ÅRSBUDGET 2006 och FLERÅRSPLAN 07-08 2006 är hundens år K:\EKON\Budarb06\Budgetdok BB försl 050530\Förstasida BB budget 2006.doc
Budget 2006/flerårsplan 2007-2008 Innehållsförteckning Sid Sammandrag... 1 Kommunmål...2 God ekonomisk hushållning...14 Direktiv till förvaltningarna.15 Särskilda uppdrag och kommunfullmäktiges beslut.. 16 Planeringsförutsättningar budgetöverväganden...17 Ekonomisk översikt... 26 Resultatbudget... 27 Finansieringsbudget... 28 Balansbudget... 29 Kommunstyrelse/kommunledningsförvaltning... 30 Kommunstyrelse/teknisk förvaltning... 32 Kultur- och fritidsnämnd... 34 Barn- och utbildningsnämnd... 36 Socialnämnd... 39 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd...41 Budgetregler... 43 k:\ekon\budarb06\budgetdok bb försl 050530\innehållsförteckning.doc
I KORTHET Befolkning Kommunen räknar med en befolkningstillväxt om 60 invånare per år under planperioden Kommunalskatten Utdebiteringen i Flens kommun blir oförändrad år 2006, 21:38/skattekrona. Resultatet För 2006 budgeteras resultat om + 6 442 tkr. För att nå detta resultat krävs att hittills beslutade åtgärder verkställs med de belopp och enligt den tidplan som redovisats. Budgetläget 2006 ser något mera positivt ut än föregående år. För att uppnå ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning krävs en fortsatt hög budgetdisciplin under planperioden. Åtgärder under planperioden Kommunstyrelsen beslutade i februari 2005 att tillskjuta 15,1 Mkr för att förstärka nämndernas budgetar under perioden 2005-2008 enl följande fördelning, Socialnämnden 1 Mkr, Barn och utbildningsnämnden 9,2 Mkr, Kommunstyrelse/Teknisk förvaltning 4,7 Mkr samt Kultur och fritidsnämnden 0,2 Mkr. Skola och barnomsorg Förskolan har tillförts 3,1 Mkr för personalförstärkningar. Tidigare beslutade strukturella besparingar under 2006, 3 Mkr, har skjutits upp till 2007. Äldre- och handikappomsorg Socialnämnden har tillförts medel för förstärkt hemtjänst, nattpatrull mm 3 Mkr 2006 och 2007. Investeringar Efter några år med en måttlig investeringstakt kommer kommunen att öka anslagen för investeringar främst för att åstadkomma områden för bostäder. Malmakvarnsområdet i Malmköping beräknas stå klart för försäljning av de första tomterna hösten 2006. År 2007 ska ett nytt exploateringsområde påbörjas. I budget 2006 har ca 20 Mkr avsatts för exploatering. Där utöver har medel avsatts för renovering av bl a reningsverk Flen, vattenreservoar Malmköping och Va-ledningar. De totala investeringarna uppgår till 68,7 Mkr år 2006 och 65,3 Mkr 2007 och 68,6 Mkr 2008. Under planperioden finns en investeringsreserv om 5 Mkr årligen. Investeringstakten kommer att innebära behov av nyupplåning. 1
År 2010 är vi 18.000 invånare i Flens kommun! Flens kommun har idag knappt 16.600 invånare. På cirka 25 år har vi tappat i runda tal 1.600 invånare. Som mest uppgick antalet invånare till knappt 19.000 personer under 60-talet. Kommunen har alltså en infrastruktur och teknisk försörjning som gott och väl klarar en befolkningsökning till 18.000 invånare utan att det för kommunen medför några större kostnadsökningar. En ökad befolkning ger kommunen ökade skatteintäkter och större förmåga att slå vakt om kvalitet i verksamheten och bredd i serviceutbudet. Genom den relativt låga andelen boende i kommunhuvudorten, den höga andelen boende på ren landsbygd och ett stort antal tätorter har Flens kommun en ovanligt kostsam kommunstruktur. Genom att öka befolkningen får kommunen ökade möjligheter att ge medborgarna god kommunal service oavsett var i kommunen man bor. Kommunen behöver också ett starkare befolkningsunderlag för att långsiktigt ha bärkraft och underlag som egen kommun. Ytterligare en positiv effekt av befolkningsökning ligger sannolikt på attitydplanet. Våra kommuninvånare blir förmodligen mer stolta över sin bygd om man märker att fler aktivt väljer att bosätta sig här och om man är en del av en tillväxtregion. Den negativa befolkningsutvecklingen är på intet sätt unik sett i ett nationellt perspektiv, men Flensbygden har genom sitt utmärkta läge och den livskvalitet som kan erbjudas här en utvecklingspotential många har anledning att avundas oss. Här, en knapp timme från Stockholm C, finns plats för alla som väljer att lämna en överhettad storstadsregion. Kommunen skall arbeta aktivt för att fördjupa och bredda samverkan med andra kommuner och landstinget. Målet om 18.000 invånare skall uppnås genom att målen 1 6 uppfylls. Detta har uppnåtts Under åren 1998-2001 har befolkningen minskat med ca 500 personer. Denna minskning har under åren 2002 till 2004 förbytts till en befolkningsökning om ca 100 personer. 2
Starkare varumärke! Flens kommun är ett varumärke som i nuläget inte speglar de rika möjligheter till attraktivt boende som erbjuds i den variationsrika landsbygd som är vårt främsta kännemärke. Vi måste därför blir bättre på att framhålla kommunens karaktär med mångfald av särpräglade mindre orter med olika kvalitéer. Våra mål Varumärket Flens kommun skall göras känt och ge betraktaren direkta associationer till de kvaliteter kommunen vill förmedla och de kvaliteter kommunens invånare är stolta över. Hur når vi dit? Flens kommun skall aktivt marknadsföras som en trygg och säker storstadsnära kommun med hög livskvalitet på ett bekvämt avstånd från Stockholm och ett flertal andra större orter. Vårt kännemärke skall bli rika möjligheter till attraktivt boende i kulturlandskapet eller i orter med särprägel och skiftande karaktär. Det korta avståndet i tid och de goda möjligheterna till pendling med tåg för att nå arbete och studier måste tydliggöras. 3
Nöjdare kommuninvånare! Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas bör vi ha en levande dialog mellan kommunen och dess invånare. Kommunen bör fortlöpande skaffa sig kunskap om vad invånarna tycker om att leva och bo i Flens kommun, vad som är viktigt och hur de upplever den service kommunen erbjuder. Våra mål År 2006 skall kommunens förvaltningar arbeta med någon sorts kvalitetssäkring och någon form av brukarenkäter. Attitydundersökningarna bland kommuninvånarna och inom den kommunala organisationen skall visa på en ständig förbättring. För främjande av en ökad lokal demokrati ska attitydundersökningarna påvisa en ständigt ökande kunskap om den kommunala verksamheten såväl inom organisationen som hos allmänheten. Den offentliga miljön i centralorten och i kommunen i övrigt ska vara vårdad. Våra kommunanställda och kommuninvånare skall känna stolthet över kommunen och på så sätt vara ambassadörer för vår bygd. Det skall vara tryggt att växa upp och åldras i kommunen. Hur når vi dit? Genom att förbättra vår självbild och stärka vårt självförtroende samt skapa en större delaktighet i utvecklingen av kommunen skapar vi ett öppet och positivt klimat. Varje kommuninvånare måste våga och vilja visa vad kommunen har att erbjuda. Den bästa ambassadören för vår kommun är en stolt och positiv kommuninvånare. Det ställer stora krav på oss som kommun. 4
Sedan hösten 2001 gör vi återkommande attitydundersökningar som speglar hur nöjda kommuninvånarna är med att bo och leva i Flen. Undersökningen ska omfatta frågor om trivsel, service, miljö, trygghet och annat som är viktigt för en god livskvalitet. Arbeta med kvalitetssäkring i samtliga kommunala verksamheter. Arbeta med brukarenkäter för att få kunskap om hur den som använder sig av en viss kommunal service upplever den. Arbeta med återkommande attitydundersökningar inom den kommunala organisationen. Regelbundet göra inflyttningsenkäter, pendlingsstudier och andra angelägna smalare undersökningar för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Initiera och genomföra en enkät bland dem som flyttar från kommunen. Såväl den interna som den externa informationen ska prioriteras och förbättras. Kommuninvånare och medarbetare i den kommunala organisationen ska snabbt få kunskap om de beslut som fattas och hur verksamheterna utvecklas. Stadsmiljön i Flen skall förbättras kontinuerligt. Genom att stärka centralorten Flen skapas förutsättningar för utveckling och service i kommunens övriga orter och på landsbygden. Genom att lyfta fram och förstärka respektive orts kvaliteter och särprägel görs samtliga orter mer attraktiva och lockar till inflyttning. Genom att arbeta aktivt med frågor som rör invånarnas faktiska och upplevda trygghet och säkerhet blir kommunen attraktivare. Den enskilde som behöver särskilda insatser skall kunna känna tillit och förtroende och insatserna skall vara av god kvalitet och kännetecknas av ett värdigt bemötande. Detta har uppnåtts Brukarundersökningar i avsikt att kartlägga användarnas syn på den kommunala servicen görs på de flesta förvaltningarna. En attitydundersökning har genomförts år 2000 och 2003 bland samtlig tillsvidareanställd personal inom kommunen. Utfallet 2003 visar en förbättring på 9 av 12 områden. Inflyttningsenkäter samt boende/livsmiljö enkäter genomförs årligen sedan år 2000. Undersökningarna genomförs ca ett halvt år efter inflyttning. För närvarande pågår ett arbete med att införa klagomålshantering i samtliga kommunala verksamheter. Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem införs under 2005 vilket ökar förtroendevaldas, allmänhetens och medias insyn i den kommunala verksamheten. 5
Fler attraktiva boendealternativ! Flens kommun ska bli bättre på att ta till vara och utveckla de fantastiska möjligheter som finns till ett attraktivt boende. Omvandlingen av bostadsutbudet ska fortsätta. De hyreslägenheter som inte attraherar till inflyttning och boende måste rivas eller göras mer attraktiva. Boendeutbudet ska vara varierat och ge utrymme för valfrihet. Utbudet av centralt belägna och mer exklusiva och sjönära lägenheter, radhus och småhus samt småhustomter i attraktiva och sjönära lägen på landsbygden eller stora tomter för hästgårdar måste öka. Våra mål År 2006 ska det vara balans i utbud och efterfrågan på hyreslägenheter i kommunen. Utbudet ska vara bredare och fler starka aktörer ska verka på marknaden. År 2010 ska det finnas trehundra fler villor och radhus i kommunen. Det skall finnas tillgängliga och ändamålsenliga bostäder för äldre i alla orter. Hur når vi dit? Tillsammans med andra aktörer ska vi tillskapa och utveckla attraktiva miljöer för boende. Båvenplanen och dess tillämpning skall utvärderas. Kommunens många möjligheter till sjönära boende ska utvecklas. Åren 2006 2015 ska det tillskapas 50 nya småhustomter per år med början 2006 i Malmakvarnsområdet. Ytterligare tomter ska tillskapas i attraktiva lägen i kommunens tätorter. 6
Nyproduktionen ska präglas av tillgängliga, gärna marknära bostäder. Kommunen ska söka samverkan med övriga aktörer för att stimulera ökat intresse och ökade möjligheter för byggnation av småhus eller för andra intressanta boendeprojekt. Kommunen ska ha en hög planberedskap. En ny översiktsplan tas fram till 2006. Detta har uppnåtts Kommunen har med utgångspunkt från MÅL 1 pekat ut 3 områden för bostadsexploatering under perioden 2006-2015. Kommunen har under 2003 anskaffat två markområden lämpliga för exploatering. Malmköping är en populär tätort att bygga hus i. De kommunala tomterna börjar ta slut. Arbetet med att ta fram nya tomter har pågått intensivt sedan 2004. Under 2004 har bygglov till 20 st permanenthus beviljats och förhandsbesked lämnats till 12 hus. 5 st byggolv har beviljats för fritidshus och 3 st förhandsbesked har lämnats för fritidshusbebyggelse. Detta visar att en stor potential finns i kommunen att kunna erbjuda variationsrika boendemiljöer såväl på ren landsbygd som i våra många tätorter med skiftande karaktär. 7
Höjd utbildningsnivå! Utbildning är en av de avgörande faktorerna för att öka självkänslan och för friheten att välja vägar i livet. Det är oerhört viktigt att kommunen ger möjligheter till ett livslångt lärande. Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar. Teknikutvecklingen, internationaliseringen, behovet av språkkunskaper och kraven på vidgad social kompetens ökar behovet av eftergymnasial utbildning. Satsningen på en egen gymnasieskola med hög kvalitet är ett led i att öka intresset för högre studier. Många ungdomar väljer att flytta från kommunen för att skaffa sig högre utbildning. Det kommer därför att bli än viktigare att kunna erbjuda kommuninvånarna möjlighet till löpande fortbildning och kompetensutveckling på gymnasial och eftergymnasial nivå i ett Lärcentrum på hemmaplan, via distansundervisning i hemmiljö eller via rimliga pendlingsmöjligheter till någon av de kringliggande universitetsoch högskoleorterna. Våra mål Andelen grundskole- och gymnasieelever som får behörighet för högre studier ska fortsätta att öka liksom andelen invånare som väljer att fortsätta med eftergymnasiala studier. År 2006 ska andelen invånare i Flens kommun med högskoleutbildning vara uppe på riksgenomsnittet. Utbildningsnivån ska öka även bland vuxna. Hur når vi dit? Marknadsföring av vårt eget gymnasium skall förbättras. Fortsatt prioritering och utveckling av utbildningsverksamheten i kommunen. Skolan i Flens kommun skall lägga grunden för och utveckla det livslånga lärandet. Alla elever måste tidigt få stöd och hjälp utifrån det individuella behovet. 8
Samarbete mellan kommunens vuxenutbildning, högskolan och näringslivet ska möta de vuxnas utbildningsbehov. Samarbetet mellan KomVux och ungdomsgymnasiet skall stärkas. Ökad information om betydelsen av utbildning, utbildningsmöjligheter samt vilken slags utbildad arbetskraft företagen efterfrågar. Näringslivet skall tidigt involveras i de utbildningar som planeras på Bildningscentrum Prins Wilhelm. Andelen behöriga lärare skall öka. Den moderna forskningens resultat skall få genomslag i alla typer av undervisning i vår kommun. Detta har uppnåtts Tidigare år har 26 % gått vidare till högre utbildning. För år 2003 är siffran 36 % inom 3 år efter gymnasial examen. Andelen av den vuxna befolkningen som har en eftergymnasial utbildning har ökat från 19 % till 21 %. Andelen behöriga lärare på grundskolan har ökat från 75 % till 92 % det senaste året. 9
Bättre kommunikationer! Kommunikation är av fundamental betydelse för oss människor, för våra möjligheter att mötas och för att kunna transportera varor och tjänster. Framväxten av IT tillför nya dimensioner till begreppet kommunikation. För en kommun som Flen som kan erbjuda trygghet och säkerhet, fantastiska boendemiljöer och en väl utbyggd och väl fungerande basservice, småskalighet, tillgänglighet och närhet är det av avgörande betydelse att via goda kommunikationer ha tillgång till en bredare arbetsmarknad samt ett större utbud av utbildning, kultur och nöjen. Ett rikligt och brett utbud av väl fungerande, billiga och miljövänliga kommunikationer är viktiga för oss som bor i Flens kommun. Genom kommunens insatser kommer drygt 90 % av kommuninvånarna att ha tillgång till bredbandskapacitet under 2005. Motsvarande siffra för länet är 85 %. Regionförbundet Sörmland kommer att samordna en gemensam satsning i länet i syfte att förse resterande 15 % av länsinvånarna med bredbandskapacitet under 2006. Våra Mål Det ska vara möjligt att bo i Flens kommun och på ett lättillgängligt, bekvämt sätt kunna pendla för arbete eller studier. Pendlarna ska kunna känna en trygghet i att reseutbudet består och ha så många resealternativ att man klarar varierande arbetstider och alla kommuninvånare skall ha tillgång till storstadens fritids- och kulturutbud. Vi ska fortsätta vidga regionen för arbete och studier. Genom fortsatt utveckling av bra kommunikationer till Stockholmsområdet och övriga kringliggande större städer får invånarna i Flensbygden tillgång till en vidgad arbetsmarknad och på ungefär en timma med tåg når vi sju universitet och högskolor. Hur når vi dit? Det planerade regionaltågsprojektet fullföljs. På sikt är det vår målsättning att regionaltåget också stannar i Sparreholm. 10
Busstrafiken skall tillsammans med de samhällsbetalda transporterna ses över och samordnas. Närheten till Skavsta flygplats och Oxelösunds hamn bör utnyttjas i ett strategiskt perspektiv. Kommunen skall för egen del undanröja de hinder som kan finnas mot framtida persontrafik på TGOJ-banan. Kommunen ska i alla sammanhang verka för att tågtrafiken varje timma mellan Uppsala och Norrköping via Hälleforsnäs och Flen, bibehålls och helst utvecklas ytterligare. Kommunen ska verka för att Banverket på sikt bygger planskilda korsningar vid den sk Variaövergången i Flen och i Skebokvarn. För ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, bättre tillgänglighet till butikerna samt allmän försköning av miljön är det nödvändigt att Lugna gatan-projektet prioriteras. På sikt påbörjas en utbyggnad av cykelbanor mellan kommunens orter. Detta har uppnåtts Under 2005 kommer drygt 90 % av kommunens befolkning, att ha tillgång till bredbandskapacitet. Lugna Gatan-projektet har genomförts i följande delar, Salstagatan, Sveavägen, Kungsvägen samt Hantverkargatan i Flen. Vidare har åtgärder vidtagits i Sparreholm, Malmköping, Bettna och i Hälleforsnäs. Regionaltåget Sörmlandspilen startade hösten 2003. Kommunens resandeberäkningar visar en stadig uppgång av resandet och enligt SJ pendlar 30 % fler med Sörmlandspilen än beräknat. Vi har lyckats med att utverka en utbyggnad och upprustning av riksväg 55. Under de närmaste 6 åren kommer väsentliga standardförbättringar att genomföras. 11
Detta mål har enligt KF:s beslut 16 juni 2005 56 återremitterats till kommunstyrelsen för tydliggörande och utveckling av kommunens roll och målsättningar med tillväxtstrategin. Förslag till förändrat mål ska redovisas vid KF:s sammanträde i november. Fler jobb! Flens kommun har goda utvecklingsmöjligheter genom läget mitt i länet, i utkanten av Stockholmsområdet och mellan stora övriga befolkningscentra. Läget i korsningen mellan västra stambanan och TGOJ-banan och mitt emellan de båda stora europavägsstråken mot Stockholm är attraktivt ur logistisk synpunkt. Flera företag har upptäckt det logistiskt gynnsamma läget. Vi har i kommunen företag inom områdena verkstad, elektronik, logistik och livsmedel. Men vi har också ovanligt många lantbruksföretag och företag i besöksnäringen. Det finns i kommunen en uttalad gemensam vilja till utveckling och samverkan mellan kommun och näringsliv. Våra mål År 2006 ska antalet arbetstillfällen i kommunen ha ökat med minst 250. Andelen arbetstillfällen inom tjänsteproduktionssektorn skall öka. Hur når vi dit? Samverkan mellan kommun och näringsliv ska fördjupas ytterligare och utvecklas särskilt inom utbildningsområdet. Ökad samverkan vid rekrytering, exempelvis via tandemrekrytering och gemensam marknadsföring. Kommunen ska uppmuntra företagsamhet och entreprenörsanda och på olika sätt stötta vid nyetablering, avknoppning eller utvidgning. Kommunen ska vara känd som en kommun med flera arbetsgivare inom den gemensamma sektorn. Kommunen ska uppmuntra uppbyggnad av nätverk och stötta utveckling av befintliga nätverk. Företagare ska ha raka och enkla kontaktvägar med kommunen. 12
Detta har uppnåtts Inom elektronik-, trä- och livsmedelsbranschen har sammanlagt ca 50 arbetstillfällen tillskapats. Under år 2004 har 57 nya företag etablerats i kommunen. Flera företag har och kommer att genomföra om- och tillbyggnader av sina lokaler detta ger flera arbetstillfällen. 13
God ekonomisk hushållning Lagen om god ekonomisk hushållning trädde i kraft den 1 december 2004. I budgeten 2006 och flerårsplanen 2007 2008 tillämpas den för första gången. Lagen innebär bl a att budgeten ska innehålla finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Ekonomiska mål Kommunens driftresultat skall uppgå till 10 Mkr varje år. Verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98% av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Skattesatsen bibehålls oförändrad under perioden 2006 2008. 14
Direktiv till förvaltningarna Personal Kommunen ska i rollen som arbetsgivare, verka för en jämn könsfördelning på alla nivåer och i alla verksamheter. Frisknärvaron bland kommunens anställda ska öka. Fortsätta utveckla en personalpolitik som genom gemensamma värderingar håller ihop förvaltningarna och bidrar till att kommunen upplevs och uppträder som en arbetsgivare samtidigt som den gör kommunen attraktiv som arbetsgivare och underlättar personalförsörjning. Inom ramen för kommunens långsiktiga mål för att behålla och rekrytera duktiga medarbetare ska kommunen eftersträva att erbjuda medarbetarna kompetensutveckling/utbildning samt den sysselsättningsgrad de önskar. Kommunen ska, i rollen som arbetsgivare, verka för en etnisk sammansättning som korresponderar mot samhället i stort. Demokrati Beslutsvägar ska vara tydliga och de ansvariga lätta att identifiera. Brukares inflytande i kommunens verksamheter ska öka. Åtgärder för att nå målet redovisas årligen. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige ska ha likvärdiga förutsättningar att inhämta information och fullgöra sitt politiska uppdrag. Kommunen skall prioritera arbetet med ungdomsdemokratifrågor. Integration Kommunen skall aktivt arbeta för att ge nyinflyttade invandrare en bra introduktion till samhälls- och arbetslivet. Kommunen som arbetsgivare upprättar en etnisk mångfaldsplan. 15
Särskilda uppdrag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att utarbeta ett bostadspolitiskt program. att uppdra till respektive nämnd att i internbudgetarbetet se över de resultatmål som upprättas så att dessa överensstämmer med kommunfullmäktiges mål och upprättade verksamhetsplaner. Avvikelser får hanteras i särskild ordning, det kan exempelvis bli frågan om revidering av verksamhetsplanerna. att uppdra åt kommunstyrelsen att till 2007 års budgetarbete utarbeta en modell för volymjusteringar inom grundskola och gymnasium. att uppdra till tekniska förvaltningen att utreda möjligheten och kostnaden för att införa alternativa energikällor i kommunens byggnader med syfte att ta del av Boverkets medel för bl a solenergiinvesteringar. att uppdra till BU-nämnden att undersöka intresset för inrättandet av sk skolmorfar/mormor. att uppdra till kommunstyrelsen och socialnämnden att inkomma med en ansökan till länsstyrelsen om ytterligare medel för folkhälsorådets drogförebyggande arbete. att frågan om godsmagasinets renovering återremitteras till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges beslut i övrigt att fastställa skattesatsen till oförändrat 21:38 kronor år 2006. att 50 tkr avsätts till folkhälsorådets drogförebyggande arbete. att fastställa det budgeterade resultatet för 2006 till 6.442.000 kronor. att anta föreliggande förslag till årsbudget för 2006 och flerårsplan 2007-2008 med de av kommunfullmäktige gjorda ändringar och tillägg. att för finansiering av investeringar i budget 2006 uppta nya lån med 30.000 tkr med en amorteringstid av högst 30 år fördelat som 20.000 tkr för exploateringsverksamhet, 5.000 tkr avseende Va-investeringar och 5.000 tkr för sporthall Malmköping. 16
Planeringsförutsättningar budgetöverväganden Samhällsekonomin tillväxten dämpas BNP-tillväxten i världen går in i en något lugnare fas 2005 och 2006. Detta beror främst på en mindre inbromsning i USA och Kina, något kraftigare i Japan och ett Europa som står och stampar. Tillväxten i den globala ekonomin kommer emellertid att vara fortsatt god, men exportens bidrag till tillväxten i Sverige blir svagare än år 2004. I Sverige bedöms tillväxten öka med närmare 3 procent 2005 och 2,6 procent 2006. Den inhemska efterfrågan har bra förutsättningar i form av stigande hushållsinkomster och jämförelsevis låga räntor. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tror på en ökad hushållskonsumtion och en bra ökningstakt för investeringarna. Däremot har orderingången till industrin mattats av under sista kvartalet 2004 vilket kan tyda på att industriproduktionen redan har nått sin topp. Förhoppningarna riktas nu mot att tjänstesektorn ska expandera och bidra till att arbetsmarknadsläget förbättras. För kommuner och landsting är sysselsättningsutvecklingen av central betydelse. Dessa organisationer försörjs till ca 80 % av medborgarnas förmåga att intjäna beskattningsbar inkomster. Möjligheten att skapa offentliga tjänster står alltså i direkt proportion till i vilken utsträckning svenskarna jobbar mer eller mindre. Trots den relativt starka konjunkturen är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Regeringen har deklarerat att dess huvuduppgift nu är att pressa tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen. SKL räknar i sina prognoser med en försiktig uppgång av sysselsättningen på 0,5 procent under 2005. Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare 2006 och skulle därmed skapa förutsättningar för en snabbare ökning av antalet sysselsatta. Det innebär en starkare sysselsättningsuppgång som motsvarar en ökning av knappt 1 procent år 2006. Kommunens ekonomiska planering bygger på prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat. Sveriges Kommuner och Landstings prognos våren 2005 (Cirk 2005:33): Procentuell förändring från föregående år Prognos % 2004 2005 2006 2007 2008 Ek tillväxt, BNP 3,5 2,9 2,6 2,2 1,9 Gen timlöneökn hela ekonomin 3,2 3,4 3,6 3,7 3,8 Sysselsättning timmar 1,0 0,5 0,9 0,4 0,2 Lönesum i skatteunderlagsprogn 2,6 3,9 4,5 4,1 4,0 Inflation, KPI 0,5 0,7 1,7 2,0 2,0 17
Kommunernas inkomster Skatteintäkter prognoserna lägre än tidigare Skatteunderlagets utveckling har de senaste åren hamnat på en lägre nivå än vad prognoserna först givet vid handen. De positiva slutavräkningar kommunerna fick ett antal år fram t o m 2002 förbyttes fr o m 2003 i negativa slutavräkningar. Kommunerna fordringsför kommunalskatten med regeringens fastställda uppräkningsfaktorer som grund. (Regeringen grundar sitt beslut på Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos). Både för 2004 och 2005 bedöms skatteunderlaget nu bli lägre än de fastställda uppräkningsfaktorerna vilket får till följd att återbetalning ska ske av för mycket erhållen kommunalskatt. Den negativa sysselsättningsutvecklingen är den främsta förklaringen. Olika skatteunderlagsprognoser åren 2004-2008 Procentuell förändring från föregående år Prognos % 2004 2005 2006 2007 2008 SKL, april 2005 3,0 3,7 4,2 4,1 4,0 Vårprop, april 2005 3,0 3,6 4,4 4,0 ESV, prognos för bokslut 2004 3,2 Kommunsektorns relativt goda ekonomiska resultat 2000-2002 byggde i mycket hög utsträckning på den starka skatteinkomstutvecklingen. Man bör vara medveten om att kommunen är mycket känslig för förändringar i skatteprognoserna. När konjunktur- och sysselsättningsutveckling blir sämre än beräknat kommer kommunen att direkt märka av detta i form av lägre skatteintäkter. Ett räkneexempel: Varje procent i skatteprognosen motsvarar ca 4,8 Mkr för 2006 i Flens kommun. En försämring av prognosen 2006-2008 med 1 % per år, leder till ca 15,4 Mkr i lägre skatteintäkter år 2008. Statsbidrag och utjämning ökad statlig finansiering I anslutning till vårpropositionen gör regeringen den bedömningen att kommunsektorn behöver tillföras ytterligare resurser för de närmaste åren och avser att återkomma till detta i budgetpropositionen för 2006. Inga konkreta förslag aviseras dock i vårpropositionen. De utjämningssystem som tillämpas för den kommunala sektorn har förändrats ett flertal gånger sedan det infördes. Fr o m 2005 har en hel del förändringar gjorts i in- 18
komstutjämningen och de generella statsbidragen. Inkomstutjämningen har i huvudsak blivit statligt finansierad och omformats så att staten garanterar alla kommuner en skattekraft som uppgår till 115 procent av medelskattekraften med en kompensationsgrad av 95 procent av mellanskillnaden mellan egen skattekraft och den garanterade skattekraften. Medel från de tidigare generella satsbidragen och vissa specialdestinerade bidrag har förts till utjämningsbidraget. Flens kommun har en egen skattekraft som uppgår till knappt 89 %. Grundtanken med det kostnadsutjämningssystem som tillämpas är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning etc. Av detta följer att resurser som omfördelas motsvarar de förändringar ev kostnaderna som befolkningsförändringarna genererar. Utjämningssystemens, inkomst- resp kostnadsutjämningssystemen, utformning innebär för vår kommun att varje mantalsskriven person i genomsnitt tillför kommunkassan ca 40,2 tkr under 2006. En befolkningsförändring på 100 personer innebär således 4,0 Mkr i ökade eller minskade skatter och statsbidrag. Statsbidrag, utjämning LSS/omsorgen Fr om 2004 har ett nationellt system för utjämning av LSS-kostnader införts som ersätter det tidigare länsvisa utjämningssystemen. För Flens kommuns del innebär det nya utjämningssystemet en finansiering av kommunens överkostnader för denna verksamhet. Utjämningssystemet införs under en period av fem år och har därför övergångs- och införanderegler. De kommuner som ska betala till systemet kan få en högsta avgift för år 2005 på 550 kr per invånare. Motsvarande belopp för följande år uppgår till 850 kr för 2006, 1.150 kr för 2007 och 1.450 kr för 2008. På motsvarande sätt har en begränsningsregel införts på hur mycket medel som kan erhållas under övergångsperioden. Under 2005 minskas bidraget med högst 70 kr per invånare för år 2005. Motsvarande värde för 2006 är 15 kr per invånare. Fr.o.m. 2007 utgår beräknade bidrag fullt ut. Först från 2009 betalar alla kommuner full avgift, utan begränsning eller tak. Flens kommun har högre kostnader för denna verksamhet än genomsnittskommunen p g a kommunens frekvens av boende i gruppbostäder inom handikappomsorgen. Under de två första åren av övergångsperioden har Flens kommun erhållit 5,6 Mkr mindre i ersättning än om begränsningsreglerna inte funnits. Statsbidrag och utjämning ökad statlig styrning I syfte att öka den statliga styrningen har mer av den statliga bidragsgivningen kommit i form av riktade statsbidrag. Kommunförbundet har gång på gång pekat på det olyckliga med villkorade statsbidrag som lätt blir kostnads- och volymdrivande. Exempel på sådana bidrag är Ers för den frivilliga maxtaxan inom barnomsorgen Insatser inom verksamheterna psykiatri och missbruk 19