Brukarrevision. Göteborgsmodellen. Mer information finns på www.kvalitet.goteborg.se/brukarrevision

Relevanta dokument
Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Granskningsrapport. Brukarrevision. Daglig verksamhet Kärra-Rödbo Trägruppen Kärragruppen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision 13 november Boende för intellektuellt funktionshindrade. Klareborgsgatan 11

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR

Övning: Dilemmafrågor

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Världskrigen. Talmanus

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Mäta effekten av genomförandeplanen

Förarbete, planering och förankring

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Brukarrevision. Dagcenter Munkebäcken (tillhörande Vidkärrsgrupperna Härlanda SDF) Daglig verksamhet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Rapport avseende brukarrevision genomförd i Staffanstorp kommun avseende verksamheten boendestöd våren 2016

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Granskningsrapport Brukarrevision 2006

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Riktlinjer för. klagomålshantering

Likabehandlingsplan Gunghästensförskola

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Förskola, före skola - lärande och bärande


Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Finansierad av: Tell-Us

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Sammanställning av brukarundersökning inom dagverksamheten Skedala 2013

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012

DIALOG I KONFLIKT TRÄNGSELSKATT I BACKA

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Handbok för LEDARSAMTAL

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Korvettens förskola

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Brukardelaktighet i praktiken i LSS-verksamhet

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Lärarhandledning Jane Horney

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Lära och utvecklas tillsammans!

Självbestämmande och delaktighet

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Välkommen till din loggbok!

Musen Martina vinner en baktävling

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Pedagogiskt material till föreställningen

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Månadens värdighetsfråga. Vård- och omsorgsförvaltningen

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Lusten att gå till skolan 2013

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Bäckalyckans förskola

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/ Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Borgviks förskola och fritidshem

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Likabehandlingsplanen

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Brukarorienterad utvärdering av verksamhet inom Göteborgs Stad Brukarrevision

Service inom förmyndarverksamheten

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Transkript:

Mer information finns på www.kvalitet.goteborg.se/brukarrevision Stadskansliet, Organisation och IT-utveckling 404 82 Göteborg, telefon 031-61 10 00 Brukarrevision Göteborgsmodellen 12 13

Brukarrevision En brukarrevision granskar inflytande/delaktighet och bemötande. Det är en arbetsmodell där brukare är med i kvalitetsutvecklingen. FÖ H A NDI K A RE N PP N A R I N G A Göteborgsmodellen av brukarrevision är framtagen av de samlade handikapporganisationerna tillsammans med Göteborgs Stad. (Broschyr: Grunden Media, Göteborg 2006) För att en organisation ska fungera bra, måste den känna till och förstå sina brukares behov. Brukare är de som har behov av och använder organisationens tjänster. Göteborgs Stad har länge arbetat med att på olika sätt ta reda på brukarnas behov och önskemål. Ett sätt är att skicka ut enkäter. Att mäta inflytande/ delaktighet och bemötande med enkäter till brukare visade sig ibland vara mycket svårt. Men det finns andra sätt och metoder där brukarna kan berätta om hur stödet de är beroende av bör vara. En metod heter brukarrevision eller brukargranskning. En brukarrevision är att brukare granskar en verksamhet. På detta sätt tar man till vara den kunskap och erfarenhet som brukare har. Göteborgsmodellen av Brukarrevision Göteborgsmodellen av brukarrevision är enkel och effektiv. En brukarrevisionsgrupp består av två brukare, en närstående och en samordnare. De besöker en verksamhet under en dag. Gruppen ställer frågor till verksamhetens brukare och personal om inflytande/ delaktighet och bemötande. Gruppen skriver ner sina tankar i en granskningsrapport. Några dagar senare träffas gruppen tillsammans med brukare och personal från den undersökta verksamheten. Gruppen berättar vad som är bra och vad som kan göras bättre i deras verksamhet. Göteborgsmodellen kan med fördel användas inom andra områden, till exempel skola och äldreomsorg.

Närstående Brukarevisionsgruppen består av fyra personer: två brukare, en närstående och en samordnare. Brukare Närstående är en vän, släkting, god man eller kontaktperson till en person med funktionshinder. Den närstående har erfarenhet av samma funktionshinder som brukarna på den granskade verksamheten har. Den närstående lyssnar och antecknar i första hand och stöttar samordnaren med sin kunskap om funktionshinder. Den närstående kan också hjälpa till att ställa följdfrågor och göra förtydliganden. Den närstående kan ersättas av en medarbetare som arbetar i Göteborgs Stad med personer med funktionshinder. Samordnare Brukaren har den viktigaste rollen i gruppen. En brukare med funktionshinder är expert på sitt funktionshinder. Som funktionshindrad ser hon eller han saker som en person utan funktionshinder har svårt att se. En person med funktionshinder kan med erfarenhet från sitt funktionshinder ställa de rätta frågorna och bättre se vad som är bra och som kan förbättras på den undersökta verksamheten. Samordnaren är en person från Göteborgs Stad med utbildning och erfarenhet av kvalitetsarbete. Hon eller han kontaktar verksamheten som ska granskas, samordnar gruppen och ansvarar för att en granskningsrapport skrivs. Samordnaren behöver inte ha erfarenhet av funktionshindret. Samordnaren ska i första hand lyssna och anteckna svaren till frågorna som brukaren ställer.

Brukarrevisionsarbetet Brukarrevisionsarbetet är i fem steg: 1 Utbildning 2 Förberedelsedag 3 Intervjudag 4 Diskussionsdag 5 Rapportdag Brukarrevisionsutbildning 3 1/2 dagar Förberedelsedag 1/2 dag Intervjudag 1 dag 1 Utbildning Brukarrevisionsutbildningen tar tre och en halv dag. Det är viktigt att deltagarna vill och tycker det är roligt att bli brukarrevisorer. I utbildningen ingår att komma på frågor till granskningarna, träna intervjuteknik och lära sig hur intervjusvaren ska användas. Diskussionsdag 1 dag Rapportdag 1/2 dag 2 Förberedelsedag Under förberedelsedagen träffas de fyra i gruppen och förbereder intervjudagen. Tre saker ska de gå igenom: verksamheten som ska granskas, frågorna som ska ställas och hur intervjudagen ska gå till. Det är viktigt att alla i gruppen förstår frågorna de ska ställa.

3 Intervjudag Intervjudagen börjar med att brukarrevisorerna berättar för brukare och personal på verksamheten varför gruppen är där och vad som kommer att hända under dagen. Brukarrevisorerna arbetar i par. Ena brukaren är med den närstående och den andra brukaren är tillsammans med samordnaren. Brukaren ställer frågor och närstående/samordnare antecknar och ställer egna frågor om det behövs. Under dagen intervjuas fyra brukare och två personal. 4 Diskussionsdag Efter intervjudagen träffas brukarrevisionsgruppen för en diskussionsdag. Gruppen går igenom vad som är bra och vad som kan göras bättre på den granskade verksamheten. Om gruppen tycker olika om vad som är bra och dåligt, berättar de om det på rapportdagen. Gruppen ger också färgbetyg på verksamhetens olika områden. Grönt, gult eller rött kort utdelas för hur delaktighet/inflytande och bemötande sköts. Färgerna hjälper gruppen att få igång diskussioner när den ska tycka till om de olika områdena. Granskningsrapporten Efter diskussionsdagen ska samordnaren göra färdigt granskningsrapporten. I granskningsrapporten står det varför verksamheten har granskats och varför Göteborgs Stad arbetar med brukarrevisioner. I rapporten skriver gruppen hur den besökta verksamheten fungerar. Det handlar om inflytande/delaktighet och bemötande och vad som är bra och vad som kan göras bättre. Till varje område finns en färgbedömning så att verksamheten kan se vad de behöver göra bättre.

5 Rapportdag På rapportdagen berättar brukarrevisionsgruppen vad de har kommit fram till i sin granskning av verksamheten. Dagen är indelad i två delar. Den första delen är ett möte i så kallad akvarieform. I den andra delen gör revisionsgruppen en handlingsplan. Mötet i akvarieform börjar med att alla sitter på stolar i en ring. Det är brukarrevisorer, intervjuade brukare, övriga brukare, personal och verksamhetens chef. Samordnaren är samtalsledare. Samtalet börjar med att alla får möjlighet att säga något om hur det är att vara där. Har man väl sagt någonting på ett möte så är sannolikheten stor att man gör det igen. Det är ett sätt att skapa delaktighet. Nästa steg är att samtalet sker i två ringar, där brukarrevisorerna sitter i inre ringen med ryggen mot dem i yttre ringen. Under 20 minuter pratar inre ringen om vad den kommit fram till i sin rapport. De i yttre ringen är tysta och lyssnar. Därefter får samordnaren, intervjuade brukare och övriga brukare inom verksamheten sitta i inre ringen i 20 minuter. De pratar om inflytande/delaktighet och bemötande utifrån vad de hört och nya tankar de fått. Revisionsgruppen utom samordnaren sitter i yttre ringen. Slutligen sitter alla i en stor ring och pratar om tankar de fått kring inflytande/delaktighet och bemötande. Personalen får också möjlighet att berätta vad de tycker och tänker. Rapportdagen ska skapa förståelse för vad som står i rapporten. Dagen ska också få samtalet att fortsätta i framtiden, där nya tankar kommer fram i diskussioner på lika villkor. Genom akvariemetoden stärks brukarrösten. Brukarrevisorerna kommer inte från den granskade verksamheten och är därmed inte i beroendeställning till personalen. De har erfarenhet från liknande verksamheter på andra ställen i Göteborg. Därför kan det bli ett samtal på jämnare villkor. Under rapportdagens andra del gör revisionsgruppen en handlingsplan för vad som kan göras bättre på den granskade verksamheten. Samordnaren leder samtalet där verksamheten berättar hur de ska förbättra inflytande/ delaktighet och bemötande. Vid dagens slut bestämmer de vem som ska göra vad och när det ska vara gjort. 10 11