Kl. 10.00 Kl. 10.10 Kl.10.25 Kl. 11.15 Välkommen! Syfte med dagen! Presentation av området Samhällsbyggnad Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok Bikupor med utgångspunkt i frågeställningarna Ann Mårtensson Per Hansson Ann Mårtensson Per Hansson Kl.11.25 1 Hur stödjer TFP utvecklingsarbetet i er organisation? 2 Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i TFP? 3 Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för TFP s genomförande? 4 Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med programmet? 5 Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? (Bensträckare ingår ) Diskussion Per Hansson Kl. 11.45 Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson
Remissfas 27 november till 27 februari 2015 Programmet beslutas i Regionfullmäktige juni samtidigt som RUS www.rkmkronoberg.com
Trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla utbudet av all kollektiv trafik, beskrivning av bytespunkter, arbetet med miljö, tillgänglighet och säkerhet samt ekonomi. Nuvarande Trafikförsörjningsprogram fastställdes av Regionfullmäktige 2012-10-12.
Hållbarhetsperspektiv som horisontellt målvärde Den ekonomiska dimensionen: transporternas betydelse för att näringslivet och arbetsmarknaden ska fungera så bra som möjligt. Ekonomiskt hållbart. Sociala aspekterna: människors upplevelse av trygghet inom transportsystemet, och möjligheterna för alla medborgare och både män och kvinnor oavsett funktionsnedsättning att använda och vistas i transportsystemet. Trafiksäkerhetens utveckling. Den miljömässiga dimensionen: mål som tydligt slår fast att kollektivtrafiken ska bidra till att uppsatta regionala, nationella miljökvalitetsmål nås.
Målbild Målbild Gröna Kronoberg 2025 Verktyg Insatslogik SMARTa mål Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsbundna Intressent- och konsekvensanalyser Behovsanalys rumsliga förutsättningar
Trafikförsörjningsprogram Kronoberg 2025 Utgår från RUS Insatslogik Utmaningar Aktiviteter Prestationer Målindikatorer TFP Målindikatorer RUS Utmaningar Aktiviteter Prestationer Målindikatorer i TFP Bilanvändningen Utveckla Öka antalet Kollektivtrafikens och den stråkstrukturen snabblinjer med marknadsandel ska genomsnittliga buss öka till 13,5 % körsträckan i Utveckla närtrafik länet är hög till områden som Ett implementerat idag har låg närtrafik-system täckningsgrad Kollektivtrafike n har en låg marknadsandel och når inte ut till alla grupper Länets glesa struktur skapar inom vissa områden, särskilt landsbygden, låg tillgänglighet Länets industribetonade näringsliv och glesa strukturer medför höga transportutsläpp Personer med funktionsnedsätt ning har idag en låg tillgänglighet till kollektiva färdmedel Kollektivtrafikåtg ärder i Länstransportpla nen Förvalta och förfina satsningar som har gjorts på tåg- och busstrafik Öka samhandlingen mellan länen Utveckla den samordnade planeringen Utveckla tillgängligheten för alla grupper Marknadsföringsins atser för att främja resande med kollektivtrafik Mobility Managmentåtgärder Tillgänglighetsanpassa hållplatser Analyser av linjesträckningar och eventuella effektiviseringar av dessa Miljöanpassa bussarna Ett implementerat arbetssätt för kollektivtrafikförsö rjning av bebyggelseutvecklin g Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska Kollektivtrafikens punktlighet ska öka med x % Kostnadstäckningsg raden för kollektivtrafiken ska öka 90 % av resenärerna ska vara nöjda med sin resa Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter är tillgänglighetsanpass ade 2025 Målindikatorer i RUS Den inom- och utomregionala pendlingen ska öka (en stärkt arbetsmarknadsre gion) De klimatpåverkande utsläppen ska minska med minst 40 % mellan 1990-2025
Förändringslogik TFP
Målbild RUS Målbild- Gröna Kronoberg 2025 Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga Gröna Kronoberg
Målbild Gröna Kronoberg 2025 Kollektivtrafikens målbild 2025 Gröna Kronoberg Hållbar kollektivtrafik för alla
RUS Målbild - Gröna Kronoberg 2025 Målvärde i RUS Aktuellt för TFP År 2025 ska länet ha en arbetsmarknadsregion De klimatpåverkande utsläppen ska minska med minst 40 % mellan 1990 2025 RUS har sex prioriteringar Aktuellt för TFP Att utveckla en komplementär region
Målbild - hållbar kollektivtrafik för alla Mål 1: Resan skapar mervärde för alla Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, långsiktig och pålitlig Målvärde: 2020 och 2025 ska Nöjd Kund Index (NKI) ligga på minst 80 % (Dagens ca 60%) Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning
Mlbild Målbild - Gröna Kronoberg 2025 Mål 2: Kollektivtrafiken - en del av attraktiva livsmiljöer Kortsiktigt målvärde 2020: Marknadsandel 12,5% Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska Långsiktigt målvärde 2025: Marknadsandel13,5 % 2025 (2030-15%) Restidskvoten mellan för länet viktiga målpunkter ska minska
Mål 2: Kollektivtrafiken del av attraktiva livsmiljöer Miljöpåverkan Målbild Hållbar Kollektivtrafik för Alla Kortsiktigt målvärde 2020 Alla fordon inklusive bil/minibuss ska köras med förnyelsebara drivmedel Ekonomiskt hållbar kollektivtrafik -Självfinansieringsgraden ska vara minst 50 %
Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Grundutbud Klassificering Faktorer Antal invånare Befolkningstäthet Åldersstruktur Arbetsplatser (pendling till/från) Geografi ( i förhållande till andra orter, stråk) Målpunkter i omgivningarna (t ex besöksmål) Bilinnehav, körkortsinnehav Samordningsmöjligheter med andra samhällsuppgifter ( t ex skolskjuts för grundskolan)
Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Grundutbud Tätorter, 51 199 invånare Bedöms utifrån faktorer Tätorter, 199-499 invånare Grundläggande utbud, minst två dubbelturer/vardag samt närtrafik Tätorter, 500-999 invånare Grundläggande utbud, minst fem dubbelturer/vardag samt närtrafik Tätorter, 1000-2999 invånare Grundläggande utbud, minst tio dubbelturer/vardag och tre dubbelturer/helg
Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Svag trafik - kännetecknas Låg Marknadsandel Lågt resande Låg Kostnadstäckning Insats: Satsning på närtrafik 2015
Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Klassificering av stråk Ett stråk är en förbindelse mellan flera målpunkter men är inte avgränsat av en exakt sträckning Sex transportstråk korsar länet 85 % bor i stråken 87 % av arbetsplatserna ligger där 91 % av arbetstillfällena ligger där
Kronobergstriangeln Benämning på länets tre funktionella arbetsmarknadsregioner Växjö (Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd) Älmhult (Osby m fl. i norra Skåne) Ljungby (Markaryd)
Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Inomregionala pendlingsflöden
Totala pendlingsrörelser mellan Kronobergs län och kommuner utanför länsgränsen
Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Stråkanalys utifrån Styrka i kollektivtrafikens nuläge Marknadsandel Resandeunderlag Trafikekonomi Regional betydelse och tillväxtpotential Binder ihop regionens arbetsmarknadsområden Kronobergska triangeln Huvudlinjenät tillsammans med transportstråk och järnvägsnätet Knyter ihop regionen - viktiga noder, tillväxtmotorer, inomregionalt och interregionalt Delregionalt viktiga stråk förbinder mellanstora tätorter med större orter eller huvudlinjenät, stort pendlingsunderlag
Prioriterade stråk utifrån RUS Växjö Ljungby ( - Halmstad) Ljungby Älmhult Växjö-Alvesta-Älmhult (Osby-Hässleholm-Malmö) Starka stråk Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Alvesta-Växjö Lessebo (-Emmaboda Nybro Kalmar) (Hässleholm -) Markaryd Ljungby (- Värnamo Jönköping)
Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Kronobergs län Medelstarka Stråk Växjö Åseda (- Högsby Oskarshamn) Växjö Tingsryd (Ronneby Karlshamn/Karlskrona) Växjö - Alvesta-(Värnamo-Jönköping) Delregionalt viktiga stråk Markaryd - Hässleholm Markaryd Laholm-Halmstad Ljungby Värnamo - Jönköping Åseda - Vetlanda Tingsryd-Älmhult Övriga starka interregionala stråk Växjö/Alvesta Stockholm Växjö/Alvesta - Göteborg Växjö/Alvesta Malmö - Köpenhamn
Uppföljning Trafikförsörjningsprogrammet ska revideras en gång per mandatperiod enligt RUS lärandecykel Uppföljning av målen sker en gång om året genom utförarorganisationen Länstrafiken Kronobergs verksamhetsplan.
Uppföljning Kollektivtrafikens målbild 2025 säkerställs genom Årlig uppföljning av målen genom utförarorganiationen Länstrafikens VP Smarta mål baserade på utmaningar och insatser för regionen Tydliga mål med tidplan för tillgänglighetsanpassning av bytespunkter och hållplatser Jämställdhetskonsekvensanalys görs av TFP Flyget ska fortsätta att utvecklas positivt Tågtrafiken ska utvecklas i starka relationer Samhällsekonomiska analyser ska göras vid stora trafikförändringar Handlingsplaner för kollektivtrafikens miljömässighet upprättas Indikatorer fastställs, korresponderas med de regionala, nationella och Europeiska miljömålen
Hållplatshandbok med Tillgänglighetsplan
Hållplatshandbok Del av Trafikförsörjningsprogrammet / Eget dokument Planeringsunderlag kommuner m fl Tydliggöra riktlinjer, roller och ansvar Förutsättningar och mål Inventering och analys Trafiksäkerhet och Tillgänglighet Klassificering, utformning, prioritering Koppling Länstransportplan/statliga bidrag Kommersiell trafik tillträde bytespunkter/hållplatser
Hållplatshandbok Ansvarig väghållare Trafikverket Kommuner Samfällighet eller liknande
Hållplatshandbok Ca 3000 bytespunkter hållplatser i länet Samtliga har inventerats Analys pågår Samtliga dokumenterade i databas hos Länstrafiken Förteckning över åtgärder Förteckning över tillgänglighet
Hållplatshandbok Del av Trafikförsörjningsprogrammet / Eget dokument Planeringsunderlag kommuner m fl Tydliggöra riktlinjer, roller och ansvar Förutsättningar och mål Inventering och analys Trafiksäkerhet och Tillgänglighet Klassificering, utformning, prioritering Koppling Länstransportplan/statliga bidrag Kommersiell trafik tillträde bytespunkter/hållplatser
Hållplatshandbok Ansvarig väghållare Trafikverket Kommuner Samfällighet eller liknande
Hållplatshandbok Ca 3000 bytespunkter hållplatser i länet Samtliga har inventerats Analys pågår Samtliga dokumenterade i databas hos Länstrafiken Förteckning över åtgärder Förteckning över tillgänglighet
Målvärde År 2025 ska samtliga bytespunkter och hållplatser ha åtgärdats så att de, utifrån sin kategorisering, uppfyller krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning År 2020 ska samtliga bytespunkter och hållplatser där resenärerna består av en hög andel barn- och ungdomar, ha kontrollerats och säkerhetshöjande åtgärder ha genomförts Utöver angivna målvärde för 2020 och 2025 ska undermåliga, osäkra eller dåligt fungerande väderskydd avlägsnas eller ersättas senast 2016.
Kategorisering Förteckning innehåll per kategori Kategori A Resecentrum eller station med byte buss/buss eller tåg/buss. Fysisk tillgänglig enligt VGU Kategori B Terminal med byte buss/buss eller huvudhållplats Fysiskt tillgänglig enligt VGU Kategori C Hållplats, minst 20 påstigande/dygn Fysiskt tillgänglig enligt VGU Kategori D Mindre hållplats, mins 160 påstigande/år Fullständig fysisk tillgänglighet kan inte garanteras
Riktlinjer - Prioriteringar Trafiksäkerhet prioriteras alltid först Tillgänglighet prioriteras utifrån kategorisering Hållplatser och bytespunkter med många resenärer och stor potential före Hållplatser och bytespunkter med färre resenärer Länstrafiken svarar för prioriteringarna, vilka ska utgå från målen i TFP
Prioriteringar Åtgärder Åtgärder prioriteras utifrån stråken i TFP Åtgärdsförteckning Aktuell status Framtida funktion och klassificering Åtgärder Investeringsbedömning Prioritering Tidplan
Diskussion med utgångspunkt i frågeställningarna 1. Hur stödjer TFP utvecklingsarbetet i er organisation? 2. Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar ni i som bidrar till att uppfylla målen i TFP? 3. Vilka ytterligare aktiviteter ser ni som angelägna för TFP s genomförande? 4. Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med programmet? 5. Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet?
Tack för er tid!