Vindkraftpolicy HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö 2008-12-16 173 Antagen av kommunfullmäktige i Habo 2009-01-29 2

Vindkraftpolicy HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö 2008-12-16 173 Antagen av kommunfullmäktige i Habo 2009-01-29 2

Vindkraftpolicyn är utarbetad under 2007 och våren 2008 av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från både Habo och Mullsjö kommuner. Arbetet har varit ett samarbete mellan funktionerna för planering, bygg och miljö. Arbetsgruppen har bestått av: Olov Frankner, internkonsult, Habo kommun Per-Olof Ericson, bygglovhandläggare, Habo kommun Staffan Bäckelid, planeringschef, Mullsjö kommun Ulf M. Mattsson, stadsarkitekt, Mullsjö kommun Catarina Kristensson, miljöchef, Habo och Mullsjö kommuner Sofia Magnusson, miljöinspektör, Habo och Mullsjö kommuner Jarl Stiernstedt, arkitekt MSA, konsult Uppdraget att arbeta fram en vindkraftpolicy lämnades av respektive kommunstyrelses arbetsutskott hösten 2006. Omslag: Vindkraftverket vid Dintestorp, Mullsjö, effekt 1 MW, tornhöjd 60 m Foto:Erik Bäckelid Foto i övrigt: Jarl Stiernstedt, 2

Vindkraftspolicy för Habo och Mullsjö kommuner INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 2. POLICYNS SYFTE 5 Nationella planeringsmål 5 Vindkraftutveckling 5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETABLERING AV VINDKRAFTVERK 6 Lagstiftning 6 Miljöbalken (MB) 6 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 6 Områdesskydd 6 Plan- och bygglagen (PBL) 6 Lagen om kulturminnen (KML) 6 Planer 7 Miljömål 7 Nationella och regionala miljökvalitetsmål 7 Förslag till energi- och klimatstrategier för Habo och Mullsjö kommuner 7 Kartering av områden för vindbruk ett blivade riksintresse 8 Avstånd till bebyggelse 9 Avstånd till tätort 10 Riksintressen 10 Naturvård 11 Kulturmiljövård 12 Friluftsliv 13 Övriga riksintressen 13 Natura 2000 14 Naturreservat 15 Stora opåverkade områden 16 Tysta områden 17 Övriga naturintressen 18 Landskapsbild 19 Miljö, hälsa och säkerhet 20 Buller, skuggor och reflexer 20 Påverkan på faunan 20 Påverkan på mark och hydrologi 20 4. RESTRIKTIVA OMRÅDEN 21 Riksintressen 21 Natura 2000-områden och naturreservat 21 Tätorter med skyddsavstånd 22 5. RIKTLINJER 22 Placering 22 Landskapsbild 22 Avstånd till bebyggelse 22 Stora opåverkade områden 22 Tysta områden 22 Övriga naturintressen 23 Buller 23 Skuggor och reflexer 23 Avstånd till infrastruktur väg, järnväg, kraftledning, flyg, telekommunikation 23 Anslutning av vindkraft till vägnät 13 Försvaret 13 Mellankommunala frågor 23 Utformning 23 Avveckling av vindkraftverk 23 6. HANDLÄGGNING 24 Remissinstanser 25 Handlingar 25 7. BEGREPPSFÖRKLARINGAR 26 8. KÄLLOR 26 3

1. Inledning Habo och Mullsjö har relativt aktuella översiktsplaner - för Habo antagen 2006 och för Mullsjö 2002. Då dessa arbetades fram var vindkraften inte aktuell i kommunerna, åtminstone inte så aktuell att det fanns behov av en vindkraftsutredning. Under de senaste två åren har intresset för vindkraft ökat markant. Under 2006-2008 förekom i Habo och Mullsjö kommuner ett antal ärenden och förfrågningar om uppförande av enstaka liksom större grupper av vindkraftverk. Våren 2008 fanns ett verk uppfört i Mullsjö kommun. Sammantaget innebär det att det finns behov av ett planeringsunderlag och en handläggnings rutin för att underlätta vid kommunens prövning av vindkraftärenden och för de som vill etablera vindkraftverk. Denna policy innehåller analyser och avvägningar gentemot motstående allmänna intressen för naturvård, kulturmiljövård, hälso- och miljöskydd samt friluftsliv och landskapsbild. I policyn anges områden där det finns anledning att inta en restriktiv hållning till vindkraftutbyggnad. Policyn innehåller också riktlinjer som är avsedda som vägledning för den sökande samt vid handläggning av enstaka vindkraftverk såväl som vindkraftparker. Vindkraftverken vid Skörstorp, Falköping, effekt 3 MW/st, tornhöjd 100 m 4

från vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat till havs (i vattenområden). Det betyder att antalet vindkraftverk behöver öka från knappt 900 till 3 000 6 000 stycken beroende på effekt. Energimyndigheten ser också möjligheter till ytterligare vindkraftproduktion i ett långsiktigt perspektiv. Vindkraftutveckling Vindkraftverkets tornhöjd ca 30 m ca 65 m ca 100 m Mast vid Habo kommunhus ca 30 m Storleksjämförelse fig. 1. 2. Policyns syfte Policyn syftar till att underlätta behandling av ärenden om etablering av vindkraft i Habo och Mullsjö kommuner. Policyn syftar också till att ge de som vill etablera vindkraftverk ett underlag för vad som ingår i kommunens prövning och informera om handläggningens olika steg. Nationella planeringsmål I takt med att klimatförändringarna blir allt mer påtagliga och behovet och intresset för förnyelsebara energikällor ökar har vindkraften blivit allt mer intressant. Riksdagen har 5 som planeringsmål att 2015 nå en produktion på 10 TWh/år. 2008 produceras 2 TWh vilket motsvarar cirka 1,4 procent av Sveriges totala elproduktion. Av de 10 TWh/år ska 6 TWh produceras till havs och 4 TWh på land och på öar. Av dessa 4 TWh/år ska Jönköpings län producera 25 GWh/år (Propositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk 2005/06:143). Riksdagen antog i juni 2006 propositionen om vindkraftens utbyggnad. Energimyndigheten föreslog i november 2007 ett nytt planeringsmål för vindkraften som innebär att år 2020 ska 20 TWh/år komma Tekniken att utnyttja vinden för att utföra arbete har funnits länge. Efter energikrisen i mitten av 1970-talet och framför allt efter kärnkraftsomröstningen 1980 påbörjades forskning för att utnyttja vinden för elkraft i större sammanhang. Vindkraften har dock hittills inte stått för mer än en bråkdel av den totala elkraftsproduktionen i Sverige. Den första generationens verk var små. De hade ca 35 meters tornhöjd och med en effekt av 100 250 kw. Den andra generationens verk hade ca 55 meters tornhöjd med en effekt av ca 800 kw och började uppföras i början av 2000-talet. I omgivande kommuner har ett flertal verk av denna storlek uppförts. Den tredje generationens verk är de hittills största som kan uppföras på land. De har en tornhöjd av ca 100 meter och en rotordiameter av 90 meter. Generator effekten kan variera mellan 2 till 3 MW. Det är först med dessa effekter som man har möjlighet att mer effektivt utnyttja vindkraften.

3. Förutsättningar för etablering av vindkraftverk Vid etablering av vindkraftanläggningar är lokaliseringen avgörande. Det är därför viktigt för vindkraftintressenterna att ta del av det planeringsunderlag som finns i kommunerna och på länsstyrelsen samt andra myndigheter. Nedan följer de förutsättningar som kan komma ifråga vid prövning inför etablering. Lagstiftning Etablering av vindkraftverk ska föregås av miljöprövning enligt miljöbalken (MB) samt prövning enligt Plan- och bygglagen (PBL) Miljöbalken (MB) Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Alla typer av åtgärder som kan få betydelse för de intressen balken avser att skydda berörs. Detta oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet. Vindkraftverk räknas enligt miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Beroende på vilken sammanlagd effekt vindkraftverk i en tänkt etablering har, prövas verksamheten av olika myndigheter. Antingen anmäls verksamheten till miljönämnden i kommunen eller så söks tillstånd hos länsstyrelsen eller miljödomstolen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) MKB är inte obligatorisk vid anmälan enligt miljöbalken. För anläggningar över 125 kw kan dock miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävas, beroende på graden av miljöpåverkan. Områdesskydd Områdesskydd omfattar naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, strandskyddsområde, miljöskyddsområde m.fl. Biotopskydd Värdefulla biotoper ska skyddas och inom dessa områden får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön (såsom schaktning, utfyllning, grävning, igenläggning av öppna diken mm). Det är länsstyrelsen som får medge dispens, men endast om det finns särskilda skäl. Följande områden har ett generellt biotopskydd: - Alléer - Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark - Odlingsrösen i jordbruksmark - Pilevallar - Småvatten och våtmarker i jordbruksmark - Stenmurar i jordbruksmark - Åkerholmar Plan- och bygglagen (PBL) I plan- och bygglagen anges bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt bestämmelser om tillstånd för byggande i form av bygglov med mera. I lagen anges vidare vissa krav på placering av byggnader och allmänt om lämplig utformning med hänsyn till stads- eller landskapsbild och till natur- och kulturvärden. Plan-och bygglagen föreskriver bygglov för att få uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från fastighetsgräns som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad. PBL säger vidare att prövning av markens lämplighet skall ske i detaljplan om vindkraftverket får betydande inverkan på omgivningen eller skall förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lagen om kulturminnen (KML) Kulturminneslagen anger samhällets grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar 6

7 av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål Enligt KML är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde. Planer Lokalt regleras byggandet genom kommunernas översikts- och detaljplaner. Gällande översiktsplan för Mullsjö är antagen 2002-06-06 och för Habo antagen 2006-01-26. Etablering av större grupper av vindkraftverk kan eventuellt föregås av upprättande av detaljplan enligt PBL. Miljömål Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som ger små utsläpp. Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2008) anger att energianvändningen vid produktionen av anläggningen är begränsad vilket gör att utsläppen under verkets hela livscykel är mycket små jämfört med till exempel elproduktion med fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid har t.ex. uppskattats till cirka en procent av motsvarande livs cykelemissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning. Nationella och regionala miljökvalitetsmål Riksdagen beslutade 1999, med komplettering 2006, om 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och naturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Ett av målen är Begränsad klimatpåverkan. När energianvändningen från fossila bränslen ska minska måste andelen förnyelsebar energi från t. ex vindkraft öka. Länsstyrelsen i Jönköpings län har utgått ifrån de nationella målen och anpassat dem till regionala förutsättningar med regionala åtgärdsprogram. Förslag till energi- och klimatstrategier för Habo och Mullsjö kommuner Habo och Mullsjö kommuner har gemensamt under 2007 och 2008 arbetat fram var sitt förslag till energi- och klimatstrategier. Strategierna är likvärdiga och innehåller tre övergripande mål: 1. Använda energi effektivt 2. Reducera användningen av fossila bränslen och el för uppvärmning 3. Reducera användningen av fossila bränslen för transporter Argument för förnyelsebar energi som vind-

kraft finns i de två första målen. Strategierna antas 2009. Kartering av områden för vindbruk ett blivande riksintresse Energimyndigheten har genom Hans Bergström vid Uppsala universitet låtit utarbeta en modell för vindkartering i Sverige, senast i en version från 2007. Denna modell används i arbetet med att peka ut lämpliga områden i form av förslag till ett särskilt riksintresse för vindkraft/vindbruk. I likhet med andra riksintressen kommer detta riksintresse att bli föremål för samråd mellan landets länsstyrelser och kommuner. För närvarande (augusti 2008) har Energimyndigheten tillsammans med länsstyrelserna hittills pekat ut riksintresseområden som år 2020 innebär att vindkraften på land har en möjlig produktion av 30 TWh/år totalt i landet. I Jönköpings län har ännu inte sådana riksintresseområden tagits fram för Habo och Mullsjö. Vindkraftverken har idag nått en avsevärd effektivitet som innebär att kraftverken kan vara ekonomiskt lönsamma som enskilda verk. Trots detta faktum finns det ändå goda skäl att samhällsekonomiskt i första hand placera vindkraftverk sammanhållet i grupper på de platser där det finns mest vindenergi. Vindkartering fig.2. 8

Avstånd till bebyggelse I Boverkets handbok utgiven 2003, Planering och prövning av vindkraftverk förs en diskussion om lämpligt avstånd till vindkraftverk. Dessa avstånd är lämpligt att bestämma efter lokala förutsättningar, rådande värden, verkens och anläggningens storlek och efter att ha inhämtat medborgarnas uppfattning. Uppfattningen om rimligt avstånd har hela tiden ökat med verkens storlek. De visuella frågorna är numera en väsentlig utgångspunkt för bedömningen. Rimligt avstånd kan vara 500 1 000 m. En ny handbok har utlovats 2008. Den nya handboken ger framför allt en fylligare bakgrund till bedömningar av vindkraftverkens påverkan i landskapet. Enligt den senare handboken ska lämpligt avstånd till bebyggelse snarare beräknas till 1000 m än 500 m. Sammanfattningsvis är en generellt angiven avståndsgräns mellan vindkraftverk och bostäder endast en riktlinje för bedömningen och de faktiska förhållandena i varje enskilt fall är avgörande samt vindkraftverkets störning i sig. Avstånd till byggnad fig.3. 9

Avstånd till tätort En byggnation av vindkraftverk i tätorternas närmiljö kan hämma bebyggelseutvecklingen. Etablering av vindkraftverk bör därför enligt Boverket inriktas på lägen utanför tätorternas nuvarande och framtida markbehov. Som riktlinje bör därför gälla minst 1 000 meter från tätorternas nuvarande och framtida gränser. Tillståndsgivningen ska vara mer restriktiv i områden där det är stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Riksintressen Riksintresset naturvård fig.4. Riksintressen definieras och regleras i 3 kap och 4 kap miljöbalken. Att ett område är av riksintresse innebär att området har så stora värden att det är av betydelse för landet som helhet. Det är inte ovanligt att områden av riksintresse överlappar varandra. Att ett område klassats som riksintresse betyder att det väger tyngre än lokala allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen och att områdets värde eller betydelse inte påtagligt får skadas. Områden av riksintresse ska prioriteras i den fysiska planeringen och det ska framgå av översiktsplanen hur de ska tillgodoses. 10

Naturvård Habo 1. Västra Vätterstranden och Hökensås 2. Munkaskogsområdet och västra Vätterstranden 3. Svedmon - Hökensås 4. Vättern 5. Domneån 6. Baremosse 7. Svenshult 8. Flatered 9. Karshulta mosse 10. Dumme mosse 11. Jäboruder Mullsjö 12. Stråkendalen-Bottnarydsfältet 13. Ljunghems backar 14. Hammarsjön (6. Baremosse) Kulturmiljövård Habo 1. Habo kyrkby Mullsjö 2. Kymbotall 3. Sandhem, Eriksgatuleden 4. Kylle Mo 5. Ryfors Riksintresset kulturmiljövård fig.5. 11

Vindkraftpolicy för Habo och Mullsjö kommuner Friluftsliv Vättern med strandområden och Hökensås Riksintresset friluftsliv fig.6. 12

Övriga riksintressen Yrkesfiske Vättern Kommunikationer Riksväg 26/47 Länsvägar 195 och 185 Järnvägen Falköping-Nässjö Värdefulla ämnen och mineral Baskarps sandtäkt Brogårdens sandtäkt Militära intressen Bedöms av försvarsmakten Övriga riksintressen fig.7. 13

Natura 2000 Natura 2000 kom till inom EU för att hejda utrotningen av djur och växter samt för att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Sverige har utsett närmare 4 100 områden att ingå i EU:s nätverk för värdefull natur Natura 2000. Urvalet av områden till Natura 2000 har gjorts för att säkra att skyddsvärda arter och livsmiljöer finns kvar på lång sikt. Alla områden är kanske inte unika i sitt slag men de innehåller livsmiljöer som är värdefulla i ett europeiskt perspektiv. Unikt för Sverige är till exempel högmossar och olika slags ängs- och hagmarker. Natura 2000-område fig.8. Habo 1. Skämningsfors 2. Holmån 3. Bottenlösen 4. Rödsjön 5. Strandgölen 6. Gållsjön 7. Gagnån 8. Habomossens domänreservat 9. Haboskogen 10. Vättern 11. Stora Kärr 12. Fiskebäck 13. Domneån 14. Dumme mosse 15. Jäboruder 14

16. Flatered 17. Svenshult och Tålåsen 18. Baremosse Mullsjö 18. Baremosse 19. Ryfors 20. Nyckelås 21. Grimstorp 22. Ljunghems backar Naturreservat Naturreservat är den vanligaste formen för skydd av värdefulla naturområden. Naturreservat kan bildas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Habo Baremosse Domneån Dumme mosse Fiskebäck Gagnån Habomossens domänreservat Haboskogen Hökensås Skämningsfors naturskog Stora Kärrs bokskog Mullsjö Baremosse Nyckelås Ryfors Gammelskog Naturreservat fig.9. 15

Stora opåverkade områden Enligt miljöbalken ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Dessa mark- och vattenområden är områden som inte är sönderskurna av stora trafikleder, kraftledningar eller påverkade av buller och andra miljöstörningar. Områdena är viktiga för människors hälsa och välbefinnande, men även för att bevara de naturliga ekosystemen. Särskilt angeläget är att i de mer tätbefolkade delarna i Sverige ta tillvara stora sammanhängande strövområden som är lämpliga för naturupplevelser, friluftsaktiviteter, jakt och fiske. I dessa sammanhang är en bullerfri miljö av stor betydelse. I översiktsplanerna har stora opåverkade områden pekats ut. I Mullsjö är det: Baremosse med omgivningar Svarteskogen Hattåsen-Knaggebo Stora opåverkade områden fig.10. I Habos översiktsplan redovisas stora opåverkade och tysta områden i samma kartbild. Av kartan dras slutsatsen att de två områden som redovisas, Hökensås och Dumme mosse inklu- 16

sive Karshulta mosse, är stora opåverkade områden. Utöver detta så är enligt Mullsjös översiktsplan även Baremosse ett stort opåverkat område som sträcker sig in i Habo kommun. Slutsatsen är att det är tre områden som är stora och opåverkade. I Habo är det: Hökensås Dumme mosse och Karshulta mosse Baremosse Vättern Tysta områden Buller är ett gissel för många människor. Ofta handlar det om trafikbuller, om fläktar som väsnas eller om dunket från grannens stereo. Men det kan också handla om att gå ut i skogen eller sitta i en båt på sjön och höra det avlägsna bruset från trafiken eller skotten från en skjutbana. Tystnad handlar inte i detta avseende om att det ska vara tyst i största allmänhet utan fritt från samhällsbuller från olika typer av verksamheter. 1998 genomfördes en utredning av tysta områden i Habo och Mullsjö kommuner. Utredningen utfördes av Vägverket i syfte att kartlägga om det fanns områden i kommunerna där man inte riskerar att störas av icke önskvärt ljud. Projektet var ett pilotprojekt och gränsen för när ett område klassades som ett tyst område sattes till under 30 db(a) (ekvivalent ljudnivå). I utredningen ingick buller från väg- och tåg- 17 Tysta områden fig.11.

trafik, flyg, industrier, skjutbana, täkter, fritidsbåtar etc. I Habos översiktsplan har man utgått från utredningens definition av tysta områden. Följande områden finns: Mullsjö Området mellan Knipesjön och Gravsjö Hunaredsområdet Svarteskogen samt i stort sett hela Bjurbäck Habo Hökensås Dumme mosse och Karshulta mosse Området mellan Knipesjön och Gravsjö som berör både Habo och Mullsjö kommuner Övriga naturintressen I de gällande översiktsplanerna finns ett antal naturområden av lokalt intresse i nivå strax under riksintresse. I Habo är det Ekered och Flatered-Svenshult. För Mullsjö bör de områden som i översiktsplanen klassats som känslig miljö beaktas. De är Utvängstorp, Ryfors och Bjurbäck. Övriga naturintressen fig.12. På motsvarande sätt är vandringsleden Västra Vätterleden och kommunala friluftsområden av stort värde för det rörliga friluftslivet. Fornminnen, byggnadsminnen, biotopskydd mm ska beaktas i varje enskilt fall. Inventeringar 18

inom natur- och kulturmiljöområdet finns på regional nivå. Landskapsbild Landskapet i Habo och Mullsjö kommuner kan översiktligt indelas i tre områden: Vätterstranden öster om Gustav Adolf med sitt böljande öppna landskap med medelstora gårdar är ett storslaget landskap. Hökensås höjdrygg med sin resliga tallhedskog är ett tydligt landskap. Längre västerut sluttar landskapet ner mot Tidan och vattendragen i djupa sänkor. Här är skogen mer tät med små gläntor av mindre gårdar och torpstugor och överblicken över landskapet saknas. Landskapsanalys fig.13. 19

Miljö, hälsa och säkerhet Olägenheter för människors hälsa eller miljön ska så långt som möjligt minimeras samtidigt som god säkerhet uppnås. Miljöpåverkan från ett vindkraftverk består främst av visuell påverkan, buller, skuggor och reflexer, påverkan på mark, hydrologi, flora och fauna samt haveri och driftstörningar. Ur säkerhetssynpunkt är det viss risk för att isbitar lossnar och kastas ut från rotorbladen. Tillräckliga skyddsavstånd bör beaktas till byggnad, väg och järnväg. Buller, skuggor och reflexer Det dominerande ljudet från vindkraftverk är det aerodynamiskt svischande ljud som uppstår från bladens passage genom luften. Detta ljud kan vara störande och kan ge upphov till besvärsreaktioner hos människor som bor i närheten av vindkraftverk. Vid soligt väder uppstår periodiska skuggor från vindkraftverkets snurrande rotorblad. Olägenhet från skuggor påverkas främst av väder, vindriktning, solstånd, topografi samt anläggningens driftstid och höjd över marken. Solljus mot främst rotorbladen kan även ge reflexer som kan vara mycket störande och synas vida omkring. Dessa problem kan dock förebyggas och ska inte behöva förekomma (Naturvårdsverket, 2006, Vindkraft på land). För buller och skuggor finns mätbara kriterier för vad som anses godtagbart. Påverkan på faunan Enligt Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2008) tyder forskning hittills på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. Fåglar kolliderar som regel inte med verken utan väjer undan i sina flyttvägar. Däremot finns indikationer på att fladdermöss oftare krockar med rotorbladen. Vissa rovfåglar kan dock kollidera med vindkraftverk i samband med bytesjakt, (CVI 2005). Påverkan på mark och hydrologi Vid etablering av vindkraftverk bör befintliga Vindkraftverk vid Skörstorp, Falköping vägar nyttjas så långt som möjligt och nya vägdragningar undvikas genom känslig mark såsom mossar. 20

Vindkraftpolicy för Habo och Mullsjö kommuner 4. Restriktiva områden En sammanvägning av etableringsförutsättningar som listats i kapitel 3 leder fram till att det finns ett antal områden som är olämpliga för vindkraftverk. Dessa områden benämns restriktiva områden. Varje ansökan/anmälan om etablering av verk prövas individuellt, oavsett inom vilket område det är tänkt att placeras. Följande intressen utgör grund för det som samlat blir restriktiva områden: - Riksintresse för naturvård - Riksintresse för friluftsliv (geografiska bestämmelser) - Riksintresse för kulturmiljövård - Naturreservat - Natura 2000-områden - Tätorter med skyddsavstånd Riksintressen Vid placering av vindkraftverk ska riksintresseområden skyddas. Om området bedöms påtagligt skadas av en etablering kan etableringen inte ske. Natura 2000-områden och naturreservat Om placering av vindkraftverk övervägs inom Natura 2000-områden och naturreservat skall samråd ske med länsstyrelsen. En bedömning ska göras av kommunen huruvida intresset påtagligt skadas. 21 Restriktiva områden fig.14.

Tätorter med skyddsavstånd Vindkraftverk får inte uppföras närmare tätorternas nuvarande och planerade markbehov än 1 000 meter. 5. Riktlinjer Riktlinjerna är avsedda som vägledning inför ansökan om etablering av enstaka vindkraftverk såväl som större vindparker. De utgör ett underlag för de individuella prövningar och beslut och ska inte ses som slutligt ställningstagande. Placering En etablering av vindkraftverk kan inte ses som en självklar rättighet för en markägare utan måste avvägas med andra intressen. En samordning med andra intressenter i närområdet eftersträvas, dels för att hitta bästa läge för vindkraftverken och dels för att i huvudsak koncentrera vindkraftverken till grupper. Placering av vindkraftverk ska undvikas inom restriktiva områden. Landskapsbild Landskapet i Habo och Mullsjö kommuner kan översiktligt indelas i tre områden: Vätterstranden öster om Gustav Adolf är en sluttningszon ner mot Vättern som är känsligt för nya stora landskapselement. Här bör etableringar av vindkraftverk och master undvikas. Hökensås höjdrygg med sin resliga tallhedskog är mindre känsligt för vindkraftetableringar jämfört med Vätterstranden ovan. Längre västerut sluttar landskapet ner mot Tidan och vattendragen i djupa sänkor. Här är skogen mer tät med små gläntor av mindre gårdar och torpstugor, här saknas överblicken över landskapet. Detta landskap är inte särskilt känsligt för etableringar av vindkraftverk/bruk. På vissa platser blir etableringar av vindkraftverk mer synliga än andra. En sådan plats är jordbrukslandskapet kring Habo kyrka och området söder därom där riksväg 26/47 passerar. För att underlätta bedömning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden bör ansökan/anmälan kompletteras med fotomontage från valda punkter i landskapet. Avstånd till bebyggelse Avståndet mellan vindkraftverk och bostäder bör vara minst 500-1000 meter, men det är de faktiska förhållandena i varje enskilt fall som är avgörande samt vindkraftverkets störning i sig. I Boverkets handbok utgiven 2003 Planering och prövning av vindkraftanläggningar betonas att de visuella frågorna numera är en väsentlig utgångspunkt för bedömningen av avstånd till bebyggelse. Stora opåverkade områden I Habos översiktsplan anges följande rekommendation för stora opåverkade områden: Områdenas karaktär ska behållas så långt som möjligt. Detta innebär bland annat att ny bebyggelse bör förläggas i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Nya vägar, master, torn och andra främmande landskapselement bör undvikas. Mullsjö har i sin översiktsplan avgränsat stora opåverkade områden men inte uttalat någon rekommendation. Tysta områden Både Mullsjö och Habo har avgränsat tysta områden i gällande översiktsplaner. I Habos översiktsplan anges följande rekommendation för tysta områden: Områdenas karaktär ska behållas så långt som möjligt. Detta innebär bland annat att ny bebyggelse bör förläggas i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Nya vägar, master, torn och andra främmande landskapselement bör undvikas. Mullsjö har i sin översiktsplan som övergripande strategi: Kommunen ska arbeta för att bulleralstrande verksamheter inte förläggs till de tysta områdena i kommunen. Inom tysta områden kan högre krav än det generella riktvärdet för buller utomhus komma att 22

ställas för etablering av vindkraftverk. Övriga naturintressen Om en etablering av vindkraftverk föreslås ske ska lämpligheten utredas utifrån objektets/ områdets syfte, omfattning och skyddsvärde. Buller Enligt Naturvårdsverket är det generella riktvärdet för buller utomhus från vindkraftverk som tillämpas vid myndigheters bedömning i de flesta fall 40 dba (ekvivalent). Skuggor och reflexer I Naturvårdsverkets branschfakta Vindkraft på land samt i Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftanläggningar anförs att den faktiska skuggeffekten på störningskänslig plats får vara högst 8 timmar per kalenderår. För att undvika den växelvisa skugga som uppstår när rotorbladen klipper solljuset kan vindkraftverken placeras norr om den bebyggelse som kan tänkas bli störd, eller genom att skuggsensorer stänger av verken när det finns risk att skuggor kan störa. För att undvika att vindkraftverkens rotorblad ger upphov till reflexer som boende i närheten kan uppleva som störande bör matta blad användas eller vara antireflexbehandlade. Avstånd till infrastruktur väg, järnväg, kraftledning, flyg, telekommunikation Vindkraftverk får inte placeras närmare allmän väg än verkets totalhöjd, dock minst 50 meter (Vägverkets publikation 2005:5). Vindkraftverk bör inte placeras närmare järnväg än verkets totalhöjd enligt Banverkets policy. Lämpliga tillfartsvägar bör ingå som bedömning av om vindkraftverkets placering är lämplig. Banverket tänker då särskilt på enskilda vägar som korsar järnvägen. Minsta horisontella avstånd mellan vindkraftverk och högspänningsledning bör vara minst vindkraftsverkets totala höjd, d.v.s. tornhöjden plus halva rotordiametern. Jönköpings flygplats ska utgöra remissinstans vid varje etablering av verk (riksintresse enligt Miljöbalken 3:8). I kommunen förekommande nätoperatörer för mobiltelefoni etc. bör kontaktas för att minimera störningar i nätens radio- och telelänkar. Anslutning av vindkraft till vägnät Vägar som behöver anläggas för vindkraftsanläggningens ändamål ska byggas med största möjliga miljöhänsyn. Vindkraftpolicy för Habo och Mullsjö kommuner Försvaret Militära intressen bedöms av försvarsmakten. Mellankommunala frågor Vid placering av verk nära kommungräns ska angränsande kommun utgöra remissinstans. Utformning Färgsättning ska beaktas vid bygglovprövning. Kulör inom en grupp av verk ska vara enhetlig. Reklam/text/logotype får inte förekomma på tornet eller på vingarna. Avveckling av vindkraftverk Vid avveckling av verksamheten ska verksamhetsutövaren avlägsna spår och rester från verksamheten samt utföra efterarbeten så att området i allt väsentligt återställs i ursprungligt skick. 23

Handläggningsschema fig.15. 6. Handläggning För att kunna bygga och driva ett vindkraftverk krävs det dels bygglov enligt Plan- och bygglagen (PBL) och dels anmälan eller ansökan enligt miljöbalken (MB). Ansökan om bygglov för vindkraftverk görs till byggnadsnämnderna i respektive kommun. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken görs till Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner. Beroende på vindkraftsanläggningens sammanlagda uteffekt så miljöprövas anläggningen av olika myndigheter. Miljönämnden i kommunen behandlar vindkraftanläggningar över 125 kw upp till och med 25 MW, medan länsstyrelsen tillståndsprövar anläggningar över 25 MW. Vindkraftverk under 125 kw kräver inte någon anmälan, men sökanden/ verksamhetsutövaren bör hålla samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. I Habo och Mullsjö kommuner handläggs vindkraftsärenden parallellt av miljönämnden och byggnadsnämnden. För att på ett enkelt och schematiskt sätt se hur vindkraftsärenden handläggs i byggnadsnämnderna och miljönämnden har en handläggsrutin i form av ett flödesschema tagits fram. Se figur 15. Det är mycket viktigt att den som planerar att etablera vindkraftverk på ett tidigt stadium tar en förhandskontakt med byggnadsnämnden och miljönämnden, innan ett alltför omfattande utredningsarbete gjorts av sökanden/ verksamhetsutövaren. Detta kallas inofficiellt samråd. Här ges sökanden/verksamhetsutövaren möjlighet att delge sina planer för kommunen och tala om hur man tänker gå vidare med miljöprövningen. Det inofficiella samrådet görs även för att kunna få en bild över den utpekade platsens förutsättningar, översiktligt bedöma platsens lämplighet, få möjlighet att diskutera eventuella alternativa placeringar samt upplysa vad för information som krävs i en ansökan om bygglov och i en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Efter inofficiellt samråd lämnar sökanden/ verksamhetsutövaren en ansökan om bygglov och en anmälan om miljöfarlig verksamhet till respektive nämnd. Därefter påbörjas handläggningen. 24

Miljönämnden skickar ärendet på remiss till länsstyrelsen för synpunkter på verksamheten/ anmälan och för bedömning om verksamheten behöver tillståndsprövas. Enligt miljöbalken skall energianläggningar bedömas särskilt efter vissa kriterier som finns som bilaga i en förordning till miljöbalken och i varje enskilt fall pröva om verksamheten behöver tillståndsprövas. Miljönämnden gör efter yttrande från länsstyrelsen bedömning om tillståndsprövning. Om handlingarna inte är kompletta eller bristfälliga begärs komplettering av sökande/ verksamhetsutövare. Byggnadsnämnd och miljönämnd håller under tiden kontakt med varandra för att diskutera ärendena, s.k. tjänstemannasamråd. När tillräckligt underlag inkommit så skickas ärendena gemensamt från byggnadsnämnd och miljönämnd på remiss till sakägare/ev. berörda. Ärendena kungörs även gemensamt i lokala tidningar. Eventuellt inkomna synpunkter kommuniceras med sökanden/verksamhetsutövaren som har möjlighet att bemöta dem. När ärendena är tillräckligt utredda gör myndigheten bedömningar och fattar beslut utefter de regler som finns i plan- och bygglagen för bygglov och i miljöbalken, eventuella förordningar för anmälan om miljöfarlig verksamhet samt enligt denna policy. För miljönämnden kommuniceras förslag till beslut med verksamhetsutövaren innan det formella beslutet 25 fattas. Delgivning av beslut sker till berörda parter dvs. sökanden/verksamhetsutövare och sakägare/ev. berörda som yttrat sig och haft negativa synpunkter, men även till andra enligt tillämpliga bestämmelser. I de fall där ansökan och anmälan kungjorts i tidigare skeden av processen eller där flera berörda har haft synpunkter kungörs beslutet. Beslutet kan överklagas av den som har rätt att överklaga. Ett överklagat beslut ändras antingen på det sätt sökanden har begärt eller skickas vidare till överprövande myndighet (i detta fall länsstyrelsen). I de fall tillstånd enligt MB från länsstyrelsen krävs, sker samordning med PBL. I denna process är kommunens miljönämnd remissorgan. Parallellt med remissförfarandet kan prövning ske enligt PBL och beslut om bygglov fattas i anslutning till länsstyrelsens tillstånd. Remissinstanser Det är alltid verksamhetsutövaren som har ansvaret att ta kontakt med berörda myndigheter eller andra som kan vara berörda. Sökanden tar kontakt med Försvaret och Luftfartsverket angående lokaliseringen. Sökanden ska även samråda med länsstyrelsen om det vid en etablering av vindkraftverk krävs att en skogsbilväg byggs. Skogsstyrelsen har också information om värdefulla miljöer i skog såsom rödlistade arter, naturvärdesobjekt och områdesskydd. Andra berörda myndigheter Vindkraftpolicy för Habo och Mullsjö kommuner som det kan bli aktuellt för sökanden att samråda med är t.ex. Banverket och Vägverket. Det kan även vara aktuellt att samråda med länsstyrelsen om en etablering ligger inom eller intill ett område med höga natur- och kulturvärden, såsom riksintressen, Natura 2000- områden, naturreservat och fornlämningar. Om en etablering av vindkraftverk blir aktuell nära kommungränserna samt i eller intill Vättern ska kommunen samråda med berörda kommuner. Handlingar Ansökan om bygglov och anmälan enligt miljöbalken ska belysa hur lokaliseringen av vindkraftverket påverkar de allmänna intressen som finns i området samt vilken miljöpåverkan verket ger. En ansökan om bygglov med sedvanliga handlingar lämnas till byggnadsnämnden. Anmälan enligt miljöbalken lämnas till miljönämnden. Utöver sedvanliga handlingar krävs oftast fotomontage och en analys av landskapet för att redovisa lämpligheten av vindkraftverkets placering ur landskapsbildsynpunkt. Detta kan lämpligen bli överenskommet i förhandskontakten med kommunen. Om ny vägdragning kommer att dras fram till verket, ska vägsträckningens påverkan på miljön redovisas i handlingarna.

8. Källor Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, 2003, Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, Handbok CVI (Centrum för Vindkraftsinformation), Högskolan på Gotland, 2005, Vindkraft och miljön, faktablad 6 Regeringen, 2006, Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk, Proposition 2005/06:143 Vägverket Västra Götalands län, 2005, Underlagsmaterial från Region Väst, publikation 2005:5 Habo kommun, 2006, Översiktsplan 2005, Antagen jan 2006 Vindkraftverkets delar, mått och höjduttryck fig.16. 7. Begreppsförklaringar Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet Effekt anges i watt (W) 1kW(kilowatt)=1000W 1MW(megawatt)=1000kW 1GW(gigawatt)=1 000 000kW 1TW(terrawatt)=1 000 000 000 kw Energienheter Energi är effekt per tidsenhet 1Wh = 1W under en timme, wattimme 1kWh = 1 kw under en timme, kilowattimme 1MWh = (megawattimme) = 1000kWh 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kwh 1 TWh (terrawattimme) = 1 000 000 000 kwh Länsstyrelsernas GIS-portal, 2008, Riksintressen, naturreservat och Natura 2000-områden. http://gis.lst.se/lstgis/ Mullsjö kommun, 2002, Översiktsplan 2000, antagen juni 2002 Naturvårdsverket, 2008, http://www.naturvardsverket.se/sv/verksamheter-med-miljopaverkan/energi/vindkraft/ Naturvårdsverket, 2006, Vindkraft på land, Branschfakta, utgåva 2 Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten, 2001, Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241 26

27

Januari 2009