Rött, gult eller grönt ljus

Transkript

1 Rött, gult eller grönt ljus för svensk äldreomsorg? SeniorLotsen Attendos förslag till nationell kvalitetsuppföljning December 2012

2

3 Ny nationell modell för kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen De flesta som är engagerade i äldreomsorgen är överens om att det behövs en enhetlig bild av vad som är kvalitet och nationella mått för hur den ska mätas, följas upp och inte minst jämföras. Men än så länge har ingen hittat en lösning. Idag används många olika mått, metoder och modeller för att ut värdera och följa upp privata och kommunala äldreboenden och hemtjänstverksamheter i Sverige. SOCIALSTYRELSEN SAMMANSTÄLLER varje år olika kvalitetsdata i Äldreguiden. Dessutom finns öppna jämförelser som bland annat redovisar de äldres uppfattning om äldreomsorgen data som redovisas på kommunnivå och tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med SKL. Även kommunala och privata utförare har egna system för mätning och uppföljning av kvalitet i verksamheterna. Alla dessa rapporter är bra var och en för sig men en relevant helhetsbild av kvaliteten inom äldreomsorgen saknas. Därför har vi på Attendo tagit fram SeniorLotsen ett förslag till modell vars syfte är att möjliggöra en enhetlig och nationell uppföljning av kvaliteten i kommunala och privata verksamheter inom äldreomsorgen. Målgrupper för SeniorLotsen är: Brukare och deras närstående som ska välja äldreomsorg Beslutsfattare som behöver information för uppföljning av privata och kommunala utförare Utförare som på ett rättvisande sätt ska kunna jämföras Övriga intressenter som söker information om kvalitet inom äldreomsorgen. Attendos modell väger samman flera olika perspektiv på vad kvalitet är och hur den följs upp. SeniorLotsen omfattar: Den enskildes bedömning av omsorgen Krav som ställs i olika regelverk, det vill säga lagar, förordningar och föreskrifter på nationell nivå Kommunernas krav i egenskap av beställare. De mått som finns med i modellen är komplexa men tillämpningen är tänkt att vara enkel och resultatet blir pedagogiskt. Modellen kan liknas vid ett trafikljus, där verksamheter inom äldreomsorgen får rött, gult eller grönt ljus beroende på i vilken grad de uppfyller kvalitetskriterierna. SeniorLotsen ska ses som ett första dock väl genomtänkt förslag, som i nästa steg behöver utvecklas tillsammans med andra parter, det vill säga Socialstyrelsen, Myndigheten för inspektion av hälso- och sjukvård och socialtjänst, SKL och andra utförare i äldreomsorgen. 3

4 Krocket, Gudfadern eller stickning?

5 Kvalitet i tre dimensioner Attendos modell för kvalitetsuppföljning inom äldre omsorgen omfattar både de krav som ställs på nationell och kommunal nivå och den enskildes bedömning av kvaliteten i omsorgen. På detta sätt sker uppföljningen utifrån tre perspektiv och ger en helhetssyn på kvalitet och uppföljning. Den enskildes egen bedömning Den kanske enskilt viktigaste faktorn för att avgöra kvalitet är att mäta den enskildes egen upplevelse och, om brukaren önskar eller vid behov, närståendes bedömning av omsorgen. Eftersom god kvalitet för en person inte nödvändigtvis innebär god kvalitet för en annan viktar Attendos modell olika om råden efter den enskildes prioriteringar. Regelverket Regeringen har satt upp nationella mål för äldreomsorgen med övergripande kvalitetskrav som regleras i ett antal olika författningar. Lagstiftningen påverkar både äldreomsorgens innehåll och utformning på såväl verksamhetssom på individnivå och är viktig för att garantera säkerhet och trygghet i omsorgen kring individen. Kommunens krav En uppföljning enbart utifrån olika regelverk riskerar att ge ett statiskt förhållande som inte skulle främja en utveckling. Dessutom anger regelverken enbart lägsta godtagbara nivå. Det är således viktgt att fånga upp den praxis som finns och den utveckling som sker i kommunerna. Därför har Attendo valt att inkludera mått som är vedertagna i kommunerna. Jag tycker att det är en bra pedagogisk modell. Det är mycket bra att det klargörs att den verksamhet som kommunerna driver i egen regi ska följas upp på samma villkor som privata utförare. Utvecklingschef i mindre stad i Sydvästsverige 5

6 Jag stöder förslaget fullt ut. Upplägget stämmer med vårt sätt att arbeta i vår kommun. Beställarchef i stad i Mellansverige Kommunernas förfrågningsunderlag och de avtal som sedan skrivs skiljer sig åt innehållsmässigt mellan kommunerna, bland annat beroende på vad kommunerna prioriterar. Det behövs därför en ökad nationell styrning med ett antal gemensamma kriterier för vad som ska följas upp på kommunal nivå så att uppföljningen av verksamheter låter sig göras på ett tydligt och enhetligt sätt. Vissa krav från kommunerna som har utvecklats till branschpraxis ingår dock redan nu i Attendos försalg på kvalitetsuppföljningsmodell. Ett problem är att kommunal, ickeupphandlad, verksamhet sällan är reglerad i avtalsform eller i en kvalitetsöverenskommelse med tydliga krav. Det är dock nödvändigt att kommunerna ställer samma krav på den verksamhet som de själva driver som på upphandlad verksamhet och att de kommunala verksamheterna följs upp på samma sätt som de privata. Du är nöjdare idag, Gunvor. Vad roligt! 6

7 Modellen i praktiken: kvalitetsområden och uppföljning Grundtanken med SeniorLotsen är att kvaliteten ska mätas och följas upp på enhetsnivå, det vill säga på varje enskilt äldreboende eller enskild hemtjänstverksamhet, för att olika enheter lätt ska kunna jämföras med varandra. UPPFÖLJNINGEN SKA BELYSA kvaliteten ur tre olika perspektiv: Den enskildes bedömning: Vad anser den enskilde om kvaliteten i den omsorg den får? De nationella regelverken: Uppfylls de krav som ställs i de lagar och regler som finns? Kommunens krav: Uppfyller vårdgivaren de krav som ställs av kommunen i egenskap av beställare? KVALITETSOMRÅDEN OCH UPPFÖLJNING: Den enskildes bedömning Socialstyrelsen, kommuner och privata utförare genomför alla olika former av brukarundersökningar. Dessa undersökningar görs på olika sätt och omfattar olika kriterier. En enhetlig och samlad bild som tillåter jämförelser saknas. Därför föreslår Attendo att uppföljningarna koncentreras till fyra kärnområden. Dessa är: Inflytande Bemötande En meningsfull vardag Trygghet Kvalitetsområdena är samma för hemtjänst och särskilt boende. De kriterier som ingår i respektive område kan däremot skilja sig åt. För vart och ett av de fyra kvalitetsområdena formuleras ett antal frågor som besvaras på en femgradig skala. De äldre får även ange hur viktiga de fyra olika områdena är för honom eller henne. För varje område summeras sedan respondenternas svar och ett medelvärde räknas fram. Därefter viktas resultatet för varje kvalitetsområde och ett slutresultat tas fram. För att illustrera tanken med modellen kan kravet för godkänt, alltså grönt ljus, vara att den enskildes samlade bedömning har ett värde som överstiger 3,5 på en femgradig skala. Ett värde lägre än 3,0 kan innebära att verksamheten inte godkänns. Men de exakta värdena ska naturligtvis arbetas fram i samarbete mellan involverade parter i den fortsatta utvecklingen av modellen. Exempel på kriterier Inflytande Jag medverkar i och har inflytande på planeringen av mina vård/omsorgsinsatser Exempel på kriterier Personalens bemötande Mina önskemål tas på allvar och man försöker tillgodose dem Exempel på kriterier En meningsfull vardag Min vardag är innehållsrik och meningsfull utifrån mina egna förutsättningar och önskemål Exempel på kriterier Trygghet Jag får insatser när de behövs och de är utformade på ett sätt som passar mig 7

8 Regelverk Uppföljningen av nationella lagar och riktlinjer delas upp för verksamhetsnivå och för individnivå. Regelverket på verksamhetsnivå omfattar bland annat Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2011:9). Attendo föreslår att följande kvalitetsområden ingår i uppföljningen: Socialtjänstens kvalitetsledningssystem: Uppföljningsbara mål utifrån Socialtjänstlagen har lagts fast Ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet har fastställts Kvalitetsarbetet dokumenteras och följs upp systematiskt Ledningssystemet för Hälso- och sjukvården: Det finns fastlagda rutiner som tydliggör ansvaret för samverkan i gränssnitten mellan olika ansvarsområden Rutiner för riskanalyser med systematisk kartläggning och analys av befintlig verksamhet har utarbetats och tillämpas Rutiner för avvikelsehantering inklusive återkoppling till medarbetare har utarbetats och tillämpas Resultatet för varje krav poängsätts: 3 poäng = Kravet uppfylls helt 2 poäng = Kravet uppfylls delvis 1 poäng = Kravet uppfylls inte Regelverket på individnivå kan förslagsvis omfatta: Inflytande Alla brukare ska ha en genomförandeplan som kontinuerligt följs upp tillsammans med brukare och, om brukaren önskar, med närstående, dock minst var sjätte månad Trygghet/Säkerhet Alla brukare ska ha fått riskbedömningar för fall Alla brukare ska ha fått riskbedömningar för trycksår Kost och nutrition Alla brukare ska ha fått riskbedömningar för nutrition Resultatet för varje krav poängsätts: 3 poäng = Kravet uppfylls för minst 90 procent av brukarna 2 poäng = Kravet uppfylls för minst 75 procent av brukarna 1 poäng = Kravet uppfylls för mindre än 75 procent av brukarna Fotnot: Riskbedömningar får anpassas till de krav som är relevanta för olika verksamheter. Ambitiöst upplägg som ligger rätt i tiden Ekonomichef i norrländsk kommun 8

9 Kommunens krav Det är kommunerna som är beställare av äldreomsorg. De som utför tjänsterna inom äldreboenden eller hemtjänst kan vara privata eller kommunala utförare. Kommunernas krav är de krav som har utvecklats till praxis i kommunerna. Följande mått bör ingå i uppföljningen på kommunal nivå: Kontinuitet Alla brukare ska ha en kontaktperson Meningsfull vardag Alla brukare med omvårdnad ska erbjudas minst en timmes egen tid per vecka tillsammans med kontaktpersonen Alla boende ska erbjudas minst fem tillfällen för utevistelse per vecka EN SAMLAD REDOVISNING BLIR DET GRÖNT, GULT ELLER RÖTT LJUS? Resultaten från uppföljningen ger en helhetsbild av kvaliteten på enhetsnivå, det vill säga varje enskilt äldreboende eller hemtjänstverksamhet. Modellen som Attendo föreslår måste dock utvecklas och förfinas ytterligare i samarbete med Socialstyrelsen, Myndigheten för inspektion av hälso- och sjukvård och socialtjänst, SKL och andra utförare i äldreomsorgen. För att vem som helst ska kunna gå in och se resultatet för en viss verksamhet bör kvalitetsuppföljningen redovisas samlat och på ett ställe, förslagsvis på en egen webbplats som är lått åtkomlig för alla. Fotnot: Såvida inte annat följer av biståndsbeslut. Resultatet för varje krav poängsätts: 3 poäng = Kravet uppfylls för minst 90 procent av brukarna 2 poäng = Kravet uppfylls för minst 75 procent av brukarna 1 poäng = Kravet uppfylls för mindre än 75 procent av brukarna Då är du välkommen på onsdag, Sigvard. Jodå, det finns mjölk till kaffet. 9

10 EXEMPEL: Äldreboendet Brukaren GRÖN GUL RÖD Den enskildes bedömning Minst 3,5 Mellan 3,1 och 3,4 Lägre än 3,0 Regelverk verksamhetsnivå Uppfyller alla krav poäng. Ej nivå Uppfylls ej på något område Lägre än 16 poäng och/ eller fått nivå Uppfylls ej på något område Regelverk individnivå Uppfyller alla krav poäng. Ej nivå Uppfylls ej på något område Lägre än 10 poäng och/ eller fått nivå Uppfylls ej på något område Beställarkrav Uppfyller alla krav 7 8 poäng. Ej nivå Uppfylls ej på något område Lägre än 6 poäng och/eller fått nivå Uppfylls ej på något område Samlad bedömning Samtliga fyra områden är gröna, d.v.s. godkända En eller flera områden är gula men inget område är underkänt Ett eller flera områden är röda, d.v.s. underkända Vem ska göra uppföljningen? Attendo föreslår att biståndsbedömarna får i uppgift att svara för uppföljningen av den äldres upplevelser och bedömning av kvaliteten i omsorgen. Vi föreslår även att biståndsbedömarna följer upp de nationella regelverken på verksamhetsnivå. För uppföljning av regelverken på individnivå finns två alternativ: Endera kan man använda självrapportering där biståndsbedömarna gör slumpvisa kontroller eller så kan biståndsbedömarna granska allt. Dessa alternativ gäller även för uppföljning av kommunernas krav. Att biståndsbedömarna ska svara för intervjuer av de äldres upplevelser förutsätter ett förändrat arbetssätt där fokus sätts på uppföljning. För att så långt som möjligt undvika att intervjuarna påverkar svaren bör tillsynsmyndigheten utarbeta en intervjuguide med vägledning i hur intervjuerna ska genomföras. I den årliga uppföljningen bör tillsynsmyndigheten särskilt bevaka att de uppgifter som rapporteras in kvalitetssäkras lokalt. Med en gemensam kvalitetsuppföljning enligt Attendos SeniorLotsen får alla intressenter inom svensk äldreomsorg en enhetlig kvalitetsuppföljning som gäller för alla verksamheter i hela landet och är lika för alla. De mått som används i modellen är komplexa, men tillämpningen är enkel och resultatet pedagogiskt. Att förändra biståndsbedömarrollen till att följa upp att den enskildes behov verkligen blir tillgodosedda är en positiv utveckling. På det här sättet kan rättsäkerheten och den enskildes inflytande stärkas. Planeringsledare i större stad 10

11 Kort om Attendo: Attendo utför offentligt finansierad vård och omsorg på uppdrag av kommuner i Norden. Attendo ökar mångfalden och valfriheten för såväl brukare och patient som medarbetare och beslutsfattare. Attendomodellen utvecklar branschen och ger mer välfärd för pengarna. Vi sätter alltid den enskilde individens behov i centrum.

12 Omsorg på ditt sätt Attendo Box 715, Danderyd