JÄMFÖRELSERAPPORT. Nätverket Rolf. Särskilt boende

Transkript

1 JÄMFÖRELSERAPPORT från Nätverket Rolf Särskilt boende En jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Deltagande kommuner: Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara Nätverket är en del av Jämförelseprojektet ( Datum:

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Äldreboendeindex Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammantaget resultat och kostnad Kommentar Kommentar Effektivitetsmått Kommentar Läkartid för de äldre i särskilt boende Kommentar Kommentar Informationsgivning Utgångspunkter och beskrivning Resultat Omdöme Kommentar Omdöme Kommentar Läkemedelsavvikelser Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer Andel utbildad omvårdnadspersonal i särskilt boende Kommentarer Genomsnittlig boendetid Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer

3 1Bakgrund Nätverket Rolf är ett av ca 20 nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket Rolf har i sin första rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra Särskilt boende mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Den föreliggande rapporten är en första sammanställning av resultaten från nya mått. Nätverket kommer årligen att återkomma med en rapport utifrån dessa och andra utvecklade kvalitets- och resultatmått. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3

4 1.1 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier och ibland genomföra undersökningar. Nätverket Rolf har i ett första steg valt att titta på Särskilt boende* ur främst fyra olika delar: Rapporten består av följande delar: 1. Äldreboendeindex 2. Information till allmänheten om äldreomsorgen Tryckt material Webbsidor 3. Läkemedelsavvikelser 4. Genomsnittlig boendetid * Särskilt boende definieras enligt Socialstyrelsen som ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen. Där inte annat anges har vi i denna undersökning exkluderat korttidsboende. 4

5 2 Sammanfattning Nätverket Rolf är ett av cirka tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket Rolf har i sin första rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra särskilt boende mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Nätverket har som ett av de första använt sig av ett äldreboendeindex för att fånga kvalitativa aspekter inom äldreboendena. Resultatet visar på stora likheter mellan kommunerna. Där det främst finns skillnader är vårdtagarnas möjlighet till aktiviteter, både organiserade gemensamma och vardagsnära individuella. Kommunernas kostnader för boendena varierar stort och det finns ingen direkt relation mellan kostnaderna och det uppnådda resultatet. Orsakerna till skillnaderna måste troligen hittas inom andra områden. Läkartiden för äldre på äldreboendena visar på ganska stora likheter mellan kommunerna. Nätverket har också undersökt hur stor andel av läkartiden som används för vårdplanering tillsammans med vårdtagaren och eventuell anhörig. Inte heller här är det några större skillnader mellan kommunerna. Den andel läkartid som används för vårdplanering är begränsad, i flera av kommunerna är den lägre än 10 %. Informationen till kommunens invånare är viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del av och finna svar på viktiga frågor? Projektgruppen har undersökt kommunernas webbsidor och skriftliga informationsmaterial utifrån ett femtontal vanliga medborgarfrågor. När det gäller informationen på webbsidorna finns en stor förbättringspotential för många kommuner. Det skriftliga materialet ger en något bättre bild där Skara och Vadstena visar upp de bästa resultaten. Att läkemedelhanteringen fungerar bra är en viktig trygghetsfaktor för de boende. Nätverket har undersökt antalet läkemedelsavvikelser under ett år och variationen är stor mellan kommunerna. Det är stor osäkerhet i resultatet då det skiljer i rutiner och definitioner. Ett förbättringsområde kring detta pågår inom Västra Götalandsregionen. Det finns heller inget självklart samband mellan välutbildad personal och få avvikelser. Hur länge bor de äldre på äldreboendet? För kommunens planering kan detta ge en viss uppfattning om tillgång på boendeplatser men också hur utbyggd vård och omsorg är i ordinärt boende. Utifrån resultatet är svårt att dra några avgörande slutsatser av jämförelsen mellan kommunerna. Har kommunen med kort boendetid i särskilt boende en mera utbyggd hemvård eller är tröskeln till att få flytta in på särskilt boende högre? För att få en heltäckande bild behöver detta undersökas vidare. 5

6 3 Äldreboendeindex 3.1 Utgångspunkt och beskrivning I många offentliga tjänster är det möjligt att fånga ett resultat som har kvalitativa värden för den som nyttjar tjänsten. Utgångspunkten för detta har varit att man har kunnat formulera mål som är utvärderingsbara. Exempelvis att man blir frisk efter operationen eller att man har uppnått en viss kunskapsnivå inom skolan. Detta resultatfokuserade förhållningssätt är dock svårt att överföra och tillämpa inom äldreomsorgens särskilda boenden. Den gruppen äldre människor som omfattas av vård och omsorg inom särskilt boende har i regel uppnått en brytpunkt i livet då förmågorna avtar och livets slutskede närmar sig. Många har även svårt att förhålla sig till och uttrycka sig om det stöd man får. Mot denna bakgrund är det därför nödvändigt att även fånga de kvalitativa aspekterna utifrån en annan och anpassad synvinkel. En framkomlig väg kan vara att sätta upp och fånga ett antal viktiga kvalitativa aspekter på de tjänster som erbjuds inom särskilt boende med utgångspunkt från den äldres perspektiv. Tillsammans kan aspekterna ge en samlad bild av förhållandena och vad som erbjuds de äldre och även lyfta starka sidor och förbättringsområden på såväl enhetsnivå som samlat i kommunen. Kvalitetsaspekternas innehåll bygger på flera andra projekt och nätverks arbete för att ta fram en samlad kvalitetsbild. Bilden innehåller delvis resultatdimensioner men även den inriktning och de erbjudanden som kommunen ställer upp för att möta den enskildes behov med fokus på kvalitet. Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått såsom nöjdhet hos den äldre (NöjdBrukarIndex). Denna första omgång innefattar inte mätning av nöjdheten. Rolfs nätverk har utifrån diskussioner enats om tio olika kvalitetsområden som undersökts av respektive kommuns projektledare. Boendeenheternas personal har fått svara på frågorna och varje kommun har därefter sammanställt kommunens resultat. Här nedan presenteras resultaten utifrån varje kvalitetsområde och kommun. Respektive boendeenhets svar presenteras separat av varje kommun. Därefter har varje kommuns resultat sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Poängen har indelats i följande värden: Kvalitetsbilden kan dessutom ställas till den kostnad som finns för särskilda boenden vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. Resultatet av detta effektivitetsmått presenteras i slutet av detta avsnitt. 6

7 3.2 Resultat Uppgifterna nedan baseras på det totala antalet personer i äldreboende (särskilt boende) i kommunen. = andel boende som erbjuds = andel boende som ej erbjuds 1. Erbjuder enheten fler än en maträtt vid huvudmåltider? ( Möjlighet att välja på förhand från matsedel ) 100% 90% 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% För samtliga kommuner finns alternativ för de som inte tycker om eller inte tål en viss maträtt. 2. Kan de boende själv välja när man vill gå upp på morgonen och gå och lägga sig för nattvila? Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

8 3. Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum? ( I de fall makar valt att dela rum betraktas det som eget rum ) Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre om så önskas? ( Här avses all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong ) Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

9 5. Serveras de boende kvälls-/nattmål? ( Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska behöva vara hungrig eller vara fastande mer än 11 timmar ). Avser både organiserat och på eget initiativ. Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Erbjuds de äldre personlig omvårdnad, varje vecka, i form av nagelvård och hårvård? ( Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis att få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt m.m. ) Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

10 7. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade gemensamma aktiviteter under varje vardag? ( med organiserad aktivitet avses ex högläsning, musikstund, bakning, m.m. ) Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? 100% 90% 22 80% 70% 47 Procent 60% 50% 40% % 20% 53 10% 0%

11 9. Har varje boende möjlighet till daglig individuell, vardagsnära aktivitet/egen tid utifrån sina önskemål? ( ex pratstund, blomskötsel, korsord m.m. ) Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har de boende tillgång till egen nyckel för att låsa sin egen dörr? Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

12 3.3 Sammantaget resultat och kostnad Nätverket har enats om tio olika kvalitetsområden som undersökts av respektive kommuns projektledare. Boendeenheterna har fått svara på frågorna och varje kommun har därefter sammanställt kommunens resultat. Här nedan presenteras resultaten utifrån varje kvalitetsområde och kommun. Varje kommuns resultat har sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Poängen har indelats i följande värden: 1-25 % = 1 poäng % = 2 poäng % = 3 poäng % = 4 poäng 100 % = 5 poäng En färgskala har även använts för ytterligare tydliggöra resultaten. Denna fördelning är: = 1 poäng = 2-3 poäng = 4-5 poäng Kvalitetsindikator 1 välja mellan fler än en maträtt gå upp, gå och lägga sig när man själv önskar boende i eget rum/lägenhet med eget hygienutrymme daglig utevistelse om så önskas kvälls-/nattmål när så önskas personlig omvårdnad varje v. i form av nagel- och hårvård två gemensamma aktiviteter under vardagar organiserade aktiviteter under helgen daglig individuell, vardagsnära, aktivitet utifrån sin önskemål egen nyckel, kan låsa sin egen dörr Summa: (Maxpoäng 50) Kommentar Det är vissa skillnader mellan kommunernas utbud i särskilt boende. Det är tydligt att när det gäller möjligheterna att välja mellan fler än en maträtt, själv få bestämma när man går upp på morgonen, kvälls- nattmål, personlig omvårdnad och möjligheterna att få eget rum och hygienutrymme är det endast små skillnader mellan kommunerna. Med undantag av möjlighet att välja mellan flera maträtter visar kommunerna ett bra resultat inom dessa områden. När det gäller anordnandet av aktiviteter, både organiserade gemensamma och vardagsnära individuella, är det stora skillnader. Här finns stora 12

13 förbättringsområden. Man kan även i dessa områden konstatera att det finns kommuner som har goda resultat vilka kan utgöra en inspiration för övriga. Skara uppfyller flest kvalitetsindikatorer av nätverkets kommuner. Kvalitetsbilden kan dessutom ställas till den kostnad som finns för särskilda boenden vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. Resultatet av detta effektivitetsmått presenteras i slutet av detta avsnitt. Kostnaden per vårdtagare i särskilt boende redovisas i Vad kostar verksamheten 2006, tabell 8b, och omfattar i huvudsak personalkostnader då lokalkostnaderna är exkluderade. Nyckeltalet arbetas fram ur schabloner och en viss osäkerhet finns i nyckeltalet. Detta bör hållas i minnet när jämförelser görs. Kostnaden per person i särskilt boende Kommentar Kostnaderna skiljer sig markant mellan kommunerna. Definitionen särskilt boende innebär att boendeformen baseras på ett biståndsbeslut. I övrigt kan särskilt boende vara utformat på olika sätt, dels som traditionellt särskilt boende d v s med en fast bemanning på enheten dygnet runt eller som särskilt boende med hemtjänstinsatser d v s bemannat utifrån behov med hemtjänst. Kommunerna har också en schablonmässig fördelning av hur medarbetarnas arbetstid delas på särskilt boende respektive ordinärt boende. Hur denna fördelning görs kan skilja sig mellan kommunerna. 3.4 Effektivitetsmått Utifrån denna service- eller erbjudandebild bör kostnaden för en plats i särskilt boende ställas. Detta blir då utmanande och väcker frågor om vi har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare utbud avseende kvalitetsindikatorerna bör leda till en högre kostnad för kommunen. Kostnad per person i särskilt boende Resultat

14 3.4.1Kommentar När det gäller relationen mellan det sammanlagda kvalitetsresultatet och kostnaden för det särskilda boendet finns det inte ett direkt samband, dvs. en hög kostnad medför ett bättre kvalitativt resultat. Uppenbart blir detta i exempelvis i kommunerna Skara och Vara med i stort sett samma kostnadsbild. Det är därför att anta att det är andra faktorer som avgör resultaten. Kan sådana faktorer som arbetskultur, arbetssätt, attityder, synsätt, vara styrande för de olika resultaten? Vad kan vi lära av de kommuner som har ett bättre resultat? Vad gör Skara som har låga kostnader och högt serviceutbud? Sammanställningen ska tas som en indikation på att det behövs lokala undersökningar för att analysera orsakerna. Det viktiga är att man bör studera hur de andra kommunerna gör för att finna ett bättre resultat. 3.5 Läkartid för de äldre i särskilt boende Läkartiden är en viktig kvalitetsfråga för de boende i särskilt boende. Många äldre är i ett stort behov av läkarhjälp och det kan därför ses som en viktig trygghetsfaktor. Det är oftast inte kommunen som själv avgör denna fråga utan det bygger på en överenskommelse med landstinget. Det är en viktig förklaring till olika resultat. Nedan redovisas hur fördelningen sker mellan kommunerna utifrån genomsnittlig läkartid per person i särskilt boende. Uppgifterna bygger på de avtal som respektive kommun hade under 2007 fördelat på antalet i särskilt boende under hösten samma år. Läkartid i minuter per person och månad på äldreboendet Minuter

15 3.5.1Kommentar Resultatet visar att det är ganska stora likheter mellan kommunerna. I andra nätverk som undersökt samma område är den genomsnittliga tiden högre och spridningen mellan kommunerna större. En intressant kommun att studera i detta sammanhang är Nacka som har 41 minuters läkartid per person på äldreboende. För att få en mer fullständig bild bör även tiden för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster kompletteras. Till detta kan även viktiga medicinska resultat bifogas såsom fallskador, läkemedelsavvikelser, trycksår med mera. Nätverkets kommuner har också undersökt hur stor andel av läkartiden som används för vårdplanering tillsammans med vårdtagaren och eventuell anhörig. Detta är en indikator på arbetssättet och inriktningen på det förebyggande arbetet. Respektive enhet har skattat detta värde som sedan sammanvägts för hela kommunen. Andel av läkartiden som används för vårdplanering Procent Kommentar Inte heller här är det några större skillnader mellan kommunerna. Den andel läkartid som används för vårdplanering tillsammans med närstående är mycket begränsad, i flera av kommunerna är tiden mindre än 10 %. Orsaken till detta behöver inte enbart vara brist på tid, enhetens och läkarens arbetssätt är också avgörande. 15

16 4 Informationsgivning 4.1 Utgångspunkter och beskrivning Denna del av undersökningen består av två delar, dels webbsidor och dels den skriftliga, tryckta, informationen. Kommunernas webbsidor har fått och kommer även i framtiden få en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Genom webben kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med denna utveckling ökar ständigt kraven och förväntningarna på webbsidorna från medborgare, press, organisationer etc. Svenskt Näringslivs återkommande undersökningar kan ses som ett tecken på detta. Den information som igår sällan kunde hittas finns idag på de flesta webbsidorna. Detta medför att vi ständigt måste utveckla och hålla detta media ajour med förväntningar och innehåll. För att få en bild av våra webbsidors styrkor och svagheter har vi sammanställt ett antal frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Frågorna är att betrakta som vanliga frågor och bygger på ett flertal tidigare genomförda nätverksundersökningar i andra nätverk. Det är viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara eftersom förändringstakten är stor. Därtill bör undersökningen även fånga de eventuella brister som finns samtidigt som den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir därmed styrande för resultaten. En helt annan uppsättning av frågor skulle därmed ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Vi har även tagit intryck av den diskussion som finns kring förväntningar om att via webben presentera verksamheternas resultat. Undersökningen av webbinformationen har genomförts så att en deltagare från respektive Skara och Vara har granskat Bollebygd och Vadstena medan en deltagare från respektive Bollebygd och Vadstena granskat Skaras och Varas information. Varje kommuns skriftliga information har granskats av en annan kommun i nätverket. Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats har det noterats som att svaret inte finns. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. Vi har haft en mycket generös tolkning på svarsalternativet delvis d v s finns något nämnt så får man ett gult svar. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger inget poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna. Den skriftliga informationen spelar fortfarande en stor betydelse i den kommunala informationen. Detta är speciellt viktigt för grupper som inte har tillgång till eller 16

17 på grund av andra orsaker inte kan eller har möjlighet att kunna orientera sig på Internet. Det finns därför skäl att lyfta fram denna fråga i den tid där Internets betydelse hela tiden ökar. Vi ser detta som en strategisk viktig fråga och har därför kompletterat denna undersökning med att använda samma frågor som webbundersökningen till det tryckta materialet. 4.2 Resultat Webbundersökning Äldreomsorg Det finns information hur man ansöker om hjälp (bistånd/insatser) Det finns information om vilka olika boendeformer som finns för äldre. Det finns information om vilka tjänster/hjälp som kan erbjudas inom hemtjänsten. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda enheterna inom särskilt boende med kontaktuppgifter (telefon, e-post, adress) till ansvarig chef och andra nyckel-funktioner (t.ex sjuksköt., sjukgym, arbetsterapeut) Det finns information om enheternas profil (arbetsinriktning, aktiviteter, värdegrund, etc.) Det finns information om äldreboendenas geografiska placering. Det finns information om hur lång tid det tar innan jag får mitt bistånd.(särskilt boende) Det finns information om hur man överklagar biståndsbeslutet. Det finns information om avgiftens storlek. Det finns information om hur kontakten med anhöriga ska fungera. Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om valmöjligheter inom verksamheten Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter/ enheter inom äldreomsorgen Det finns möjlighet att skriva ut ansökningsblankett/alternativt fylla i ansökan om hemtjänst, äldreboende på hemsidan SUMMA (Maxpoäng 48) PROCENTANDELAR 21 % 33 % 17 % 42 % = Inget svar ger 0 = Delvis svar ger 1 poäng = Svar på frågan ger 3 poäng 17

18 Omdöme Skara kommuns information på hemsidan Information om kommunens äldreomsorg nås genom en länk Socialt stöd, vård och omsorg på förstasidan. All information om äldreomsorgen finns därefter under en länk. Synpunkter på äldreomsorgen kan lämnas via kommunens synpunktshantering. Det finns även information om kvalitetsgarantier och formulär för inlämnade av synpunkter. Ett plus är att kvalitetsgarantin kan hämtas som en pdf-fil. Här saknas dock information om hur en inskickad synpunkt hanteras. Språket är enkelt och lättförståeligt. Vara kommuns information på hemsidan Det är lätt att hitta till aktuellt informationsområde. Det är lagom mycket information under varje rubrik. Genomgående är att det finns telefonnummer, namn och bild på aktuella kontaktpersoner. Mycket bra information om avgifter. Möjligheten att lämna synpunkter/klagomål ligger på första sidan. Rubriken Bättre Vara är lätt att hitta. Ett förbättringsförslag är, att under respektive verksamhet i äldreomsorgen lägga in länkar som beskriver mera om verksamheten. Vadstena kommuns information på hemsidan Sedan vi granskade Vadstena kommuns hemsida har den bytt utseende. Vadstena.se är idag en modern, strikt och enkelt utformad hemsida som man snabbt får en bra översikt över. Önskar man blanketter kan man lätt välja mellan att själv ladda ner dem som pdf-filer eller markera för att få blanketterna hemskickade. Språket är ibland lite krångligt. Hemsidan kunde ha mer information om personliga kontakter lättillgängligt. Bollebygd kommuns information på hemsidan Bollebygd kommuns hemsida ger ett ljus och rent intryck. En styrka är högerspalten där man alltid återfinner mer att läsa om. Denna funktion skulle Bollebygd kunna vidareutveckla för att ha mer specifik för respektive sida. Ett ganska enkelt språk och kort meningsbyggnad. 4.3 Kommentar Här visar hela nätverket på ett stort förbättringsområde. Generellt är det mycket knapphändigt med information. Det är endast en fråga som alla kommuner svarar på. Detta måste ses som en viktig fråga för kommunens ansikte utåt såväl för de anställda inom området. Här bör nätverkets kommuner söka inspiration från andra nätverk i Jämförelseprojektet. 18

19 Skriftlig information Äldreomsorg Det finns information hur man ansöker om hjälp (bistånd/insatser) Det finns information om vilka olika boendeformer som finns för äldre. Det finns information om vilka tjänster/hjälp som kan erbjudas inom hemtjänsten. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda enheterna inom särskilt boende med kontaktuppgifter (telefon, e-post, adress) till ansvarig chef och andra nyckel-funktioner (t.ex sjuksköt., sjukgym, arbetsterapeut) Det finns information om enheternas profil (arbetsinriktning, aktiviteter, värdegrund, etc.) Det finns information om äldreboendenas geografiska placering. Det finns information om hur lång tid det tar innan jag får mitt bistånd.(särskilt boende) Det finns information om hur man överklagar biståndsbeslutet. Det finns information om avgiftens storlek. Det finns information om hur kontakten med anhöriga ska fungera. Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om valmöjligheter inom verksamheten Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter/ enheter inom äldreomsorgen SUMMA (Maxpoäng 45) PROCENTANDELAR 20 % 51 % 53 % 36 % = Inget svar ger 0 = Delvis svar ger 1 poäng = Svar på frågan ger 3 poäng 19

20 Omdöme Vara kommuns skriftliga information Det skriftliga material som översänts för granskning gäller i huvudsak utbudet till funktionshindrade. Det innebär att bedömningen av materialet blir mera generell. Mängden information är begränsad till det som kan vara bra att veta för intresserade eller blivande användare av tjänsten. Informationen har en neutral och trevlig ton. Det finns en gemensam struktur i de broschyrer som beskriver verksamheter. Skara kommuns skriftliga information Det skriftliga materialet är till stor del utformad på ett enhetligt sätt. Materialet är omfattande och skulle kunna samordnas så att den äldre inte får så många broschyrer. I häftet Äldreomsorgen informerar ges samlat kort information om de olika delarna av äldreomsorgen i kommunen. Servicedeklarationerna är enkla och tydliga. Det finns en konkret och illustrativ broschyr med råd till de äldre hur de kan undvika fallolyckor. Vadstena kommuns skriftliga information Det skriftliga materialet omfattar det mesta av den information man kan förvänta sig. Vad gäller presentation av äldreboendena har materialet en pedagogisk och översiktlig struktur. Språkligt är informationen enkel, på gränsen till för enkel materialet kan vinna på mer målande beskrivningar av verksamheten. Generellt finns dock ingen enhetlig grafisk profil på materialet vilket ger ett något rörigt intryck. Vidare kan såväl form, språk och format utvecklas och anpassas mer till vem informationen är riktad mot. Bollebygd skriftliga information Det material som granskat delas ut till dem som ska flytta in på det särskilda boendet. I mappen återfinns både information om boendet, avgifter och inkomstförfrågan. Dessutom finns information om frågor som märkning av kläder, blankett för inköp av rengöringsmedel, munvårdsinformation från regionen samt blanketter för uppgifter om den boende. I mappen finns också blankett för ansökan om bostadsbidrag. Folderns utformning kan göras något mer lättläst. Ordvalet bör vara det samma rakt igenom; du eller Ni? Är jag hyrestagare, vårdtagare eller boende? 4.4 Kommentar Här visar kommunerna upp en något bättre bild än för webbsidorna. Skara och Vadstena visar upp de bästa resultaten. I jämförelse med webbsidorna är nog det skriftliga informationsmaterialet en än viktigare informationskälla för den äldre. Även här finns förbättringsområden. 20

21 5 Läkemedelsavvikelser 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Detta mått visar hur säker och trygg kommunens hantering av läkemedel är inom äldreomsorgens särskilda boenden. De äldre boende inom särskilt boende har ofta behov av stöd för att tillgodogöra sig läkemedel. Det är viktigt att läkemedelshanteringen utförs under trygga och professionella former. Nätverket har valt att mäta antalet läkemedelsavvikelser som identifierats i avvikelserapporteringen i respektive kommun under perioden Denna mätning inkluderar även avvikelser inom korttidsplatser. 5.2 Resultat Många i särskilt boende har hjälp med hälso- och sjukvårdsinsatser i form av medicinering. Det kan vara hjälp med att dela dosett, hjälp med APODOS (dosexpedierade läkemedel från Apoteket AB), hjälp med överlämnande och intag av mediciner. Totalt antal avvikelser innefattar ex kvarglömda läkemedelsdoser, läkemedelsförväxlingar mellan vårdtagare och mellan vårdtagarens egna doser, feldelade dosetter, utebliven medicinering, dubbel dos och fellevererad APODOS. I tabellen nedan redovisas antalet läkemedelsavvikelser per kommun under undersökningsperioden samt antalet avvikelser per boendeplats. Totalt antal avvikelser Totalt antal platser inom särskilt boende Incident per boendeplats (Totalt antal avvikelser dividerat med antalet platser ) ,0 0,4 1,1 0,9 I tabellen nedan har den mest förekommande avvikelsen utebliven dos tagits bort då den utgör den största osäkerhetskällan i avvikelserapporteringen. Totalt antal avvikelser förutom utebliven dos Totalt antal platser inom särskilt boende (inkl. korttidsplatser) Incident per boendeplats (Totalt antal avvikelser divideras med antalet platser ) ,44 0,10 0,21 0,05 21