Bildskapande i förskolan Del 1

Transkript

1 Bildskapande i förskolan Del 1

2

3

4 Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal

5 Att se med alla sinnen...

6 Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm

7 Den betydelsefulla upplevelsen...

8 Att ge gestalt åt... Formen bär innehållet

9 Första bilen bilar senare

10 Synliggörande samtal... Det är fråga om en två- eller flervägskommunikation kring visuell varseblivning Interaktionen är synliggörande inte endast då det gäller yttervärlden utan även när det gäller de inre bilderna De tar sin utgångspunkt i barns erfarenheter och upplevelser

11 Det syftar både till produktion och reflektion, medvetandegörande Det kan/bör användas under den bildskapande processens tre olika huvudmoment: inledning, arbetsprocess, avslutning (efter Anna-Christina Forsman)

12 Att lämna spår efter sig...

13 ... Många spår

14

15 Höna med ägg

16 Trevande försök...

17

18 ... En höna med ett ben = träd En höna med många ben = sol...

19

20 1, 2, 3... Klangfågelprojektet

21

22

23 Modell för den kreativa processens förlopp Malcolm Ross & Robert Witkins

24 Förutsättningar för en kreativ process

25

26 Kriterier för ett genuint bildprojekt: Experiment med material Experiment med tekniker Träning i att se Bildsamtal

27 RUCs Kompetensutveckling/närverk i Estetiska lärprocesser

28 Uppgift i lärgruppen: Försök se någon fråga eller utmaning som kan vara av gemensamt intresse att undersöka med den gemensamma utgångspunkten att utforska hur ni kan arbeta med estetiska lärprocesser. Det kan handla om att välja en bild som alla ska utgå ifrån, eller det kan handla om ett existentiellt begrepp, som rädsla, sorg eller förälskelse, eller det kan handla om en historisk period, eller specifikt ämne ( se En kreativ arbetsprocess). Vilka färdigheter, kunskaper och attityder vill ni utveckla? (se figur om olika målområden)

29 Fortsättning uppgift Pröva gärna att använda något konstnärligt uttryck med era barn, eller pröva någon idé för att sedan kunna välja. Det är viktigt att ha ett gemensamt fokus som ni nyfiket och intresserat kan ta del av när ni har era lärgruppsträffar. Formulera ert val och argumentera för varför detta känns viktigt och meningsfullt att utforska med hjälp av estetiska lärprocesser.

30

31 Mål knutna till Det estetiska Det tematiska Det sociala Kunskaper om Om uttrycksformer Vilka uttrycksformer ska ingå? Bild, dans, drama, musik, film Material, metoder, genrer, begrepp.? Om det tematiska innehållet Vad är det gemensamma temat? Hur omformulerar jag det till min barngrupp? Om sig själv och andra Hur skapas en medvetenhet om sitt eget och andras uttryckssätt och lärande? Färdigheter i I formspråk, samspel och verkningsmedel Vilka estetiska färdigheter tränas? Vad utforskas och hur? (färglära/pantomin/kroppsliga uttryck/animation eller) Reflektera, prioritera och bedöma eller Samla in och registrera data, tolka data, presentera sina fynd muntligt och skriftligt (no) Kommunikation, förhandling och samarbete Vilka strategier gällande kommunikation, förhandling och samarbete ska tränas? Hur? Om vad? Attityder till drama, dans, bild, musik, teater, skulptur, diktning, film. Hur kan olika attityder synliggöras och diskuteras? Får barnen begrepp som hjälper dem att samtala om det estetiska? handlingsval och konsekvenser Hur kan barnens handlingsval byggas in i temats lärprocess och möjliga konsekvenser synliggöras och diskuteras? individ, roll och samhälle Hur kan olika attityder synliggöras, gestaltas och diskuteras? Får barnen begrepp som hjälper dem att samtala om det sociala?

32 Produktion Reflektion - Lärande Här är reflektionsperioden lång och det är det som ger oss kunskap och verktyg att ta itu med nästa fas eller nästa projekt

33 Synliggörande samtal Att ta emot bollen som barnen kastar och kasta tillbaka den på ett sådant sätt att barnet fortfarande vill vara med i spelet Loris Malaguzzi, Reggio Emiliapedagogikens grundare

34 Exempel 1: Bildprojekt på Mörtvägens förskola Hammarö Grupp med 2-3-åringar

35 Vårt gemensamma utgångsläge var målningen Japansk bro av Claude Monet

36 Alla grupper startade upp med att samtala runt målningen I gruppen ingår 2-och 3-åringar. En pojke associerade till Kolmården. Många andra berättade att trollet bodde under bron.

37 Barnen målar...

38 Jag visade även en bild på Monet och hans självporträtt. Barnens spontana kommentarer efter samtalet var: Han heter Stefan. Nej han heter Monet rättade de andra barnen. Farbrorn är död. De var fascinerade av hans gula skägg på självporträttet.

39 Vi började titta på våra egna ansikten och ingången i projektet blev att vi jobbade med kroppsuppfattning. Byggde ansikten sedan målade vi självporträtt.

40

41

42

43 Tre grundfärger...

44 Här experimenterar vi med att blanda grundfärger och gör en gemensam målning.

45 Fokuserad och engagerad

46 Nästan alla barn var övertygade om att det var bockarna som gått över Monets bro så att dramatisera Bockarna Bruse var nästa steg.

47 Jag använde mig av bilder när barnen skulle återberätta sagan. Bilderna finns framme på tavlan så att barnen kan återkoppla till sagan själva under andra tider på dagen.

48

49 Estetiska mål: Prova på olika uttrycksformer Ämnesmål: Sociala mål: Få kunskap om och färdigheter i målning, drama, berättande... Dokumentera tillsammans och lyssna på varandra Lpfö 98 Utveckling och lärande: Utveckla sin identitet och känna trygghet Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

50 Meningsskapande The act of Representation Hålla fast en idé Redigera Kommunicera Upptäcka slutpunkter Elliot W. Eisner i The Arts and the Creation of Mind

51

52

53 1. Hålla fast en idé För att hålla fast en inre idé måste man anteckna eller stabilisera den i ett material för att det skall bli synligt. ( inscribing )

54 2. Redigera Sedan kan man förändra eller redigera idén genom att transformera idén och pröva vilket medium man vill uttrycka den i. ( editing )

55 3. Kommunicera Det tredje steget bygger på de två första. För att kunna hålla fast en idé och kunna redigera den så måste idén göras kommunicerbar. ( communicating )

56 4. Upptäcka slutpunkter Det sista steget handlar om att upptäcka slutpunkter i processen som skapar överraskningar. ( the discovery of ends in process, which in terms generates surprise )

57 Den meningsskapande processen

58 Medieringsbegreppet Processen att skapa mening är alltid medierad genom något material, där man transformerar en privat idé till en offentlig vision. Det som startar med en idé eller bildföreställning går genom handen eller kroppen in i ett material som kan uppfattas och tolkas av en annan människa. (Elliot W. Eisner)

59 Bildspel Arno Saarnak Bildspelet fortsätter med del 2: Exempel 2: LEK och experiment om FÄRG i förskolan Exempel 3: Varför är han så slarvig? En studie om bildsamtal med barn Exempel 4: Exempel 4: Mörmo förskola Hammarö, 3-6 år