Lillsjöskolans fritidshem

Relevanta dokument
Lillsjöskolans fritidshem

Lillsjöskolans fritidshem

Dokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From

Dokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Alla avdelningar har en verkstad för skapande verksamhet. Fritids har även tillgång till skolans lilla idrottssal.

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Fritidshem Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för planen Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Läsår

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Fritidshem Verksamhetsplan

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för fritidsverksamheten

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Kvalitetsredovisning. Mariaskolans fritidshem

1. Inledning Förutsättningar... 3

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17

Hedesunda Fritidshem. Kvalitetsredovisning 09/10. Tage Gardfjell Rektor

Arbetsplan Fritidshem

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Dokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan Revinge skola

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

KARLSKRONA SPRÅKSKOLA. Verksamhetsplan för fritidshemmet läsår 17/18. Reviderad:

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Vindängens plan mot kränkande behandling 2019, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret

Arbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

1. Inledning Förutsättningar... 3

Horda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Horda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår:

Gällaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Hemsjö fritidshem Läsåret 2013/2014

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Kvalitetsrapport. Ekbackens fritidshem

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Kilbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för grundskola och fritidshem

Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solskens fritidshem. Läsåret 2014/2015

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsrapport. Ramshyttans. fritidshem

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Vindängens plan mot kränkande behandling 2017, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Innertavle skola, Fritidshem. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/2016

Arbetsplan 2018/19 Fritidshemmen Pärlan, Delfinen och Hajen, Strömtorpsskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN Molla förskoleklass, grundskola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Papegojan Ingatorpsskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

Verksamhetsplan Fritidshemmet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Transkript:

Dokumentationen avser läsåret 2016-2017 Lillsjöskolans fritidshem Mikael From 2017-09-06

Lillsjöskolan Fritidshemmet Utvärderingspunkter Systematiskt Kvalitetsarbete Läsåret 16/17 Arbetslaget: Fritidshemmet åk 1-3 Kort sammanfattning av genomfört läsår. Lillsjöskolans fritidshem är organiserad med åldershomogena avdelningar från förskoleklass till årskurs tre. Verksamheten består av 172 inskrivna fritidsbarn varav 49 är förskoleklasselever, 47 elever från årskurs 1, 37 elever från årskurs 2 och 37 elever från årskurs 3. Personalen är engagerad och kompetent och har ambitioner på att systematiskt utveckla kvaliteten på fritidshemmen. För att kunna fullfölja fritidshemmens uppdrag krävs en organisation med samarbete i arbetslag inom varje årskurs, för att få en helhet kring varje enskild individ. Det krävs också ett visst åldersintegrerat samarbete dels för att schematekniskt kunna täcka upp hela arbetsdagen med öppning, frukost och stängning, men också för att bedriva verksamhet under loven. Detta krävs dessutom för att kunna nyttja personalens kompetens på bästa sätt och därmed ha möjlighet att erbjuda en verksamhet innehållande hög kvalitet. Dokumentationen av verksamheten har utvecklats via fotografering, uppvisade alster samt en fritidsenkät om hur eleverna uppfattat fritidsåret. Detta kan dock utvecklas både vad gäller bildlig dokumentation och fritidsenkät två gånger per läsår, där eleverna får uttrycka hur de uppfattar fritidshemmets verksamhet och sin möjlighet till påverkan. Implementeringen av den nya fritidsdelen i Lgr-11 har varit ett arbete som vi påbörjat. Det har behövts diskussion och gemensamma beslut inom vilka delar vi ska arbeta med under läsåret. Det har krävts och genomförts pedagogiska planeringar inom områdena Språk och kommunikation, Skapande och estetiska uttrycksformer, Natur och samhälle och Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse, där varje avdelning har gjort sin egen finplanering inom de olika områdena under läsåret. Det har krävts och vilket även är genomfört, gemensam grovplanering inför det kommande läsåret, gemensam finplanering varje vecka under läsåret och gemensam analys och utvärdering av arbetet efter läsåret. Starka sidor Ge några exempel på starka sidor hos arbetslaget som ni vill lyfta fram. Våra starka sidor är att vi har olika kompetenser som vi nyttjar mellan fritidsgrupperna på bästa sätt. I år har musikläraren nyttjats av en del fritidselever. Både såväl eleverna och vi pedagoger tycker att de gemensamma aktiviteterna och gemensamma mellanmålen tillfört mycket, inte minst syftet att integrera eleverna med varandra genom att använda oss utav faddergrupper. 2

Vi är bra på att vara lyhörda för vad barnen tycker, låta dem vara med och bestämma hur dagen ser ut. Vi är bra på att samarbeta mellan de olika avdelningarna, att täcka upp och hjälpa varandra på ett smidigt sätt. Vi använder digitala verktyg för att dokumentera och sett till att eleverna också fått prova på att filma och programmera på ipads. Fortbildning för personal under läsåret, individuell och i grupp. Fritidshemmets nya läroplan Programmering Redogör och utvärdera hur Fritidshemmet arbetat med Lillsjöskolans prioriterade mål och utvecklingsområden. Koppla även något synbart resultat av det hela till er analys. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt analys och åtgärder i förhållande till enkäterna; Trygghetsenkäten under höstterminen samt Trygga- och Otrygga platser under vårterminen. Lillsjöskolan har samma ordningsregler för fritids som för skoltid. Personalen har organiserat det att fritidsråd genomförts. Alla elever, både flickor och pojkar, har getts möjlighet att tycka till om sin fritidsmiljö och känna att de kan påverka genom att vara delaktiga. Vuxna har deltagit på utevistelse och cirkulerat då för att kunna se olika lekar/platser på skolgården. Det har varit personalens gemensamma ansvar. Personalen på fritids har gjort skolans ordningsregler kända för sina elever. Personalen har arbetat i vardagen med t.ex. samtal och samarbetsövningar för att öka förståelsen och respekten för varandra. Under läsåret har vi haft gemensamma aktiviteter samt gemensamma mellanmål där olika avdelningar varit ansvariga för genomförandet. Då det varit gemensamma aktiviteter har eleverna varit åldersblandade i de faddergrupper som skapades under höstterminen med syfte att integrera eleverna med varandra. Beskriv hur ni arbetat med bild, musik och drama. Bild - Vi har i fritidsgrupperna och även avdelningsvis jobbat mycket med bild och kreativt arbete. Det har bl a jobbat med lufttorkande lera, fritt skapat med alla typer av färg- och pappersval. Inför högtider har vi tillverkat kort, pyssel och bilder som hör till högtiden. Musik - I fritidsgrupperna har delvis musikläraren haft musik med de som valt det. Vi har också givit eleverna tillgång till musik de väljer själva, såväl utomsom inomhus. Drama - eleverna har själv tränat in egna teatrar och danser som de sedan visat upp för sina kamrater. 3

Träslöjd - eleverna har fått prova på att arbeta med olika tekniker och verktyg. * Planering och Dokumentation. Beskriv planeringscykeln hos fritidshemmet samt hur barn följs upp och hur allt dokumenteras internt och även hur det presenteras för vårdnadshavare. PLANERING Under början av höstterminen jobbar varje fritidsavdelning för sig själv för att gruppen ska få förståelse, respekt för varandra och skapa en trygghet i den närmaste kretsen. Under läsåret har vi haft dagar då eleverna har haft möjlighet att välja bland olika stationer som erbjudits och då har åldersblandade grupper skapas beroende på vilken aktivitet som valts. Fritidsråd genomförs kontinuerligt. Alla lov är eleverna sammanslagna om behov finns. Aktiviteter under lovet planeras tillsammans med eleverna. Två dagar/termin har all personal planeringsdag då gemensamma aktiviteter, traditioner planeras och diskuteras. DOKUMENTATION Skriftlig dokumentation sker veckovis och diskuteras på fritidskonferensen, en gång per vecka. Dokumentation via filmning och fotografering där fotografier exponeras via digitala fotoramar eller utskrivna fotografier uppsatta på fritidsavdelningen. Enskilda dokumentationer sker avdelningsvis och diskuteras både på arbetslagsplaneringen och fritidskonferensen vid behov. Presentationen av fritidshemmets verksamhet sker både via veckobrevet och anslås på fritidsavdelningen. Närvaro Redovisa närvaro i ett snitt i förhållande till antalet barn i årskurserna kopplat till närvaro på fritids. Årskurs 1 - antal elever i årskurs: 47, antal inskrivna på fritids 47: antal genomsnittlig närvaro: 41 Årskurs 2 - antal elever i årskurs: 37, antal inskrivna på fritids: antal genomsnittlig närvaro: 30 Årskurs 3 - antal elever i årskurs: 37, antal inskrivna på fritids: 34, antal genomsnittlig närvaro: 27 Sammanfattning i nedanstående punkter Genomförs på individ-, grupp- och organisationsnivå. Individnivå: Intervjuer av hur eleverna upplever fritidsverksamheten har i viss utsträckning genomförts. Då fritidsråd har genomförts har möjlighet för varje elev funnits att ta upp om det varit funderingar kring sin tillvaro på fritids. 4

Pedagoger har funnits ute, deltagit och cirkulerat för att kunna se olika lekar/platser på skolgården. Vi har använt olika färger på västar för att eleverna ska tydligare kunna se var vi är, lättare hitta oss om någon svårighet uppstått samt att föräldrarna lättare kan se vilken personal som hör till vilken avdelning. Varje elev har fått möjlighet att delta i de organiserade fritidsaktiviteterna och till viss del valt utifrån sina intressen. Varje elev har fått ta del av skolans ordningsregler. Varje elev har blivit sedd varje dag. Viss dokumentation genom fotografering och filmning av varje elev har skett under läsåret. Varje elev har haft möjlighet genom att delta aktivt på fritidsråden kunna påverka och planera sin fritidsvistelse. Musik, bild och rörelse har varje elev erbjudits. Gruppnivå: Genom fritidsråd har gruppen fått vara med att önska och bestämma vilket material som köpts in. Under fritidsråden har gruppen haft möjlighet att diskutera hur de har det på fritids och hur de vill att det ska vara. Även hur de ska vara mot varandra och hur de uppfattar skolans ordningsregler. Fritidsaktiviteterna har varit uppskattade och eleverna har lärt känna varandra bättre vilket skapat ett mer öppet och trevligt klimat mellan åldersgrupperna. Utifrån utbudet av kompisar på fritids har eleverna blivit flexibla i sina kompisrelationer och lärt känna nya kompisar. Gemensamma aktiviteter såsom 5-kamp, Lillsjöloppet och Fritidshemmens dag har eleverna i årskurs 3 tillsammans planerat och genomfört med stor uppskattning från övriga fritidselever. Organisationsnivå: Genom våra konferenser har vi haft möjlighet till pedagogiska diskussioner som underlättar vårt bemötande gentemot föräldrar och elever. För att motverka kränkande behandling och mobbning har pedagogerna haft en gemensam syn. Genom fritidskonferensen har möjlighet getts att tillsammans se till att vardagliga och gemensamma aktiviteter kunnat genomförts på ett bra sätt. Innehållet i fritidskonferenserna kan utvecklas genom att för oss aktuella teman diskuteras där varje fritidsavdelning ansvarar för innehållet. Fritidsråden har varit kontinuerliga i den utsträckning som önskats. Drama har genomförts i olika utsträckning. Musik har erbjudits genom att musiklärare funnits tillgänglig till viss del. Bild har genomförts på alla avdelningar i olika utsträckning. Att vi haft två gemensamma planeringsdagar varje termin har varit en förutsättning för samplanering av hela fritidshemmets verksamhet. Då stationsaktiviteter har erbjudits har eleverna uppskattat det. Eleverna har själva fått välja vilken aktivitet de vill göra och pedagogerna har organiserat sig efter det. Gemensamma aktiviteter har genomförts såsom Lillsjöloppet, Fritidshemmens dag påskrace, 5-kamp, pysseldagar och gemensamma mellanmål flera gånger under läsåret. 5

Fritidsråden har varit kontinuerligt förekommande på de olika fritidshemmen. Utskolningsplanen som finns känd för pedagoger. Den behöver revideras varje år. Det fungerar bra med konferensen på fredagar. Vi har haft bättre framförhållning inför konferensen genom att skriva lite om veckan som varit så möjlighet att fokusera på viktiga saker funnits. Sammanfattande analys inför nästa läsår, 2017-2018. *Redogör här även för fritidshemmets egna prioriterade utvecklingsområden och åtgärder inför kommande läsår och på sikt. Redogör här även för fritidshemmets egna prioriterade utvecklingsområden och åtgärder inför kommande läsår och på sikt. Planeringsdagar fortsätter med 2 st/termin. Varje avdelning ansvarar för ett område som vi fördjupar oss i under dagen. Minst 30 min förberedelsetid innan fritidsverksamheten börjar. Fritidsaktiviteterna har varit mycket uppskattade av eleverna. Fler spontana gemensamma aktiviteter där möjligheten till fler aktiviteter och åldersintegrering skapas. De gemensamma aktiviteterna har varit Lillsjöloppet, utemellis och Fritidshemmens dag. Alla blev lyckade tillställningar. Lillsjöloppet blev en annorlunda upplevelse då vädrets makter inte var med oss. Det blev ett PromenadLillsjölopp med blåbärssoppa vid målet i Mora. Dessa två sammankomster har blivit en tradition på Lillsjöskolan och är något som ska fortsätta med. Fritidsråden bör fortsätta synkas med klassråden så de kan användas till elevråden. Fritidsråden ska genomföras kontinuerligt på alla avdelningar och vara med till elevrådet. Att vi pedagoger tar större eget ansvar att se till att vi får mer tid till att slutföra påbörjade projekt, i dagsläget räcker inte tiden till alla gånger. Utskolningsplanen bör revideras varje år, det är något som ska göras på planeringsdagen i höst. Vad som ska vara med och hur det ska göras bör diskuteras fram. Vi synliggör och utvecklar årshjulet där alla gemensamma aktiviteter och traditioner finns med. Dokumentationen och planering bör synliggöras mer för både elever och föräldrar. Vid en eventuell ombyggnad av skolan är det önskvärt att en referensgrupp av oss fritidspersonal finns med att utveckla uterummet. *Se även dokumentation över Lillsjöskolan Grundskola, Lillsjöskolans prioriterade utvecklingsområden samt Rektors samlade bedömning. Östersund den 6 september 2017 Mikael From Rektors underskrift 6

Bilaga 1 till Systematiskt kvalitetsarbete Lillsjöskolan Principbild för kvalitetshjul. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 7