grupper i Västerås, medan bara någon enstaka grupp i Fagersta. Möjligheten till att komma på drop-in öppet har varit mycket lite utnyttjad i Västerås, i snitt 3-4 besökare per måndag som varit dagen för drop-in-tider. I Fagersta finns däremot en efterfrågan på drop-in i mycket större utsträckning. Slutligen, erfarenheterna visar att samverkansmöjligheterna där färre personer är inblandade som i en liten stad är enklare jämfört med i en större stad som Västerås. Det är svårare i Västerås att få personliga kontakter inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Registreringen i SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet), började först i oktober 2012 på grund av svårigheter med att få access till systemet. Så många deltagare som varit möjligt har därför inregistrerats i efterhand. Diskussion En diskussion som förts under hela projektets gång är om det är meningsfullt att rikta hälsofrämjande insatser till de grupper som mår allra sämst? Eller ska man kanske arbeta mer förebyggande och försöka nå grupper där man i ökad grad kan förebygga framtida ohälsa? Samma sak gäller grupper med speciella behov, dessa grupper uppfattas vara mer betjänta av en annan typ av hjälp. En tätare kontakt, daglig kontakt i sin vardag samt en annan typ av metodik och pedagogik, mer bilder, mer basal information och sambandsbeskrivningar samt mer fokus på praktik än på teori. Samtal kan uppfattas som ganska abstrakt och det kan vara svårt att ta till sig informationen för att sedan på egen hand omvandla den till aktivitet. Denna grupp skulle behöva ett mer dagligt stöd i en form som är anpassad till deras individuella möjligheter och begränsningar. Arbetet för att resurssvaga personer ska uppnå bättre hälsa och på lång sikt hitta olika vägar att ta sig tillbaka till ett aktivare liv och kanske ett arbetsliv, är ett mycket viktigt och långsiktigt arbete. Alla aktörer behöver dock samverka och hjälpas åt för att hitta de bästa lösningarna. Detta projekt kan visa att Hälsocenter är en resurs och ett komplement till den ordinarie arbetslivsinriktade rehabiliteringen som bedrivs av myndigheterna idag. Genom att bidra till individens förbättrade hälsa och livskvalitet kan möjligheterna öka till egen försörjning i framtiden. Hälsocenters framtid är relativt stabil, verksamheten är en ordinarie verksamhet inom Landstinget Västmanland. Det faktum att man under 2013 dessutom öppnat ytterligare två center bör anses som en stor framgång för länets folkhälsoarbete. Västmanland kan även med stolthet se att denna enhet inom Landstinget är i stort sett unik i Sverige. Förhoppningsvis kan den här verksamhet stå modell och förebild till andra Landsting med liknande ambitioner i framtiden. Hälsocenterverksamheten kan dock inte luta sig tillbaka och tro att det stora arbetet 16

är gjort, tvärtom kommer det i ännu högre grad behöva bevisas och övertygas om verksamhetens betydelse för Västmanlänningarnas hälsa. Nu när projektet är avslutat är det avgörande att ordinarie verksamhet kan fortsätta det arbete som grundlagts under projektåren. Det kan dock komma att krävas vissa förändringar utifrån nuvarande resurser och möjligheter, till exempel kommer inte samma utrymme finnas till externa insatser till samverkansparter. Fokus kan istället komma att ligga i att arbeta för att få fler personer inskrivna i verksamheten. Datum 2014-01-27 Josefin Näs Projektledare Elisabeth Eriksson-Tillaeus Projektledare 17

18

Bilaga 1 SLUTRAPPORT GÄLLANDE EXTERN MEDBEDÖMNING AV PROJEKT HÄLSOCENTER I VÄSTERÅS av Marita Mossberg, december 2013 19

Inledning Jag har under ett och ett halvt år följt projekt Hälsocenter i Västerås. Under denna tid har jag deltagit i styrgruppsmöten, referensgruppsmöten samt processdagar. Jag har även gjort intervjuer med deltagare, handläggare på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen och Landstinget samt med Hälsocenters personal. Jag har även intervjuat personalen på Hälsocenter i Fagersta för att få en referenspunkt. Därigenom tycker jag att jag har fått en bra grund för min externa medbedömning. Projektet som startade 1 februari 2012 har haft som syfte att utveckla en Västeråsmodell med riktade insatser av förebyggande karaktär till en målgrupp av personer som är arbetslösa, har diffusa psykosociala och psykosomatiska besvär, är i behov av socialt stöd/social aktivering samt personer med invandrarbakgrund med fokus på de områden i kommunen där behovet är störst. Ett syfte var också att verksamheten vid Hälsocenter skulle göras känd bland myndigheter och befolkning. Västeråsmodell Har då teamet lyckats att skapa en Västeråsmodell på den tid som de haft till sitt förfogande? Första halvåret var ett uppstartsskede där det största problemet var att hitta en lämplig lokal, vilket inte löste sig förrän i augusti 2012 så verksamheten kom inte riktigt igång förrän de fått dessa lokaler. Men efter ett lyckat Öppet Hus, då man nådde många personer som var nyfikna på den nya verksamheten, så var det inga svårigheter att få deltagare. Det blev snarare en svårighet för personalen att hinna med alla som ville komma, något som löste sig genom ökad bemanning. Under projekttiden har personalen haft möjlighet att pröva sig fram till vad som passar deltagarna bäst vad gäller aktiviteter och former för samtal. Detta har gjort att de märker att Hälsocenter i Västerås skiljer sig från övriga Hälsocenter i länet vilket tyder på att man har tagit hänsyn till storstadsproblematiken när man organiserat verksamheten i Västerås. Kvällstidsaktiviteter är t.ex. något som förekommer mer i Västerås än någon annanstans och man har också mer gruppverksamhet än övriga Hälsocenter. Personalen har även utvecklat regler och strukturer för verksamheten, utifrån behov som de sett varit nödvändiga för att arbetet med deltagarna i Västerås ska flyta på ett bra sätt och för att verksamheten ska komma så många deltagare som möjligt till del. Men de är klart medvetna om att dessa regler, som fungerar för de nuvarande deltagarna, kan komma att förändras om deltagare med andra behov kommer i framtiden t.ex. reumatiker eller personer som är aktuella för överviktsoperationer. Sådana deltagare kommer förmodligen att behöva mer än sex månader hos Hälsocenter eftersom t.ex. gruppen överviktspatienter kan behöva stresshantering innan man tar itu med vikten. Aktiviteterna måste också anpassas till varje sådan grupps speciella behov. Största svårigheten med en storstad som Västerås jämfört med mindre kommuner är att göra verksamheten känd bland befolkning och samarbetspartners. Man måste vara kreativ för att nå ut till en så stor folkmängd och behöver därför använda sig av media i många olika former. Personalen har insett att även om de informerat väldigt många personer under de två år som de hållit på så tar det tid att få någon spridningseffekt. Myndigheterna har stor omsättning på personal vilket blir ett problem eftersom informationen behöver upprepas kontinuerligt. Personalen har förutom annonser, Öppet Hus, anslag, broschyrer och muntlig information nu även börjat pröva sociala medier som facebook och detta är säkert ett bra sätt att sprida information till speciellt till yngre målgrupper som de hoppas nå. Det finns också idéer som 20