Särskilt boende En jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Måttligan Deltagande kommuner: Askersund, Filipstad, Hagfors, Hjo, Munkfors och Töreboda 28-8-12 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se. Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet
Innehåll 1 Innehåll...2 2 Bakgrund...3 2.1 Metod och avgränsning...4 3 Sammanfattning...5 4 Äldreboendeindex...6 4.1 Utgångspunkt och beskrivning...6 4.2 Resultat...7 4.3 Sammantaget resultat och kostnad...12 Kommentar...15 5 Väntetid till särskilt boende...17 5.1 Utgångspunkt och beskrivning...17 Resultat...17 Kommentar...18 6 Informationsgivning...19 6.1 Utgångspunkter och beskrivning...19 6.2 Resultat...2 7 Läkartid...23 7.1 Utgångspunkter och beskrivning...23 7.2 Resultat...23 8 Kostnad för utskrivningsklara patienter...24 8.1 Utgångspunkter och beskrivning...24 8.2 Resultat...24 Kommentar...26 9 Avvikelsehantering...28 9.1 Utgångspunkter och beskrivning...28 9.2 Resultat...28 9.3 Kommentar...3
2. Bakgrund Nätverket Måttligan är ett av ca tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Askersund, Filipstad, Hagfors, Hjo, Munkfors och Töreboda. Tillsammans finns det över 57 invånare i dessa kommuner. Nätverket Måttligan har i sin andra rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra särskilt boende mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunledningseller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3
2.1 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier och ibland genomföra undersökningar. Nätverket Måttligan har valt att titta på särskilt boende ur främst sex olika delar. Särskilt boende definieras enligt Socialstyrelsen som ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. Där inte annat anges har vi i denna undersökning exkluderat korttidsboende. Rapporten består av följande delar: 1. Äldreboendeindex 2. Väntetid till särskilt boende 3. Informationsgivning via webben 4. Läkartid 5. Kostnad för utskrivningsklara patienter 6. Avvikelsehantering 4
3. Sammanfattning Nätverket Måttligan är ett av cirka tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Askersund, Filipstad, Hagfors, Hjo, Munkfors och Töreboda. Tillsammans finns det över 57 invånare i dessa kommuner. Nätverket Måttligan har i sin andra rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra särskilt boende mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Måttligan har använt sig av ett äldreboendeindex för att fånga kvalitativa aspekter inom äldreboendena. Resultatet visar på stora likheter mellan kommunerna. Där det främst finns skillnader är vårdtagarnas möjlighet till daglig utevistelse och individuella vardagsnära aktiviteter. Kommunernas kostnader för boendena varierar stort och det finns ingen direkt relation mellan kostnaderna och det uppnådda resultatet. Orsakerna till skillnaderna måste troligen hittas inom andra områden. Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år varit föremål för diskussion. Kommunerna har undersökt väntetiden från det att man ansökt till det man får ett erbjudande om en plats på ett boende. Här är det stora skillnader mellan kommunerna som väcker frågor och behov av fortsatt analys. Töreboda och Filipstad har kortast väntetid. Informationen till kommunens invånare är viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del av och finna svar på viktiga frågor? Projektgruppen har undersökt kommunernas webbsidor utifrån sexton vanliga medborgarfrågor. När det gäller informationen på webbsidorna finns en stor förbättringspotential för många kommuner. Töreboda och Hagfors har de bästa resultaten. Tillgång till läkare är en viktig kvalitetsfråga för de boende i särskilt boende. Många äldre är i ett stort behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och det kan därför ses som en viktig trygghetsfaktor. Vid en jämförelse visar resultatet att läkartiden är jämt fördelad. Hjo har dock mer läkartid än övriga kommuner Det är en relativt stor skillnad mellan kommunerna när det gäller kostnad för utskrivningsklara patienter och antal personer som kommunerna debiterats för. Filipstad och Hjo har ingen kostnad under 27. Antalet rapporterade läkemedelsavvikelser och fallolyckor skiljer sig stort mellan kommunerna. Resultaten är dock mycket osäkra då kommunerna har olika rutiner för rapportering. Här återstår arbete för att få en gemensam tillämpning. Vid en sammantagen rankning av kommunernas resultat för effektivitetsmåtten i denna rapport och den tidigare hemtjänstrapporten, uppvisar Filipstad bäst resultat. 5
4. Äldreboendeindex 4.1 Utgångspunkt och beskrivning I många offentliga tjänster är det möjligt att fånga ett resultat som har kvalitativa värden för den som nyttjar tjänsten. Utgångspunkten för detta har varit att man har kunnat formulera mål som är utvärderingsbara. Exempelvis att man blir frisk efter operationen eller att man har uppnått en viss kunskapsnivå inom skolan. Detta resultatfokuserade förhållningssätt är dock svårt att överföra och tillämpa inom äldreomsorgens särskilda boenden. Den gruppen äldre människor som omfattas av vård och omsorg inom särskilt boende har i regel uppnått en brytpunkt i livet då förmågorna avtar och livets slutskede närmar sig. Många har även svårt att förhålla sig till och uttrycka sig om det stöd man får. Mot denna bakgrund är det därför nödvändigt att även fånga de kvalitativa aspekterna utifrån en annan och anpassad synvinkel. En framkomlig väg kan vara att sätta upp och fånga ett antal viktiga kvalitativa aspekter på de tjänster som erbjuds inom särskilt boende med utgångspunkt från den äldres perspektiv. Tillsammans kan aspekterna ge en samlad bild av förhållandena och vad som erbjuds de äldre och även lyfta starka sidor och förbättringsområden på såväl enhetsnivå som samlat i kommunen. Kvalitetsaspekternas innehåll bygger på flera andra projekts och nätverks arbete med att ta fram en samlad kvalitetsbild. Bilden innehåller delvis resultatdimensioner men även den inriktning och de erbjudanden som kommunen ställer upp för att möta den enskildes behov med fokus på kvalitet. Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått såsom nöjdhet hos den äldre (NöjdBrukarIndex). Resultatet av nöjdheten presenteras sist i detta avsnitt. Måttligans nätverk har utifrån diskussioner enats om elva olika kvalitetsområden som undersökts av respektive kommuns projektledare. Boendeenheternas personal har fått svara på frågorna och varje kommun har därefter sammanställt kommunens resultat. Här nedan presenteras resultaten utifrån varje kvalitetsområde och kommun. Därefter har varje kommuns resultat sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Kvalitetsbilden kan dessutom ställas till den kostnad som finns för särskilda boenden vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. Resultatet av detta effektivitetsmått presenteras i slutet av detta avsnitt. 6
4.2 Resultat Uppgifterna nedan baseras på det totala antalet personer i äldreboende (särskilt boende) i kommunen. = andel boende som erbjuds = andel boende som ej erbjuds 1. Erbjuder enheten fler än en maträtt vid huvudmåltider? (Möjlighet att välja på förhand från matsedel) 1% 9% 8% 7% Procent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2. Kan de boende själv välja när man vill gå upp på morgonen och gå och lägga sig för nattvila? Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 29 33 1 1 1 1 71 67 7
3. Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum? ( I de fall makar valt att dela rum betraktas det som eget rum, med hygienrum avses både toalett och dusch ) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 29 1 1 98 1 1 71 4. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre om så önskas? ( Här avses all form av utevistelse, ex promenader, möjlighet att sitta på balkong ) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 25 72 1 1 1 1 75 28 8
5. Serveras de boende kvälls-/nattmål? Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska behöva vara hungrig eller vara fastande mer än 11 timmar. Avser både organiserat och på eget initiativ. Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1 1 1 1 1 1 6. Erbjuds de äldre personlig omvårdnad, varje vecka, i form av nagelvård och hårvård? ( Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis att få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt m.m. ) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 26 1 1 1 1 1 74 9
7. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade gemensamma aktiviteter under varje vardag? ( med organiserad aktivitet avses ex högläsning, musikstund, bakning, m.m. ) 1% Procent 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1 1 1 1 1 1 8. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under varje helg? 1% 9% 8% Procent 7% 6% 5% 4% 1 1 1 91 1 71 3% 2% 1% % 29 9 1
9. Har varje boende möjlighet till daglig individuell, vardagsnära aktivitet/egen tid utifrån sina önskemål? ( ex pratstund, blomskötsel, korsord m.m. ) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 32 42 55 72 1 1 68 58 45 28 1. Har de boende tillgång till egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 15 1 1 1 1 1 85 11
11. Kan man flytta in under helgen? Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1 1 1 1 1 1 4.3 Sammantaget resultat och kostnad Nätverket har enats om elva olika kvalitetsområden som undersökts av respektive kommuns projektledare. Boendeenheterna har fått svara på frågorna och varje kommun har därefter sammanställt kommunens resultat. Här nedan presenteras resultaten utifrån varje kvalitetsområde och kommun. Varje kommuns resultat har sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Poängen har indelats i följande värden: 1-25 % = 1 poäng 26-5 % = 2 poäng 51-75 % = 3 poäng 76-99 % = 4 poäng 1 % = 5 poäng En färgskala har även använts för ytterligare tydliggöra resultaten. Denna fördelning är: = -1 poäng = 2-3 poäng = 4-5 poäng 12
Kvalitetsindikator 1. Erbjuder fler än en maträtt vid huvudmåltid 2. Gå upp, gå och lägga sig när man själv önskar 3. Boende i eget rum/lägenhet med eget hygienrum 4. Daglig utevistelse om så önskas 5. Serverar kvälls-/nattmål 6. Personlig omvårdnad när man själv önskar i form av nagel- och hårvård 7. Minst två gemensamma aktiviteter under vardagar 8. Organiserade aktiviteter under helgen 9. Daglig individuell, vardagsnära, aktivitet utifrån sina önskemål 1. Tillgång till egen nyckel 11. Kan man flytta in under en helg 5 5 3 3 5 5 5 5 4 5 5 3 2 5 5 3 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 3 5 5 1 2 2 5 3 2 3 5 5 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Summa: (Maxpoäng 55) 34 39 35 32 33 4 Kommentar Det råder relativt stor samstämmighet mellan nätverkskommunerna. Av 11 indikatorer har samtliga kommuner samma värde på 5 av dem. Ingen av nätverkskommunerna erbjuder fler än en maträtt och kan inte heller erbjuda minst två gemensamma aktiviteter under vardagar. Samtliga nätverkskommuner serverar kvälls-/nattmål, de boende har tillgång till egen nyckel (med ett fåtal personers undantag i Filipstad) och det är möjligt att flytta in under en helg. Differenserna är störst gällande indikatorerna daglig utevistelse och daglig, individuell, vardagsnära aktivitet utifrån egna önskemål. Filipstad, Hagfors och Töreboda kan erbjuda daglig utevistelse till alla boende, medan Munkfors, Askersund och Hjo inte kan det. Filipstad och Töreboda erbjuder dessutom daglig, individuell, vardagsnära aktivitet till alla. Bästa resultat redovisar Töreboda (4) och Filipstad (39). Sämsta resultat har Hjo (32) och Munkfors (33). 13
Kvalitetsbilden kan dessutom ställas till den kostnad som finns för särskilda boenden vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. Resultatet av detta effektivitetsmått presenteras i slutet av detta avsnitt. Kostnaden per vårdtagare i särskilt boende redovisas i Vad kostar verksamheten 26, tabell 8b, och omfattar i huvudsak personalkostnader då lokalkostnaderna är exkluderade. Kostnaden per person i särskilt boende Nätverkssnitt 26 397 788 434 589 527 917 495 337 577 66* 495 333 488 14 27* 427 743 442 377 642 473 527 418 387 23 46 972 481 364 * Munkfors har mellan åren 26 och 27 gjort förändringar i kostnadsfördelningen mellan särskilt boende och ordinärt boende, varför 26 års statistik inte är relevant i sammanhanget. Kommentar Kostnaden per person i särskilt boende varierar med 255 tkr mellan kommunerna 27. Skillnaden kan bestå i fler orsaker än ev. kvalitetsskillnader, vilket gör det svårt använda nyckeltalet för jämförelser. Orsaker till skillnader brukar förklaras av den mix kommunen har valt mellan omfattningen av hemtjänst, servicehusboende och särskilt boende, förutom ev. skillnad i kostnader pga. kvalitetsnivåer. Kommuner med stor andel särskilt boende i förhållande till andelen hemtjänst tenderar att ha en lägre genomsnittskostnad per plats. Att man har en stor andel särskilt boende kan bero på att man har biståndsbedömt servicehusboende, vilket ska redovisas som särskilt boende. Servicehusboende erbjuds ofta vårdtagare som inte har riktigt så omfattande behov av hjälp som personer som får särskilt boende. Detta antas leda till ett lägre personalbehov, och därmed lägre kostnad per plats. Detta gäller t.ex. Munkfors och Askersund, som har en stor andel servicehusplatser av det totala antalet platser i särskilt boende i kommunen (5 % respektive 31 %). Nyckeltalet kan också påverkas av hur stor andel av kommunens totala antal vårdtagare som finns inom hemtjänsten resp. särskilt boende. Om kommunen har ett lågt antal platser inom särskilt boende erbjuds mer omfattande insatser inom hemtjänsten istället för särskilt boende. Vårdbehovet hos dem som får plats på särskilt boende är då mycket högt, vilket förväntas leda till höga kostnader per plats. Detta skulle kunna förklara Hagfors och Hjos höga kostnad per vårdtagare jämfört med övriga kommuner. 14
Andel vårdtagare i hemtjänst resp. i särskilt boende 27 Totalt antal vårdtagare i hemtj. och säbo Andel i hemtjänst 379 478 48 33 138 267 56 % 68 % 73 % 7 % 5 % 6 % 63 % Andel i säbo 44 % 32 % 27 % 3 % 5 % 4 % 37 % Effektivitetsmått Utifrån denna service- eller erbjudandebild bör kostnaden för en plats i särskilt boende ställas. Detta blir då utmanande och väcker frågor om vi har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare utbud avseende kvalitetsindikatorerna bör leda till en högre kostnad för kommunen. 27 Kostnad per person i särskilt boende 427 743 442 377 642 473 527 418 387 23 46 972 481 364 Kvalitetspoäng 34 39 35 32 33 4 36 Kostnad per kvalitetspoäng 12 581 11 343 18 356 16 482 11 733 11 524 13 67 Kommentar De kommuner som redovisar högsta kvalitet till bästa kostnadsbild är Filipstad och Töreboda. Det ser inte ut att finnas något samband mellan höga kvalitetspoäng och hög kostnad per brukare. Kostnaden per boende har i inledningen av detta kapitel beskrivits som vansklig att använda som enda jämförelse. Förändras bilden om vi utgår från kostnaden per invånare 8 år och äldre? 27 Kostnad särskilt boende per inv. 8 år - w Nätverkssnitt Nätverkssnitt Nätverkssnitt 95882 7612 84249 84946 8126 7942 83634 Kvalitetspoäng 34 39 35 32 33 4 36 Kostnad per kvalitetspoäng 282 1952 247 2655 2461 1985 238 15
Tabellen visar delvis ett annat resultat. Filipstad och Töreboda är fortfarande de kommuner som har det bästa resultatet. Hagfors får däremot ett bättre resultat vid denna jämförelse än tidigare. Hagfors har en hög kostnad per vårdtagare men inte så många vårdtagare som gör att när kostnaden fördelas på alla 8- åringar blir kostnadsbilden annorlunda och kostnaden per kvalitetspoäng blir lägre. Askersund har en låg kostnad per vårdtagare beroende på stor andel servicehusboende, men också många vårdtagare och påverkas alltså tvärtemot Hagfors till en hög kostnad per kvalitetspoäng när kostnaderna fördelas på alla 8-åringar. Jämförelse med hemtjänstrapporten Jämförelsen med nätverkets hemtjänstrapport är intressant. Om man gör ett rankingsystem av resultatet av effektivitetsmåtten i denna rapport och motsvarande effektivitetsmått i hemtjänstrapporten framkommer följande tabell: 27 Särskilt boende Kostnad per brukare/ kvalitetspoäng 4 1 6 5 3 2 Hemtjänst * Kostnad per inv. 8 år - w/kvalitetspoäng Kostnad per brukare/ kvalitetspoäng Kostnad per inv. 8 år - w/kvalitetspoäng 6 1 3 5 4 2 4 2 3 1 6 5 4 3 5 1 6 2 Totalranking 5 1 4 3 6 2 *Även hemtjänstens ranking bygger på 27 års kostnader i denna tabell, vilket innebär vissa förändringar jämfört med när hemtjänst rapporten publicerades, då 26 års nyckeltal användes. Det visar sig att Filipstad har nått bästa resultat i totaljämförelsen genom att ha bästa resultatet i särskilt boende-jämförelsen och även bra resultat i hemtjänstjämförelsen. Hjo, som hade bästa resultatet i hemtjänstjämförelsen har däremot ett lågt resultat i särskilt boende-jämförelsen och passeras därför av Töreboda, som genom sitt generellt goda resultat får ett bättre totalresultat än Hjo. 16
5 Väntetid till särskilt boende 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år varit föremål för diskussion i det offentliga rummet. Utan tvekan är detta område en viktig kvalitetsfaktor för äldreomsorgen. Detta är förklaringen till att kommuner sedan en tid tillbaka regelbundet måste rapportera uppgifter om detta till länsstyrelserna. Idag rapporterar kommunerna de beslut som ej blivit verkställda inom 3 månader. I rapporteringen framgår dock inte om den enskilde tackat nej till erbjuden plats för att vänta på ett bättre erbjudande, eller om man själv valt, eller anhöriga, att skjuta upp inflyttning på grund av exempelvis praktiska angelägenheter. En stor andel av kommunerna har därmed blivit kritiserade för att inte kunnat ge den äldre en plats på ett särskilt boende, trots att biståndsbedömningen gett personen rätt till detta. Bakom dessa siffror döljer sig även det antal äldre som beviljats en plats men tackat nej till en plats på ett speciellt boende och väljer att vänta av olika skäl. De äldre kan alltså ha fått ett eller flera erbjudanden som man tackat nej till. Vi har därför valt att ta fram ett annat mått som fångar in tiden från det att man ansökt om en plats till det man får möjlighet att flytta in på ett boende. Detta mått är även bättre ur den äldres synvinkel än länsstyrelsens eftersom det utgår från ansökan och inte från när beslutet togs, dvs. när utredningen avslutats. Kommunen måste i första hand se till tryggheten för den äldre och det är därför mer relevant att se hur kommunen klarar detta. Att den enskilde sedan av olika skäl väljer att avstå har vi därmed bortsett ifrån i detta sammanhang. 5.2 Resultat Projektgruppen har manuellt gått igenom alla placeringar på särskilt boende under 27. Resultaten presenteras både som genomsnittstid och median. Hagfors och Töreboda registrerar meddelandedatum för plats men inte datum för möjlig inflyttning, varför den mellantiden är skattad i resultatredovisningen. Väntetid från ansökan till möjlighet att flytta in i särskilt boende Dagar 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 17 176 94 98 89 73 54 39 29 22 21 11 Snitt Median 17
Rapporterat antal personer till Länsstyrelsen Inrapporterat antal Varav tackat nej Andel som tackat nej 24 7 4 3 6 2 7 19 2 % 1 % 48 % % 33 % % 5.3 Kommentar Skillnader i väntetid från ansökan till första möjliga inflyttningsdag skiljer stort mellan kommunerna. Vad beror detta på? Påverkar antal platser i relation till gruppen äldre? I Töreboda finns exempelvis ingen kö till särskilt boende utan inflyttning kan ske relativt omgående efter beslut. Om vi ser på antal invånare i gruppen 8+ ser vi vid en snabb bedömning inte något sådant samband. Askersund har flest platser i förhållande till gruppen 8+ (171 platser till 745 invånare (23 %). Askersund skulle vid ett sådant samband ha kortast väntetid. Rutinerna för in- och utflyttning skiljer sig mellan kommunerna vilket påverkar hur snabbt man blir erbjuden att flytta in. Skillnader finns också i hur kommunerna väger och prioriterar väntetid i relation till behov vid erbjudande om plats. Prioriteras behovet kan längre väntetider uppstå för de som inte anses ha lika akuta behov. Påverkas kommunerna i denna prioritering av risken för eventuella sanktioner? Kan skillnaderna bero på att biståndsbedömningen till särskilt boende är mer eller mindre generös i kommunerna? 18
6 Informationsgivning 6.1 Utgångspunkter och beskrivning Kommunernas webbsidor får en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Genom webben kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med denna utveckling ökar ständigt kraven och förväntningarna på webbsidorna från medborgare, press, organisationer etc. Den information som igår sällan kunde hittas finns idag på de flesta webbsidorna. Detta medför att vi ständigt måste utveckla och hålla detta medium ajour med förväntningar och innehåll. För att få en bild av våra webbsidors styrkor och svagheter har vi sammanställt ett antal frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Valet av frågor blir styrande för resultaten. En helt annan uppsättning av frågor skulle ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Vi har även tagit intryck av den diskussion som finns kring förväntningar om att via webben presentera verksamheternas resultat. Det här är andra gången nätverket granskar informationen på webben om kommunens äldreomsorg. Den här underökningen är upplagd på samma sätt som den tidigare. Därmed är det möjligt att se om det skett några förändringar under de månader som gått sedan den förra undersökningen. Undersökningen har också denna gång genomförts av en utomstående granskare genom SKL. Det är olika personer som genomfört de två granskningarna, vilket innebär att skillnader mellan undersökningstillfällen kan bero på olika tolkning och bedömning. Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats har det noterats som att svaret inte finns. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. Vi har haft en mycket generös tolkning på svarsalternativet delvis d v s finns något nämnt så får man ett gult svar. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger inget poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna. = Inget svar ger = Delvis svar ger 1 poäng = Svar på frågan ger 3 poäng 19
6.2 Resultat Webb Äldreomsorg Det finns information hur man ansöker om hjälp (bistånd/insatser) Det finns information om vilka olika boendeformer som finns för äldre personer Det finns information om vilka tjänster/hjälp som kan erbjudas inom hemtjänsten. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda enheterna inom särskilt boende med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner (t.ex. sjuksköt., sjukgymnast, arbetsterapeut ) Det finns information om enheternas profil (arbetsinriktning, aktiviteter, värdegrund, etc.) Det finns information om äldreboendenas geografiska placering. Det finns information om hur lång tid det tar innan jag får mitt bistånd till särskilt boende.(här avses inte en exakt tid utan att man ska få grepp om det handlar om tre dagar från ansökan eller två månader) Det finns information om hur man överklagar biståndsbeslutet. Det finns information om avgiftens storlek. Det finns information om hur kontakten med anhöriga ska fungera. Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om valmöjligheter inom verksamheten Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter/enheter inom äldreomsorgen. Det finns möjlighet att skriva ut ansökningsblankett/ alternativt fylla i ansökan om hemtjänst, äldreboende på hemsidan Poäng av max 48: 28 18 31 2 13 34 Andel av max: 58 % 38 % 65 % 42 % 27 % 71 % 2
Granskarens omdöme Askersund Sidan är enkelt upplagd och det är lätt att hitta det man söker. Dock går det inte att jämföra verksamheterna och de presenteras inte med arbetsinriktning eller värdegrund. För att hitta ansökningsblanketter måste man leta sig till kommunens blankettarkiv. För att underlätta för besökaren borde man ha en direktlänk från sidan om Äldreomsorg. Servicedeklaration och kvalitetsredovisning saknas. Filipstad Svårt att hitta på sidan då äldreomsorg inte är en egen kategori. Utan allt är i utspritt under rubriken vård och socialt stöd. Var tvungen att vissa fall söka på sidan för att komma rätt. Man får ingen klarhet i hur man går till väga föra att få hjälp eller vad den hjälp man får innebär. Det som står är endast att kommunen erbjuder olika tjänster men vidare information finns inte. Dock finns utförlig Information om överklagan och avgifter i länkade PDF dokument. Sidan är endast skriven på svenska och typsnittet går att anpassa. Hagfors Här är till skillnad från andra kommunerna rubrikerna lagda i högerspalten. Snyggt uppdelat med avgifter/blanketter och de olika verksamheterna för sig, men ändå nära. Det mesta som efterfrågas finns och är lätt att hitta. Det väsentligaste som saknas är de olika äldreboendenas värdegrund och arbetssätt och en jämförelse av verksamheterna. Även servicedeklaration och kvalitetsredovisning saknas här. Hjo Sidan ser ut att ha några år på nacken och kanske inte riktigt lever upp till de krav man som användare idag har på en webbplats. Man måste hela tiden klicka sig fram och tillbaks i webbläsaren för att leta efter det man söker. Här finns mycket att hämta från andra kommuner för att göra sidan lättare att navigera. Mycket av den information man söker finns inte, bland annat står ingenting om arbetssätt eller vilka boenden/enheter som finns. Munkfors Sidan är enkelt upplagt vilket är positivt. Men informationen är väldigt utspridd och väldigt lite av det som efterfrågas i granskningen går att hitta. Det som står är generellt bara kontaktuppgifter och några rader vägledande information. Man går inte in på arbetssätt eller vad man kan göra för att få hjälp, förutom att kontakta en handläggare direkt. Servicedeklaration och kvalitetsredovisning saknas även i denna kommun. Töreboda Väldigt många steg innan man hittar fram till sidan om äldreomsorg: Kommunal Service > Vård och omsorg > Äldre och handikapp > Underrubriker. Man kunde förkorta detta led för att göra sidan mer 21
lättnavigerad. Den information som dock ges när man väl klickat sig fram till det man söker är ganska utförlig, men framförallt tydlig. Det råder ingen tvekan om hur man ska göra eller vad som erbjuds. Dock saknas kvalitetsredovisning, servicedeklaration och jämförelse av enheterna. 6.3 Kommentar Av tabellen nedan framgår skillnader i resultaten av den här undersökningen och den undersökning som gjorts tidigare. Poäng hösten 27 6 26 3 23 17 12 Poäng våren 28 28 18 31 2 13 34 Förändring +22 8 + 28 3 4 + 22 De tre kommuner (Hagfors, Askersund och Töreboda) som fick sämst resultat vid den förra undersökningen har förbättrat sig avsevärt. Uppenbarligen har dessa kommuner tagit till sig resultatet från den förra mätningen och arbetat med att förbättra informationen. Nu är det istället dess tre kommuner som uppvisar de bästa resultaten. Störst förändring har skett i Hagfors kommun som har gått från att vara sämst till att vara näst bäst. Övriga kommuner får något lägre poäng nu än tidigare. En rimlig förklaring till detta är att granskningen utförts av olika personer som gjort olika bedömningar. Det verkar inte rimligt att anta att kommunerna genomfört förändringar till det sämre mellan undersökningstillfällena. Förbättringarna som skett gäller främst grundläggande information som vilken hjälp som erbjuds, vart man vänder sig, hur man ansöker, avgifter, klagomål etc. Däremot saknas fortfarande information om kvalitet, resultat och servicedeklarationen eller motsvarande hos alla kommuner i nätverket. Det är endast två frågor som det går att hitta svar på i samtliga kommuner. 22
7 Läkartid 7.1 Utgångspunkter och beskrivning Läkartiden är en viktig kvalitetsfråga för de boende i särskilt boende. Många äldre är i ett stort behov av läkarhjälp och det kan därför ses som en viktig trygghetsfaktor. Det är oftast inte kommunen som själv avgör denna fråga utan det bygger på en överenskommelse med landstinget. Det är en viktig förklaring till olika resultat. 7.2 Resultat Nedan redovisas hur fördelningen sker mellan kommunerna utifrån genomsnittlig läkartid per person i särskilt boende. Uppgifterna bygger på den faktiska läkartiden som respektive kommun hade under 27. Läkartid i minuter per person och månad i särskilt boende 3 25 24 2 Minuter 15 12 13 16 13 13 1 5 7.3 Kommentar Redovisad läkartid är i stort sett jämt fördelad mellan kommunerna frånsett Hjo som har mer läkartid än övriga kommuner och därmed gjort en bra överenskommelse med regionen. Detta visar att de olika regionerna har en likartad syn på frågan. Samtliga kommuner har tecknat nya avtal för 28. 23
8 Kostnad för utskrivningsklara patienter 8.1 Utgångspunkter och beskrivning En viktig kvalitetsfråga är att kommunen har en bra beredskap och planering för att ta emot äldre efter sjukhusvistelse. Utgångspunkten är att den äldre inte ska behöva vistas längre än nödvändigt på sjukhuset. Om inte en plats kan ordnas av kommunen får den äldre givetvis stanna kvar på sjukhuset men kommunen debiteras en kostnad efter det att den äldre är utskrivningsklar. 8.2 Resultat 1. Totala kostnaden för utskrivningsklara patienter 25-27 Total kostnad för utskrivningsklara patienter 14 12 1 Tkr 8 6 4 2 25 26 27 24
2. Antal personer som kommunen debiterats en kostnad för 27 7 6 6 5 Antal 4 3 2 1 29 22 11 3. Totalt antal dagar som kommunen debiterats under 27 4 369 3 244 Antal 2 1 95 117 25
4. Genomsnittligt antal väntedagar per person Antal dagar per person Dagar 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5. Antal platser i särskilt boende och korttidsboende Platser i särskilt boende Korttidsplatser Andel korttidsplatser per inv. 8 år - w 171 153 163 97 56 111 25 14 17 2 5 16 3 % 2 % 2 % 4 % 2 % 3 % 8.3 Kommentar Det är en relativt stor skillnad mellan kommunerna när det gäller kostnad för utskrivningsklara patienter och antal personer som kommunerna debiterats för 27 samt antal debiterade dagar. Filipstad och Hjo har ingen kostnad 27 till skillnad mot Askersund, som har den högsta kostnaden på närmare 1 3 tkr. I Hagfors uppgick kostnaden till ca 8 tkr. Munkfors och Töreboda ligger på en kostnad mellan 3 tkr och 375 tkr. 26
Samtliga kommuner som betalade för utskrivningsklara år 27 har ökat sin kostnad sedan 25. Hagfors, Munkfors och Töreboda har ökat kostnaden med ca 3 tkr, medan Askersund har ökat med ca 1 3 tkr. Av dessa fyra kommuner var det bara Hagfors som hade någon egentlig kostnad 25. Vad är orsaken till att Filipstad och Hjo inte har någon kostnad medan övriga har det? I Filipstad finns möjligheten att vid behov öka antalet korttidsplatser och Hjo har väl tillgodosett med korttidsplatser. Har övriga kommuner för få korttids- och särskilda boendeplatser? När det gäller korttidsplatser kan man inte se någon större skillnad. Andelen per invånare 8 år w är ungefär lika. Jämför man antalet särskilda boendeplatser i förhållande till andelen invånare 8 år w så har Askersund högst andel, 171 platser till 745 invånare (23 procent). Övriga kommuner har en andel motsvarande ca 17 procent. En möjlig förklaring till skillnaden kan vara långa väntetider till särskilt boende. En person som fått särskilt boendebeslut kan då tillfälligt behöva bo på en korttidsplats. Är då korttidsplatserna för få stoppar det upp och följden blir att kommunen debiteras en kostnad. I Töreboda renoverades ett boende i början av 27, vilket innebar en tillfällig minskning med 13 platser. I Munkfors drog man ned antalet korttidsplatser. Askersund hade hög beläggning på sina korttidsplatser. I Hagfors berodde kostnaden till stor del på vinterkräksjukan samt att ett antal personer fick bo på korttidsboende i väntan på plats i särskilt boende. 27
9 Avvikelsehantering 9.1 Utgångspunkter och beskrivning Detta mått syftar till att visa hur säker och trygg kommunens hantering av läkemedel är inom äldreomsorgens särskilda boenden. De äldre boende inom särskilt boende har ofta behov av stöd för att tillgodogöra sig läkemedel. Det är viktigt att läkemedelshanteringen utförs under trygga och professionella former. Här redovisas också antal rapporterade fallolyckor per boendeplats som kan påvisa behov av fallskadeförebyggande åtgärder. Att minimera fallskador har högt kvalitativt värde för den enskilde men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nätverket har valt att mäta antalet läkemedelsavvikelser och fallolyckor som identifierats i avvikelserapporteringen i respektive kommun under 26 och 27. Denna mätning inkluderar även avvikelser inom korttidsplatser. 9.2 Resultat Många i särskilt boende har hjälp med hälso- och sjukvårdsinsatser i form av medicinering. Det kan vara hjälp med att dela dosett, hjälp med APODOS (dosexpedierade läkemedel från Apoteket AB), hjälp med överlämnande och intag av mediciner. Totalt antal avvikelser innefattar ex kvarglömda läkemedelsdoser, läkemedelsförväxlingar mellan vårdtagare och mellan vårdtagarens egna doser, feldelade dosetter, utebliven medicinering, dubbel dos och fellevererad APODOS. I tabellen nedan redovisas antalet rapporterade läkemedelsavvikelser per kommun i särskilt boende under undersökningsperioden samt antalet avvikelser per boendeplats. Antal läkemedelsavvikelser Antal platser i särskilt boende Incident per boendeplats 26 27 26 27 26 27 26 27 26 27 26 27 284 272 5* 6* 66 65 112 71 55 38 81 54 171 171 153 153 158 159 97 97 56 56 119 111 1,66 1,62,3,4,42,41 1,15,73,99,68,68,49 * Antal avvikelser som lett till läkarkontakt 28
Antal rapporterade läkemedelsavvikelser per boendeplats 2 1,5 1 26 27,5 I tabellen nedan redovisas antal rapporterade fallolyckor per kommun under undersökningsperioden och därav antal allvarliga samt antal rapporterade fallolyckor per boendeplats. Töreboda har inte kunnat få fram antalet allvarliga fallskador för 26. Totalt antal fall Därav antal allvarliga fallskador (frakturer, sårskador, skallskador etc.) Totalt antal platser inom särskilt boende Fall per boendeplats 26 27 26 27 26 27 26 27 26 27 26 27 545 42 - - 483 473 269 272 23 99 282 223 74 42 15* 11* 33 37 9* 1* 11 11-11 171 171 153 153 158 159 97 97 56 56 119 111 3,19 2,35 - - 3,6 2,97 2,77 2,8 3,63 1,77 2,37 2,1 * Antal fall som lett till läkarkontakt 29
Antal rapporterade fallolyckor per boendeplats 4 3 2 26 27 1 9.3 Kommentar Antalet rapporterade läkemedelsavvikelser och fallolyckor skiljer sig stort mellan kommunerna. Att mäta kvalitet i form av hur säker läkemedelshanteringen är inom särskilt boende är dock ett mycket osäkert mått. Vi har sett att kommunerna har olika rutiner för att hantera sin avvikelserapportering. Exempelvis rapporterar Filipstad endast läkemedelsavvikelser och fall som lett till läkarkontakt. En kommun eller verksamhet som arbetar aktivt med avvikelserutiner och rapportering kan som följd visa upp ett jämförelsevis stort antal avvikelser. Ett arbete pågår mellan medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) både i Skaraborg, Värmland och Örebro län för att hitta gemensamma rutiner för avvikelserapportering inom respektive region. Här återstår arbete för att få en gemensam tillämpning. 3
Projektledare för kommunerna i nätverket Måttligan Thomas Svensson Ulf G Persson Jennie Björk Lena Persson Stig Zetterkvist Mårten Tolf Torkel Wadman Askersund Filipstad Hagfors Hjo Munkfors Töreboda Sveriges Kommuner och Landsting 31