Utvecklingsplan för IT inom BUN



Relevanta dokument
IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

e-strategi i utbildningen

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Lagga. Lokal IT plan

Myrsjöskolans IT-plan

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Programmering och digital kompetens

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Skolplan för Karlshamns kommun

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Munkfors kommun Skolplan

Borbacka skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Individuella utvecklingsplaner IUP

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

IT-plan Bo SKOLA

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen Motala kommun

Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun Kommunledningskontoret IT-avdelningen

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Skolplan Trelleborgs kommun

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan. Hägneskolan

IKT-strategi

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

IKT-strategi

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

FÖRSKOLA Indikatorer 1. Varje förskolas utveckling 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Miljö, lokaler och utrustning 1.3 Barngruppens sammansättning

Bildningsstaden Borås

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

IT-verksamheten, organisation och styrning

Bakgrund och förutsättningar

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Beslut för grundsärskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Barn- och elevhälsoplan

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

IT-strategi. Essviks skola 2015

Underlag för utformning av lokal digital plan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

Individuella utvecklingsplaner

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

BUN - Uppföljning - Delårsrapport

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

IT-Handlingsplan Skönsmons skola

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Barn och elevhälsoplan 2011

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Verksamhetsplan Arbetsåren

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Rapport skolutveckling och digitalisering

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Transkript:

Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104

Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen. I det nya informationssamhället är förändringstakten hög och påverkar oss alla, speciellt dem som skolan är till för, eleverna. Inom förskola och skola behöver lärandet och arbetsformerna anpassas efter de krav som ställs på ungdomarna som lämnar skolan idag men även blicka framåt för de barn/elever som kommer att börja skolan. Med IT som stöd kan man fortsätta att utveckla arbetssätten i förskola och skola mot högre måluppfyllelse. Detta kräver ett systematiskt och planerat arbete med en röd tråd som löper från förskola till vuxenutbildning. För barn i behov av särskilt stöd är IT rätt använt ett kraftfullt verktyg och hjälpmedel. IT kan också ses som ett verktyg för skolutveckling. I ett lärandeperspektiv; att utveckla pedagogiskt tänkande, utveckla nya metoder och arbetssätt att möta elever, utveckla internationalisering med samarbete genom t ex virtuella mötesplatser. I ett administrativt perspektiv; att utveckla ett effektivt verktyg för att möta ökade krav på dokumentation, kvalitetssäkring, informations- och kommunikationskanal inom skolan men även med hemmen. Med denna utvecklingsplan vill BUN säkerställa och skapa förutsättningar för att alla elever i Ängelholms kommun får en likvärdig och hög IT-utbildning oavsett skola för att sedan komma ut i samhället väl förberedda. Dokumentet ska ses som ett förtydligande av BUN-planens prioriterade målområde; kunskaper. Regeringens proposition 2004/05:175 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället föreslår en rad åtgärder för att utveckla nyttan med den moderna informationstekniken. Propositionen anger att målet för IT-politiken är att Sverige ska vara ett hållbart informationssamhälle för alla. I morgondagens samhälle kommer goda kunskaper i informationsteknik att vara nödvändiga för varje individ och för samhällets tillväxt. Detta ställer krav på en hög digital- och mediekompetens hos lärare och elever. Inom läro- och kursplaner finns ett antal områden där arbetet med IT spelar en viktig roll för att eleverna ska nå målen - söka och kritiskt granska information, förmåga att kommunicera via olika medier och förmåga att delta i samhällsdebatt och i kontakt med samhället. Varje elev som lämnar skolan skall ha förvärvat förmågan att använda relevanta IT-verktyg för yrkesverksamhet och fortsatt lärande. Ur Ängelholm kommuns IT-strategi Denna utvecklingsplan kommer att utvärderas i samband med redan befintliga uppföljnings-rutiner inom förvaltningen. 2

IT ett redskap för lärande IT har under lång tid använts som ett verktyg bland flera för att nå skolans uppställda kunskapsmål. IT-kunskap behövs också i skolan för att förbereda eleverna för kommande studier, arbetsliv och samhällsliv. Ett stort kunnande kring IT förstärker individens förmåga att flexibelt och tryggt kunna möta den ökade förändringstakten i samhället. IT ska fungera som ett effektivt stöd i såväl elevers som pedagogers dagliga arbete. IT kan dels vara ett mål i sig, men också ett verktyg bland flera för att nå andra mål. Informationstekniken kan bidra till utveckling av arbetsformer och verksamhet, skapa effektivitet samt ge större variation och nya möjligheter för lärande samtidigt som tillgängligheten till utbildning ökar t.ex. med hjälp av distansutbildning eller för elever med särskilda behov eller funktionshinder. Detta är särskilt viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv. Ur Regeringens proposition 2004/05:175 Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Ur LPFÖ 98 Alla elever ska använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i sitt lärande. Ur BUN:s målbilaga 2006 IT är ett redskap och fungerar som ett effektivt stöd för alla i verksamheten. BUN ansvarar för att det avsätts medel så att IT kan användas som ett redskap i organisationen. Rektor ansvarar för att elever och personal har förutsättningar att använda IT som stöd i undervisning och administration. Pedagogerna inom rektorsområdet ska vara väl förtrogna med IT och ha möjligheter till kompetensutveckling inom området. Personalen inom BUN-IT ansvarar för att det finns förutsättningar med nät-uppkopplingar och tillgänglighet vad det gäller hårdvara och mjukvara till både elever och personal. 3

Kommunikation och delaktighet I dagens samhälle används IT i allt högre utsträckning som informationskanal inte bara för de vanliga medierna utan även av myndigheter. Möjligheter finns att snabbt ta del av demokratiskt fattade beslut på olika nivåer. 24-timmarsmyndigheten har blivit ett begrepp och samhället styr oss till att använda IT mer och mer. Det finns idag också tillfällen att delta i den demokratiska processen via Internet och det ligger i skolans uppdrag att använda och visa på dessa möjligheter för eleverna. Skolan ska också verka för en ökad internationalisering och med hjälp av IT underlättas internationella kontakter så att läroplanens mål kan förverkligas. Som informationskanal till hemmen har skolornas hemsidor fått allt större genomslag. De är också skolans ansikte utåt och får en ökad betydelse vid elevers/föräldrars val av skola. Med IT som redskap kan man också erbjuda en bättre kommunikation med hemmen och ge möjligheter till vårdnadshavare att följa elevens utveckling i skolan. Detta medför även en ökad möjlighet till information och uppföljning för skolledning och pedagoger i verksamheten. Ett verktyg som möjliggör detta ska innehålla funktioner för informationshantering, frånvarorapportering, möjligheter att dokumentera IUP, omdömesrapportering, schemavisning, lokalbokning, konferenssystem mm. Det ska vara ett verktyg som underlättar och effektiviserar det administrativa arbetet och fungerar väl tillsammans med de system vi har idag. IT som verktyg skall utnyttjas för att underlätta omvärldens kontakter med kommunen och därigenom skapa förtroende hos allmänheten. Ängelholm kommuns IT-strategi Med hjälp av IT har man utvecklat samspel och kommunikation inom skolan, mellan skola och hem och gentemot det övriga samhället. Rektor ansvarar för att rektorsområdet har en väl fungerande och aktuell hemsida. Ett verktyg implementeras inom organisationen som möjliggör ökad kommunikation inom rektorsområdet men även gentemot elever och föräldrar. Rektor ansvarar för att all personal kan använda IT som redskap för kommunikation inom rektorsområdet men även gentemot elever och vårdnadshavare. Rektor ansvarar för att det finns bra utformade arbetsplatser och datorer till såväl elever som personal. 4

Ansvar, omdöme och informationskompetens Eleverna möter dagligen en mängd budskap i olika media; tidningar, Internet, TV och film. De får i skolan tillgång till hela världen via Internet. Detta innebär ett stort ansvar och skolan måste verka för att eleverna får god kunskap i möjligheter med detta men även att de blir väl insatta i riskerna. För att kunna hantera all denna information behövs ständiga samtal och diskussioner i verksamheten. Ett samtal där hela skolan och även föräldrar bör delta. I grunden handlar det om respekt för andra människor och kompetens i att kunna sortera, sovra och värdera informationen. Ett kritiskt förhållningssätt måste skapas bland våra elever till vad man ser och hör. Alla användare i utbildningsnätet ska ha goda kunskaper i hur man hanterar sitt konto på ett ansvarsfullt sätt och vara informerade om vikten av säkra lösenord. Skolan ska aktivt medverka till att elever och föräldrar får information och kunskap i de olika förhållningssätt som finns vad det gäller e- post, chatt och kompisprogram. Information ska också ges angående säkerhetstänkande och riskerna med att bli spelberoende och vikten av att bevara sin integritet på nätet. Till stöd finns de webbplatser som våra myndigheter skapat, exempelvis Det unga Internet, Kolla källan, Surfa Lugnt och Säker på nätet. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande Ur Lpo 94 Särskilt angeläget är att öka kunskapen om vilka risker som finns när ungdomar kommunicerar via nätet och hur sådana risker kan undvikas. Ur regeringens proposition 2004/05:175 Eleverna har redskap och förutsättningar att kunna hantera allt det de möter vid användning av Internet och andra media. Rektor ansvarar för att varje rektorsområde har en policy som tydligt visar hur verksamheterna arbetar med bl.a. ansvarsfrågor och informationshantering. Alla vuxna i verksamheten ska verka för att barn och elever utvecklar ett ansvarsfullt ITanvändande. 5

Barn och elever i behov av särskilt stöd BUN:s uppdrag och ledstjärna är bl.a. att barn och elever når uppsatta kunskapsmål, utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sin kreativa förmåga och utvecklar sitt eget sätt att lära utifrån sina egna förutsättningar. Idag finns det elever som ej är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Skolan motverkar detta genom att tidigt fånga upp elever som behöver extra stöd. I arbetet med barn i behov av särskilt stöd är IT rätt använt ett kraftfullt verktyg och hjälpmedel. Datorn är ett redskap som hos många elever upplevs som lustfyllt och IT har en positiv inverkan på elevernas lärande. Pedagogiska program, skalprogram, hjälpmedel i form av stavningskontroll både på svenska och engelska, talsyntes är exempel på verktyg som tillsammans med hög kompetens hos personalen kan bidra till en förbättrad utveckling hos dessa elever. För att utveckla och öka kunskapen om IT som hjälpmedel bör BUN satsa på ett Skoldatatek. Ett Skoldatatek ska serva skolor med teknisk och specialpedagogisk kompetens så att likvärdighet kan garanteras för elever i behov av särskilt stöd. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Ur Lpo 94 Alla elever som behöver IT som hjälp för sitt lärande får det. Ett centralt Skoldatatek ska bildas och organisatoriskt tillhöra Elevhälsans PPR. Det ska även verka för samsyn kring olika stödinsatser. Skoldatatekets personal ansvarar för att erbjuda utbildning och stöd till pedagoger, elever och föräldrar ute i verksamheten. På Skoldatateket finns tillgång till aktuella programvaror och hjälpmedel och möjligheter att prova dessa. 6

Organisation För att skapa goda förutsättningar för arbetet med IT i skolan krävs en funktionell organisation som är känd av alla i verksamheten, välutbildad personal samt tillförlitlig teknik. För att ge förutsättningar för utveckling inom IT-området skapas ett utvecklings- och resurscentra, benämnt IT-resursen bestående av samordnande IT-pedagoger och IT-tekniker. IT-resursen kan på sikt vara en stor tillgång när det gäller kompetensutveckling av kommunens pedagoger inom ITområdet. IT-resursen är navet i BUN:s utbildningsnät och har till uppgift att följa med i IT-utvecklingen och sprida kunskap ut i verksamheten med hjälp av bl.a. IT-pedagogen i rektorsområdet. Kompetensutveckling i form av ex Myndigheten för skolutvecklings nya material PIM (praktisk IT- och mediekompetens), samordnas av IT-resursen. Genom IT-resursen samordnas även inköp av nya program och verktyg. I Myndigheten för skolutvecklings strategi för IT i skolan framgår att IT är ett kraftfullt utvecklingsverktyg och att arbete med IT är skolutvecklingsarbete också i ett bredare perspektiv. Myndigheten pekar bl.a. på följande framgångsfaktorer: en fungerande lokal organisation med god lokal tillgång till adekvat, fungerande utrustning. Arbete måste utgå från lokala förutsättningar och behov och erbjuda tid för samtal och reflektion. Långsiktig planering och budgetering för IT i skolan krävs för att säkerställa tillgängligheten. BUN har utvecklat en IT-organisation som möjliggör att våra elever på respektive rektorsområde kan tillgodogöra sig det IT-kunnande som krävs för att de ska vara väl förberedda för såväl fortsatta studier som kommande arbetsliv. BUN-IT ansvarar för att skoldatanätet fungerar på ett tillförlitligt sätt och att rektorsområdenas tillgång till utrustning är god. Varje rektorsområde avsätter en viss resurs till en systemadministratör som i samarbete med BUN-IT ansvarar för att rektorsområdets utrustning fungerar. Varje rektorsområde avsätter en viss resurs för en IT-pedagog som ansvarar för att verksamhet följer de mål som finns i rektorsområdets IT-policy. Inom BUN skapas ett utvecklings- och resurscentra, IT-resursen. IT-resursen erbjuder fortbildning till kommunens pedagoger, samordnar inköp inom ITområdet samt organiserar möten med IT-pedagogerna. 7

Framtida organisation Kommunens IT-råd BUN:s IT-grupp Förvaltningschef Kommunens IT-utvecklare BUN:s kvalitetsutvecklare Rektorer från nätverken Samordnande IT-pedagoger IT-ansvarig BUnet IT-ansvarig administration (Träffas 2 gånger/termin) Verksamhet IT-pedagoger och resurscentra (1,0 befattning fördelas på två personer, samt resurscentra skoldatatek knutet till Elevhälsan) Teknik BUnet och systemadministratörer (Förvaltningens IT-ansvarige Peter Lindholm och 3,5 befattningar som ITtekniker, samt systemadministratörer kontaktpersoner på resp rektorsområde) Administration BUN:s administrativa utvecklingsgrupp (IT-ansvarig inom förvaltningen Carina Lundbladh, samt arbetsgrupp för administrativ IT-utveckling) 8