Bildskapande i förskolan



Relevanta dokument
Bildskapande i förskolan

Bildskapande i förskolan Del 1

Bildskapande i förskolan - Del 2 Exempel...

Estetiska läroprocesser

Sagor och berättelser

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

REFLEKTION ÖVER DEN EGNA KUNSKAPSUTVECKLINGEN

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Estetiska lärprocesser

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Systematiskt kvalitetsarbete

Sagor och berättelser

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Göteborg 15 januari 2008

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Trollskogen Läsår 2015/2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Att fånga bedömningar i flykten

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Avdelningen Blåbäret

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Problemlösning som metod

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Lika olika! ISBN:

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Tallens utvärdering Våren 2013

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lärande & utveckling.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Tro - från Oden till Jesus

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Arbetsplan för. Rönnens förskola

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Tillitsfull KLARTÄNKT

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

På jakt med geocaching

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Tranbärets månadsbrev februari 2016

Individuella utvecklingsplaner IUP

Välkommen till Floby Förskola! Visionen för Floby/Odensberg förskola/skola

Verksamhetsbeskrivning Smedjans förskola

Kristallens Förskoleklass

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun

Kvalitetsdokument

Transkript:

Bildskapande i förskolan

Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal

Att se med alla sinnen...

Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm

Den betydelsefulla upplevelsen...

Att ge gestalt åt... Formen bär innehållet

Första bilen...100 bilar senare

Synliggörande samtal... Det är fråga om en två- eller flervägskommunikation kring visuell varseblivning Interaktionen är synliggörande inte endast då det gäller yttervärlden utan även när det gäller de inre bilderna De tar sin utgångspunkt i barns erfarenheter och upplevelser

Det syftar både till produktion och reflektion, medvetandegörande Det kan/bör användas under den bildskapande processens tre olika huvudmoment: inledning, arbetsprocess, avslutning (efter Anna-Christina Forsman)

Att lämna spår efter sig...

... Många spår

Höna med ägg

... En höna med ett ben = träd En höna med många ben = sol...

1, 2, 3... Klangfågelprojektet

Modell för den kreativa processens förlopp Malcolm Ross & Robert Witkins

Förutsättningar för en kreativ process

Kriterier för ett genuint bildprojekt: Experiment med material Experiment med tekniker Träning i att se Bildsamtal

RUCs Kompetensutveckling/närverk i Estetiska lärprocesser

Uppgift i lärgruppen: Försök se någon fråga eller utmaning som kan vara av gemensamt intresse att undersöka med den gemensamma utgångspunkten att utforska hur ni kan arbeta med estetiska lärprocesser. Det kan handla om att välja en bild som alla ska utgå ifrån, eller det kan handla om ett existentiellt begrepp, som rädsla, sorg eller förälskelse, eller det kan handla om en historisk period, eller specifikt ämne ( se En kreativ arbetsprocess). Vilka färdigheter, kunskaper och attityder vill ni utveckla? (se figur om olika målområden)

Fortsättning uppgift Pröva gärna att använda något konstnärligt uttryck med era barn, eller pröva någon idé för att sedan kunna välja. Det är viktigt att ha ett gemensamt fokus som ni nyfiket och intresserat kan ta del av när ni har era lärgruppsträffar. Formulera ert val och argumentera för varför detta känns viktigt och meningsfullt att utforska med hjälp av estetiska lärprocesser.

Kreativ lärprocess Vad och Hur skapar barnen? Hur kommenterar barnen sitt lärande? Hur reagerar barnen? Vad händer om vi väljer en text om temat? Start med en kreativ uppgift Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt? Vad vi ska utforska? Vad händer om vi väljer ett annat material? Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar..

Mörtvägens förskola Hammarö Grupp med 2-3-åringar

Vårt gemensamma utgångsläge var målningen Japansk bro av Claude Monet

Alla grupper startade upp med att samtala runt målningen I gruppen ingår 2-och 3-åringar. En pojke associerade till Kolmården. Många andra berättade att trollet bodde under bron.

Barnen målar...

Jag visade även en bild på Monet och hans självporträtt. Barnens spontana kommentarer efter samtalet var: Han heter Stefan. Nej han heter Monet rättade de andra barnen. Farbrorn är död. De var fascinerade av hans gula skägg på självporträttet.

Vi började titta på våra egna ansikten och ingången i projektet blev att vi jobbade med kroppsuppfattning. Byggde ansikten sedan målade vi självporträtt.

Tre grundfärger...

Här experimenterar vi med att blanda grundfärger och gör en gemensam målning.

Fokuserad och engagerad

Nästan alla barn var övertygade om att det var bockarna som gått över Monets bro så att dramatisera Bockarna Bruse var nästa steg.

Estetiska mål: Prova på olika uttrycksformer Ämnesmål: Sociala mål: Få kunskap om och färdigheter i målning, drama, berättande... Dokumentera tillsammans och lyssna på varandra Lpfö 98 Utveckling och lärande: Utveckla sin identitet och känna trygghet Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Meningsskapande The act of Representation Hålla fast en idé Redigera Kommunicera Upptäcka slutpunkter Elliot W. Eisner i The Arts and the Creation of Mind

1. Hålla fast en idé För att hålla fast en inre idé måste man anteckna eller stabilisera den i ett material för att det skall bli synligt. ( inscribing )

2. Redigera Sedan kan man förändra eller redigera idén genom att transformera idén och pröva vilket medium man vill uttrycka den i. ( editing )

3. Kommunicera Det tredje steget bygger på de två första. För att kunna hålla fast en idé och kunna redigera den så måste idén göras kommunicerbar. ( communicating )

4. Upptäcka slutpunkter Det sista steget handlar om att upptäcka slutpunkter i processen som skapar överraskningar. ( the discovery of ends in process, which in terms generates surprise )

Den meningsskapande processen

Medieringsbegreppet Processen att skapa mening är alltid medierad genom något material, där man transformerar en privat idé till en offentlig vision. Det som startar med en idé eller bildföreställning går genom handen eller kroppen in i ett material som kan uppfattas och tolkas av en annan människa. (Elliot W. Eisner)

Mörmo förskola Hammarö 3-6 år

Vad säger läroplanen? Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Lpfö 98/10)

Exempel från en examinationsuppgift i kursen Bildskapande i skola och förskola

Barnen behöver både bra material och kunniga pedagoger...

Att skapa ett möte mellan barnens erfarenheter och Rembrandt

Att utforska en bild Ingen given metod eller modell Lyhördhet Frågor Perspektivbyten Växelspel mellan individuellt och kollektivt perspektiv Variation Närhet Distans

Barnens självporträtt... 2008 och 2011

Rembrandts självporträtt... 1629 och 1661

Barnens lekar... Att hitta en övergång mellan Star Wars och Rembrandt

Samtal om bilder tillsammans med barn Rembrandt, Nattvakten, 1642

Web Gallery of Art: www.wga.hu

Uppmärksamhet

Hipp hurra, vi har fångat en ängel

Kreativ lärprocess Vad och Hur skapar barnen? Hur kommenterar barnen sitt lärande? Hur reagerar barnen? Vad händer om vi väljer en text om temat? Start med en kreativ uppgift Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt? Vad vi ska utforska? Vad händer om vi väljer ett annat material? Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar..

Att arbeta i den gemensamma bildens riktning

Loris Malaguzzi's metafor: Att ta emot bollen som barnen kastar och kasta tillbaka den på ett sådant sätt att barnet fortfarande vill vara med i spelet.

Kultur i skolan: www.kulturiskolan.nu

Bildspel Arno Saarnak Tack till Eva Forsberg Mörtvägens förskola Diana Hall Mörmo förskola Hammarö