NPK, Standardiserade kvalitetsindikatorer för primärvård



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Vårdens resultat och kvalitet

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Fysioterapeutens viktiga roll

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa

30 REKLISTAN

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Prioriteringar av obesitaskirurgi

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Årsrapport NOSAM

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Behandling av depression hos äldre

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Rapporten presenterar:

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Äldres läkemedelsbehandlingl

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

SBU:s sammanfattning och slutsats

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Uppföljning Vårdcentralen Åsidan Nyköping

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Högt blodtryck Hypertoni

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården

Hantering av läkemedel

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Hälsovalsenheten Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälso- och sjukvårdsnämnden

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

Introduktion till Äldre

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Nyckeltal Rapport Vuxenpsykiatri

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Patientsäkerhetsberättelse

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Handlingsplan Modell Västerbotten

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Rutin för årskontroll/nyinskrivning

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Transkript:

1 Bilaga 2 NPK, Standardiserade kvalitetsindikatorer för primärvård Innehåll Sid. Förord 2 Samsjuklighet 3 Artros 6 Demens 7 Depression/Ångest 10 Bensår 13 Förmaksflimmer 15 TIA/Stroke 17 Ischemisk hjärtsjukdom 19 Hjärtsvikt 23 Kontinuitet 27 Diabetes 30 KOL 35 Astma 39 Levnadsvanor 40 Samverkan 48 Infektioner 50

2 Förord Indikatorernas huvudsyfte är att utgöra en utgångspunkt för förbättringsarbete. De stimulerar till granskning av vården och till samtal. Men talar inte om ifall kvaliteten är bra eller dålig eftersom det finns så många anledningar till att värdena varierar. Det kan bero på dataregistrering och datauttag men också på att patientpopulationerna skiljer sig åt. På varje vårdcentral berör varje indikator ganska få individer och därför kan ett fåtal patienter som t. ex väljer att avstå från en viss behandling eller listar om sig påverka resultaten av indikatorerna mycket. Alltså: Indikatorerna speglar inte verkligheten, de utgör en utgångspunkt för en diskussion om verkligheten! Kort förklaring till detta dokument: I detta dokument finns bara de "prioriterade" indikatorerna. De är prioriterade för att de fungerat bra i testuttagen och de kan utgöra en bra början. Utöver dessa finns ett antal ytterligare indikatorer, se det fullständiga dokumentet. I det fullständiga dokumentet finns också detaljerade förklaringar på hur datauttagen ska göras och indikatorerna beräknas. Till sist: Denna version av indikatorerna är preliminär även om den är genomarbetad och testad. Detaljerna i indikatorerna kan ändras efterhand som vi testar dem i större skala. Dessutom kommer de att utvecklas och förändras efterhand. Förbättringsförslag mottages tacksamt!

3 Samsjuklighet Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök hos läkare eller sjuksköterska de senaste 18 månaderna Andel patienter med kronisk sjukdom som varit på kontrollbesök senaste 18 månaderna. Kontrollbesök för patienter med kronisk sjukdom medför att patienterna mår bättre. Svårare sjukdomstillstånd och större nytta av åtgärd ska prioriteras före mindre svåra tillstånd där ev åtgärder tillför mindre, t ex enklare självläkande tillstånd. Täljare: Antal listade patienter som fått diagnoser enl nedan för 5 år-18 månader sedan och som varit på läkar/sjuksköterskebesök de senaste 18 månaderna med samma diagnoser enl nedan Nämnare: Antal listade patienter som fått diagnoser enl nedan för 5 år -18 månader sedan Indikatorn identisk eller förändrad: Redovisas som sammanlagt mått Diagnoser: Ischemisk hjärtsjukdom, Hjärtsvikt, Diabetes typ 2 (dvs Diabetes exkl Diabetes typ 1 enl specifikation), KOL, TIA/Stroke, se specifikation Läkarbesök, besök hos sjuksköterska Diagnos vid återbesöket satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den kroniska sjukdomen gjorts. NPR Egen indikator Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Det klart bästa sättet att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Dessa patienter bör prioriteras över patient Griffin S, Kinmonth AL. Diabetes care: the effectiveness of systems for routine surveillance for people with diabetes. Cochrane Database of Systematic Reviews. The Cochrane Library. Cochrane Collaboration. 2000 Vårdens svåra val, SOU 1995:5, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25124nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård - Reviderad versionhälso- och sjukvårdslagen 2, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/halso- -och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ Andel patienter med 2, 3 eller 4 kroniska sjukdomar som har varit på läkarbesök de senaste 18 månaderna Andel patienter med samsjuklighet som varit på kontrollbesök senaste 18 månaderna.

4 Belyser vilken typ av patienter mottagningen har och hur man prioriterar besöken. Svårare sjukdomstillstånd och större nytta av åtgärd ska prioriteras före mindre svåra tillstånd. Täljare: Antal listade patienter som fått minst två av diagnoserna enl nedan för 5 år 18 månader sedan och som varit på läkarbesök de senaste 18 månaderna med minst två av diagnoserna (samma diagnoser). Indikatorn identisk eller förändrad: Nämnare: Antal listade patienter som fått minst två av diagnoserna enl nedan för 5 år-18 månader sedan Diagnoser: Ischemisk hjärtsjukdom, Hjärtsvikt, Diabetes typ 2 (dvs Diabetes exkl Diabetes typ 1 enl specifikation), KOL, TIA/Stroke, se specifikation Läkarbesök, Diagnos vid återbesöket satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den kroniska sjukdomen gjorts. Uppföljning sker hos annan läkare NPR Egen indikator Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Dessa patienter bör prioriteras över patienter med enklare självläkande åkommor. Vårdens svåra val, SOU 1995:5, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25124 Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård - Reviderad versionhälso- och sjukvårdslagen 2, http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ Antal läkarbesök det senaste året för patienter som har 1, 2, 3 eller 4 kroniska sjukdomar Antal läkarbesök per listad patient med 1, 2, 3 eller 4 kroniska sjukdomar Belyser vilken typ av patienter mottagningen har och hur man prioriterar besöken. Svårare sjukdomstillstånd och större nytta av åtgärd ska prioriteras före mindre svåra tillstånd. Täljare: Antal läkarbesök det senaste året förr listade patienter med 1, 2, 3 respektive 4 kroniska sjukdomar Nämnare: Antal listade patienter med 1, 2, 3 respektive 4 kroniska sjukdomar Läkarbesök Samtliga diagnoser i specifikationen, Läkarbesök Diagnos vid återbesöket satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den kroniska sjukdomen gjorts. Uppföljning sker hos annan läkare NPR

5 Indikatorn identisk eller förändrad: Egen indikator Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Dessa patienter bör prioriteras över patienter med enklare självläkande åkommor. Vårdens svåra val, SOU 1995:5, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25124 Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård - Reviderad versionhälso- och sjukvårdslagen 2, http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ Bakgrundsdata/i ndikator: Andel patienter med 1 kronisk sjukdom som dessutom har ytterligare 1, 2, 3 eller 4 kroniska sjukdomar Andel patienter med någon av diagnoserna enl nedan som dessutom har 1, 2, 3 eller 4 av sjukdomarna För patienter med flera kroniska sjukdomar kan guidelines och målvärden gällande en enstaka sjukdom vara olämpliga. Guidelines för multisjuka saknas ännu i stor utsträckning. Struktur Täljare: Antal patienter av dem som har någon av diagnoserna enl nedansom dessutom har ytterligare 1,2,3,4 eller fler av diagnoserna Nämnare: Antal patienter av dem som har någon av diagnoserna enl nedan Indikatorn identisk eller förändrad: Depression, ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, hjärtsvikt, stroke/tia, förmaksflimmer, diabetes, KOL, demens, artros eller osteoporos, se specifikation Diagnos vid återbesöket satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den kroniska sjukdomen gjorts. Uppföljning sker hos annan läkare NPR Egen indikator Patienter med flera sjukdomar har ofta mindre nytta av interventioner som kan vara effektiva för en isolerad sjukdom. Evidens och riktlinjer gäller i regel enskilda sjukdomar. Det finns mycket lite stöd för att prioritera mellan olika riktlinjer. Detta kan resultera i att patienter med flera sjukdomar ordineras många läkemedel, där vart och ett rekommenderas av specifik riktlinje för en sjukdom, men där den totala mängden läkemedel blir svår för patienterna att hantera och t.o.m. riskerar att vara skadlig. För patienter med flera sjukdomar är ett individuellt omhändertagande och prioritering av åtgärder tillsammans med patienten viktig Övrigt: Redovisas som olika kombinationer av sjudomar, t ex samsjuklighet vid depression

6 Artros Andel av patienter med diagnos artros där mätning av vikt/bmi gjorts Andel patienter med diagnos artros där längd, vikt. Finns dokumenterat senaste 5 åren. Kontinuerlig redovisning på kön och åldersgrupper. Indikatorn är rekommenderad av SoS. Viktnedgång kan förbättra artrosbesvär. Rimlig som en av flera artrosindikatorer. Täljare: Antal listade personer med diagnos artros (se specifikation) bland vilka man mätt längd och vikt senaste 5 åren. Nämnare: Samtliga listade personer med diagnos artros. Nämnare: Samtliga listade personer med diagnos artros. Kommentarer: Patient ID, Ålder, Kön, Diagnos enl specifikation, längd och vikt Avsaknad av diagnos, längd mätt för många år sedan Modifierad efter SoS riktlinjer Viktreduktion har effekt på smärta, ju större viktminskning desto bättre effekt. Viktreduktion har effekt på funktion, ju större viktminskning desto bättre effekt. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforrorelseorganenssjukdomar/docume nts/nr-rorelseorganen-vetenskapligtunderlag.pdf Socialstyrelsen hanterar bara knä o höftartros - M16 o M17

7 Demens Andel av listad befolkning 65 år med demensdiagnos Andel av listad befolkning 65 år med demensdiagnos Det finns ett stort behov av att hälso- och sjukvården förbättrar diagnostiken så att man tidigt kan upptäcka demenssjukdomen och personen kan få adekvat vård och omsorg. 24000 nyinsjuknar årligen ffa > 65 års ålder (motsvarar ungefär15/1000 personer > 65 år). Täljare: Antal patienter 65 år med diagnos demens (se specifikation) Nämnare: Antal listade (se specifikation) Redovisas i 5-årsgrupper PatientID, diagnos demens (se specifikation), ålder, kön. Listade personer Avsaknad av diagnos SoS-indikator 1 SveDem indikator 3 modifierat :(18 mån intervall istället för 12 mån intervall) Indikatorn identisk eller förändrad: Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5- 1.pdf. Demenssjukdom, Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjerna 2010http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjuk dom/documents/nr-demens-vetenskapligtunderlag.pdf SweDem Andel patienter med Alzheimer demens eller ospecificerad demens, som förskrivits demensläkemedel Andel patienter med Alzheimer demens eller ospecificerad demens, som förskrivits demensläkemedel Kolinesterashämmare och memantin kan bidra till att personer med Alzheimer sjukdom under en period upprätthåller sin kognition (intellektuella förmåga) och funktionsförmåga. Täljare : Antal patienter 65 år med diagnos demens (se specifikation) med förskrivna demensläkemedel (se specifikation) Nämnare: Antal patienter 65 år med diagnos demens PatientID, diagnos demens (se specifikation), ålder, kön, läkemedel (se specifikation)

8 Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar. Förskrivning bara registrerad som dosläkemedel SoS-indikator 1, SveDem indikator 3 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5- 1.pdf. Demenssjukdom, Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjerna 2010http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjuk dom/documents/nr-demens-vetenskapligtunderlag.pdf Kommentarer: Uppföljningsbesök förpatienter med demens Andel patienter med diagnos demens som varit på uppföljningsbesök hos läkare/sjuksköterska/annan En regelbunden, åtminstone årlig, strukturerad medicinsk och social uppföljning av personer med demenssjukdom syftar till att bedöma sjukdomen och dess konsekvenser, personens behov av medicinska och sociala åtgärder samt att se till att dessa tillgodoses. Hälso- och sjukvårdens uppföljning omfattar vanligtvis en medicinsk undersökning, en läkemedelsgenomgång, en strukturerad bedömning av personens funktions- och aktivitetsförmåga samt ett samtal med närstående Täljare: Antal patienter 65 år med diagnos demens (se specifikation) med besök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 18 månaderna Nämnare: Antal listade patienter 65 år med diagnos demens senaste 5 åren ( exkl de senaste 18 mån, dvs 18-60 månader bakåt) Redovisas för läkarbesök resp samtliga PatientID, diagnos demens (se specifikation), ålder, kön, besök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 15 månaderna Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar. SveDem indikator 7, NR indikator 9 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5- 1.pdf. Demenssjukdom, Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjerna 2010http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjuk dom/documents/nr-demens-vetenskapligtunderlag.pdf Förändrad. Om sammanhållen journal saknas kan endast återbesök i primärvård mätas. Andel patienter med demens och läkemedel som kan påverka kognitionen Andel listade patienter med diagnos demens förskrivna diazepam, hydroxizin, prometazin, prednisolon, dexamethason, opoider, antipileptika, antikolinergika, neuroleptika Läkemedel kan orsaka kognitiv svikt och konfusion. Patienter med demens löper särskilt stor risk.

9 Täljare: Antal patienter 65 år med diagnos demens senaste 18 mån (se specifikation) och förskrivet läkemedel senast 18 mån som kan påverka kognitionen (se specifikation) Nämnare: Antal listade patienter 65 år med diagnos demens (se specifikation) PatientID, diagnos demens (se specifikation), ålder, kön, läkemedel (se specifikation) Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar. Avsaknad eller felaktig kodning läkemedelsgenomgång, SveDem indikator 3 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5- 1.pdf. Demenssjukdom, Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjerna 2010http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjuk dom/documents/nr-demens-vetenskapligtunderlag.pdf Samsjuklighet vid demens Andel patienter med demenssjukdom och samtidig depression, ångest, urininkontinens eller förstoppning Att identifiera andra sjukdomar som kan vara differentialdiagnoser, förstärka symtom från demenssjukdomen eller där demenssjukdomen orsakar ökad risk för annan sjukdom är betydelsefullt Antal patienter 65 år med diagnos demens, depression, ångest, urininkontinens, förstoppning (se specifikation) senast 18 mån Nämnare: Antal listade patienter 65 år med diagnos demens (se specifikation) senast 18 mån PatientID, diagnos demens (se specifikation), ålder, kön, Diagnos depression, ångest, urininkontinens, förstoppning (se specifikation) Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5- 1.pdf. Demenssjukdom, Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjerna 2010http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjuk dom/documents/nr-demens-vetenskapligtunderlag.pdf

10 Depression/Ångest Andel av de patienter som vid läkarbesök fått ny diagnos depression och/eller ångest som fått återbesök/kontakt inom 2-4 veckor Andel patienter som under senaste 18 månaderna. vid läkarbesök fått ny diagnos depression och/eller ångest (efter fritt intervall av 2 år) som inom 2-4 veckor har en dokumenterad vårdkontakt (återbesök eller telefonkontakt) med diagnos ur samma grupp Beskrivning och Uppföljningen av nydebuterad depression och/eller ångest är del av en hög behandlingskvalitet. På så sätt gör man vårdcentralen ansvarig för att man organiserar så att man har en hög kontinuitet och det blir hela vårdcentralens angelägenhet Täljare: Antal patienter med ny diagnos depression och/eller ångest senaste 18 mån (diagnosfritt intervall 24 mån före gällande diagnosdatum) som inom inom 2-4 veckor har en dokumenterad vårdkontakt (besök eller telefon) med diagnos ur samma grupp. Nämnare: Antal patienter med ny diagnos depression och/eller ångest senaste 18 mån (diagnosfritt intervall 24 mån före gällande diagnosdatum) Patient ID, Ålder, Kön, Depressions-/Ångestdiagnos, (se specifikation). Vårdkontakttyp o datum, Vårdgivarkategori Avsaknad av diagnos. Depression var inte huvudorsak till besöket Indikatorn identisk eller förändrad: Andel som följts upp via telefon eller återbesök minst 2 gånger första månaden efter insatt läkemedelsbehandling (SoS NR 2.11). Föreslås av beställarnätverket Egen indikator Underlag hämtat från Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17948/2010-3-4.pdf Uppföljning med läkarbesök efter 4-8 månader vid nyinsatt läkemedelsbehandling Andel patienter med depression som fått uppföljning med läkarbesök efter 4-8 månader vid nyinsatt läkemedelsbehandling Beskrivning och Uppföljningen av nydebuterad depression är del av en hög behandlingskvalitet

11 Täljare: Antal personer med depression där läkemedel (se specifikation) förskrivits senaste 18 mån och som har varit fri från depressionsläkemedel 24 mån före insättningsdatum och som varit på läkarbesök med samma diagnos inom 4-8 månader efter förskrivningen Nämnare: Antal personer med depression där läkemedel (se specifikation) förskrivits senaste 18 mån och som har varit fri från depressionsläkemedel 24 mån före insättningsdatum Indikatorn identisk eller förändrad: Patient ID, Ålder, Kön, Depressions-/Ångestdiagnos (se specifikation), Vårdkontakttyp o datum, Vårdgivarkategori Avsaknad av diagnos. Depression var inte huvudorsak till besöket. Patienter som remitterats till psykiatrin. Pat som remitterats till psykosoc. kompetens utanför enheten Egen indikator Underlag hämtat från Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17948/2010-3-4.pdf Andelen patienter med diagnos depression respektive ångest behandlade med antidepressiva Andel patienter med diagnos depression respektive ångest som under senaste 18 månader fått förskriven antidepressiva preparat Antidepressiva har god effekt vid behandling av egentlig depressionsepisod. Kartlägga andelen som får farmakologisk behandling. Täljare: Andel patienter med diagnos depression respektive ångest som under senaste 18 månader fått förskriven preparat med ATC kod N06A. Nämnare: Andel patienter med diagnos depression respektive ångest som under senaste 18 månader Patient ID, Ålder, Kön, Diagnos enl specifikation, Läkemedel enl specifikation

12 Avsaknad av diagnos Underlag hämtat från Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17948/2010-3- 4.pdf

13 Bensår Prevalens av bensår Andel av befolkningen med bensår Cirka 1 % av befolkningen har eller har haft bensår. Ungefär hälften av såren är venösa bensår. Antalet venösa bensår ökar markant i åldrarna över 65 år, kvinnorna är överrepresenterade. Stigande ålder är den viktigaste riskfaktorn. Eftersom andelen äldre ökar kommer även andel patienter med bensår att öka. Täljare: Antal patienter med bensår Nämnare: Antal listade Redovisas i åldersgrupper PatientID, ålder, kön, diagnos enl specifikation Etiologisk diagnos saknas NPR Lindholm, C. (2003). Sår Andel patienter med etiologisk diagnos. Andel patienter med etiologisk diagnos Att alla patienter med bensår får en etiologisk diagnos är av största vikt för att rätt behandling ska kunna ges. En tidig (senaste efter sex veckor) etiologisk diagnos kan också främja det nödvändiga teamarbetet runt patienter med bensår Täljare: Antal patienter som har etiologisk diagnos Nämnare: Antal patienter som har bensår

14 diagnos enl specifikation Alla patienter har diagnosen L97- Bensår som ej klassificeras annorstädes men etiologisk diagnos saknas Oien RF, Ragnarson Tennvall G (2006) Accurate diagnosis and effective treatment of leg ulcers reduce prevalence, care time and costs. Journal of Wound Care. 15:259-62

15 Förmaksflimmer Prevalens av patienter med diagnos förmaksflimmer Andel av listade 65-79 år med diagnos förmaksflimmer Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör behandling med ny perorala antikoagulantia eller warfarin erbjudas vid förmaksflimmer på grund av förhöjd risk för stroke. Det är därför angeläget att dessa patienter identifieras. I en avgränsad population 65-79 är förekomsten cirka 5%. Täljare: Antal personer 65-79 år med diagnos förmaksflimmer (se specifikation) Nämnare: Samtliga listade patienter 65-79 år Patient ID, Ålder, Kön, Diagnos förmaksflimmer (se specifikation) Avsaknad av diagnos SFAMs Kvalitetsindikator Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Arytmier vetenskapligt underlag. http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2008/9942/2008-102-5.htm Egna kommentarer: Mål > 3,5% pvkvalitet Andel patienter med förmaksflimmer som har antikoagulantiabehandling Andel av patienter med förmaksflimmer och CHA2DS2VASc >1, 2 och > 2 som är behandlade läkemedel enl specifikation Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör behandling med ny perorala antikoagulantia eller warfarin erbjudas vid förmaksflimmer och förhöjd risk för stroke. CHA2DS2VASc = 1 ges prioritet 5 och CHA2DS2VASc > 2 prioritet 2 Täljare: Antal personer med förmaksflimmer (se specifikation), (diagnos hjärtsvikt, hypertoni, ålder över 65, diabetes, stroke, TIA, IHD eller kvinna) och behandlade med läkemedel enl specifikation Nämnare: Samtliga listade patienter med diagnos förmaksflimmer Patient ID, Ålder, Kön, Diagnos förmaksflimmer enl specifikation

16 Patienter som förskrivits perorala steroider av annan orsak (t ex PMR) eller på annan vårdinrättning http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/laddaneruppdatering20 13

17 TIA/Stroke Prevalens TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning Andel av listad befolkning med diagnos TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning Täljare: Antal patienter med diagnos TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning Nämnare: Antal listade Redovisas i åldersgrupper PatientID, diagnos TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning enl enl specifikation, ålder, kön. Listade personer Avsaknad av diagnos Andel behandlade med lipidsänkare vid TIA/ischemisk stroke Andel listade patienter med diagnos TIA/ischemisk stroke som behandlas med lipidsänkare Statinbehandling hos patienter med hjärninfarkt med eller utan hyperlipidemi medför en riskreduktion för återinsjuknande i kardiovaskulär sjukdom Täljare: Antal listade patienter diagnos TIA/Stroke som behandlas med lipidsänkare. Nämnare: Antal listade patienter med diagnos TIA/Stroke PatientID, ålder, kön, diagnos TIA/ischemisk stroke enl specifikation, ATC- kod enl specifikation Bristfällig dokumentation. Brister i uttagsrutinen. Brister i begreppsbenämningar SoS Nationella riktlinjer för Strokesjukvård 2009; indikator nr 3.6: Förekomst av statinbehandling efter hjärninfarkt:

18 Indikatorn identisk eller förändrad: SoS indikator nr 3:6 lyder " Andel patienter med statinbehandling vid a) utskrivning efter hjärninfarkt b) 1 år efter utskrivning från akutsjukvården ". Men a) är ej relevant för PV, b) går ej att söka ut automatiskt utan koppling mellan sjukhusens och primärvårdens journaler. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17790/bilaga_2_indikat orer.pdf Griffin S, Kinmonth AL. Diabetes care: the effectiveness of systems for routine surveillance for people with diabetes. Cochrane Database Syst Rev, 2000 Renders CM, Valk GD, Griffin S, Wagner EH, Eijk JT, Assendelft WJ. Interventions to improve the management of diabetes mellitus in primary care, outpatient and community settings. Cochrane Database Syst Rev 2001(1):CD001481 Uppföljningsbesök förpatienter med TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning Andel patienter med diagnos TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning som varit på uppföljningsbesök hos läkare/sjuksköterska/annan Täljare: Antal patienter med diagnos TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning med besök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 18 månaderna Nämnare: Antal listade patienter med diagnos TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning senaste 5 åren minus senaste 18 mån, dvs 18-60 månader bakåt Redovisas för läkarbesök resp samtliga PatientID, diagnos TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning enl specifikation, ålder, kön, läkarbesök senaste 18 månaderna Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar. Egen Adherence to long-term therapies: evidence for action. World Health Organization 2003 Wagner EH, Improving Chronic Illness Care: Translating Evidence Into Action. Health Aff November 2001 vol. 20 no. 6 64-78

19 Ischemisk hjärtsjukdom Prevalens av ischemisk hjärtsjukdom Andel av listade med diagnos ischemisk hjärtsjukdom Täljare: Antal personer med diagnos ischemisk hjärtsjukdom enl specifikation Nämnare: Samtliga listade patienter Redovisas i åldersgrupper Patient ID, Ålder, Kön, Diagnos ischemisk hjärtsjukdom Avsaknad av diagnos Behandling med betablockerare Andel patienter med kranskärlssjukdom som får behandling med betablockerare Långtidsbehandling med betablockare vid hjärtinfarkt minskar risken för reinfarkt och död (evidensstyrka 1) Täljare: antal listade med diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation) och behandling med betablockerare (se specifikation) Nämnare: Antal listade patienter med diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation) PatientID, ålder, kön diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation), Läkemedel (se specifikation)

20 Bristfällig dokumentation. Brister i uttagsrutinen. Brister i begreppsbenämningar NPR Vetenskapligt underlag kranskärlssjukdom 2008 (Nationella riktlinjer Hjärtsjukvård 2008/2011)http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-hjartsjukvard- 2008-vetenskapligtunderlag-kranskarlssjukdom.pdf Behandling med statin Andel patienter med kranskärlssjukdom som får behandling med statin. Nyttan av kolesterolsänkning med statinmedicinering som sekundärprevention vid kranskärlssjukdom är väldokumenterad (evidensstyrka 1) Täljare: antal listade med diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation) och behandling med statiner (se specifikation) Nämnare: Antal listade patienter med diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation) PatientID, ålder, kön diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation), Läkemedel (se specifikation) Bristfällig dokumentation. Brister i uttagsrutinen. Brister i begreppsbenämningar NPR Vetenskapligt underlag kranskärlssjukdom 2008 (Nationella riktlinjer Hjärtsjukvård 2008/2011)http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-hjartsjukvard- 2008-vetenskapligtunderlag-kranskarlssjukdom.pdf) Behandling med ASA eller antikoagulantia Andel patienter med kranskärlssjukdom som får behandling med ASA (eller antikoagulantia)

21 Behandling med ASA i doser 75-150 mg/dag vid hjärtinfarkt minskar risken för hjärtinfarkt eller död på såväl kort som lång sikt (evidensstyrka 1). Långtidsbehandling med warfarin med målnivå för INR >2,8 minskar förekomsten av död, hjärtinfarkt eller stroke, men ökar förekomsten av allvarliga blödningar (evidensstyrka 2). Klopidrogel har en likvärdig effekt som ASA för patienter med en etablerad arteriosclerotisk kranskärlssjukdom och inte tolererar ASA (gott vetenskapligt underlag). Täljare: antal listade med diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation) och behandling med ASA eller antikoagulantia (se specifikation) Nämnare: Antal listade patienter med diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation) PatientID, ålder, kön diagnos ischemisk hjärtsjukdom (se specifikation), Läkemedel (se specifikation) Bristfällig dokumentation. Brister i uttagsrutinen. Brister i begreppsbenämningar NPR Vetenskapligt underlag kranskärlssjukdom 2008 (Nationella riktlinjer Hjärtsjukvård 2008/2011)http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-hjartsjukvard- 2008-vetenskapligtunderlag-kranskarlssjukdom.pdf Uppföljningsbesök förpatienter med ischemisk hjärtsjukdom Andel patienter med diagnos ischemisk hjärtsjukdom som varit på uppföljningsbesök hos läkare/sjuksköterska/annan Täljare: Antal patienter med diagnos ischemisk hjärtsjukdom med besök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 18 månaderna Nämnare: Antal listade patienter med diagnos ischemisk hjärtsjukdom senaste 5 åren exklusive senaste 18 mån, dvs 18-60 månader bakåt. Redovisas för läkarbesök resp samtliga

22 PatientID, diagnos ischemisk hjärtsjukdom, ålder, kön, besök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 15 månaderna Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar. Egen Adherence to long-term therapies: evidence for action. World Health Organization 2003 Wagner EH, Improving Chronic Illness Care: Translating Evidence Into Action. Health Aff November 2001 vol. 20 no. 6 64-78

23 Hjärtsvikt Prevalens av diagnos hjärtsvikt Andel listade patienter med diagnos hjärtsvikt Eftersom hjärtsvikt är ett syndrom med stor påverkan av livskvalitet och överlevnad, och därtill i stor utsträckning förbättras av medicinsk behandling är det viktigt att tidigt identifiera patienter med hjärtsvikt Täljare: Antal listade patienter med diagnosen hjärtsvikt Nämnare: Antal listade i olika åldersgrupper Antal listade. Antal med diagnoser enl specifikation På orter där en stor del av öppenvården sköts av andra aktörer än primärvård kan det vara svårt att uppskatta diagnosticerad prevalens PV-kvalitet 1. State of the art - Hjärtsvikt. In. 1.0 ed: Socialstyrelsen/Medicinsk fackdatabas MARS; 1998. http://www.sos.se/mars/sta033/sta033.htm.2. Task Force for the Diagnosis and Treatment of Chronic Heart Failure, European Society of Cardiology. Guidelines for the diagnosis and treatment of chronic heart failure. Europ Heart J 2001;22:1527-60 Övrigt: Om vårdcentralen har en befolkningssammansättning som motsvarar riksgenomsnittet är prevalensen cirka 2%. I den avgränsade åldersgruppen 70-79 år är prevalensen 9,7%, och torde vara likartad för åldersgruppen 65-84 år; i vart fall bör 50% av patienterna vara kända i primärvården, varför en prevalens av 5% i den aktuella åldersgruppen i primärvården är rimlig. Behandling med betablockerare vid hjärtsvikt Andel listade patienter med hjärtsvikt som får behandling med betablockerare Betablockerare är en viktig behandling som påverkar mortalitet, morbiditet och symtom hos patienter med hjärtsvikt

24 Täljare: Antal listade patienter med diagnosen hjärtsvikt och behandling med betablockad Nämnare: Antal listade patienter med diagnosen hjärtsvikt Pat ID, diagnosen hjärtsvikt enl specifikation, ATC-koder enl specifikation Förskrivning utanför journalsystemet Indikatorn identisk eller förändrad: Andra register: Kommentarer: SoS indikator 6.3: Andel patienter med hjärtsvikt som får behandling med betablockerare Identisk RiksSvikt använder samma indikator Både ACE- eller RAS-hämmare och betablockerare har en väldokumenterad effekt vid hjärtsvikt Från Pvkvalitet: Patienter med ischemisk hjärtsjukdom och lindrig svikt bör ha betablockad i ordinarie doser. Vid svår svikt och lågt blodtryck kan betablockad prövas i låg initialdos som sedan långsamt ökas [3,4] 3.Hjärtsvikt http://www.fass.se/lif/lakarbok/artikel.jsp?articleid=5587 Behandling med ACE-hämmare eller ARB (RAS-hämmare) vid hjärtsvikt Andel listade patienter hjärtsvikt som får behandling med RAAS-hämmare Behandling av patienter med hjärtsvikt med ACE- eller RAS-hämmare är en viktig behandling som påverkar mortalitet, morbiditet och symtom. Täljare: Antal listade patienter med diagnosen hjärtsvikt och behandling med ACEeller RAS-hämmare Nämnare: Antal listade patienter med diagnosen hjärtsvikt

25 Pat ID, diagnosen hjärtsvikt enl specifikation, ATC-koder enl specifikation Förskrivning utanför journalsystemet Indikatorn identisk eller förändrad: SoS Indikator 6.2: Andel patienter med hjärtsvikt som får behandling med ACE- eller RAS-hämmare Ingen uppdelning i olika typer av RAS-hämmare Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008/2011, Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/laddaner20082011 Zarrinkoub R, Wettermark B, Wändell P, Mejhert M, Szulkin R, Ljunggren G, Kahan T. The epidemiology of heart failure, based on data for 2.1 million inhabitants in Sweden. Eur J Heart Failure 2013;15:995-1002. Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation Information från Läkemedelsverket 1:2006 Andra register: Status: Kommentarer: RiksSvikt använder samma indikator Klar Både ACE- eller RAS-hämmare och betablockerare har en väldokumenterad effekt vid hjärtsvikt Från Pvkvalitet: Alla med kronisk hjärtsvikt bör ha ACE-hämmare om ej kontraindikationer finns. Angiotensin II receptor blockerare bör användas om pat. inte tål ACE-hämmare pga biverkningar (hosta) [4] Uppföljningsbesök för patienter med hjärtsvikt Andel patienter med diagnos hjärtsvikt som varit på uppföljningsbesök hos uppföljningsbesök hos läkare/sjuksköterska/annan Täljare: Antal patienter med diagnos hjärtsvikt med uppföljningsbesök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 18 månaderna minus senaste 18 mån, dvs 18-60 månader bakåt Nämnare: Antal listade patienter med diagnos hjärtsvikt senaste 5 åren Redovisas för läkarbesök resp samtliga PatientID, diagnos hjärtsvikt, ålder, kön, besök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 18 månaderna Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar Egen

26 Adherence to long-term therapies: evidence for action. World Health Organization 2003 Wagner EH, Improving Chronic Illness Care: Translating Evidence Into Action. Health Aff November 2001 vol. 20 no. 6 64-78 Kommentarer: Adherence to long-term therapies: evidence for action. World Health Organization 2003 Wagner EH, Improving Chronic Illness Care: Translating Evidence Into Action. Health Aff November 2001 vol. 20 no. 6 64-78

27 Kontinuitet Kontinuitetsindex för patienter med kronisk somatisk sjukdom Kontinuitetsindex för a) läkarbesök samt för b) alla besök oavsett yrkeskategori för patienter med kronisk somatisk sjukdom enl diagnosgrupperna nedan under tidsperiod enl nedan Kontinuitet är en viktig kvalitet i vården, se inledningstexten Se beräkning av kontinuitetsindex i specifikation Tidsperiod: För Ischemisk hjärtsjukdom, Hjärtsvikt, Stroke/TIA, Förmaksflimmer, Diabetes, KOL, Osteoporos, Demens, Artros: De senaste 18 månaderna För Bensår: De senaste 3 månaderna Redovisning: På följande nivåer nationell, vårdgivare, vårdenhet, läkaresköterskenivå, kön och åldersgrupper, a) läkarbesök b) besök oberoende yrkeskategori, Diagnoser: någon av de kroniska somatiska diagnoserna som definieras ovan Avsaknad av diagnos Indikatorn identisk eller förändrad: NPR Egen indikator Högre kontinuitet medför färre sjukhusinläggningar, lägre vårdkostnader. Dreiher J et al. The association between continuity of care in the community and health outcomes outcomes: a population-based study. Israel Journal of Health Policy Research 2012;1:21 Kontinuitetsindex för patienter med psykiskt relaterade sjukdomstillstånd Kontinuitetsindex för a) läkarbesök samt för b) alla besök oavsett yrkeskategori för patienter med psykisk sjukdom (Depression/ PTSD diagnoser enl specifikationen) under tidsperiod enl nedan. Patienter med psykisk sjukdom har god nytta av kontinuitet i vården. De kan, beroende på sjukdomstillstånd, behöva träffa flera olika personalgrupper som t ex läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska.

28 Se beräkning av kontinuitetsindex i specifikation Tidsperiod: De senaste 18 månaderna Indikatorn identisk eller förändrad: a) läkarbesök b) besök oberoende yrkeskategori. Diagnoser: Depression/ PTSD diagnoser som definieras i specifikationen Avsaknad av diagnos NPR Egen indikator Bättre kontinuitet medför bättre behandling och uppföljing av patienter med depression. Solberg LI, Crain AL, Sperl-Hillen JM, Hroscikoski MC, Engebretson KI and O Connor PJ. Effect of improved primary care access on quality of depression care. Annals of Family Medicine 2006;4:69 74. Kontinuitetsindex för patienter med samsjuklighet Kontinuitetsindex för a) läkarbesök samt för b) alla besök oavsett yrkeskategori för patienter med 2, 3, 4, 5 kroniska sjukdomar enl diagnosgrupperna (somatiska och depression/ptst) ovan under de senaste 18 månaderna. Patienter med multimorbiditet är de största vårdkonsumenterna och har stor risk för polyfarmaci och brister i informationsflödet. Se beräkning av kontinuitetsindex i specifikation Tidsperiod: De senaste 18 månaderna Redovisning: På följande nivåer nationell, vårdgivare, vårdenhet, läkaresköterskenivå, kön och åldersgrupper, a) läkarbesök b) besök oberoende yrkeskategori Diagnoser: de kroniska diagnoserna som definieras ovan Avsaknad av diagnos Indikatorn identisk eller förändrad: NPR Egen indikator

29 För multisjuka är kontinuitet särskilt viktigt och det gäller då för hela "vårdlaget" Chan CL, You HJ, Huang HT, Ting HW: Using an integrated COC index and multilevel measurements to verify the care outcome of patients with multiple chronic conditions. BMC Health Serv Res 2012, 12:405.; Björkelund C, Maun A et al. Impact of continuity on quality of primary care: from the perspective of citizens preferences and multimorbidity position paper of the European Forum for Primary Care. Quality in Primary Care 2013;21:193 204;

30 Diabetes Prevalens diagnos diabetes Andel listade patienter med diagnos diabetes Eftersom diabetes är en sjukdom med stor påverkan av livskvalitet och överlevnad, och därtill i stor utsträckning förbättras av medicinsk behandling är det viktigt att tidigt identifiera patienter med diabetes Täljare: Antal listade patienter med diagnosen diabetes Nämnare: Antal listade Redovisas i åldersgrupper (10-årsintervall) På orter där en stor del av öppenvården sköts av andra aktörer än primärvården påverkar detta prevalensen Andel diabetespatienter med uppnådd målnivå för HbA1c Andel patienter med diagnos diabetes med HbA1c under angiven målnivå vid senaste mätning under de senaste 18 månaderna God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer. Högt HbA1c medför kraftigt ökad risk för diabeteskomplikationer. (Nationella riktlinjer diabetesvård 2014, indikatorbilaga) Täljare: Antal patienter med uppmätt HbA1c-värde HbA1c < 52, mellan 52 och 70, resp HbA1c > 70 mmol/mol under förgående 18 månader Nämnare: Antal patienter med diagnos diabetes under förgående 18 månaderna

31 Redovisning: Kontinuerligt redovisning av angiven målnivå på nationell och vårdgivarnivå, kön och åldersgrupper (10-årsintervaller). Ska också kunna redovisas också i relation till diabetesduration (antal år) Patient ID, Ålder, Kön, HbA1c, diabetesduration (antal år) Avsaknad av diagnos, patienten där enheten ej har behandlingsansvar, olika mätmetoder för HbA1c Indikatorn identisk eller förändrad: modifierat SoS indikator B1 och B2 modifierat :(18 mån intervall istället för 12 mån intervall) SoS Typ 1- och typ 2-diabetes redovisas separat, men det går inte att skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2 i denna sammanställningen. Tidigare stickprov visade många felsatta diagnoser E10 som skulle vara E11. Dock flesta DM i PV är typ 2. http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/nr-diabetes-indikatorbilagapreliminar-2014.pdf Andra register: Kommentarer: Samarbete med diabetesregister planeras Debutår finns som bakgrundsvariabel Andel diabetespatienter med uppnådd målnivå för blodtryck Andel diabetespatienter som uppnått angiven blodtrycksnivå vid senaste mätning under de senaste 18 månaderna God blodtryckskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer i små blodkärl (mikroangiopati i ögon och njurar) och hjärtkärlsjukdom. (Nationella riktlinjer diabetesvård 2014, indikatorbilaga) Täljare: Antal patienter med uppmätt blodtryck 140/85mm/Hg, 150/90 mm/hg Nämnare: Antal patienter med diagnos diabetes under förgående 18 månaderna

32 Redovisning: Kontinuerligt redovisning av angiven målnivå på nationell och vårdgivarnivå, kön och åldersgrupper (10-årsintervaller). Ska också kunna redovisas också i relation till diabetesdiabetesduration (antal år) Patient ID, Ålder, Kön, blodtryck, diabetesduration (antal år) Mätmetodfel, Nationell standard för blodtrycksmätning saknas. Senaste värdet kan var en outlier jämfört med genomsnittligt blodtryck under senaste 15 mån period Indikatorn identisk eller förändrad: modifierat SoS indikator B3 modifierat :18 mån intervall istället för 12 mån intervall SoS Typ 1- och typ 2-diabetes redovisas separat, men det går inte att skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2 i denna sammanställningen. Tidigare stickprov visade många felsatta diagnoser E10 som skulle vara E11. Dock flesta DM i PV är typ 2. http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/nr-diabetes-indikatorbilagapreliminar-2014.pdf Kommentarer: Anpassas till NDR och NR Andel diabetespatienter som behandlas med statiner Andel diabetespatienter som behandlas med statiner under de senaste 18 månaderna Behandling med statiner hos personer med diabetes minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som står för merparten av den ökade sjukligheten och dödligheten vid både typ 1- och typ 2-diabetes. (Nationella riktlinjer diabetesvård 2014, indikatorbilaga) Täljare: Antal patienter med diabetesdiagnos som behandlas med statiner Nämnare: Antal personer med diagnos diabetes under de förgående 18 månaderna När så blir möjligt, enl SoS: A. Antal personer med diabetes med > 15 års diabetesduration och en eller flera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. B. Antal personer med diabetes med hög risk för hjärt-kärlsjukdom enligt Nationella diabetesregistrets riskskattningsmodell. C. Antal personer med diabetes med mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom enligt Nationella diabetes-registrets riskskattningsmodell.

33 Redovisning: Kontinuerligt redovisning av angiven målnivå på nationell och vårdgivarnivå, kön och åldersgrupper (10-årsintervaller), formel fr NDR, se nedan Patient ID, Ålder, Kön, diabetesduration (antal år) HbA1c, Syst BT, Tot Kolesterol, HDL, Rökning (ja/nej), tidigare kardiovaskulär sjd (ja/nej) Statiner (se specifikation), ev flera riskfaktorer enl A ovan Mätmetodfel, Indikatorn identisk eller förändrad: modifierat SoS indikator B4 modifierat :18 mån intervall istället för 12 mån intervall. SoS Typ 1- och typ 2-diabetes redovisas separat, men det går inte att skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2 i denna sammanställning. Tidigare stickprov visade många felsatta diagnoser E10 som skulle vara E11. I NDR används olika formler för riskskatting vid typ 1 och 2. Dock flesta DM i PV är typ 2, varför endast denna formel används i NPK. Andra register: Kommentarer: http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/nr-diabetes-indikatorbilagapreliminar-2014.pdf NDR vill ha total kolesterol, HDL trigycerider Alla måste lägga till år för diabetesdebut i journalerna Riskfaktorer: Vilka riskfaktorer/gränsvärden för dessa? Uppföljningsbesök för patienter med diabetes Andel patienter med diagnos diabetes som varit på besök hos läkare/sjuksköterska/annan Täljare: Antal patienter med diagnos diabetes med besök hos läkare/sjuksköterska/annan senaste 18 månaderna Nämnare: Antal listade patienter med diagnos diabetes senaste 5 åren Redovisas per personalgrupp PatientID, diagnos hjärtsvikt, ålder, kön, läkarbesök senaste 15 månaderna

34 Avsaknad av diagnos, enheten saknar behandlingsansvar. Egen Adherence to long-term therapies: evidence for action. World Health Organization 2003 Wagner EH, Improving Chronic Illness Care: Translating Evidence Into Action. Health Aff November 2001 vol. 20 no. 6 64-78 Griffin S, Kinmonth AL. Diabetes care: the effectiveness of systems for routine surveillance for people with diabetes. Cochrane Database Syst Rev, 2000 Renders CM, Valk GD, Griffin S, Wagner EH, Eijk JT, Assendelft WJ. Interventions to improve the management of diabetes mellitus in primary care, outpatient and community settings. Cochrane Database Syst Rev 2001(1):CD001481

35 KOL Prevalens KOL Andel av listad befolkning med diagnos KOL Beskrivning och KOL är en mycket vanligt förekommande sjukdom bland patienter i primärvården, men det finns en betydande underdiagnostik. Beroende på vilka patienter du har på din lista så bör du ha ca 5-10 % med KOL bland dina patienter [1, 2] Täljare: Antal patienter med diagnos KOL Nämnare: Antal listade Redovisas i åldersgrupper PatientID, diagnos KOL, ålder, kön. Listade personer Avsaknad av diagnos pvkvalitet, http://www.pvkvalitet.se/ 1. Halbert RJ, Isonaka S, George D, Iqbal A. Interpreting COPD prevalence estimates. What is the true burden of disease? Chest. 2003;123:1684-92. 2. Celli B, Halbert RJ, Isonaka S, Schau B. Population impact of different definitions of airway obstruction. Eur Respir J. 2003;22:268-73 Regelbundna återbesök för patienter med KOL med underhållsbehandling Andel patienter med KOL som har underhållsbehandling (antikolinergika R03BB),som fått besök hos läkare eller sjuksköterska senaste 18 mån

36 Beskrivning och Vid KOL hos rökare med underhållsbehandling ger återbesök en gång per år patienten ökad möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom som leder till minskade symtom och färre exacerbationer. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv Täljare: Antal patienter med diagnos KOL enl specifikation som som har underhållsbehandling (antikolinergika enl specifikation) och som fått besök hos läkare eller sjuksköterska senaste 18 mån Nämnare:Antal patienter med diagnos KOL som som har underhållsbehandling (antikolinergika se specifikation) Redovisas i åldersgrupper och efter om besöket varit hos läkare/sjuksköterska/annan Indikatorn identisk eller förändrad: Läkemedelsregister PatientID, diagnos KOL, antikolinergika R03BB, ålder, kön En felkälla är att KOL-diagnos också kan sättas vid andra besök än systematiska uppföljningsbesök. Komorbiditeten vid KOL är stor. (ex upp mot 50% har hypertoni, 30% hjärtsvikt, 18% diabetes, ca 10 % har haft stroke). Så vanligtvis görs kontrollen av patientens KOL-sjukdom samtidigt med uppföljning av övriga sjukdomar. För att uppföljningsbesök till astma/kol- sjuksköterska ska kunna följas upp behöver det diagnossättas och det görs inte alltid idag. Ett alternativ vore att besökskontakten specificeras som astma/kol- sjuksköterska, vilket inte görs idag, utan det registreras som sjuksköterskebesök. Modifierad efter SoS uppföljning av riktlinjer för astma KOL, indikator 4.9 Ursprunglig: Andel personer med KOL med underhållsbehandling som har fått göra återbesök en gång per år där deras symtom och graden av fysisk aktivitet har bedömts, procent Nationella riktlinjer för astma och KOL Regelbundna återbesök efter exacerbation Andel patienter med KOL som senaste 36-18 mån fått diagnos Exacerbation och därefter (18-0 mån) varit på besök med diagnos KOL (vid 1 resp 2 eller fler tillfällen) Beskrivning och Mäter att patienter med KOL-exacerbation får återbesök. Vid KOL med exacerbationer innebär återbesök minst två gånger per år att patienten får en ökad möjlighet till optimal behandling för sin sjukdom, vilket leder till minskade symtom och färre försämringsskov.

37 Täljare: Antal patienter med diagnos KOL som senaste 36-18 mån fått diagnos Exacerbation och därefter vid besök (18-0 mån) fått diagnos KOL Nämnare: Antal patienter med diagnos KOL som senaste 36-18 mån fått diagnos Exacerbation Redovisas i åldersgrupper och efter om besöket varit hos läkare/sjuksköterska/annan PatientID, diagnos KOL, diagnos exacerbation, ålder, kön Patienter kan söka sjukhus för exacerbation även om de normalt sköts av PV. Enstaka uppföljningsbesök kan också göras på sjukhus. En felkälla är att KOL-diagnos också kan sättas vid andra besök än systematiska uppföljningsbesök. Komorbiditeten vid KOL är stor (ex upp mot 50% har hypertoni, 30% hjärtsvikt, 18% diabetes, ca 10 % har haft stroke). Så vanligtvis görs kontrollen av patientens KOL-sjukdom samtidigt med uppföljning av övriga sjukdomar. För att uppföljningsbesök till astma/kol- sjuksköterska ska kunna följas upp behöver det diagnossättas och det görs inte alltid idag. Ett alternativ vore att besökskontakten specificeras som astma/kol- sjuksköterska, vilket inte görs idag, utan det registreras som sjuksköterskebesök. Indikatorn identisk eller förändrad: Modifierad efter SoS uppföljning av riktlinjer för astma KOL, indikator 4.8 Ursprunglig: Andel personer med KOL, med exacerbationer som finns registrerade i Luftvägsregistret och som har fått göra återbesök minst två gånger per år där deras symtom och graden av fysisk aktivitet har bedömts, procent Nationella riktlinjer för astma och KOL Återbesök inom 6 veckor efter exacerbation Andel patienter som senaste 18 mån fått diagnos Exacerbation och därefter inom 6 v varit på besök med diagnos KOL Beskrivning och Vid KOL med akut exacerbation innebär återbesök inom sex veckor att patienten får ökad möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom, vilket leder till minskade symtom och färre försämringsskov Täljare: Antal patienter som senaste 18 mån fått diagnos Exacerbation och därefter vid besök inom 6 v fått diagnos KOL

38 Nämnare: Antal patienter som senaste 18 mån fått diagnos Exacerbation Redovisas i åldersgrupper och efter om besöket varit hos läkare/sjuksköterska/annan PatientID, diagnos KOL, diagnos exacerbation (se specifikationer) ålder, kön Patienter kan söka sjukhus för exacerbation även om de normalt sköts av PV. Enstaka uppföljningsbesök kan också göras på sjukhus. En felkälla är att KOL-diagnos också kan sättas vid andra besök än systematiska uppföljningsbesök. Komorbiditeten vid KOL är stor(ex upp mot 50% har hypertoni, 30% hjärtsvikt, 18% diabetes, ca 10 % har haft stroke). Så vanligtvis görs kontrollen av patientens KOL-sjukdom samtidigt med uppföljning av övriga sjukdomar. För att uppföljningsbesök till astma/kol- sjuksköterska ska kunna följas upp behöver det diagnossättas och det görs inte alltid idag. Ett alternativ vore att besökskontakten specificeras som astma/kol- sjuksköterska, vilket inte görs idag, utan det registreras som sjuksköterskebesök. Indikatorn identisk eller förändrad: Modifierad efter SoS uppföljning av riktlinjer för astma KOL, indikator 4.17 Ursprunglig: Andel personer som har KOL med akut exacerbation som fått göra återbesök inom sex veckor där deras symtom och fysiska aktivitet har bedömts, procent. Nationella riktlinjer för astma och KOL