KALLELSE Teknik- och servicekontoret 2017-05-17 Teknik- och servicenämnden Tid: 2017-05-30 kl. 15:30. Plats: Räddningstjänsten, Strängnäs. OBS! Workshop Målarbete 2018 i räddningstjänstens lokaler kl. 13.15-15.15. Gruppmöten i räddningstjänstens lokaler kl. 15.15-15.30. Föredragningslista Allmänhetens frågestund Mötets öppnande Upprop Val av justerare Övriga frågor Ärende Dnr Information 1. Föredragningslistan 2. Anmälningsärenden 3. Verksamhetsrapporter 4. Information om räddningstjänsten Beslut 5. Delårsrapport för teknik- och servicenämnden, januari-april 2017 TSN/2017:1-042 6. Indexuppräkning av taxor för sotning och brandskyddskontroll TSN/2017:308-100 7. Hastighetsplan för Mariefred, "Rätt fart i staden" TSN/2017:142-311 8. Medborgarförslag om att anlägga en skatepark/parkourpark i Mariefred TSN/2017:140-037 9. Medborgarförslag om att sätta upp ett bollplank på Visholmen TSN/2017:89-037 10. Motion om etablering av Barnens Trafikskola, yttrande TSN/2016:599-034 11. Delegationsbeslut SIXTEN SKULLMAN Ordförande KERSTI HELLSTRÖM Nämndsekreterare
TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret 2017-05-15 Handläggare Kersti Hellström Tel. 0152-291 37 Teknik- och servicenämnden Anmälningsärenden Följande anmälningsärende meddelas: 1. KF 92 Fråga om ansvarsfrihet. 2. KF 100 Överlämnande av driften av parkskötseln i Stallarholmen till privat utförare. 3. KF 101 Taxa för simhallar i Strängnäs kommun. 4. KFN 25 Mässen 2 kvartersnamn, gatunamn och torghamn. 5. KFN 26 Lotorp 1:6 kvartersnamn, gatunamn och torgnamn. Handlingen finns att ta del av under sammanträdet.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Bilaga 5:1 Teknik- och servicekontoret Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Dnr TSN/2017:01-042 Teknik- och servicenämnden 2017-05-11 1/2 Delårsrapport 2017 perioden 1 januari till 30 april 2017 Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. godkänna rapporten. Beskrivning av ärendet Rapportering av delårsrapport 2017 sker enlig fastställd tidsplan och anvisningar. Uppföljningen omfattar januari april 2017 med prognos för helåret. Teknik- och servicenämnden har totalt 14 nämndmål som bidrar till fullmäktigemålen. När det gäller måluppfyllelsen bedöms nästintill samtliga av nämndens mål att uppfyllas. De flesta aktiviteter som planerats in för att uppfylla målen kommer att genomföras under 2017. Teknik- och servicenämnden verksamheter exklusive balanserat resultat redovisar per sista april en positiv avvikelse mot budget 1,7 miljoner kronor exklusive förändring av semesterlöneskuld och en avvikelse med 1,1 miljoner kronor inklusive förändring av semesterlöneskuld. Prognosen är att samtliga verksamheter har en budget i balans vid årets slut. Överskottet beror på att alla planerade åtgärder inte är påbörjade samt att det finns en buffertpost inom kontoret. Verksamheter med ett balanserat resultat redovisar en negativ avvikelse mot budget med 1,0 miljoner kronor exklusive förändring av semesterlöneskuld och en negativ avvikelse mot budget med 1,7 miljoner kronor. Av de verksamheter som har ett balanserat resultat så har måltidsservice en prognos på ett budgeterat underskott med 1,6 miljoner kronor vilket är planerat att tas från det balanserade resultatet. Övriga verksamheter beräknas ha en budget i balans vid året slut. Teknik- och servicenämndens investeringsbudget 2017 uppgår till 44,5 miljoner kronor varav 20,5 miljoner kronor är överförda från föregående år. Kontoret ser en utmaning i att endast 70 % av återstående medel från 2016 överfördes till 2017. I nuläget är dock prognosen en budget i balans.
Bilaga 5:2 2/2 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Ekonomiska konsekvenser och finansiering sker inom ramen för 2017 års driftoch investeringsbudget. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Delårsrapport 2017 perioden 1 januari till 30 april teknik- och servicenämnden, 2017-05-11. Beslutet skickas till Revisionen Ekonomiavdelningen Lars Ekström Kontorschef Karolina Zander Projektledare/utredare
Bilaga 5:3 Delårsrapport 1 2017 Perioden 1 januari till 30 april 2017 Teknik- och servicenämnden Dnr TSN/2017:01 2017-05-11
Bilaga 5:4 2
Bilaga 5:5 Innehållsförteckning Inledning... 4 Måluppföljning... 5 Vision: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen.... 5 Ekonomisk uppföljning... 15 Driftredovisning per verksamhet... 15 Investeringar... 17 Ramprotokoll... 17 3
Bilaga 5:6 Inledning Under teknik- och servicenämndens skattefinansierade verksamheter återfinns huvudmannaskapet för tekniska verksamheter såsom kommunens gator, torg, vägar samt park- och allmän platsmark. Teknik- och servicenämnden ansvarar därmed för drift, underhåll och utveckling av dessa. Inom nämndens område finns också ansvaret för kommunens vägbelysning, drift och underhåll av Tosteröbron, trafiksäkerhetsarbetet, den kommunala parkeringsövervakningen, hamnar för nyttotrafik, idrotts- och friluftsanläggningar och simhallar. Teknikoch servicenämnden ansvarar även för VA-frågor, räddningstjänst, kommunens fordonspark, måltidsservice, post och repro, medborgarkontor, receptionstjänster och konsumentvägledning. Till sitt förfogande har nämnden teknik- och servicekontoret. Teknik- och servicenämnden är en utpräglad servicenämnd som servar invånarna i hela kommunen och i alla åldrar, nämnden är också en viktig aktör när det gäller den interna service inom kommunen. Nämndens delårsrapport 1 omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av graden av måluppfyllelse vid årets slut. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vård- och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktige mål nämndmålet återkopplar till. 4
Bilaga 5:7 Måluppföljning Kriterier för måluppföljning Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet bedöms bli uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balans Målet bedöms bli delvis uppfyllt Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % Målet bedöms inte bli uppfyllt Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. Vision: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen. Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, arbetsmarknad, näringsliv och miljö skapar riktning och stöd. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Nämndmål A 1. Bidra till tillgänglighet och användning av kommunens stadsmiljö, friluftsområden och idrottsanläggningar. Bedömning Bedöms bli uppfyllt 5
Bilaga 5:8 Kommentar Hittills har stadsmiljö genomfört ungefär 30% av åtgärderna och bedömningen är att målet minst 30 åtgärder kommer att uppfyllas under året. Klassificering genomförs av gatuvägnätet under hösten, efter genomförd asfalteringssäsong. Med de investeringsmedel som tilldelats så finns det en risk att gatustandarden kommer att sjunka. Fritidsenheten har under vintern bland annat spolat upp naturis på idrottsplatserna Vasavallen och Bruksvallen. Tyvärr blev det kortvarigt på grund av väderförhållanden. Verksamheten utökade öppettider till simhallarna i samband med skolloven. Tekniska funktioner så som mätinstrument, spolpump, flödesmätare, bastuaggregat, har bytts ut i simhallarna. En renovering av fuktskadat omklädningsrum på Vasavallen har påbörjats. Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Mätning av nyttjandegraden på idrottsanläggningar genomförs en gång om året och redovisas i årsbokslut. Indikator Titel Antal genomförda tillgänglighetsåtgärder inom området stadsmiljö. Gatustandard klass, skala 1-5. Antal genomförda tillgänglighetsåtgärder inom fritidsverksamheten. Nyttjandegraden på kommunens idrottsanläggningar (%). Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 4 7 30 Bedöms bli uppfyllt 3 x 3 Bedöms bli uppfyllt, ej genomförd mätning 4 4 12 Bedöms bli uppfyllt 80% 0% 80% Inget värde angivet, genomförs en ggn om året A 2. Bidra till att cykel- och gångtrafik för pendling och fritid ökar. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Arbete pågår frekvent med att skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Södertäljevägen ner mot stationen samt Järnvägsgatan (mellan delen Nygatan/ Trädgårdsgatan) har en ny gång- och cykelbana anlagts under våren. Målet bedöms bli uppfyllt under året. 6
Bilaga 5:9 Indikator Titel Antal genomförda insatser på stadsmiljö. Antal genomförda gångoch cykelfrämjande kampanjer. Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 4 2 8 Bedöms bli uppfyllt x 0 4 Bedöms bli uppfyllt A 3. I utformning av nya stads- och utemiljöer ges invånarna information och möjligheter att samverka i processen. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar På samtliga projekt som genomförts denna period har vi satt upp en spadenskylt och kompletterat med information på webben. Fritid har genomfört tre anläggningsmöten, med skolorna gällande Thomashallen, med föreningar som använder simhallarna och föreningsmöte i Mariefred. Flertal möten har genomförts med enskilda föreningar under våren. Indikator Titel Antal uppdateringar av webbsida. Antal publicerade verksamhetsrapporter. Antal genomförda invånarträffar. Andelen projekt som har Spadenskyltar (%). Andel invånare som är nöjda med de informations och dialoginsatser som genomförs inom verksamheten stadsmiljö (%). Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning x 4 10 Bedöms bli uppfyllt 10 4 10 Bedöms bli uppfyllt 2 5 6 Bedöms bli uppfyllt 80% 80% Bedöms bli uppfyllt 75% 75% Bedöms bli uppfyllt 7
Bilaga 5:10 A 4. Andelen ekologiska varor inom måltidsservice verksamheter ska öka. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Årets mål om 42 % ekologiskt nåddes redan under årets första månader. Med kraftigt höjda livsmedelspriser från och med maj är utmaningen stor att hålla kvar prestationen året ut. Indikator Titel Andel ekologiska varor (%). Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 36% 46% 42% Bedöms bli uppfyllt A 5. Antal utvecklade bränder i bostäder per 1000 invånare ska minska. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Det är tidigt att säga hur resultatet kommer se ut vid årets slut, resultatet ligger på ungefär samma antal utvecklade bränder som förra året den här perioden. Under hösten kommer projekt "Civil insatsperson" startas på Selaö i Stallarholmen som har långa insatstider för räddningsstyrkorna. Indikator Titel Antal besök i hushåll i syfte att informera om enkla åtgärder mot brand. Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 1 528 269 1 500 Bedöms bli uppfyllt A 6. Ledningsförmågan vid svåra påfrestningar för kontorets verksamheter ska stärkas och bli robustare. Bedömning Bedöms bli uppfyllt 8
Bilaga 5:11 Kommentar Ledningsförmågan har stärkts genom vårens utbildningar i krisledningsarbete med Miriam på staben. Inom måltidsservice pågår arbete med förbättrade rutiner för frånvaro i såväl kök som i ledningsfunktion. Arbetet beräknas vara slutfört innan årsskiftet. Indikatorer är rutintavla i alla kök, checklista för introduktion av nyanställda samt kontinuitetsplan för matleveranser till äldreomsorgen. Indikator Titel Andel med utbildning att leda vid svåra påfrestningar, chefer och nyckelpersoner i verksamheterna (%). Resultat 2016 Resultat Mål Bedömning 2017 2017 80% 80% Uppfyllt A 7. Bidra till kommunens identitet som Mälarkommun. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Under den här perioden har stadsmiljö genomfört förbättringar på lekplatsen vid Västerviken i Strängnäs. Servicehuset i Strängnäs hamn samt i Mariefred har rustats upp. Husbilsplatserna i Västerviken i Strängnäs har flyttats på för att förbättra sjöutsikten för övriga besökare och boende. Det har också genomförts en upprustning av bryggor i kommunens hamnområden. En översyn har genomförts av Tosteröbrons logistik, gällande öppningstider och funktion. Fritidsenheten har genomfört tre stycken skyddsronder på idrottsplatser där fel och brister noterats och åtgärdats. Badplatser har fyllts på med sand där behov funnits. Indikator Titel Antal planerade åtgärder för att bibehålla bra standard på verksamheternas anläggningar. Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 11 17 Bedöms bli uppfyllt. 9
Bilaga 5:12 A 8. Invånarna ska få en god service från alla verksamheter. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Vid undersökning i simhallarna under februari svarade 85 % av besökarna att de var mycket nöjda eller nöjd med badupplevelsen på Thomasbadet och 93 % i Åkersbadet. Antal svar i Thomasbadet uppgick till 2486, i Åkersbadet 442. Undersökningen gjordes via en IPad. Stadsmiljö har fått goda betyg från 2016 års NKI mätning där bland annat Markupplåtelse visade en noterbar ökning servicenivån. Räddningstjänsten har fått goda betyg från 2016 års NKI-mätning gällande Brandtillsyn. Indikator Titel Andel nöjda invånare (%). Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 40% 80% Bedöms bli uppfyllt. B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Nämndmål B 1. Bidra till att fler elever går eller cyklar till skolan. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Samverkan har påbörjats med skolorna på Tosterön för att förbättra trafiksituationen under lämning och hämtning vid skolorna. En vilja finns att dels hitta en fysisk lösning för problemet, men också att påbörja en samverkan för mobility managementåtgärder, teknik- och servicekontoret tillsammans med samhällsbyggnadskontoret och skolorna. Under våren har kommunfullmäktige fattat be- 10
Bilaga 5:13 slut om en ny cykelplan och aktiviteter kommer att planeras under året, bland annat pågår en resvaneundersökning samt mätning av trafiken på delar av kommunens gång- och cykelbanor. Indikator Titel Andel barn i årskurs 5 som går eller cyklar till skolan (%). Antal genomförda insatser på stadsmiljö. Antal genomförda gång- och cykelfrämjande kampanjer. Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 55% x% 65% Inget värde angivet, resultatet kommer i delår 2 4 3 8 Bedöms bli uppfyllt. 0 4 Bedöms bli uppfyllt. B 2. Bidra till att eleverna upplever en bra måltidsmiljö. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Måltiderna ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten i skola och förskola. Några av de aktiviteter som genomförts för att bidra till målet är att elever har deltagit i matlagning tillsammans med kockarna och kockarna på förskolorna deltar på tavelmötena. Indikator Titel Andelen matgäster som är nöjda med maten (%). Andelen matgäster som är nöjda med måltidsmiljön (%). Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning X% 75% Bedöms bli uppfyllt X% 80% Bedöms bli uppfyllt C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och stärkas. Risken för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. 11
Bilaga 5:14 Nämndmål C 1. Bidra till att tryggheten ökar inom teknik- och servicekontorets verksamhetsområden. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Fritid kommer köpa in hjärtstartare till de större och välbesökta idrottsanläggningarna. Räddningstjänsten har utbildat ytterligare en instruktör i Första hjälpen psykisk ohälsa, åker på hjärtstoppslarm och hot om suicid, samt har påbörjat arbetet med individanpassat brandskydd och Civil Insatsperson på Selaö i Stallarholmen. Räddningsstegar har installerats vid hamnen i Mariefred. Indikator Titel Antal planerade trygghetsåtgärder. Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 6 13 Bedöms bli uppfyllt Bidra till att brukarna inom äldreomsorgen upplever en bra måltids- C 2. miljö. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Digital enkät för att undersöka äldres uppfattning om måltidsmiljön utformas under våren och beräknas börja användas successivt under maj månad. Äldreboendena har måltidsutvecklare som tillsammans med de äldre lagar mat. Indikator Titel Andelen matgäster som är nöjda med maten (%). Andelen matgäster som är nöjda med måltidsmiljön Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning X% 75% Bedöms bli uppfyllt X% 80% Bedöms bli uppfyllt 12
Bilaga 5:15 D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Nämndmål D 1. Frisknärvaron ska öka. Bedömning Bedöms bli delvis uppfyllt Kommentar För tillfället ser kontoret ingen förbättring, trenden i samhället i stort är att sjuktalen ökar så vår påverkansgrad är begränsad. Teknik- och servicekontorets ledningsgrupp fortsätter det strukturerade arbetet med att följa upp sjukskrivningar och rehabiliteringsplaner. HR avdelningen tillsammans med förvaltningens ledningsgrupp arbetar med en plan för det fortsatta arbetet. Indikator Titel Andel medarbetare som är sjukskrivna (%). Andel medarbetare som tar ut friskvårdspeng (%). Andel medarbetare som känner sig engagerade (%). Andel medarbetare med kompetensutvecklingsplan (%). Resultat 2016 Resultat 2017 Mål 2017 Bedömning 6% 8,1% 5% Bedömningen är att målet inte blir uppfyllt. 45% 18,4% 60% Bedömningen är att målet blir uppfyllt. 90% 85% 90% Bedömningen är att målet blir uppfyllt. 100% 100% 100% Bedömningen är att målet blir uppfyllt. E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera 13
Bilaga 5:16 i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Nämndmål E 1. Nämnden ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. Bedömning Bedöms bli uppfyllt Kommentar Prognosen är att samtliga verksamheter exklusive balanserat reslutat, ser ut att klara budget i balans. Räddningstjänsten ligger på ett negativt resultat beroende på lägre intäkter än budgeterat, men följer tidigare års trend med mer intäkter senare på året. Övriga verksamheter redovisar positiva avvikelser till följd av att alla planerade åtgärder inte är påbörjade. Av de verksamheter som har ett balanserat resultat så har måltidsservice en prognos på ett budgeterat underskott med 1,6 miljoner kronor vilket är planerat att tas från det balanserade resultatet. Övriga verksamheter beräknas ha en budget i balans. För ytterligare detaljer se det ekonomiska uppföljning nedan. Indikator Titel Resultat Resultat Mål Bedömning 2016 2017 2017 Budgetavvikelse (tkr). 122 tkr 737 tkr 0 Bedöms bli uppfyllt Andelen matsvinn ska minska (%). X% 15% Inget värde angivet 14
Bilaga 5:17 Ekonomisk uppföljning Driftredovisning per verksamhet Januari-April 2017 Helår 2017 Års - budget (Å) Nämnd Utfall (U) Budget (B) Avvi kel s e (B-U) Avvi kel s e exkl. sem.skuld Års - prognos (P) Avvi kel s e (Å-P) (tkr) Teknik- och servicenämnden 250 265 15 15 794 794 0 Ledningsstöd 1 350 1 489 139 210 4 754 4 754 0 Inre service 1 067 1 347 280 362 4 738 4 738 0 Stadsmiljöenhet 9 447 10 163 716 931 30 873 30 873 0 Fritid 14 556 14 787 231 299 44 282 44 282 0 Räddningstjänst 10 339 10 074-265 -105 30 586 30 586 0 Summa driftredovisn exkl balanserade verksamheter 37 009 38 125 1 116 1 713 116 027 116 027 0 Fordonsverksamhet 312 184-128 -87 525 525 0 Måltidsservice -317-2 457-2 140-1 453 1 600 0-1 600 Vinterväghållning 3 968 4 532 564 564 7 082 7 082 0 Summa driftredovsn balanserade verksamheter 3 963 2 259-1 704-976 9 207 7 607-1 600 Summa driftredovisning teknik- och servicenämnden 40 972 40 384-588 737 125 234 123 634-1 600 Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för perioden januari-april med helårsprognos per verksamhetsområde. Verksamheter exklusive balanserat resultat redovisar en positiv avvikelse mot budget 1,7 miljoner kronor exklusive förändring av semesterlöneskuld och en avvikelse med 1,1 miljoner kronor inklusive förändring av semesterlöneskuld. Prognosen är att samtliga verksamheter har en budget i balans vid årets slut. Överskottet beror på att alla planerade åtgärder inte är påbörjade samt att det finns en buffertpost inom kontoret. Verksamheter med ett balanserat resultat redovisar en negativ avvikelse mot budget med 1,0 miljoner kronor exklusive förändring av semesterlöneskuld och en negativ avvikelse mot budget med 1,7 miljoner kronor. Av de verksamheter som har ett balanserat resultat så har måltidsservice en prognos på ett budgeterat underskott med 1,6 miljoner kronor vilket är planerat att tas från det balanserade resultatet. Övriga verksamheter beräknas ha en budget i balans vid året slut. Kommentarerna nedan per verksamhetsområde redovisas exklusive semesterlöneskuld. Nämndens egen verksamhet redovisar en positiv avvikelse med 15 000 kronor. Ledningsstöd redovisar en positiv avvikelse med 0,2 miljoner kronor och 15
Bilaga 5:18 beror på att det finns en buffertpost för väderrelaterade kostnader. Prognosen är en budget i balans vid årets slut. Inre service redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor och nuvarande överskott beror på lägre personalkostnader än beräknats, bl.a. beroende på sjukskrivning samt att medel finns avsatta inför kommande kommunfullmäktige beslut om kontaktcenter. Prognosen för helåret är en budget i balans. Stadsmiljöenheten redovisar en positiv budgetavvikelse med 0,9 miljoner kronor och fritid redovisar en positiv avvikelse mot budget med 0,3 miljoner kronor. Nuvarande överskott beror på att alla planerade åtgärder inom dessa verksamheter inte har kommit igång ännu. Prognosen för helåret är att de kommer att ha en budget i balans. Räddningstjänsten redovisar en negativ avvikelse mot budget med 0,1 miljoner kronor och resultatet beror på lägre intäkter än budgeterat, men följer tidigare års trend med mer intäkter senare på året. Prognos för helåret är därför en budget i balans. Fordonsverksamheten redovisar en negativ avvikelse med 0,1 miljoner kronor och prognosen är en budget i balans. Det finns dock en del osäkerhetsfaktorer vilket gör att det är svårt att lägga en prognos. Måltidsservice redovisar ett underskott på 1,5 miljoner kronor. Prognosen pekar på ett underskott på 1,6 miljoner kronor och är enligt budget. Underskottet beror på att måltidspriserna för 2016 inte räknades upp och att 2017 års uppräkning inte är tillräckligt för att erhålla en budget i balans för 2017. Priserna för 2018 behöver därför justeras. Underskottet kommer att tas mot tidigare års upparbetade resultat. Vinterväghållningen redovisar ett överskott på 0,6 miljoner kronor till följd av en gynnsam vinter under början av året. Prognosen för helåret är en budget i balans, det finns dock en stor osäkerhetsfaktor när det gäller väderrelaterade kostnader. Balanserat resultat Belopp tkr Eget kapital 2017-01-01 Förändring 2017 Eget kapital 2017-04-30 Prognos Eget kapital 2017-12-31 Fordonsverksamhet 594-128 466 594 Måltidsservice 2 438-2 140 298 838 Vinterväghållningsfond 1 500 564 2 064 1 500 16
Bilaga 5:19 Investeringar Investeringar (tkr) Total Periodens utfall 2017-04-30 Helårsprognos 2017 netto Projektbenämning budget 2017 + Inkomst - Utgift Netto Återstår + Inkomst - Utgift Netto Avvikelse prognos Anläggningsram -21 032 13 714-13 777-63 20 969 25 000-42 908-17 907 3 125 Idrotts- och fritidsanläggningar -14 371 459-1 112-653 13 719 459-18 617-18 158-3 787 Maskiner och inventarier -9 096 0-198 -198 8 898 0-8 435-8 435 661 Summa investeringar -44 500 14 173-15 086-913 43 587 25 459-69 959-44 500 0 Teknik- och servicenämndens investeringsbudget 2017 uppgår till 44,5 miljoner kronor varav 20,5 miljoner kronor är överförda från föregående år. Kontoret ser en utmaning i att endast 70 % av återstående medel från 2016 överfördes till 2017. I nuläget är dock prognosen en budget i balans. Maskiner och inventarier Inom denna grupp redovisas inköp för maskiner och inventarier för nämndens alla olika verksamheter. Här återfinns bland annat fordon och övrig utrustning till räddningstjänsten, fordon och utrustning till stadsmiljö och fritid, utrustning till konferensrum med mera. Ramen uppgår 9,1 miljoner kronor och hittills i år har 0,2 miljoner kronor förbrukats. Idrotts- och fritidsanläggningar Ramen för investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar 14,4 miljoner kronor varav 0,7 miljoner kronor har förbrukats. Inom ramen ryms bland annat slutförande av projektet Idrottshall Larslunda samt kylanläggningen vid Hammarens IP. Prognosen för dessa investeringar är negativ med 3,8 miljoner kronor tillföljd av att inte hela budgeten från 2016 fördes över. Anläggningsram Inom denna ram återfinns nämndens gatuprojekt, GCM-vägar (gång-, cykel- och mopedvägar), investeringar för Tosteröbron, lekplatser, trädplantering, gatubelysning, med flera. Budgeten uppgår till 21 miljoner kronor varav 63 000 kronor har förbrukats. Flera projekt kan inte påbörjas förrän byggnationen kring stationsområdet är klart. Utrymme har också frigjorts inom denna ram för att täcka delar av investeringsbehovet som finns för kontaktcentret. Ramprotokoll Kategori Beslut Summa av Budget 2017 Årsplan 2017 KF 2016-11-28, 232 121 934 Kapitalkostnader KF 2002-08-26 115 1 213 Självkostnadsjustering hyror KF 2002-08-26 115 487 TSN Totalt 123 634 17
TJÄNSTEUTLÅTANDE Bilaga 6:1 Räddningstjänsten Handläggare Camilla Dahlén Tel. 0152-291 81 Dnr TSN/2017:308-100 2017-05-15 1/2 Teknik och servicenämnden Indexuppräkning av taxor för sotning och brandskyddskontroll Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. justera taxa för sotning enligt sotningsindex 2017 (2,21 %), att gälla från 2017-07-01, 2. justera taxa för brandskyddskontroll enligt sotningsindex 2017 (2,21 %), att gälla från 2017-07-01. Bakgrund 2005 beslutade kommunfullmäktige om taxa och riktlinjer för sotning och brandskyddskontroll i Strängnäs Kommun (3/2005-170). Beslutet anger att taxorna ska indexjusteras enligt det sotningsindex som Sveriges Kommuner och landsting årligen överenskommer med Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund. Beredning Enligt 3 kap 4 lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor ansvarar kommunen för att sotning och brandskyddskontroll sker av fasta förbränningsanordningar med rökkanaler samt imkanaler från storkök och restaurangkök. Enligt 3 kap 6 samma lag får kommunen föreskriva att avgift ska betalas för sotning och brandskyddskontroll. Sotningsindex för 2017 är 2,21 % om taxan börjar gälla 2017-07-01. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet innebär inte några förnyade kostnader eller inkomster för kommunen. Uppföljning Bengt Svärd, Strängnässotarn AB verkställer beslutet Beslutsunderlag Bilaga 1: Sotningsindex 2017. Bilaga 2: Taxa för sotning i Strängnäs kommun 2017. Bilaga 3: Taxa för brandskyddskontroll i Strängnäs kommun 2017. Beslutet skickas till Bengt Svärd, Strängnässotarn AB, Finningevägen 75, 645 42 Strängnäs
Bilaga 6:2 2/2 Lars Ekström Kontorschef Camilla Dahlén Räddningschef
Bilaga 6:3 2017-05-12 1 (1) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Max Ekberg Räddningsnämnd Räddningstjänstförbund Räddningschefer Sotningsindex 2017 För kommun som i avtal med Skorstensfejarmästare beslutat om tillämpning av Sotningsindex enligt Svenska Kommunförbundets cirkulär 2002:83, daterat 2002-09-12, gäller följande sotningsindex från 2017-06-01: Sotningsindex 2017 2,18 % (Detta index gäller för kommuner som även år 2016 tillämpade sotningsindex.) De värden som ligger till grund för sotningsindex är dels löneökning på medianlön för sotare enligt avtal mellan Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund och Svenska Kommunalarbetareförbundet (2,2 %), och dels Konsumentprisindex för 12-månadersförändring i februari (1,8 %). Beroende på när sotningsindex infördes förra året och när det införs i år så måste man ta hänsyn till eventuella påslag för nuvarande år och överskott från föregående år. Beräknade värden där dessa faktorer är inräknade kan utläsas i tabellen nedan. Sotningsindex vid respektive tillämpning varierar således beroende på både när index infördes 2016 och när det införs 2017, enligt följande: Införande av index 1 juni 2016 1 juli 2016 1 augusti 2016 1 september 2016 1 maj 2017 1,94% 1,70% 1,39% 1,00% 1 juni 2017 2,18% 1,93% 1,62% 1,23% 1 juli 2017 2,46% 2,21% 1,91% 1,51% 1 augusti 2017 2,81% 2,57% 2,26% 1,87% Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Max Ekberg, telefon 08-452 78 57, max.ekberg@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Gunilla Glasare Ann-Sofie Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se
Bilaga 6:4 TAXA 2017-05-15 1/2 Beslutad när: Beslutad av 2017-05-30 xx Teknik- och servicenämnden Diarienummer: TSN/2017:308-100 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2017-07-01 Gäller t o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: Taxa för sotning i Strängnäs Kommun 2016 beslutad av Teknik- och servicenämnden 2016-06-21 72 Fastighetsägare i Strängnäs kommun 2018-03-31 eller nytt beslut om taxa Camilla Dahlén Årligen Taxa för sotning i Strängnäs kommun 2017
Bilaga 6:5 TAXA 2017-05-15 2/2
Bilaga 6:6 TAXA 2017-05-15 1/2 Beslutad när: Beslutad av 2017-05-30 xx Teknik- och servicenämnden Diarienummer: TSN/2017:308-100 Ersätter: Taxa för brandskyddskontroll i Strängnäs Kommun 2015 beslutad av Teknik- och servicenämnden 2016-06-21 72 Fastighetsägare i Strängnäs kommun Gäller för: Gäller fr o m: 2017-07-01 Gäller t o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018-03-31 eller nytt beslut om taxa Camilla Dahlén Årligen Taxa för brandskyddskontroll i Strängnäs kommun 2017
Bilaga 6:7 TAXA 2017-05-15 2/2
Bilaga 7 Handläggare Hans Axelsson 0152-292 50 Teknik- och servicenämnden Översyn av hastighetsnivåer i Mariefred - Fastställande av hastighetsplan enligt konceptet Rätt fart i staden Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. anta hastighetsplanen för Mariefred enligt teknik- och servicekontorets förslag, 2. genomförandet sker successivt. Beskrivning av ärendet Kontoret har fått i uppdrag att ta fram förslag på differentierade hastigheter i kommunens alla tätorter. I Strängnäs kommun har mycket arbete genomförts för att förändra hastigheterna gällande både centralorten och kranstätorterna. Detta arbete har nu även genomförts för Mariefred. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kostnaden som tas ur befintlig driftbudget beräknas till 80 000 kronor, därav 30 000 för omskyltning till gångfartsområde inom centrala Mariefred. Övriga konsekvenser - Tryggheten och tillgängligheten förväntas öka då hastighetsgränserna anpassas till stadens karaktär. - Åtgärderna bidrar till att fler elever får möjlighet att gå eller cykla till skolan. - Om gångfartsområde införs i centrala Mariefred så kräver det en översyn av lämpliga parkeringsplatser, vilket kan medföra att antalet platser reduceras inom föreslaget område. Uppfyllelse av mål A1 Tillgängligheten inom området förbättras. B1 Bidrar till att fler elever går eller cyklar till skolan. C1 Ökad trygghet för medborgarna. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt. Eventuella justeringar genomförs vid behov.
Bilaga 7 Beslutsunderlag Rapport, Rätt fart i staden Mariefred, 2017-05-10. Beslutet skickas till kontakt@imariefred.nu Samhallsbyggnadsnamnden@strangnas.se barn-ochutbildningsnamnden@strangnas.se Helena.Edvinsson@strangnas.se registrator.ost@polisen.se kundservice@sormlandstrafiken.se henric.storswedh@trafikverket.se Kristina.Welin@strangnas.se Karin.Gagner@strangnas.se Lars Ekström Kontorschef Anders Ekman Stadsmiljö- och servicechef
Bilaga 7 RÄTT FART I STADEN MARIEFRED
Bilaga 7 2 Projektet Rätt fart i staden Mariefred genomfördes hösten 2016 Utredare har varit: Lars Nordquist, NTF Sörmland-Örebro län-östergötland Layout/bilder: Helena Åkersved, NTF Sörmland-Örebro län-östergötland NTF Sörmland-Örebro län-östergötland 2017-05-10
Bilaga 7 3 Register: Sammanfattning sida 4 Utförlig beskrivning sida 6 Hastighetsnivåer i en attraktiv stad sida 6 Hastighetsnivån påverkar stadskvaliteterna sida 7 Flera sätt att uppnå rätt hastighetsnivå sida 7 Rätt hastighetsgräns sida 7 Rätt utformad gata sida 7 Rätt hastighetsövervakning sida 8 Nytt system med hastighetsgränser sida 8 Formella beslutsmandat sida 9 Rekommendationer inför kommunala hastighetsbeslut sida 9 Livsrumsmodellen sida 10 Frirum sida 10 Integrerat Frirum sida 10 Mjuktrafikrum sida 10 Integrerat transportrum sida 11 Transportrum sida 11 Kartor och specifikationer över Mariefred Mariefred sida 12
Bilaga 7 4 Sammanfattning Sedan i maj 2008 finns det möjligheter för kommunerna att använda sig av hastighetsgränser i 10 steg från 30 km/h till 70 km/h. Tanken är att gator på sikt ska bli tydligare för fordonsföraren att avläsa angående hastigheten. Utformningen av gatan ska åskådliggöra vilken hastighet det är att förvänta på gatan. Fördelarna med att införa de nya hastigheterna är att skapa en attraktiv miljö för alla trafikanter och att rätta hastigheten efter de förutsättningar som incitamenten för staden har som vägledning för att öka säkerheten och minska olyckorna. En enhetlig genomgång av alla stadens gator enligt konceptet Rätt fart i staden (RFS) gör hanteringen av hastigheter tydligare och underlättar kommunens kontakter med medborgarna. Studien görs först av den befintliga hastigheten och hur gatans karaktär ser ut, här använder utredaren sig av okulär besiktning, utredaren har besökt varje gata för att på plats skapa sig en uppfattning av gatans golv och väggar. RFS går ut på att sammanställa alla fakta kring aktuella gator och med hjälp av dessa göra en bedömning av vilken typ av gata det är. Gatans golv, vilket är gatan och eventuella gång och cykelbanor. Gatans väggar, vilket innebär det intilliggande området, hus, infarter, parkeringsplatser och den totala omgivningen. Dessa båda delar kan klassas in i olika livsrum : Frirum, ett rum där oskyddade trafikanter inte behöver oroa sig för biltrafik. Integrerat frirum, ett rum där det finns biltrafik men oskyddade trafikanter är prioriterade. Mjuktrafikrum, där ska biltrafik och oskyddade trafikanter samspela om utrymmet, biltrafikens ytor begränsas med hänsyn till gatornas funktion. Integrerat transportrum, oskyddade trafikanter har inga större anspråk att korsa gatan mer än i separata korsningspunkter, biltrafiken prioriteras. Transportrum, ett rum för biltrafiken prioriterat, enbart transportuppgift. Golv och väggar behöver inte ha samma karaktär vilket gör bedömningen svårare och önskvärt är att hitta en nivå på rummet som passar både golv och väggar. RFS går även ut på att samråda med de som har olika anspråk på gator och vägar, fotgängare, bilister, kollektivtrafiken, utryckningsfordon mm.
Bilaga 7 5 I Strängnäs kommun har mycket arbete genomförts för att förändra hastigheterna, det gäller både centralorten och kransorterna. Detta projekt har genomförts i Mariefred. Projektet har genomförts på gator i Mariefred där ansvaret för vägens hastighet ligger på kommunen. Vägar och gator har studerats och utvärderats i enlighet med principen för RFS. Samråd har sökts med Strängnäs räddningstjänst för att kontrollera utryckningsvägar. På många av de gator som studerats har hastigheterna inte överensstämt med den hastighet som enligt RFS är en lämplig hastighet för den aktuella vägen, därav kommer det att succesivt ske hastighetsförändringar på många platser. Det finns många platser där revisionen sett att hastighetsgränsen på vägen inte är optimal och inte harmoniserar med de intressen som stadens karaktär medger. Villaområden har som regel fått förändring från 50 km/h till 30 km/h, utom genomfarter som fått 40 km/h. Sänkningar av hastigheten har som regel även positiva förändringar för buller och miljö.
Bilaga 7 6 Utförlig beskrivning av projektet Hastighetsnivåer i en attraktiv stad Städer, tätorter och annan bebyggd miljö är livsmiljön för dem som bor och verkar där. Stadsutvecklingen ska medverka till en god regional och global miljö. Trafiksystemets primära uppgift är att ge staden den tillgänglighet den behöver och tål en tillgänglighet som medverkar till att göra staden attraktiv. Hur en sådan planering kan genomföras finns beskrivet i TRAST. I en attraktiv stad tas unika stadsbyggnadskvaliteter tillvara. Stadsbyggnadskvaliteterna Karaktär, Tillgänglighet, Trygghet, Trafiksäkerhet och Miljö- och hälsopåverkan är viktiga för stadens attraktion. Stadsbyggnadskvaliteterna påverkas bland annat av den hastighet med vilken motorfordonen framförs. Stadsutveckling förutsätter helhetstänkande. Funktion, gestaltning, ekonomisk effektivitet och uthållig resursanvändning vägs mot varandra. Dokument som innehåller information om stadens visioner och mål, trafiknät, miljöpåverkan, bebyggelse- och gaturumskaraktär är viktiga som utgångspunkter i arbetet med att göra en hastighetsplan. Arbetet med planen ska ses som en naturlig fortsättning i kommunens arbete med att effektivisera, anpassa och justera trafiknätens funktion till de mål kommunen satt för sin utveckling. Hastighetsnivåer i staden Hastighetsnivån påverkar stadskvaliteterna Hastighetsnivån på en trafikström påverkar på olika sätt möjligheten att på en gata tillgodose de anspråk på god livskvalitet som bör eftersträvas i närmiljön. Grundidén med TRAST är att skapa ett balanserat trafiksystem med utgångspunkt från de olika anspråk som kan ställas. Med detta menas att en medveten avvägning ska göras mellan de förflyttningar som boende och verksamma behöver göra, hur dessa behov kan tillgodoses och vad staden och dess gaturum ska användas till. Hastighetsnivån på motorfordonstrafiken är en av de variabler som då står till buds för att balansera de olika anspråken. På varje homogen sträcka kan olika anspråk ställas med avseende på stadsbyggnadskvaliteterna. Det är skillnad på var i systemet den aktuella sträckan ligger. Ytterligheterna kan till exempel vara sträckor i centrum och sträckor i industriområden. Hastighetsnivån på trafiken kan i båda fallen vara betydelsefull. Anspråken på vissa kvaliteter skiljer sig också mellan gator av samma typ. En sträcka i ett industriområde kan till exempel vara en del av huvudnätet för cykeltrafik, vilket då ställer särskilda anspråk på god säkerhet för cyklister. Tanken med denna handbok är att trafikplaneraren i ett första skede tänker igenom vilka anspråk som ställs på respektive homogen sträcka inom respektive stadsbyggnadskvalitet. Vilka kvaliteter är särskilt viktiga? Hela områden kan analyseras på samma sätt, exempelvis ett större homogent villaområde. När trafiksystemets olika homogena sträckor och områden är analyserade, bör eventuella justeringar göras med hänsyn till att en viss kontinuitet i hastighetsgränserna bör eftersträvas så att inte hastighetssystemet upplevs som rörigt. Det kan innebära sänkning eller höjning av gränsen på vissa sträckor. Kontroll måste då genomföras för hur detta påverkar
Bilaga 7 7 de olika stadsbyggnadskvaliteterna. Ingen av kvaliteterna bör hamna på låg nivå. Detta kan medföra att kompletterande åtgärder behöver vidtas. Med begreppet hastighetsnivå avses i denna handbok den hastighet som 85 procent av fordonen håller eller underskrider och som följaktligen cirka 15 procent överskrider. Med de värderingar som idag gäller kan detta likställas med hastighetsgränsen. Flera sätt att uppnå rätt hastighetsnivå Hastigheten på gatorna påverkas ytterst av det val som enskilda trafikanter gör. Generellt gäller att cirka 60 procent av bilresorna sker över gällande hastighetsgräns och att cirka 20 procent kör mer än 10 km/tim för fort. Men situationen varierar stort mellan olika områden och olika väg- och gatusträckor. Om alla trafikanter skulle respektera hastighetsgränserna kunde nära 150 liv räddas varje år och koldioxidutsläppen kunde minskas med 700 000 ton, vilket motsvarar utsläppen från 240 000 personbilar. Restiderna skulle påverkas endast marginellt. De tre viktigaste åtgärderna som samhället kan vidta för att stödja trafikanterna att hålla rätt hastighet är: Rätt hastighetsgräns Det är väghållarens ansvar att säkerställa att den hastighetsgräns som en gata eller väg har är rätt satt med hänsyn till dess funktion. Ett förslag om ny ansvarslag riktad till samtliga väghållare, skärper väghållarens ansvar för att besluta rätt hastighet från trafiksäkerhetssynpunkt. Handboken Rätt fart i staden ger kommunerna stöd att hitta rätt hastighetsgränser för varje enskild del av tätorternas trafiksystem utifrån ett antal relevanta kvalitetskrav. Rätt utformad gata Det är önskvärt att gatans utformning överensstämmer med gatans funktion och den hastighetsnivå som man vill ha på gatan. Begreppet självförklarande gata innebär att trafikanterna naturligt väljer den hastighetsnivå som gatan är avsedd för. Självförklarande gator kan åstadkommas dels genom att hela gaturummet är gestaltat på ett sätt som överensstämmer med den önskade hastighetsnivån, dels genom riktade fysiska åtgärder i konfliktpunkter, såsom genom cirkulationsplatser och hastighetssäkrade gång- och cykelpassager. För att hitta rätt fysiska åtgärder hänvisas till den Åtgärdskatalog som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer att ge ut i genomarbetad och utvidgad upplaga under början av 2009. Det finns även en nyutgiven bok om cirkulationsplatser från SKL, och en om Shared space, dvs trafikytor som samnyttjas av flera trafikslag.
Bilaga 7 8 Rätt hastighetsövervakning För att uppnå önskade hastighetsnivåer i staden behövs en effektiv och problemorienterad hastighetsövervakning inom både det statliga och kommunala vägnätet. Enligt Rikspolisstyrelsens handlingsplan Samverkan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela Sverige är trafiksäkerhet ett av fyra problemområden där man vill se en nära samverkan mellan polisen och kommunerna. Som grund för samverkan ska polisen och respektive kommun enas om en gemensam lokal problembild. Denna problembild blir sedan underlag för de åtgärder som bland annat polisen planerar och genomför. Det är därför viktigt att i detta arbete peka ut gator och sträckor där problemet med hastighetsöverträdelser är särskilt stora från trafiksäkerhetssynpunkt Den utvärdering som gjorts av tätortsförsöket med nya hastighetsgränser visar att medelhastigheten ligger över den skyltade hastigheten på knappt hälften (cirka 40 procent) av de länkar i huvudnätet för biltrafik där hastigheten sänktes från 50 till 40 km/tim. På dessa gator krävs ytterligare åtgärder, främst i form av fysiska åtgärder (ombyggnad i punkt eller på sträcka) och/eller hastighetsövervakning. För att förstärka dessa åtgärder kan olika riktade informationsinsatser samtidigt vidtas lokalt. Nytt system med hastighetsgränser Den 2 maj 2008 infördes ett nytt system med hastighetsgränser i Sverige, vilket består av hastighetsgränser i steg om 10 km/tim, från 30 upp till 120 km/tim. Syftet med ändringen var att få hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafiksäkerhet baserad på krockvåldsprincipen, en minskad miljöpåverkan samt en ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna. Samtidigt har både regering och riksdag påtalat vikten av att dessa nya hastighetsgränser inte ska användas på ett sådant sätt att det blir plottrigt och svåröverskådligt för trafikanterna. Att dagens hastighetsgränser i tätorterna brister i sin anpassning till nollvisionskraven visar de djupstudier av dödsolyckor inom tätort som genomförts. Enligt studierna bedöms att hälften av de personer som omkommit i trafikolyckor inom tätort har följt trafikreglerna och använt tillgänglig säkerhetsutrustning. I dessa fall har vägens utformning haft en bristfällig säkerhetsstandard, eller så har gällande hastighetsgräns varit för hög i förhållande till vägens säkerhetsstandard. Nya och rätt satta hastighetsgränser bedöms ha en stor potential i att rädda liv och spara miljö inom tätort.
Bilaga 7 9 Formella beslutsmandat Kommunerna beslutar gränsen för tättbebyggt område och beslutar alla hastighetsgränser inom tättbebyggt område, oavsett vem som är väghållare. Sedan den 2 maj 2008 kan kommunerna införa 30 och 40 km/tim i hela eller delar av ett tättbebyggt område (3 kap 17 TrF). Sedan den 1 augusti 2008 har kommunerna möjlighet att besluta lokala trafikföreskrifter om 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100 och 110 km/tim inom tättbebyggt område (VVFS 2008:184). Beslut om annan hastighetsgräns än 50 km/tim inom tättbebyggt område får ske om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Innan ett hastighetsbeslut fattas har kommunen skyldighet att låta den polismyndighet och den statliga väghållningsmyndighet som berörs få yttra sig över förslaget (10 kap 5 TrF). Vägverket tar beslut om föreskrifter om 80 km/tim och högre på längre sträckor utanför tättbebyggt område. Länsstyrelser kan sänka hastighetsgränsen på kortare sträcka utanför tättbebyggt område genom beslut om lokal trafikföreskrift. Kommunens beslut överprövas först av länsstyrelsen och sedan av Transportstyrelsen (från 1 januari 2009). Länsstyrelsernas beslut överprövas av Transportstyrelsen (från 1 januari 2009). Vägverkets beslut överprövas av regeringen. Rekommendationer inför kommunala hastighetsbeslut De kommunala hastighetsbesluten bör inte styras av långtgående och detaljerade riktlinjer för när olika hastighetsgränser får användas. För att minimera risken för framtida detaljreglering inom området och för att skapa en frivillig men likartad hantering av hastighetsbeslut i landets kommuner, ges följande rekommendationer inför kommuners beslut om nya föreskrifter och lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet: Beslut om föreskrifter och lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet bör tas med hänsyn till samhällsekonomisk effektivitet, långsiktig hållbarhet och uppfyllelse av nationella transportpolitiska mål samt andra viktiga nationella, regionala och lokala mål. Beslut om föreskrifter och lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet inom tätort bör bygga på en analys av sambandet mellan olika intressegruppers anspråk, vägnätets utformning och funktion samt framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. I analysen bör studeras konsekvenserna av hastighetsförändringar på huvudnät för kollektivtrafik och biltrafik. Analysen bör ingå som underlag vid samråd och beslut och bör utföras enligt handboken Rätt fart i staden. Beslutsunderlag för föreskrifter och lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet på allmänna statliga vägar, ingående i funktionella förbindelser för arbetspendling och långväga godstransporter, bör innehålla en redovisning av samhällsekonomiska kostnader och effekter för tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö och andra väsentliga mål. Beskrivningen bör avse samtliga delsträckor
Bilaga 7 10 Livsrumsmodellen För att kunna identifiera vilken hastighetsnivå som är lämplig i olika delar av stadens trafiknät räcker det inte med att veta vilken del av trafiknätet som en viss gata tillhör. Detta eftersom nättillhörigheten endast beskriver gatans funktionella roll i trafiksystemet. Gatan har ju inte bara en funktionell roll i staden, utan är ett av stadens viktigaste och mest strukturbildande stadsbyggnadselement. Det innebär att en analys av hastighetsnivåerna i staden även måste beakta hela det stadsrum som gatan är en del av. Som stöd för en grov indelning av stadsrummen, med hänsyn till dess karaktärsdrag, används här den s k livsrumsmodellen. Livsrumsmodellen uttrycker skillnader mellan vilken potential olika stadsrum har beroende av dess form, inramning, läge i stadsstrukturen etc. Se även avsnitt Kvalitet 1: Stadens karaktär som inleds på sid 21. Denna potential tar sin utgångspunkt i rummets väggar och är lyhörd för vilken roll golvet kan spela om anspråken tas tillsvara. Golvet blir en arena för olika anspråk, väggarnas anspråk, vistelsens möjligheter och trafikrörelsen i rummet. I livsrumsmodellen delas staden in i tre olika rum och i två mellanrum ; frirum, integrerat frirum, mjuktrafikrum, integrerat transportrum och transportrum. En ambition kan vara att på sikt ge de olika rummen en gestaltning som tydliggör deras roll. De blir självförklarande och är lätta att förstå för alla som vistas i rummen. Dagens utformning har ofta fokus på biltrafiken. Detta ger en otydlighet som kan göra det svårt att uppfatta rummets tillhörighet. Frirum (F), rum för cyklister, fotgängare och de lekande barnen. I frirummet ska de oskyddade trafikanterna inte behöva oroa sig för motorfordonstrafik, som i princip inte bör förekomma. Utformningen måste utgå från gåendes och cyklisters perspektiv och hastighet, vilket innebär detaljrikedom och småskalighet med många möjligheter till möten mellan människor. Bilfria områden är till exempel torg, parker, lek- och fritidsområden, avstängda gator, separata gång- och cykelvägar. Mopedtrafik är inte lämplig på dessa platser. Integrerat frirum (IF), rum där fotgängare och cyklister är prioriterade. Motorfordon har möjlighet till begränsad inkörning men alltid med stor hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Låg fart är en förutsättning och prioritet för fotgängare/cyklister gäller. Väggarna består ofta av hus med entré mot rummet. Olika typer av aktiviteter känns naturliga att göra i rummet. Ytorna har delad funktion. Rummen finns i de finaste delarna av stadens nät, i torgbildningar, i entréområde, centrala offentliga stadsrum mm. Mjuktrafikrum (M), rum som omfattar större delen av stadens/tätortens gaturum Väggarna i rummen uttrycker ett anspråk på kontakt och närvaro. Rummet bör tillmötesgå människors anspråk att lätt röra sig i rummets längs- och tvärsriktning. I rummet ska bilister och oskyddade trafikanter samspela. Biltrafikens ytor begränsas så långt det går med hänsyn till gatornas funktion.
Bilaga 7 11 Integrerat transportrum (IT), oskyddade trafikanter kan färdas i rummet men har ringa anspråk på att korsa det. Det finns också ringa anspråk på vistelse i rummet. Väggarna vänder sig mot rummet men har ringa anspråk på det. Det är långa avstånd mellan entréerna. Korsningsanspråket uppkommer i anslutning till korsningar mellan de integrerade transportrummen eller andra livsrum. I rummet har oskyddade trafikanter ett anspråk på trygghet i form av andra trafikanters närvaro men utan att samspela med dem. Gaturummet har som regel en transportfunktion. Transportrum (T), rum för enbart motorfordonstrafik, där gång- och cykelpassager på ett bekvämt och tryggt sätt är separerade. Väggarna vänder inte sina anspråk mot rummet. Transportrummet omgärdas av barriärer, synliga eller osynliga. Transportrummet har en renodlad trafikuppgift. Dess karaktär påverkas ringa av hastighetsnivån, varför den inte behöver bedömas. För övergripande huvudnät bör transportrum eftersträvas. Nedan följer schematiska bilder över Vingåker med kransorter, gatorna har i vissa fall fått färger men även inringats för att åskådliggöra helheten i arbetet.
Bilaga 7 12 Mariefred Uppdelningen av Mariefred har gjorts för att tydliggöra gatornas lägen och struktur. Den del som inte finns med är det nya området med idrottsnamn. Dessa gator är det lämpligaste 30 km/h. Finns ej beskrivna med kartor då dessa inte fanns tillgängliga. Centrum Först är det centrum. Den delen föreslår vi blir ett gångfartsområde. Mycket på grund av den gamla delen charm och struktur. Gatorna i den gamla delen är smala och beläggningen inte sällan sten. Se Livsrumsmodellen Detta innefattar inte ringen runt den gamla delen bestående av Nygatan, Rudammsgatan, Slottsträdgårdsgatan, Djurgårdsgatan mellan Slottsträdgårdsgatan och Ärnäsvägen, Strandvägen och Gripsholmsvägen. Denna ring föreslås 30 km/h. Infarten till Mariefred från Stallarholmsvägen, Storgatan är lämplig för 40 km/h fram till korsningen med Nygatan. Den centrala delen här gulmarkerad föreslås bli Gångfartsområde
Bilaga 7 13 Öster Här har gatorna andra kvaliteter som gör dom lämpliga för differentierade hastigheter. Ärnäsvägen kan vara diskutabel hur långt in i Mariefred 60 km/h bör sträcka sig. Här har vi valt att 60-sträckan slutar vid Ektorp. Röd = 60 km/h, Blå = 40 km/h och grön = 30 km/h
Bilaga 7 14 Norr Norra delen är liknande den östra delen men har ingen infart. Men däremot en genomfart, Stallarholmsvägen. Stallarholmsvägen genom Mariefred är föremål för en annan process och utlämnas från detta arbete. Det pågår en åtgärdsvalstudie i samarbete med Trafikverket på Stallarholmsvägen. Blå = 40 km/h och grön = 30 km/h
Bilaga 7 15 Slottsbrinken Slottsbrinken består i stort sett bara av villagator. Enda matargatan är Slottsbrinksvägen. Men i och med gatans karaktär och närhet till bebyggelse, korsningsbehov för fotgängare speciellt barn så finns inga möjligheter att ha annat än 30 km/h även på den gatan. Röd = 60 km/h, Blå = 40 km/h och grön = 30 km/h
Bilaga 7 16 Läggesta Vid infarten till området finns en förskola. Brostugevägen förser sedan de övriga områdena med trafik. Brostugevägen är byggnadsområde och många nya fastigheter kommer att bebyggas. Gul = 7 km/h(gångfart), Blå = 40 km/h och grön = 30 km/h
Bilaga 8:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Handläggare Bo Nordenbrink 0152-29675 Dnr TSN/2017:140-037 2017-05-10 1/2 Teknik- och servicenämnden Svar på medborgarförslag om att anlägga en skatepark/parkourpark i Mariefred Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. medborgarförslaget föranleder ingen åtgärd, med anledning av att arbetet redan pågår. Beskrivning av ärendet Efterfrågan om platser för att åka skateboard, kickbikes eller inlines har vid ett flertal tillfällen lyfts från kommuninvånare. Till kommunfullmäktiges sammanträde 27 februari 2017 inkom ett medborgarförslag om att anlägga en skate/parkourpark i Mariefred. Kommunfullmäktige beslutade att sända förslaget till teknik- och servicenämnden för beslut. I april 2016 godkände teknik- och servicenämnden utredningen om framtida anläggning av skateparker i Strängnäs kommun. Utredningen visar att intresse finns för att anlägga en större park vid Larslunda IP i Strängnäs. Den större parken ska kompletteras med mindre parker i centrala Strängnäs samt en i respektive kommundel, i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Arbetet med anläggningen av en skateplaza i Strängnäs pågår och förhoppningen är att projektet ska var färdigställt under 2017. Parallellt med detta pågår ett projekt på Mariefreds skolan. Långt gångna planer finns att anlägga en aktivitetsyta i anslutning till kulanplanen på skolgården, med möjligheter till bland annat skate och parkour. Projektet ska ske i nära dialog med skolungdomarna och i samarbete med Mariefreds fritidsgård. Med anledning av resultatet i utredningen och pågående arbete förslår förvaltningen att medborgarförslaget inte föranleder någon åtgärd. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Bilaga 8:2 2/2 Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.) Beslutet följer den riktning som teknik- och servicenämnden pekat på i utredningen om framtida anläggning av skateparker i Strängnäs kommun, att satsa på en större park i kommunen, vid Larslunda IP i Strängnäs och anlägga mindre parker i de övriga delarna. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Medborgarförslag, 2016-01-18. Skate- och betongparker, utredning för framtida anläggningar, 2016-03-31. Kultur- och fritidsnämndens protokoll 20, 2017-04-25. Beslutet skickas till Förslagsställaren, Katarina Myrén. Lars Ekström Kontorschef Bo Nordenbrink Fritidschef
Bilaga 8:3
Bilaga 9:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2017:89-037 Fritidsenheten 2017-05-15 1/2 Handläggare Bo Nordebrink 0152-296 75 Teknik- och servicenämnden Medborgarförslag om att uppföra ett bollplank vid Visholmen Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. bifalla medborgarförslaget, 2. medel för att anlägga aktivitetsytan avsätts i budget för år 2018. Beskrivning av ärendet Medborgarförslag från Andreas Persson om att upprätta ett bollplank vid Visholmen har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 januari 2017, KF 10. Kommunfullmäktige beslutade att sända förslaget till teknik- och servicenämnden för beslut samt till kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden för yttrande till teknik- och servicenämnden. Andreas Persson anför i sitt medborgarförslag att Visholmen och tennisanläggningen behöver utvecklas för att främja barn och ungdomars intresse för bollsport och utomhusaktivitet. Han föreslår att det på baksidan av omklädningsrummet (mellan omklädning och beachbollbanan) upprättas ett bollplank med en asfalterad yta framför där olika typer av bollsport kan hållas. Framförallt ett bollplank för tennis men även andra typer av bollsport kan planeras på området. Asfalt kan målas upp för olika sportaktiviteter till exempel: Liten landhockeyplan, basket, handbollsmål, små fotbollsmål. Kultur- och fritidsnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig i ärendet och båda nämnderna tillstyrker medborgarförslaget. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kostnaden för att anlägga föreslagen aktivitetsyta beräknas till ca 100 tkr. I beräkningen har markarbeten, utrustning och linjemålning räknats in. I budgeten för 2017 finns inte några medel avsatta för att anlägga aktivitetsytan. Övriga konsekvenser Utökat utbud av aktivitetsytor för rörelser och motion på Visholmen främjar folkhälsan. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Bilaga 9:2 2/2 Uppfyllelse av mål Mål A1 Bidrar till tillgänglighet och användning av kommunens stadsmiljö, friluftsområden och idrottsanläggningar. Beslutet ligger även helt i linje med det program för området, som kommunfullmäktige antog den 1 oktober 2012. Uppföljning Teknik- och servicekontoret följer upp beslutet. Beslutsunderlag Medborgarförslag om bollplank på Visholmen, 2016-12-21. Protokollsutdrag, Kultur- och fritidsnämnd, 2017-02-14. Protokollsutdrag, Samhällsbyggnadsnämnden, 2017-04-26. Beslutet skickas till Andreas Persson, förslagsställare. Lars Ekström Kontorschef Bo Nordebrink Enhetschef
Bilaga 9:3
DELEGATIONSBESLUT Bilaga 9:4 Kulturkontoret Dnr KFN/2017:26-037 2017-02-14 1/1 Handläggare Sofie Widmark 0152-29989 Beslut enligt delegationsordning för Kultur- och fritidsnämnd Yttrande gällande medborgarförslag om att upprätta ett bollplank vid Visholmen. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att 1. föreslå teknik- och servicenämnden att bifalla medborgarförslaget om att upprätta ett bollplank vid Visholmen Beslutet har fattats med stöd av punkt 1.5 i kultur- och fritidsnämndens delegationsordning. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige som på sitt sammanträde 2017-01-30 beslutade att överlämna förslaget till teknik- och servicenämnden för beslut samt till samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Medborgarförslaget går ut på att området kring Visholmen och tennisanläggningen bör utvecklas för att främja barn och ungdomars intresse för bollsport och utomhusaktivitet. Rent konkret innebär förslaget att ett bollplank med asfalterad yta intill anläggs på baksidan av omklädningsrummen. Bollplanket ska kunna användas för såväl tennis som basket och andra bollsporter, och den asfalterade ytan även för till exempel landhockey. Kultur- och fritidsnämnden anser att förslaget främjar Visholmen som ett bra rekreationsområde och bifaller därför förslaget. Uppföljning Teknik- och servicenämnden följer upp ärendet och tar beslut. Beslutsunderlag Medborgarförslag, Bollplank på Visholmen, 2016-12-21, Dnr KS/2017:20 Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 10, 2017-01-30 Beslutet skickas till Teknik- och servicenämnden Lars Larsson Ordförande Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
PROTOKOLLSUTDRAG Bilaga 9:5 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum/ 2017-04-26 1/2 SBN 72 Dnr SBN/2017:122-032 Medborgarförslag om att uppföra ett bollplank vid Visholmen, yttrande till teknik- och servicenämnden Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att 1. tillstyrka medborgarförslaget under förutsättning att det av fullmäktige antagna programmet för Visholmen beaktas. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Medborgarförslag från Andreas Persson om att upprätta ett bollplank vid Visholmen har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 januari 2017, KF 10. Kommunfullmäktige beslutade översända förslaget till teknik- och servicenämnden för beslut och till kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Samhällsbyggnadsnämnden yttrar sig i ärendet till teknik- och servicenämnden. Andreas Persson anför i sitt medborgarförslag att Visholmen och tennisanläggningen behöver utvecklas för att främja barn och ungdomars intresse för bollsport och utomhusaktivitet. Han föreslår att det på baksidan av omklädningsrummet (mellan omklädning och beachbollbanan) upprättas ett bollplank med en asfalterad yta framför där olika typer av bollsport kan hållas. Framförallt ett bollplank för tennis men även andra typer av bollsport kan planeras på området. Asfalt kan målas upp för olika sportaktiviteter till exempel: Liten landhockeyplan, basket, handbollsmål, små fotbollsmål. En liten ekonomisk insats med stor vinning för hälsa och fritidsaktiviteter. Samhällsbyggnadsnämnden delar förslagsställarens uppfattning att fler aktiviteter för bland annat ungdomar kan anordnas Visholmen. Det ligger helt i linje med det program för området, som kommunfullmäktige antog den 1 oktober 2012. I programmet finns ytor avsatta för olika verksamheter både för ungdomar och äldre samt för olika intressen. Själva syftet med programmet är att främja möten mellan människor. För att funktionerna ska rymmas och att idén med ett Visholmen för alla ska fungera, uppmanar samhällsbyggnadsnämnden teknikoch servicenämnden att välja en plats inom området som utpekas för den aktuella aktiviteten så att inte ytor för exempelvis bad och eller kulturella verksamheter blir lidande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
PROTOKOLLSUTDRAG Bilaga 9:6 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum/ 2017-04-26 2/2 SBN 72 forts. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Tillkomsten av anläggningen förutsätts finansieras inom teknik- och servicenämndens budget. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2017-03-22 Medborgarförslag bollplank Beslutet skickas till Teknik- och servicenämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Bilaga 10:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Handläggare Karolina Zander 0152-29136 Dnr TSN/2016:599-034 2017-05-16 1/2 Teknik- och servicenämnden Motion om etablering av Barnens Trafikskola inom Strängnäs kommun, yttrande Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen. Intentionerna i motionen är goda men idag saknas personella och ekonomiska resurser för att tillsätta en utredning och att införa en Barnens trafikskola. Beskrivning av ärendet Sverigedemokraterna har lämnat in en motion där de föreslår att förvaltningen ska utreda möjligheten att införa en Barntrafikskola. Det pågår ett arbete i det nybildade trafiksäkerhetsrådet där framtagningen av den påbörjade Trafiksäkerhetsstrategin diskuteras. Arbetet i rådet sker i samråd med räddningstjänst, polis, länstrafiken, bussbolag, taxi och trafikskolor under NTFs (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) ledning. Trafiksäkerhetsstrategin är ett arbetsdokument för rådet och samtliga inblandade, alltså inget kommunalt dokument. Parallellt med trafiksäkerhetsrådet pågår utbildning inom skola och i övriga delar av förvaltningen. Bland annat har kommunens barnombudsman informationsmöten angående trafiksäkerhet, tar promenader med barnen kring skolan och diskuterar trafiksituationerna i området, samt informerar vid förändringar av skolvägar. Årligen genomförs även: Trafiksäkerhet cykel, en samverkan mellan polisen och skolan, där samtliga 3e klassare i kommunen bjuds in för cykelbesiktning, cykling i teknikbana, ett teoriprov och utdelning av reflexvästar. Känn dig trygg-förebygg, där räddningstjänsten, polisen, socialtjänsten och Bergkvarabuss och Svensk Handel informerar om olika säkerhetsfrågor. Trafiksäkerhet Buss som riktar sig till samtliga grundskoleelever, fokus på trafikfrågor gällande busstrafik. Utbildningstillfällena genomförs med kommunala skolor och friskolorna. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Bilaga 10:2 2/2 I skolväsendet finns trafik och trafiksäkerhet med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och närmiljön som utmärkt temaarbete där flera kurser finns med, ända från årskurs 1 till 9. NTF beskriver på trafikeniskolan.se hur perspektivet är integrerat i de olika ämnena. Med anledning av att det redan pågår ett arbete med trafiksäkerhet för barn i kommunens olika verksamheter ser inte förvaltning att det finns något akut behov av att införa en barntrafikskola. En utredning av etablering av barntrafikskola innebär ett gediget arbete. Intentionerna i motionen är goda, men i dagsläget finns varken personella eller ekonomiska resurser att tillgå. Samtliga verksamheter inom kommunen har besparingskrav på sig, det skulle kräva en stor omprioritering i investeringsbudget för 2018, samt i driftbudget många år framöver. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Motion, Etablering av barnens trafikskola inom Strängnäs kommun, 2016-09-04. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Lars Ekström Kontorschef Karolina Zander Utredare
Bilaga 10:3
Bilaga 10:4