Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 LUNDS KOMMUN Skolområde Centrum/Torn Lerbäck- och Oskarskolan F-3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019 Lerbäckskolan F-3 Skola och fritidshem Ansvariga: Cecilia Strid rektor Pernilla Ankell Mattisson bitr rektor Upprättad

2 Alla barn ska känna sig glada, trygga och välkomna i vår skola, utifrån sina egna förutsättningar och behov Syfte Syftet med planen är att främja trygghet och studiero samt elevers lika rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skollagen Enligt 6 kap Skollagen ska skolan upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen är ett viktigt stöd i arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I planen ska både det förebyggande och åtgärdande arbetet dokumenteras. 6 kap. 8 skollagen Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslag (2008:567) 3 kap. 1 Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828). Utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Vi arbetar med detta som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. DO, diskrimineringsombudsmannen, har information som vägleder skolor Prioriterat utvecklingsområde 2019: Värdegrundsarbete Arbeta för att alla elever ska känna trygghet och studiero Arbeta för att våra elever ska ha ett respektfullt bemötande av alla i skolan och på fritiden, även på nätet Möjlighet till organiserad rastaktivitet Förebyggande, främjande och åtgärdande arbete mot alla former av kränkningar Tydliga ordningsregler Lerbäcksdagar med åldersblandade aktiviteter. Elevdelaktighet

3 Förklaring av begrepp Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer Åtgärdande arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja trygghet och studiero samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Delaktighet Eleverna är delaktiga i arbetet gällande både skola och fritidshem genom bl.a. enkät, diskussionsfrågor i grupp, klassråd, stormöte på fritidshemmet. Med hjälp av en trivselkarta där elever och pedagoger gör en rundvandring på olika delar av skolans område är eleverna delaktiga i att visa trygga eller otrygga platser som en del i kartläggningsarbetet. Arbetet skiljer sig något mellan olika årskurser från F-3 beroende på elevernas ålder och mognad. Under varje läsårs början revideras och implementeras skolans och klassens ordningsregler/trivselregler tillsammans med eleverna. Förskoleklassen Fritids har haft stormöte på fredagar. Detta var under en kortare period i terminsstart och sedan valde vi att ha barnen uppdelat i sina färggrupper då det blev en väldigt stor grupp med 57 barn. Vår ambition är att ha stormöte varannan vecka från vårterminen. Både skola och fritids har arbetat mycket med diskussionsfrågor i grupp. I f-klassen beslutade vi efter diskussioner i arbetslaget att inte göra någon rundvandring för att eleverna skulle visa trygga eller otrygga platser. Vi var rädda att detta snarare skulle väcka en oro när allt var så nytt. Under vårterminen tycker vi att det passar bättre för förskoleklass att göra denna vandring. Vi planerar in detta under vårterminen. Självklart har vi varit extra

4 lyhörda under terminen som gått och mer el mindre otrygga platser har upptäckts. På dessa platser har vi försökt ha extra vuxentillsyn. I början av terminen arbetade varje grupp fram trivsel/kompisregler och dessa arbetar vi dagligen med. Åk 1 Dagliga samtal med enskilda elever och i grupp. Åk 2 Under höstterminen gjorde vi en trivselenkät för att kartlägga elevernas trygghet och trivsel. Vi gjorde också intervjufrågor om trivsel i barngruppen. Anledningen till att vi inte gjorde en rundvandring var att vi upplevde att det inte var speciella platser som var otrygga utan att det mer var speciella individer som vissa elever var rädda för. Detta framgick genom enkäten och intervjuerna. Då framgick också att eleverna upplever det otryggt att gå själv från matsalen, därför samlade vi dem och en personal gick med dem. Vi har haft klassråd och dagliga samtal med vad eleverna kommit med och vi har jobbat med gruppstärkande minst 20 minuter per dag. Åk 3 Tillsammans med eleverna har vi skapat trivselregler kring hur vi ska ha det på lektionerna, på rasterna och hur vi ska vara mot varandra. Vi arbetar kontinuerligt med trivselreglerna. Vi har schemalagda klassråd. När det sker konflikter följer vi upp det på direkten i form av samtal med de inblandade. Vi låter samtalen ta tid då vi anser att det är viktigt. Vi låter de inblandade eleverna berätta hur de har upplevt konflikten för att sedan samtala kring hur man skulle kunna ha gjort istället. Som en del av självständigthetsträning låter vi vid vissa tillfällen eleverna samtala en liten stund själva innna vi pedagoger handleder samtalet. Pedagogen finns hela tiden tillgänglig men målet är att eleverna ska få en möjlighet att lära sig att själva lösa konflikter utifrån den modell vi arbetat med sedan årskurs 1. Vi försöker förebygga konflikter genom att höja eleverna vid olika tillfällen så att eleverna lär sig att respektera varandra och se varandras styrkor. Detta gör vi genom att arbeta mycket med det kollegiala lärandet och genom kooperativ lärande. Vårdnadshavarna är delaktiga genom informationskanaler som blogg på Unikum samt under föräldramöte. Vårdnadshavare och skol- och fritidshemspersonal har dialog under lämning- och hämtning i fritidshemmet, mail och telefonsamtal samt utvecklingssamtal. Pedagoger inom skola och fritidshem är delaktiga i arbetet med att utforma den årliga planen mot kränkande behandling. Arbetslagen med pedagoger från skola och fritidshem arbetar kontinuerligt tillsammans kring ett gemensamt förhållningssätt och utifrån läroplanens mål, värdegrundsarbete för det främjande och förebyggande arbetet och för rutiner kring skollagens

5 6 kap 10. Tid för arbete med planen läggs in under arbetslagstid både för respektive fritidsarbetslag och lärararbetslag och i årskursarbetslaget med både lärare och fritidspedagoger tillsammans för att se elevernas hela dag. Planens utformning De insatser som planeras i form av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete syftar till alla diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. I de fall det skiljer sig åt för någon specifik del så benämns detta. Uppföljning och utvärdering sker på liknande sätt. Uppföljning och utvärdering från föregående års plan Planen mot diskriminering och kränkande behandling innehåller en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Utvärderingen är utgångspunkten för den nya planen. Arbetslagen har följt upp och utvärderat föregående plans åtgärder i relation till kartläggningens resultat och planerat för främjande och förebyggande åtgärder utifrån detta. Kartläggningsmetoder Vid rasterna, då det finns vuxna ute, observerar pedagogerna hur barnen leker, vem de leker med, vilka som drar sig undan, vilka som är ensamma. Dagligen pratar pedagogerna, både i skola och fritidshemmet, med barnen om hur de är mot varandra och hur de uttrycker sig. Pedagogerna uppmärksammar barnen på vad som händer runt omkring och att bjuda in till leken. Arbetet utvärderas löpande i dialog pedagog-elev. Åk F: Vi observerar barnen, är aktiva och närvarande under samtliga moment under dagen. Diskussion förs kollegor emellan och vi avsätter tid för samtal om detta på vår gemensamma planering. Åk 1: Vi ska arbeta med Trivselkartan under våren. Vi har ständiga samtal kring trivsel med t.ex. sociala mål. Personal observerar eleverna i lek och på rasterna. Åk 2: Enkät, intervjuer. Vi har tänkt arbeta utifrån trivselkartan och göra enkäten i vår igen och sociogram. Rastlek Åk 3: På lektionerna har vi nästan alltid ett socialt mål som vi sedan utvärderar. Vid informella samtal med eleverna kommer det fram saker som vi sedan arbetar kring. Vi vuxna för ständiga diskussioner med eleverna och oss pedagoger emellan kring hur vi kan stötta eleverna i deras tankar och funderingar. Vi försöker hela tiden hitta lösningar. Resultat Åk F: Efter hårt arbete med fokus på trygghet, att barnen ska lära känna varandra, pedagoger och den nya miljön som skolan innebär anser vi att gruppen har landat och är välfungerande. En tät och god kommunikation med vårdnadshavarna har lett till lugna och trygga barn. Åk 1: Skola och fritids har haft gemensamma sociala mål. Vi har en fungerande elevgrupp med få konflikter och god relation till vårdnadshavare.

6 Åk 2: Vi pedagoger har varit ute alla på tio rasterna. Vi schemalade en stund varje dag där vi har haft värderingsövningar. Det har varit andra sociala konstellationer och fler elever har deltagit i rastlek. Detta har varit stärkande för barngruppen. Åk 3: Vi upplever att det sker färre konflikter. När det sker konflikter vet eleverna ofta hur de ska lösa det och de kan samtala kring hur de känner och erkänna om de har gjort fel. Eleverna väljer kompisar efter aktiviteter och inte efter kompisar. Främjande arbete för likabehandling Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Planering Schemabrytande dagar med elever i blandade grupper från olika årskurser där syftet är: * Aktiviteterna ska vara relationsskapande * Både det informella och formella lärandet tas tillvara * Alla vuxna ansvarar för att eleverna upplever en trygg miljö * Samarbete där olikheter och likheter tas tillvara * Medskapande och samstämmighet De vuxna är goda förebilder och är tillsammans med eleverna på skolgården i syfte att eleverna ska känna sig trygga och sedda. Vi bemöter eleverna oavsett kön, religion och annan trosuppfattning eller etnisk tillhörighet och gör ingen skillnad. De vuxna tänker på detta och förhåller sig till det i verkligheten, vid behov tas diskussioner och samtal med eleverna. Vi är aktiva och närvarande. Vi uppmanar också eleverna att prata med de vuxna och/eller sina föräldrar. Åk F: Samarbetsövningar och lärakänna- och namnlekar. Värdegrundsövningar och samtal om värdegrundsfrågor som en naturlig del av verksamheten. Barnkonventionens små sagoböcker med efterföljande diskussionsfrågor. Vi vuxna har ett gott klimat i arbetslaget och är goda förebilder och hjälps åt och ställer upp för varandra. Mentorsgrupper blandas bland annat på idrott och under fritidstid vilket har lett till goda gruppöverskridande relationer. Åk 1:Vi är närvarande bland eleverna i alla lokaler och de platser som de vistas i. Lyhörda och observerande pedagoger som möter elevernas funderingar. Integritets Arbete. Samarbetsövningar. Värdegrundsarbete. Åk 2: Vi har påbörjat ett integritets arbete om bl a hur man är på nätet och varandra. Vi gjorde en julshow, vilket också varit relationsskapande. Eleverna fick skapa allt och vara delaktiga på alla sätt. Tillsammansdagar främjar relationer och har upplevts som positiva. Vi har haft tregrupper och blandat klasserna, vilket också främjat klassöverskridande relationer. Dilemmakort tio minuter dagligen och värderingsövningar veckovis. Åk 3:

7 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns verksamheten. Konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling planeras. Planering F-3 Organiserad rastlek både under skol- och fritidshemstid. Schemalagda rastvakter/rastpedagoger ute under både skol- och fritidshemstid De vuxna har gul väst på så att de syns, de vuxna rör sig runt bland eleverna och någon vuxen finns alltid vid kompisgungan, multiplan och fotbollsplan. En vuxen är närvarande i omklädningsrummen både före och efter idrott Elever som på grund av sin religion eller allergi har behov av specialkost får detta både vid ordinarie skollunch, mellanmål eller vid utflykter. Det serveras vegetariska rätter varje dag. Utflykter, raster, friluftsdagar och fritidsverksamhet planeras så att alla elever kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Samtal med barnen. Hjälpa barnen i språkbruket i samtal dem emellan och gentemot vuxna. Åtgärdande arbete Särskilda insatser kring resultatet av kartläggningarna som gjorts i de olika årskurserna planeras i respektive årskursarbetslag, skola och fritidshem tillsammans.. Så snart skolan får kännedom om att kränkning, diskriminering eller trakasserier har eller kan ha inträffat föreligger skyldighet att skyndsamt anmäla och utreda uppgifterna. Inställningen hos personalen är att trakasserier eller kränkningar inte upphör med automatik utan aktivt ska motverkas. Arbetsgång vid anmälan om kränkande behandling pdf Se bild nedan

8