Bildskapande i förskolan

Transkript

1 Bildskapande i förskolan

2

3

4 Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal

5 Att se med alla sinnen...

6 Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm

7 Den betydelsefulla upplevelsen...

8 Att ge gestalt åt... Formen bär innehållet

9 Första bilen bilar senare

10 Synliggörande samtal... Det är fråga om en två- eller flervägskommunikation kring visuell varseblivning Interaktionen är synliggörande inte endast då det gäller yttervärlden utan även när det gäller de inre bilderna De tar sin utgångspunkt i barns erfarenheter och upplevelser

11 Det syftar både till produktion och reflektion, medvetandegörande Det kan/bör användas under den bildskapande processens tre olika huvudmoment: inledning, arbetsprocess, avslutning (efter Anna-Christina Forsman)

12 Att lämna spår efter sig...

13 ... Många spår

14

15 Höna med ägg

16 Trevande försök...

17

18 ... En höna med ett ben = träd En höna med många ben = sol...

19

20 1, 2, 3... Klangfågelprojektet

21

22

23 Modell för den kreativa processens förlopp Malcolm Ross & Robert Witkins

24 Förutsättningar för en kreativ process

25

26 Kriterier för ett genuint bildprojekt: Experiment med material Experiment med tekniker Träning i att se Bildsamtal

27 RUCs Kompetensutveckling/närverk i Estetiska lärprocesser

28 Uppgift i lärgruppen: Försök se någon fråga eller utmaning som kan vara av gemensamt intresse att undersöka med den gemensamma utgångspunkten att utforska hur ni kan arbeta med estetiska lärprocesser. Det kan handla om att välja en bild som alla ska utgå ifrån, eller det kan handla om ett existentiellt begrepp, som rädsla, sorg eller förälskelse, eller det kan handla om en historisk period, eller specifikt ämne ( se En kreativ arbetsprocess). Vilka färdigheter, kunskaper och attityder vill ni utveckla? (se figur om olika målområden)

29 Fortsättning uppgift Pröva gärna att använda något konstnärligt uttryck med era barn, eller pröva någon idé för att sedan kunna välja. Det är viktigt att ha ett gemensamt fokus som ni nyfiket och intresserat kan ta del av när ni har era lärgruppsträffar. Formulera ert val och argumentera för varför detta känns viktigt och meningsfullt att utforska med hjälp av estetiska lärprocesser.

30 Kreativ lärprocess Vad och Hur skapar barnen? Hur kommenterar barnen sitt lärande? Hur reagerar barnen? Vad händer om vi väljer en text om temat? Start med en kreativ uppgift Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt? Vad vi ska utforska? Vad händer om vi väljer ett annat material? Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar..

31 Mål knutna till Det estetiska Det tematiska Det sociala Kunskaper om Om uttrycksformer Vilka uttrycksformer ska ingå? Bild, dans, drama, musik, film Material, metoder, genrer, begrepp.? Om det tematiska innehållet Vad är det gemensamma temat? Hur omformulerar jag det till min barngrupp? Om sig själv och andra Hur skapas en medvetenhet om sitt eget och andras uttryckssätt och lärande? Färdigheter i I formspråk, samspel och verkningsmedel Vilka estetiska färdigheter tränas? Vad utforskas och hur? (färglära/pantomin/kroppsliga uttryck/animation eller) Reflektera, prioritera och bedöma eller Samla in och registrera data, tolka data, presentera sina fynd muntligt och skriftligt (no) Kommunikation, förhandling och samarbete Vilka strategier gällande kommunikation, förhandling och samarbete ska tränas? Hur? Om vad? Attityder till drama, dans, bild, musik, teater, skulptur, diktning, film. Hur kan olika attityder synliggöras och diskuteras? Får barnen begrepp som hjälper dem att samtala om det estetiska? handlingsval och konsekvenser Hur kan barnens handlingsval byggas in i temats lärprocess och möjliga konsekvenser synliggöras och diskuteras? individ, roll och samhälle Hur kan olika attityder synliggöras, gestaltas och diskuteras? Får barnen begrepp som hjälper dem att samtala om det sociala?

32 Exempel 1: Bildprojekt på Mörtvägens förskola Hammarö Grupp med 2-3-åringar

33 Vårt gemensamma utgångsläge var målningen Japansk bro av Claude Monet

34 Alla grupper startade upp med att samtala runt målningen I gruppen ingår 2-och 3-åringar. En pojke associerade till Kolmården. Många andra berättade att trollet bodde under bron.

35 Barnen målar...

36 Jag visade även en bild på Monet och hans självporträtt. Barnens spontana kommentarer efter samtalet var: Han heter Stefan. Nej han heter Monet rättade de andra barnen. Farbrorn är död. De var fascinerade av hans gula skägg på självporträttet.

37 Vi började titta på våra egna ansikten och ingången i projektet blev att vi jobbade med kroppsuppfattning. Byggde ansikten sedan målade vi självporträtt.

38

39

40

41 Tre grundfärger...

42 Här experimenterar vi med att blanda grundfärger och gör en gemensam målning.

43 Fokuserad och engagerad

44 Nästan alla barn var övertygade om att det var bockarna som gått över Monets bro så att dramatisera Bockarna Bruse var nästa steg.

45 Jag använde mig av bilder när barnen skulle återberätta sagan. Bilderna finns framme på tavlan så att barnen kan återkoppla till sagan själva under andra tider på dagen.

46

47 Estetiska mål: Prova på olika uttrycksformer Ämnesmål: Sociala mål: Få kunskap om och färdigheter i målning, drama, berättande... Dokumentera tillsammans och lyssna på varandra Lpfö 98 Utveckling och lärande: Utveckla sin identitet och känna trygghet Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

48 Meningsskapande The act of Representation Hålla fast en idé Redigera Kommunicera Upptäcka slutpunkter Elliot W. Eisner i The Arts and the Creation of Mind

49

50

51 1. Hålla fast en idé För att hålla fast en inre idé måste man anteckna eller stabilisera den i ett material för att det skall bli synligt. ( inscribing )

52 2. Redigera Sedan kan man förändra eller redigera idén genom att transformera idén och pröva vilket medium man vill uttrycka den i. ( editing )

53 3. Kommunicera Det tredje steget bygger på de två första. För att kunna hålla fast en idé och kunna redigera den så måste idén göras kommunicerbar. ( communicating )

54 4. Upptäcka slutpunkter Det sista steget handlar om att upptäcka slutpunkter i processen som skapar överraskningar. ( the discovery of ends in process, which in terms generates surprise )

55 Den meningsskapande processen

56 Medieringsbegreppet Processen att skapa mening är alltid medierad genom något material, där man transformerar en privat idé till en offentlig vision. Det som startar med en idé eller bildföreställning går genom handen eller kroppen in i ett material som kan uppfattas och tolkas av en annan människa. (Elliot W. Eisner)

57 Exempel 2: Estetiskt lärande som kunskapsväg, uppdragsutbildning i Järfälla Arbete med Boktjuven av Marcus Zusak Litteratur Dramagestaltning Bildgestaltning

58 Vad handlar boken om? Andra världskriget En flickas utveckling Ordens förmåga Människors beroende av varandra Överlevnad

59 Vilken betydelse har berättelsen för människorna? Utgångspunkten för gestaltningen i Bild: Välj en scen/vändpunkt i boken. Om ni vänder blad? Vad finns under/i hemligheten?

60 Bildgestaltning Grupp 2: Tågresan Karina, Tuula, Lise och Ella

61

62

63

64

65

66

67 Vad betyder Estetiskt lärande som kunskapsväg för dig? Arbete utifrån Boktjuven med barn på en förskola Att kunna transformera en idé!

68 Av Charlotta Bjälkeson Plommonets förskola Viksjö

69 Angela 5:9 Hampus 5:7 Eric 5:5

70 Det är ljus i solen, Det är lampor som lyser i solen Solens strålar böjer in sig och då blir det mörkt. Solen är jättestor, större än en ost.

71 2.2 Utveckling och lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen Lpfö-98

72 -Eric s moln flyger iväg av vinden. Vinden är genomskinlig. - eller grå. -Vi målar solens hjärta, måste ha gult, rött och eld. - Vänta, vi ritar med blyerts först.

73 Individer i en lärande grupp, har sina egna strategier för lärande, som inte desto mindre kan påverkas av andras strategier för lärande. s. 247 Att göra lärandet synligt (teser för lärande)

74

75 Exempel 3: Mörmo förskola Hammarö, 3-6 år

76 Vad säger läroplanen? Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Lpfö 98/10)

77 Exempel från en examinationsuppgift i kursen Bildskapande i skola och förskola

78 Barnen behöver både bra material och kunniga pedagoger...

79

80 Bildernas bok Anna-Christina Forsman & Liisa Piironen, Schildts förlag, Helsingfors

81 Att skapa ett möte mellan barnens erfarenheter och Rembrandt

82 Att utforska en bild Ingen given metod eller modell Lyhördhet Frågor Perspektivbyten Växelspel mellan individuellt och kollektivt perspektiv Variation Närhet Distans

83 Barnens självporträtt och 2011

84 Rembrandts självporträtt och 1661

85 Barnens lekar... Att hitta en övergång mellan Star Wars och Rembrandt

86 Samtal om bilder tillsammans med barn Rembrandt, Nattvakten, 1642

87

88

89 Web Gallery of Art:

90

91

92 Uppmärksamhet

93

94 Hipp hurra, vi har fångat en ängel

95 Kreativ lärprocess Vad och Hur skapar barnen? Hur kommenterar barnen sitt lärande? Hur reagerar barnen? Vad händer om vi väljer en text om temat? Start med en kreativ uppgift Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt? Vad vi ska utforska? Vad händer om vi väljer ett annat material? Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar..

96

97

98

99 Att arbeta i den gemensamma bildens riktning

100 Loris Malaguzzi's metafor: Att ta emot bollen som barnen kastar och kasta tillbaka den på ett sådant sätt att barnet fortfarande vill vara med i spelet.

101 Den norska pedagogen Brit Paulsen skriver i sin bok Det skjønne om estetisk virksamhet i barnehagen og skolen: Känsloupplevelser --> som ger känslor --> som ger tankar --> som ger lust att uttrycka sig --> som ger lust att pröva olika uttrycksmedel --> som ger anledning och hjälp till att senare skapa ett uttryck som är tillfredsställande för barnet --> som får ett äkta erkännande för uttrycket har gett barnet en ny insikt av omvärlden och sina egna reaktioner på omvärlden. Barnet har utvecklat sig och den vuxne som varit med barnet i denna process har lärt känna barnet bättre

102 Kultur i skolan:

103 Bildspel Arno Saarnak Tack till Eva Forsberg, Mörtvägens förskola, Hammarö Charlotta Bjälkeson. Plommonets förskola, Viksjö Diana Hall, Mörmo förskola, Hammarö