ATT MÄTA DET OMÄTBARA

1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 2015-05-30 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog

2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning 6 1.1 Bakgrund och idé i stort 6 1.2 Syfte 7 1.3 Att mäta det omätbara 7 1.4 Resultat 8 1.4.1 Resultat och balansräkning 8 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner 9 2. Inledning 10 2.1 Bakgrund 10 2.2 Fryshuset en betydande producent av positiva externa effekter 10 2.3 Att synliggöra det osynliga 11 2.4 Syften 12 2.5 Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar 12 3. det socioekonomiska bokslutet i sitt sammanhang 14 3.1 Mekanismerna bakom utanförskapet 14 3.1.1 Två fenomen som förstärker utanförskapet kortsiktighet och stuprörsagerande 14 3.1.2 Ett socialt investeringsperspektiv 15 3.2 Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering 16 3.2.1 Begreppet socioekonomisk analys 16 3.2.2 Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser 16 3.3 Några bärande principer 17 4. vad är ett socioekonomiskt bokslut 18 4.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut? 18 4.1.1 Introduktion 18

3 4.1.2 Teorin om externa effekter 18 4.1.3 Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter 19 4.2 Vår definition av socioekonomiskt bokslut 20 4.2.1 Bokslutet 20 4.2.2 Fem delar 20 4.2.3 Socioekonomisk resultaträkning 20 4.2.4 Det sociala investeringsperspektivet 21 4.2.5 Att reducera en framtida utanförskapsskuld ett balansräkningsperspektiv? 21 5. bokslutet i denna fas 22 5.1 Några faror att se upp med 22 5.2 Principer: försiktighet och transparens 22 5.3 Arbetsprocessen 23 6. Det socioekonomiska bokslutet för Fryshuset 2014 24 6.1 Frysbox 24 6.1.1 Verksamhetens historia 24 6.1.2 Varför kampsport är det inte aggressivt och uppmuntrar till våld? 24 6.1.3 Metoden del 1 25 6.1.4 Målgruppen 27 6.1.5 Frysbox och lokalsamhället 30 6.1.6 Metoden att lyckas och väva samman del 2 30 6.1.7 Metoden att samarbeta, växa och förstå sin roll i livet del 3 32 6.1.8 Vad kan detta vara värt? 34 6.2 Vara, vilja kunna 36 6.2.1 Verksamheten 36 6.2.2 Målgruppen 37 6.2.3 Att bryta misslyckandets onda cirkel 38 6.2.4 En historia från verkligheten 39 6.2.5 Intern ekonomi 40

4 6.2.6 Mål och effekter 40 6.2.7 Uppnådda effektmål: 41 6.2.8 Att bryta mönster 42 6.2.9 Ett prövande och lösningsfokuserat perspektiv 43 6.2.10 Vad kan detta vara värt? 43 6.3 Skate 45 6.3.1 Bakgrund och verksamhet 45 6.3.2 Omfattning av verksamheten 46 6.3.3 Målgruppen och dess situation 46 6.3.4 Mål och effekter 46 6.3.5 Riskungdomar, skate och att reducera risken för framtida utanförskap 49 6.3.6 Exempel 2 skate som en väg att bryta allvarligt utanförskap 50 6.4 Gymnasiet 52 6.4.1 Bakgrund en inkluderande skola baserad på passioner 52 6.4.2 Mål för verksamheten 53 6.4.3 Gymnasiets pedagogiska spelplan 54 6.4.4 Intern ekonomi 55 6.4.5 Fryshusets gymnasium - en väg in i samhället 56 6.4.6 Vad kostar ett skolmisslyckande? 58 6.4.7 Elevgruppen på Fryshusets gymnasium 59 6.4.8 Ingående förutsättningar och påverkansfaktorer 60 6.4.9 IM-programmet, ett investeringsexempel 61 6.4.10 Om istället inget görs 62 6.4.11 Gymnasiets mervärde 63 7. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET 2014 65 7.1 Inledning 65 7.2 Resultaträkning 2014 65 7.3 Externalitetsfaktorn 67

5 7.4 Förväntade effekter de kommande fem åren 68 7.5 Finansieringsanalys 69 7.6 Balansräkning och investeringskalkyl 70 7.7 Kommentarer och reflektioner 72 8. reflektioner och slutsatser 74 8.1 Slutsatser i stort 74 8.1.1 Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt 74 8.1.2 Resultat 74 8.2 Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende 75

6 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och idé i stort Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka 660 000 besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, friskola och arbetslöshetsprojekt till utpräglat sociala projekt som Skate, Frysbox, Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella Passus och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 285 Mkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Köpenhamn, Kalmar och Borlänge. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip inte användbara för detta ändamål de beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, resultat- och balansräkning etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dessa finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt

7 tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer under lång tid. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor och att därmed göra det långsiktigt kloka synligt och begripligt. 1.2 Syfte Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Detta är andra året vi genomför bokslutet. Det görs för verksamhetsåret 2014. Förra året (verksamhetsåret 2013) genomfördes det för första gången för 13 olika verksamheter av Fryshusets ungefär 50 olika verksamhetsområden. 5 av dessa bakades in i det gemensamma bokslutet. Övriga fanns med som separata avsnitt, men bakades inte in i det gemensamma bokslutet. Detta år tar vi med ytterligare fyra verksamheter gymnasieskolan, Skaten, Frysbox och Vara, Vilja, Kunna. Rapporten är upplagd så att merparten av de teoretiska avsnitten kring vad socioekonomiskt bokslut är och hur man räknar fram det, är borttagna och den som är särskilt intresserad av detta rekommenderas läsa förra årets bokslut. Arbetet med detta bokslut har skett parallellt med att ett tiotal personer på Fryshuset utbildats i metoden och de har tillsammans tagit fram merparten av underlaget, texterna och räkneexemplen för de nya verksamheterna som lyfts in i detta bokslut. Därefter har vi bearbetat detta. Tanken är att dessa personer (och andra personer på Fryshuset) på egen hand, men med visst support från oss ska arbeta fram bokslutet för verksamhetsåret 2015. 1.3 Att mäta det omätbara Det är inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs på Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta. Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa och subtila i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning?

8 En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma mammor eller Skapa min värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan bero på flera olika saker tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistiker eller att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. Allt som rör Fryshuset går inte med enkelhet att packa in en ettårig socioekonomisk resultaträkning. Vår utgångspunkt har varit att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ta fram en socioekonomisk resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2014 gjort för följande fem verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt. För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter kommer vi att belysa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk balansräkning. För verksamhetsåret 2014 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan. För de verksamheter där ovanstående av olika skäl just nu inte låter sig göras, för vi de socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser. Dessa görs i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till, liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter har i detta skede inte fogats samman med det övergripande bokslutet. 1.4 Resultat 1.4.1 Resultat och balansräkning 2014 års socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att: Resultaträkningen för år 2014 visar på en samhällsvinst på cirka 28 Mkr. Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare. Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 33 Mkr. I ett femårsperspektiv generar Fryshuset en vinst på cirka 370 Mkr. Ur detta perspektiv är kommunen och rättsväsendet de stora vinnarna med en vinst på 85 Mkr respektive 95 Mkr. I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från Fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1.180 Mkr. Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp. Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 240 Mkr.

9 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner Detta är andra gången vi gör denna typ av bokslut i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs. En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv. Men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap är, i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader. Vi underskattar som en följd av detta, värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuprörsorganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Båda dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system. Och inte minst viktigt mängder av unga människor far illa, riktigt illa och det är i princip alltid onödigt.

10 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka 660 000 besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 250 mnkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Köpenhamn, Kalmar och Borlänge. Vi som skriver denna rapport har under cirka 35 års tid gjort ett stort antal studier kring utanförskapets ekonomi och värdet av god prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Vi har följt, och utvärderat långt över 100 olika projekt och de senaste sex åren har vi också gjort detta på uppdrag av Fryshuset. Under de senaste åren har vi utvecklat metoder och modeller för att socioekonomiskt beskriva effekterna av gott socialt arbete vi har kallat detta att upprätta socioekonomiska bokslut. I denna rapport visar vi hur ett sådant bokslut kan se ut för Fryshusets del. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål. De beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Men nyttan av det man gjort är helt frånvarande i dessa system nyttan är osynlig. Vad är nyttan av att en ung människa inte längre är kriminell eller befinner sig i arbetslöshet? Och omvänt vad är värdet av att förhindra detta? Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Vi har tagit fram en modell med vars hjälp man kan studera samhällsnyttan i en så komplex verksamhet som Fryshuset, med ett femtiotal olika verksamheter fördelade på ett antal huvudområden. 2.2 Fryshuset en betydande producent av positiva externa effekter Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år. Samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Kostnader och intäkter kring prevention och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person, att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga att dessa ökade intäkter och minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik prevention eller rehabilitering.

11 Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för den aktör som utför arbetet eller är särskilt uppenbara för andra aktörer. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras, så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, d.v.s. intäkter minus kostnader. Detta bokslut kompletteras genom att för företagets betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. Vi jämför det synliga och konkreta företagsperspektivet med det diffusa och stundtals helt osynliga samhällsperspektivet. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? 2.3 Att synliggöra det osynliga Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Precis som alla andra investeringar får man inledningsvis en investeringspuckel som är tydlig och väldefinierad. Å andra sidan är den framtida effekten i form av minskade kostnader och ökade intäkter delvis okänd men framförallt osäker. Man skulle kunna uttrycka det på ett annat vis med hjälp av figuren nedan. Ofta har man som beslutsfattare en klar bild av vad kostnaden för en insats kan vara. Den är ofta konkret och tydlig och kan nästan alltid hänföras till ett tydligt kostnadsställe. Kostnaderna för att avstå från insatsen är mycket knepigare. Inte nog med att de är osäkra och diffusa, de ligger många gånger långt fram i tiden och effekten kan påverka många andra aktörer än just mig.

12 Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar totalt ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor. 2.4 Syften Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Det formulerade syftet i stort för projektet är: Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal, investeringskalkyl och finansieringsanalys. Modellen ska kunna användas inom hela den ideella sektorn. Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre beslutsprocesser. För Fryshusets del vill man med hjälp av modellen dels få stöd i den externa argumentationen kring verksamheten och dels få hjälp i den interna styrningen av verksamheten. 2.5 Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar Detta är andra året vi genomför bokslutet. Det görs för verksamhetsåret 2014. Förra året (verksamhetsåret 2013) genomfördes det för första gången för 13 olika verksamheter av Fryshusets

13 ungefär 50 olika verksamhetsområden. 6 av dessa bakades in i det gemensamma bokslutet, varav 5 i resultaträkningen. Övriga fanns med som separata avsnitt, men bakades inte in i det gemensamma bokslutet. Detta år tar vi med ytterligare fyra verksamheter Gymnasieskolan, Skate, Frysbox och Vara, Vilja Kunna. Rapporten är upplagd så att merparten av de teoretiska avsnitten kring vad socioekonomiskt bokslut är och hur man räknar fram det är borttagna och den som är särskilt intresserad av detta rekommenderas förra årets bokslut. Fryshuset är en stor och komplex organisation stundtals svår att förstå. I förra årets bokslut gjorde vi en mer preciserad beskrivning av Fryshuset. Denna finns inte med i årets rapport. Arbetet med detta bokslut har skett parallellt med att ett tiotal personer på Fryshuset utbildats i metoden och de har tillsammans med oss tagit fram merparten av underlaget, texterna och räkneexempel för de 3 av de 4 nya verksamheter som lyfts in i detta bokslut (VVK, Skate och Gymnasiet). Tanken är att dessa (och andra personer på Fryshuset) på egen hand men med visst support från oss ska arbeta fram bokslutet för verksamhetsåret 2015. Från 2016 ska man helt på egen hand kunna arbeta vidare med detta på Fryshuset.

14 3. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 3.1 Mekanismerna bakom utanförskapet 3.1.1 Två fenomen som förstärker utanförskapet kortsiktighet och stuprörsagerande Kostnaderna för det utanförskap som vi här diskuterar är som vi kommer att se betydande och det finns heller inga tecken på att det kommer att förändras till det bättre av sig själv. Då måste man fråga sig: varför tillåts detta mänskliga och ekonomiska resursslöseri att pågå år efter år? Det är ju trots allt så att i grund och botten vill de flesta att en positiv förändring ska kunna ske. Det finns rikligt med kloka och kompetenta människor med stort engagemang och goda avsikter som är beredda att ta itu med denna problematik. Det blir, enligt vår erfarenhet, svårt att hitta syndabockar kring detta med utgångspunkt i mänskliga brister eller felaktiga värderingar och etik. Vår bild är att de som hanterar dessa frågor vare sig har onda avsikter eller är inkompetenta. Om vi utgår från att detta stämmer måste man leta felen på strukturnivå. I såväl tidigare studier som under detta arbete ser vi två ständigt återkommande strukturproblem som, delvis ensamma men framförallt tillsammans, ger en förklaring: kortsiktigheten och stuprörstänkandet/agerandet. KOSTNAD PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se Prevention och rehabilitering är frågor som har ett utpräglat långsiktigt perspektiv och är frågor som ofta berör ett helt knippe av olika aktörer. Man borde alltså ha ett långsiktigt helhetsperspektiv kring beslut som rör sådana frågor för att agera långsiktigt effektivt i enlighet med kommunallagens intentioner. I verkligheten är det precis tvärtom. Ofta fattar man i offentliga myndigheter beslut kring olika insatser utifrån den traditionella ettårsbudgetens perspektiv. Om vi med stöd av bilden ovan tänker mer långsiktigt, ser vi att en insats kring en arbetslös eller sjukskriven person på goda grunder kan betraktas som en social investering. Intäkten, om vi lyckas, utgörs av den berördes framtida

15 produktionsförmåga och alla de välfärdskostnader som inte uppstår till följd av att vi lyckats bryta ett utanförskap. Är 100 000 kronor eller rentav 500 000 kr ur detta perspektiv en stor kostnad? Det beror på alternativen. Studier visar ofta att ett tämligen måttligt, livslångt, utanförskap kostar cirka 10 15 mnkr. Tanken med ett socialt investeringsperspektiv (som med alla investeringar) är att man kortsiktigt tar en säker men begränsad kostnad för att i framtiden få större, men idag osäkra, intäkter. Men kan vi vara säkra på att den planerade insatsen ger den önskade effekten då? Naturligtvis inte. Så är det med alla investeringar; intäktssidan kommer i framtiden och den är osäker, oavsett om vi talar om människor eller maskiner, fabriker, vägar etc. Om vi tänker på några av samhällets stora satsningar i infrastruktur de senaste åren såsom tunneln genom Hallandsåsen, Öresundsbron, Förbifart Stockholm eller Botniabanan så är detta exempel på beslut där investeringskalkylen i förväg och utfallet i efterhand inte alltid, för att uttrycka sig milt, harmonierat med varandra. 3.1.2 Ett socialt investeringsperspektiv På grund av detta behövs ett annat perspektiv då man ska följa upp preventions- och rehabiliteringsinsatser det vi kallar ett socialt investeringsperspektiv. Det finns en generell föreställning om att tidiga insatser, hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser hos barn och unga kan medverka till att förebygga utanförskap senare i livet. På ett mer generellt plan tänker man sig att en tidig samordnad insats av offensiv natur är bättre än en reparativ insats vid ett senare tillfälle. Detta är en uppfattning som ofta finns starkt förankrad hos människor som arbetar med förebyggande arbete och tidiga insatser kring barn och unga. Man skulle kunna säga att denna föreställning utgör summan av en mängd vardagskunskap och det som brukar kallas tyst kunskap eller förtrogenhetskunskap hos dessa människor. Ett problem är att man vanligtvis inte ser på tidiga insatser på detta vis. Man ser dem vanligtvis som en entydig kortsiktig kostnad. Detta i sin tur kan bero på den definition som vanligtvis brukar användas kring begreppet investering. Denna definition av begreppet investering fokuserar på det förhållande att då man ska bygga om ett kommunhus för 100 mnkr belastar kostnaderna för detta inte den kommunala budgeten med hela summan under innevarande år utan kanske endast med 1/30 under de kommande 30 åren. Om jag på andra sidan vill satsa en halv miljon kronor på att hjälpa en ung människa tillbaka till samhället belastar detta i sin helhet socialtjänstens budget innevarande år. Man beaktar på intet vis den framtida avkastning denna sociala investering i bästa fall förväntas ge. Vi kommer här att argumentera för att sociala investeringar i framtida hälsa och produktionsförmåga bör betraktas på ett likartat sätt som tekniska och fysiska investeringar. Vi kommer också att hävda att detta kan leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning än dagens synsätt. Ett ytterligare problem med detta synsätt är att länkarna mellan de olika stegen vare sig är lätta att upptäcka eller leda i bevis. Det finns flera tydliga problem sett ur en beslutsfattares perspektiv: Kopplingen mellan insats och effekt är inte alltid klar. Vilka åtgärder leder, med vilka sannolikheter, till vilka effekter? kausalitetsproblemet. Mellan insats/åtgärd och effekter går ofta lång tid, ibland så lång tid att kopplingen blir oklar eller osynlig fördröjningseffekterna. Eftersom de flesta offentliga beslutssystem bygger på det ettåriga budgetperspektivet finns inga styrinstrument för att hantera långsiktiga effekter kortsiktighetsproblemet.

16 Beslutsfattare har sällan vare sig kunskap, möjligheter eller mandat att titta utanför den egna myndighetens omedelbara ansvarsområde problemet med tunnelseende. Insatser hos en aktör kan leda till positiva eller negativa konsekvenser för helt andra aktörer omfördelningsproblemet. I offentliga budgetsystem har man inte något sätt att redovisa sociala insatser som investeringar i motsats till satsningar i fysisk infrastruktur bristen på ett uppföljningssystem för sociala investeringar. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att många beslut blir långt ifrån samhällsekonomiskt effektiva eller leder till en god resursanvändning. 3.2 Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering 3.2.1 Begreppet socioekonomisk analys Den socioekonomiska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. I detta synsätt ligger några centrala begrepp inbakade: tidigt och proaktivt, långsiktigt och uthålligt samt baserat på helhetssyn och samordning. Som en följd av detta kan man beskriva och ekonomiskt analysera värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera utanförskap samt värdet av framgångsrik och effektiv rehabilitering. Detta kan ske som konsekvenser av t.ex. ett särskilt projekt, en tillfällig verksamhet, sociala företag eller som en del av ordinarie verksamhet hos någon aktör (t.ex. kommun och landsting). 3.2.2 Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra samhällsekonomiska kalkyler eller Cost-Benefit-analyser. I stort sett är det så. Vår modell bygger på detta synsätt. Vi följer de flesta vedertagna principerna för sådana analyser. Vi utgår från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera då de olika alternativen ska ställas mot varandra. Precis som en god samhällsekonomisk kalkyl utgår vi från begreppen långsiktighet och helhetssyn. Det finns några skillnader. Man kan säga att vi kompletterar och vidgar den traditionella samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi upplever som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av den abstrakta aktören samhället. Beslut fattas av eller i kommuner, landsting, företag, enskilda personer osv. Beslut leder till omfördelningseffekter. Ofta finns det vinnare och förlorare. Därför är det för oss helt centralt att utgå från aktörsperspektivet för att kunna följa sådana effekter. Vi vill nå beslutsfattare med vår analys. Samhällsekonomiska kalkyler brukar enbart innefatta reala kostnader och intäkter. I sådana kalkyler är en finansiell utgift, oftast en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I stället är det arbetslösheten som förorsakar försörjningsproblemet som räknas som en kostnad i form av uteblivet produktionsvärde. Vi inkluderar oftast även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en viss insats eller verksamhet påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Man torde stå inför en svår uppgift om man ska övertala en socialchef att han inte behöver beakta utbetalning av försörjningsstöd som en kostnad. Vi låter i stället våra kalkyler oftast innehålla såväl de finansiella försörjningskostnaderna som de reala produktionsvärdena. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten. Ofta särredovisas de olika storheterna för att undvika dubbelräkning.

17 3.3 Några bärande principer Vi har gjort denna typ av kalkyler i 30 år. Under den tiden har vi etablerat ett antal bärande principer för vårt arbete. Den första av dessa är att alltid ligga i underkant i våra beräkningar försiktighetsprincipen. Den innebär att vi ligger i underkant då vi beräknar utanförskapets kostnader och vi underskattar effekterna av en preventiv eller rehabiliterande insats. Den andra principen är att ta bort sådant som i och för sig kanske är viktigt men som kan vara diskutabelt eller svårt att mäta i kalkylen. Vi tar sällan med generations- eller indirekta familjeeffekter som i regel är en stor del i utanförskapets kostnader. De är ofta för svåra och för diffusa att mäta. Fenomen som otrygghet, lidande, för tidig död och effekter av prostitution och psykisk misshandel avstår vi i regel från att ha med. Det stöter på både etiska och praktiska svårigheter att ha med denna typ av effekter i en kalkyl. Likaså avstår vi i regel från att ha med fenomen som väktare i butiker, svinn, säkerhetsdörrar i lägenheter eller larmsystem som privatpersoner skaffar för att skydda sig från inbrott även om detta är något enklare att mäta. Man kan också vända på steken och ställa frågan: hur bra måste vi vara för att detta ska gå ihop socioekonomiskt? På 5 år, på 20 år eller på längre sikt? En tredje variant är att ställa sig frågan: om vi bara lyckas med en enda av våra klienter/deltagare vilka socioekonomiska effekter uppstår då? Dessa olika modeller svarar an dels på försiktighetsprincipen men också på genomskinlighets- eller transparensprincipen. En läsare ska kunna förstå och kritiskt granska hur vi fått fram våra resultat. En annan viktig ansats är att vara medveten om att resultaten handlar om storleksordningar och inte exakta resultat, oavsett hur ambitiösa vi är. Området är för komplext för att göra anspråk på att ha den exakta sanningen. Det är bättre att ha en bild av storleksordningar kring kostnader och intäkter än att inte ha någon aning alls eller bara gissa och tycka. En del av den ovan presenterade försiktighetsprincipen är att i våra kalkyler här inte ta med faktorer och effekter som i sig kan anses vara viktiga men som trots detta är svåra att prissätta eller där metoderna att prissätta kan anses vara tveksamma eller rentav tvivelaktiga av praktiska (t.ex. otrygghet) eller etiska (t.ex. värdet av för tidig död) skäl. Sådana faktorer brukar ibland kallas svårmätbara (på engelska intangibles). Inom näringslivets tjänstesektor brukar sådana faktorer tillmätas stor betydelse då ett företag ska värderas. De kallas då immateriella tillgångar. Alla dessa är naturligtvis faktorer av stor betydelse då utanförskapets effekter ska värderas. Det finns också kring de flesta av dessa faktorer metoder inom nationalekonomin för att värdera dem. Dock kan många av dessa metoder diskuteras och även ifrågasättas bl.a. ur ett etiskt perspektiv. Vi har därför genomgående valt att i detta skede lyfta ut dessa faktorer ur vår kalkyl för att inte riskera att hamna i diskussioner kring sådana frågor som kan avleda fokus från rapportens huvudlinje de direkt mätbara effekterna av utanförskapet. En konsekvens av detta är att de resultat och de värden vi får kring utanförskapets effekter därmed blir mindre än de totala effekterna om även dessa svårmätbara faktorer skulle medräknas. Detta är ett område vi avser integrera i detta arbete i kommande års bokslut. Vi underskattar som en följd av detta, och den ovan redovisade försiktighetsprincipen, i våra kalkyler systematiskt de ekonomiska effekterna av utanförskap som vi här redovisar.

18 4. VAD ÄR ETT SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT Det socioekonomiska synssättet och den socioekonomiska analysen är ett sätt att konkret införa ett investeringsperspektiv kring preventiva och rehabiliterande insatser utifrån ledorden tidigt, långsiktigt, uthålligt och helhetssyn. Utifrån detta synsätt har vi gjort ett stort antal analyser kring sådana preventiva eller rehabiliterande verksamheter. Vi har också i en förenklad modell utbildat cirka 80 kommuner, landsting och samordningsförbund så att de på egen hand kan utvärdera projekt av olika slag och därmed kringgå begreppen kortsiktighet och stuprörstänkande i sin analys. Det socioekonomiska bokslutet är ett stort språng vidare. Det bygger på samma tanke men är metodiskt och strukturellt ett helt nytt steg. Det handlar nu om att integrera den socioekonomiska analysen med den traditionella uppföljningen i form av resultat- och balansräkning som sker i alla organisationer ideella såväl som offentliga. Det handlar om att på allvar slå sig in i ekonomistyrningens domäner. Den styrning som så starkt påverkar hur vi använder våra resurser och värderar denna resursanvändning. 4.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut? 4.1.1 Introduktion Företag och organisationer som Fryshuset är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer t.ex. aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra. Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera och leda verksamheten medan det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser, t.ex. att betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet etc. Man skulle kunna säga att redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas. 4.1.2 Teorin om externa effekter Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter.

19 Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller företag som förgiftar vattendrag är sådana externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter (förbättrad hälsa, minskad vårdkonsumtion, ren luft etc.) underskattas istället företagets värde. Externa effekter handlar alltså om utnyttjande av resurser eller skapande av värde för någon, utan att det förekommer någon transaktion. Om det inte förekommer någon transaktion så kommer kostnaden eller intäkten inte heller att dyka upp som en kostnad eller en intäkt för någon person eller något företag de internaliseras inte utan förblir externa för aktörerna. Externa effekter går således förbi prismekanismen. Om inte priserna innehåller korrekt information så fungerar inte en konkurrensekonomi signalerna till konsument/producent blir perverterade. Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad så utnyttjas miljön som en gratis produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter så skall de företagsekonomiska produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller, om möjlighet finns, välja en annan produkt. Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap öppna genom att producera spannmål eller kött/mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som åker förbi, men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde som därigenom bidrar till stabiliteten i området och till bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism. 4.1.3 Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Kostnader och intäkter kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen så innebär en framgångsrik preventiv insats eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppstått. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för preventions- eller rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa, landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter i form av mindre vårdbehov, minskade försörjningsbehov etc. är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till aktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven preventiv insats eller rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshuset och dess femtiotal olika verksamheter är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla aktörer kring insatsen som berör en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet.

20 4.2 Vår definition av socioekonomiskt bokslut 4.2.1 Bokslutet Med socioekonomiskt bokslut menar vi här: Ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, d.v.s. intäkter minus kostnader samt balansräkning (tillgångar och skulder). Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras). Dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i företagets socioekonomiska resultat- och balansräkning. Bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar företagets resultat och värderingen av detta. Denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete. Resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning. 4.2.2 Fem delar Det socioekonomiska bokslutet består av fem delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik insats. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntad framtida utanförskapsskuld. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i vilken mån det finns vinnare och förlorare i processen. En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot varandra främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet. 4.2.3 Socioekonomisk resultaträkning Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också vilken samhällsnytta man skapat. Det kan handla om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa in på arbetsmarknaden, Det handlar om de kostnader man bidragit till att reducera i samhället och de intäkter man bidragit till att skapa.

21 Resultaträkningen redovisas som intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för samtliga berörda aktörer. I vår modell har vi definierat sex sådana aktörer eller grupper av aktörer. 4.2.4 Det sociala investeringsperspektivet Många preventions- och rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något som man ofta lyfter fram då man studerar rehabiliteringsekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut 1. Detta investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet, genom till exempel: Pay-off tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv. Kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster. I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag. 4.2.5 Att reducera en framtida utanförskapsskuld ett balansräkningsperspektiv? Många av de verksamheter som bedrivs av Fryshuset är av uttalat långsiktig natur. Barn till ensamma mammor, Skapa min värld, Frysbox eller skolorna är verksamheter som syftar till att förhindra eller reducera ett framtida utanförskap. Insatserna sker idag och de riktigt stora effekterna förväntas inträffa en bra bit in i framtiden. Det framtida förväntade utanförskapet utgör på sätt och vis en framtida utanförskapsskuld eller socialtjänstskuld en skuld som kommer att byggas upp, existera och kosta pengar om vi inget gör. I bokföringssammanhang redovisas skulder och tillgångar i balansräkningen. En framtida tillgång är summan av ett antal årliga nettovinster och en framtida skuld summan av ett antal årliga nettoförluster. På motsvarande sätt skulle man kunna säga att insatser idag som förväntas längre fram i tiden reducera utanförskapet utgör i balansräkningstermer en reducerad framtida utanförskapsskuld eller om man så vill en framtida hälsovinst en tillgång i samhällets förväntade framtida balansräkning. 1 Se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002.