Städers omvandling och sociala risker

Relevanta dokument
Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Hela staden socialt hållbar

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Likabehandlingsplanen

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Välfärd på 1990-talet

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Den upplevda otryggheten

Hela staden socialt hållbar

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Gör jämlikt gör skillnad

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Examinatorsutbildning 2013 Introduktionsutbildning. SIQs MODELL

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Bäckalyckans förskola

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling

Högskolenivå. Kapitel 5

Regionala beredningen

Folkhälsoprogram

Brott, straff och normer 3

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Svartlå mer än bara en by

Workshop Norra Tyresö Centrum

Utsatta områden. -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser. Nationella operativa avdelningen

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Perspektiv Helsingborg

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM

En bra start i livet (0-20år)

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Demokratiutveckling och medborgardialog. Lena Langlet, SKL

Trygghetsmätningen NÄPO City

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Borgviks förskola och fritidshem

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Perspektiv på prevention

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Beslutsunderlag Rapport Malmöpanelen 11 Nordiskt Forum Fritidsexpressen juli 2014 G-Tjänsteskrivelse resultat från Malmöpanelen Fritidsexpressen

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Elevhälsans nya roll och funktion

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Otrygghet i sociala miljöer

Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Processkonsultutbildningen Modul 2. Processkonsulten och komplexitet i en omvärld i rörelse. PlanBs Processkonsultutbildning

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

LIKA-behandlingsplan

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Transkript:

Städers omvandling och sociala risker Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Ny kunskap för ett säkrare samhälle MSB - 121120

för 250 år sedan, frigjorde sig ekonomin för första gången från politiken. Den vilda kapitalismen väckte samma känsla av total osäkerhet. Ständiga överraskningar, ingen kontroll Och politiken behövde hundra år av reformer för att tämja den kraften och återskapa en relativ trygghet. Zygmunt Bauman Dagens Nyheter 110823 per-olof.hallin@mah.se

Presentationen behandla: Ett forskningsprojekt Social risk - en preliminär definition Sju förändringsprocesser Hur påverkas storstadsområden? Exemplet Malmö Utmaningar per-olof.hallin@mah.se

per-olof.hallin@mah.se Forskningsprojekt: Sociala risker och civilsamhällets omvandling Region och stadsområden Urbana trender och trendbrott? Sociala risker och rumsliga mönster? Statistisk och GIS-baserad analys. Forskningsdatabaser för Malmö och Helsingborg. Bostadsområden och grannskap Varför är vissa områden mer utsatta än andra? Vilka sociala processer utvecklas? Hur kan de påverkas? Analys av bostadsområden i samverkan med forskningscirklar. Specifika objekt Mikroplatser. Varför är vissa platser (t.ex. skolor) mer utsatta än andra? Analys i samverkan med berörda.

per-olof.hallin@mah.se Vad är en social risk? Socio-kulturellt perspektiv - Mening, sammanhang Tekniskt/naturvetenskapligt perspektiv - Sannolikhet - konsekvens Systemperspektiv - Subsystem, komplexitet Realism Governmentality - Begrepp, styrning, makt Konstruktivism Preliminär definition Möjligheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd Ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden Negativa konsekvenser på det som en grupp människor bedömer vara skyddsvärt

Sju förändringsprocesser Industriell omstrukturering Migration och urbanisering - megastäder Förändrade arbetsmarknader och klassförhållanden Glokalisering, transnationalitet och identitet Förändrade välfärdsregimer och samhällskontrakt Upplevelser och konsumtion Ökade klyftor och förändrade sociala relationer per-olof.hallin@mah.se

per-olof.hallin@mah.se Hur klarar sig Sveriges storstadsområden? 20-64 år Stockholm Malmö Göteborg Landskrona Göteborg Malmö + Arbetspendling Öresund Stockholm

per-olof.hallin@mah.se Hur klarar sig Sveriges storstadsområden? Malmö 56 000 personer (2010) -11 000 arbetspendlare ~ 45 000 personer Göteborg Stockholm

Utan registrerad försörjning öht 2009 Göteborg Stockholm Ca 13 000 Exkl arbetspendling Öresund Svenskt näringsliv/scb mars 2012 per-olof.hallin@mah.se

Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 Antal och de fem mest utsatta stadsdelarna i Göteborg, Malmö, Stockholm. % av barnfamiljer per stadsdel, 2009. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Göteborg % Malmö % Stockholm % 17 900 18 18 800 33 24 100 15 Bergsjön 58 Rosengård 64 Rinkeby 56 Lärjedalen 43 S. Innerstaden 51 Spånga-Tensta 29 Gunnared 41 Fosie 46 Kista 29 Biskopsgården 35 Hyllie 38 Skärholmen 29 Frölunda 33 Kirseberg 31 Vantör 27 Salonen 2012 per-olof.hallin@mah.se

Kunskapsstaden Regionala service & tjänstestaden 2010 Företagstjänster Handel Vård och omsorg Utbildning Tillverkning Transporter Byggindustri Information/kommunikation Den duala staden Den marginaliserade staden Höga trösklar Osynligjord Fragment och enklavisering Det annorlunda Problemfylld Konflikter och social oro per-olof.hallin@mah.se

Antal per 1000 invänare Social oro anlagda bränder 3,50 Anlagda bränder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Malmö (Rsyd) Göteborg Stockholm

Social oro anlagda bränder År 2007-2010 Anlagda bränder ej byggnad 1 2-5 6-10 11-28 0 1 000 2 000 Meters per-olof.hallin@mah.se

50% 51% 51% 64% per-olof.hallin@mah.se

Stadens enklavisering I per-olof.hallin@mah.se

Stadens enklavisering II Källa: Herbert 2012 per-olof.hallin@mah.se

Stadens enklavisering III Källa: Herbert 2012 per-olof.hallin@mah.se

Studie av bostadsområden Källa: Gerell 2012 per-olof.hallin@mah.se

Skadegörelse, klotter och platser Källa: Gerell 2012 per-olof.hallin@mah.se

Anlagd brand 2007-2011 Källa: Gerell 2012 per-olof.hallin@mah.se

Skadegörelse, klotter, 2011 Anlagd brand 2007-2011 Mikroplatser och sociala processer Källa: Gerell 2012 per-olof.hallin@mah.se

Utmaningar Social risk vs rättmätig protest? Fokuserar problem och inte vad som fungerar Specifika områden och inte helheter Glömmer människan och civilsamhället. Tack! per-olof.hallin@mah.se

Forskningsprojekt: Sociala risker och civilsamhällets omvandling Syfte Sociala risker och bakomliggande orsaker Strukturell risk- och sårbarhetsanalys Lokala områdesstudier Krishanteringsförmåga och ökad samhällsresiliens HELSINGBORG Dalhem, Drottninghög och Fredriksdal LANDSKRONA Norrestad MALMÖ Holma, Kroksbäck, Södertorp, Bellevuegården per-olof.hallin@mah.se

Den duala staden och social förändring Globala strukturförändringar leder till ökad välfärd för vissa men också till marginalisering och social otrygghet för andra. Välfärdssystemen förändras. Social stress - Frustrationsgap per-olof.hallin@mah.se Människor utvecklar olika handlingsstrategier: Social och rumslig rörlighet social inlåsning Enklavisering - avskärmning Glokala nätverk: Familj, släkt, etnicitet, religion, utbildning, yrke Alternativa ekonomier (inkl. kriminella) Men kan också leda till: Ohälsa Missbruk Social oro, social oordning Culture of unemployment

Fallstudie Hyllie: Grannskap, mikroplatser och socialt kapital Forskningscirkel: - Social riskanalys - Områdesanalys - Mikroprocessanalys

SANNOLIKHET Mycket hög Verbala hot Omlokalisering av koloniområde SOCIAL RISKMATRIS Skadegörelse Klotter Inbrott Barriärer i Hyllie Arbetslöshet, segregation Besparingar barnfattigdom Skolkris Kriminalitet Försämrade skolresultat Narkotika Resursstarka Kulturkrockar flyttar Medelhög Låg utbildning Inga lokala politiker Brand Mycket låg Mycket begränsade Begränsade Allvarliga KONSEKVENSER Mycket allvarliga

Nya barriärer Koloniområde flyttas Konflikter med myndigheter Konflikter mellan befolkningsgrupper Besparingar Svårt rekrytera lärare Kraftigt minskat elevantal/elevflykt Kraftigt ökat elevantal Dåliga skolresultat Låg utbildningsnivå Resursstarka flyttar/eldsjälar försvinner Inga politiska företrädare Maktlösa föräldrar Stigmatisering/negativ mediabild Trångboddhet Barnfattigdom Långvarigt bidragsberoende Segregation Arbetslöshet yngre Arbetslöshet äldre Större brand inomhus/bostadshus Mindre brand inomhus Brand utomhus Alkohol Tyngre droger Cannabis eller liknande Stökiga ungdomar Stenkastning Kraftig nedklottring Skadegörelse Inbrott Hot och våld Skjutning/personskada Grovt rån/åldringsrån Gängbildning RISKHANTERINGSFÖRMÅGA 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 Ingen/Bristfällig Viss förmåga bristfällig God förmåga vissa brister God förmåga

OMRÅDESANALYS Analysera fyra närliggande och på vissa sätt likartade bostadsområden i Malmö Förklara skillnader i förekomst av anlagda bränder, skadegörelse och annan oordning Kan skillnader förklaras utifrån socialt kapital, kollektiv förmåga, social kontroll? Hur kan i så fall socialt kapital (etc) stärkas? Avgränsat till bostadsområden med flerfamiljshus. Manne Gerell

Studerade områden Manne Gerell

Intervjuresultat - Fyra ramberättelser Frustration Otrygghet Hanterbart Inga problem Låg sammanhållning Personbaserad social kontroll Fragmenterade lokala nätverk Få mötesplatser Förvaltarkritik Ej extralokal resurs Dåligt rykte Oordning Otrygghet Generell problembild Låg sammanhållning Personbaserad social kontroll Fragmenterade lokala nätverk Få mötesplatser Förvaltarkritik Ej extralokal resurs Inget rykte Oordning - Otrygghet Specifik problembild Bättre sammanhållning Förväntad social kontroll (variation) Mindre fragmentering Få mötesplatser Förvaltare ok+ Ej extralokal resurs Varierande rykte Oordning - Relativ trygghet Hanterbar problembild Bra sammanhållning Förväntad social kontroll Integrerade lokala nätverk Bra mötesplats Förvaltare ++ Varierande extralokal resurs Varierande rykte Oordning -- Trygghet Obefintlig/låg problembild Manne Gerell

Berättelser Berättelser från boende, föreningsaktiva och förvaltare sammanvägt. Röd färg = Frustration Gul färg = Otrygghet Grön färg = Hanterbart Blå färg = Inga problem Manne Gerell

Observation av oordning Två dokumentationstillfällen, jul-aug samt nov-dec Skadegörelse, kraftig nedskräpning eller annan fysisk oordning som inte ger intryck av att vara normalt slitage. NOT: Objekt! Noggrant genomförd : Inkluderar väldigt småskaliga exempel som småklotter runt portar eller repade parkbänkar Manne Gerell

Skadegörelse, klotter relativt anlagd brand 2011 Hotspots bostadsytor från SSO kombinerat med anlagd brand 2011 RÖD = Brand i byggnad GRÖN = Ej i byggnad Manne Gerell

Enkätstudien Stigmatisering. Slår mot alla Hur förändra bilden? Otrygghet större där det är lågt socialt kapital. Kvinnor inte mer otrygga än män. Var är man otrygg? Socialt kapital samband med skadegörelse och bränder. Hur öka det sociala kapitalet? Manne Gerell

Rykte och stigmatisering Trivsel Internt rykte Externt rykte Internt rykte - trivs Externt rykte internt rykte Stensjö 1,91 2,28 2,76,37,48 Delsjö 2,26 2,43 2,95,17,42 Hålsjö 1,71 2,04 2,51,33,47 Svansjö 1,52 1,97 2,27,45,30 Brf Krok 1,68 2,04 3,11,36 1,07 Norrbäck 2,12 2,31 3,40,19 1,09 Sörbäck 2,05 2,53 3,75,48 1,22 Holma S 2,20 2,51 3,32,31,81 Holma C 2,08 2,49 3,48,41,99 Fosiedal 1,55 1,90 2,73,35,83 Brf Södertorp 1,33 1,67 1,96,34,29 Brf Anneberg 1,41 1,73 2,00,32,27 Manne Gerell

Enkätstudien Stigmatisering. Slår mot alla Hur förändra bilden? Otrygghet större där det är lågt socialt kapital. Kvinnor inte mer otrygga än män. Var är man otrygg? Socialt kapital samband med skadegörelse och bränder. Hur öka det sociala kapitalet? Manne Gerell

Otrygghet PLATS Frekvens Procent Ingen 174 25,9 Gård 24 3,6 Gata 30 4,5 Busshållplats 17 2,5 Gångstråk park 163 24,2 Annan plats 132 19,6 Mer än en plats 133 19,8 Manne Gerell

Enkätstudien Stigmatisering. Slår mot alla Hur förändra bilden? Otrygghet större där det är lågt socialt kapital. Kvinnor inte mer otrygga än män. Var är man otrygg? Socialt kapital samband med skadegörelse och bränder. Hur öka det sociala kapitalet? Manne Gerell

Socialt kapital Självförvaltning ett exempel Gårdar och trappor Boende tar över driften av gård och trapphus. Hyresreduktion Ansvar för investeringsbudget Många platser. Få framgångsexempel Eldsjälar Långsiktigt aktivt stöd av MKB och hyresgästförening Institutionaliserat engagemang Foto: Holma självförvaltning Manne Gerell

Fördjupad områdesanalys OMRÅDESBASERADE HANDLINGSPROGRAM FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET? Riskmatris Mikroplatsanalys: Hur ser det ut? Vad händer? När? Vem agerar? Hur går det till? Varför? Riskhanteringsförmåga Trygghetsmätning - En lokal strategi för trygghets- Mikroprocesser och säkerhetsarbete: - Gemensam problembild - Konkreta mål - Handlingsprogram Problem för grannskapet Riskfaktorer grannskapet Litet Ganska Medel Ganska Stort litet stort Arbetslöshet o o o o o Ekonomisk utsatthet (fattigdom) o o o o o Trångboddhet o o o o o Låg utbildningsnivå o o o o o Negativ bild av området o o o o o Otrivsel i området o o o o o Sliten och ogästvänlig fysisk miljö o o o o o Kriminalitet o o o o o Förekomst av våld i hem o o o o o Förekomst av våld utomhus o o o o o Upplevd otrygghet bland äldre o o o o o Upplevd otrygghet bland yngre o o o o o Svaga sociala nätverk o o o o o Slutna sociala nätverk o o o o o Oenighet och konkurrens mellan sociala grupper o o o o o Många barn på gårdar utan uppsyn o o o o o Ungdomar är sysslolösa Vuxna känner sig inte delaktiga i det svenska samhället o o o o o (alienation) Ungdomar känner sig inte delaktiga i det svenska o o o o o samhället (alienation) Ungdomar med problem, har uppförandestörning o o o o o Kriminella, negativa rollmodeller för ungdomar o o o o o Närvaro av gäng o o o o o Tillgång på droger o o o o o Per-olof.hallin@mah.se

Tack! per-olof.hallin@mah.se

Viktiga faktorer för framgång Barn och ungdomar är nyckelgrupper Sociala nätverk och kollektiv förmåga kan stärkas även i utsatta områden Grannskap och närmiljöer viktiga Eldsjälar centrala men sårbara. behöver långsiktigt stöd Gemensamt ansvar (ex. självförvaltning) kan ge högre social sammanhållning

Varför fungerar Malmö?

Civilsamhällets roll i den duala staden? Socialt kapital Tillit Plats Transnationella nätverk Nya medier Informella nätverk Civilsamhälle Omsorgsrationalitet Formella nätverk Från röst till service till socialt företagande? Stat, kommun Omsorgs- och ekonomisk rationalitet Undvika underskott Marknad Ekonomisk rationalitet Gå med vinst

Vägen till arbete och egenförsörjning Kompetensutveckling och stärka individernas resurser Flexibla insatser anpassade till individers förutsättningar och behov. Individens motivation central för att möjliggöra förändring.. Sänka inträdeströsklar och bryta diskrimineringen på arbetsmarknaden

Hur stödja individers och civilsamhällens utveckling? Urban odling Kultur Omsorg?? Service

Paus

Diskussionsfrågor: Hur stärka individer, grupper och civilsamhälle? Vad tror ni om tankarna kring civilsamhälle och socialt kapital? Hur kan civilsamhället och socialt kapital stärkas? Vilka är de viktiga aktörerna? Hur utveckla mikroplatser som trappor och gårdar? Hur hantera problemet med stigmatisering?

Diskussion

Tack! per-olof.hallin@mah.se manne.gerell@mah.se

Vad väntar runt hörnet? Den olösta klimatfrågan

En förändrad demografi Minskad befolkning 2050 Ryssland 28 miljoner Tyskland - 13 miljoner Italien - 6 miljoner Polen - 5 miljoner Bulgarien, Rumänien 2-3 miljoner Ungern, Tjeckien - 1 miljon Ökad befolkning Frankrike + 5 miljoner Storbritannien + 4 miljoner Nederländerna, Sverige + 1 miljon per-olof.hallin@mah.se

En ny industriell revolution? The Economist 120421 Energiskifte och energieffektivisering Automatisering 3 D-skrivare Internet of things Ny global omstrukturering av industrin per-

Nära framtid Stat, marknad, civilsamhälle De som inte kommer in vad kan göras? Medborgaraktivitet och utbildning

Hur klarar sig Malmö? Malmö Landskrona Botkyrka Södertälje

Otrygghet regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Socialt kapital -,696*** (,132) -,656*** (,135) -,580*** (,144) -,568*** (,149) Kvinna Ålder 61+ Utl bakgr,088 (,182),072 (,195) -,354 (,195),048 (,186),015 (,211),275 (,209),075 (,192),079 (,235),229 (,217) Sub fattigdom Arbetslös Singel MKB,567** (,213),197 (,294),074 (,190),210 (,210),522* (,217),215 (,297),039 (,198),344 (,218) Boendetid 1-5 Våningar -,017 (,086),070 (,042) Intercept -,2360*** (,397) -2,442*** (,461) -2,505*** (,477) -2,930*** (,642) N Cox & Snell r 2 Nagelkerke r 2 559,051,069 559,059,080 548,079,102 518,086,116

Observationer - Grannskap Antal observationer per grannskap (mindre ytor inuti grannskapen utgör bostadsytor) Grön -52 (32) Orange 53-145 (33-87) Röd 146 241 (88-125) Manne Gerell 120907

Anlagda bränder - Grannskap Antal anlagda bränder registrerade av räddningstjänsten 07-11 per grannskap (mindre ytor inuti grannskapen utgör bostadsytor) Grön 0-8 (0-3) Orange 9-20 (4-9) Röd 21 54 (10-31) Manne Gerell 120907

Anlagda bränder 2007-2010 och inkomst 2010 Anlagda bränder ej byggnad 1 2-5 6-10 11-28 51 % 64 % CSFVI Sammanräknad förvärsvsinkomst 0-31588 31589-107930 107931-184271 184272-260612 260613-336953 336954-413294 413295-622246 50 % 51 % 0 1 000 2 000 Meters per-olof.hallin@mah.se