Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Förskoleförvaltningen Mellanhedens förskoleområde Gyllebo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 December 2013 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde Personal, barn och vårdnadshavare vid Gyllebo förskola

1. Inledning I förskolans läroplan Lpfö -98/10, kapitel 1 Grundläggande värden finns att läsa; En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på och vidare Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Därför arbetar vi ständigt och aktivt med värdegrundsfrågor såväl i barngrupperna som i personalgruppen. I arbetet med att skapa en Plan mot diskriminering och kränkande behandling har all personal varit delaktig för att syftet ska vara välkänt dvs. att främja barns lika rättigheter, att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt att motverka annan kränkande behandling. Barn har varit delaktiga i den mån det har varit möjligt pga. av ålder och föräldrar på föräldramöten samt vid förskoleråd. Förskolechefen tar på det bestämdaste avstånd från all behandling som på det minsta sätt kan tolkas som diskriminering eller annan kränkande behandling. All personal har ansvar för att planen efterföljs och förskolechefen det yttersta ansvaret för uppföljning, utvärdering och om det skulle förekomma agera enligt gällande praxis. 2. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. 3. Nulägesanalys 3.1 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling 3.1.1 Allmänt Vi anser att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Därför är vi noga med att i olika situationer behandla alla barn utifrån deras olika intressen, förutsättningar och behov. Likaså anpassar vi materialet samt utformar förskolans miljöer utifrån detta. Vi delar in barnen i mindre grupper så ofta som möjligt, vilket bidrar till att barnen skapar relationer med andra barn med olika bakgrund, ålder etc. vilket i sin tur bidrar till en ökad förståelse för hur olika människor lever och/eller är. En utgångspunkt är att se och bekräfta alla barn varje dag. Vi försöker också vara lyhörda för barnens olika åsikter samt låter dem vara med i olika beslutsprocesser. Pedagogerna deltar regelbundet i reflektionsträffar ledda av processtödjarna på förskoleområdet där bl.a. olika diskussionsfrågor om allas lika värde och kränkande behandling tas upp. Förskolechefen är aktiv i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att belysa frågor kring detta vid processtödjarnas träffar, vid förskolornas arbetsplatsträffar, vid förskolerådet och vid barnrådet. 3.1.2 Specifikt vad gäller diskriminering av kön Vi uppmuntrar barnen att leka i olika konstellationer samt att använda sig av allt material som finns tillgängligt. Barnen leker ofta tillsammans; både vad gäller bygg, konstruktion, lek med dockor, matlagning etc. Barnen intar olika roller i sina lekar, oberoende av kön. Vid lån av böcker på biblioteket låter vi barnen välja vilka böcker som ska lånas, vi försöker att få en bredd i det de lånar så att det speglar hela barngruppens intressen. Vår tanke är att böckerna även på ett pedagogiskt sätt ska berätta om antimobbning och olika familjekonstellationer. Vi har börjat se över våra sånger i sångsamlingar och ersätta ord som han eller hon med substantivet. Vi möjliggör olika aktiviteter samtidigt där barnen fritt får välja mellan de olika. Aktiviteterna är inte könskodade, barnets intressen är i fokus. 3.1.3 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck Vi låter barnen leka vilka lekar de vill samt prova på de roller de själva vill utan att vi går in med pekpinnar. Om sedan något barn ifrågasätter rolleken så diskuterar vi detta med barnen. Barnen klär ut sig i de utklädningskläder vi har vilket uppmuntras av oss pedagoger. Vi har en hemvrå med spis och diskbänk som barnen gillar, alla leker där. 3.1.4 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Vi läser sagor som berör olika kulturer och länder. Vi pratat regelbundet om olika länder och språk eftersom barnen ibland åker utomlands. Vi har turen att

ha både barn och personal med annan etnisk bakgrund än den svenska, vi ser detta som en stor tillgång för alla. Vi uppmuntrar föräldrar till barn med annat modersmål än svenska att söka modersmålsstöd, då språkforskning pekar på att barn gynnas av att först kunna sitt modersmål. Vi sjunger och lyssnar på sånger på olika språk så att alla barn får bekanta sig med andra språk än svenskan. 3.1.5 Specifikt vad gäller religion eller annan trosuppfattning Vi tillmötesgår barnens särskilda behov när det gäller kost på grund av religion eller annan trosuppfattning. Vi berättar för barnen att man i en del kulturer inte äter vissa saker, precis på samma sätt som vi berättar om att man också kan vara allergisk mot vissa födoämnen. När vi pratar om de svenska högtiderna som t.ex. jul och påsk berättar vi att det även finns andra högtider som firas av Sveriges invånare. Vi pratar med barnen om att det finns olika religiösa platser och byggnader och är lyhörda inför barnens tankar och funderingar kring detta. 3.1.6 Specifikt vad gäller diskriminering pga. funktionsnedsättning Vi anpassar miljön efter alla barns behov och förutsättningar. Vi har ett bra och nära samarbete med Förskoleförvaltningens specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd. I samarbete med specialpedagog i området upprättar vi när det behövs handlingsplaner åt barn med behov av särskilt stöd. Några av oss har gått utbildning i TAKK så att vi kan använda tecken som stöd i vardagliga situationer samtidigt som vi försöker tala tydligare genom att artikulera mer då det behövs. Vi utbyter erfarenheter och kompetens med varandra vid förskoleområdets reflektionsträffar. 3.1.7 Specifikt vad gäller diskriminering pga. sexuell läggning Under barnens lek uppstår ibland en konflikt över vem som skall vara mamma/pappa i leken. Då kan vi pedagoger gå in och diskutera med barnen att det finns olika familjekonstellationer i samhället, också bland barnen på förskolan, och att vi bemöter alla likvärdigt. Vi pratar även om våra egna familjer med barnen och uppmuntrar föräldrarna att vara öppna sinsemellan. 3.1.8 Specifikt vad gäller diskriminering pga. ålder Vi delar in barnen i olika grupper baserat på deras utveckling. Detta för att de lättare ska komma till tals och kunna våga delta i gruppens olika aktiviteter. Barnen får prova sig fram i den fria leken. Med pedagogernas hjälp utmanar vi barnen att bli mer självständiga. Vi ger barnen ansvar för saker som att hålla i nycklar, stryka i närvarolistan, plocka bort efter sig osv. 3.2 Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder och annan kränkande behandling än diskriminering; Vi iakttar och observerar barnen i deras fria lek och våra planerade aktiviteter både inomhus och utomhus. Vi pratar dagligen med barnen om hur man är som kompis, att man inte får slåss, bitas och knuffas. Även om det visar sig att barnen hört/sett detta beteende utanför förskolan markerar vi att det inte är okej. Vi försöker skapa en harmonisk och tillåtande miljö.

Barn är nyfikna på sitt eget kön och varandras kön men vi sätter gränser för vad som är tillåtet och inte. Då det är svårare att upptäcka eventuella sexuella övergrepp på småbarnsavdelningen då barnen inte har något utvecklat verbalt språk är vi extra uppmärksamma på detta där. Vi säger ifrån då barn använder sig av vulgära uttryck 3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Vid diskriminering eller kränkande behandling; Ingriper pedagoger direkt vid akut situation. Barnen tas om hand och samtliga inblandade får möjlighet att komma till tals för att få struktur på situationen. De närvarande pedagogerna gör en första kartläggning av omständigheterna kring situationen. Vad har hänt? Vad har föranlett det? Hur har det gått till? Vem är inblandad? Var hände det? Var fanns pedagogerna? Kartläggningen skrivs ner av pedagogerna. Förskolechef och föräldrar informeras snarast av ansvarig personal. Anmälan om kränkande behandling (se bilaga) fylls i och lämnas till förskolechefen. Kartläggning/utredning av aktuell situation görs av förskolechef och pedagog(er) som uppmärksammat händelsen. Vid behov tas hjälp av specialpedagog/psykolog. Kartläggnings- och/eller utredningsarbetet dokumenteras skriftligen. 3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Förskolechefen anmäler händelsen till huvudmannen (se bilaga) Kartläggningen diskuteras av pedagoger, föräldrar och förskolechefen. Vid behov kan specialpedagogen kopplas in. Vi dokumenterar händelsen och följer upp genom ytterligare observationer och uppföljande samtal. Förskolechefen utreder händelsen (se bilaga) och sätter in de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 3.5 Uppföljande åtgärder Handlingsplaner som upprättats följs upp som överenskommet. Ärendena ses över vid en årlig utvärdering av hela verksamheten. Uppföljningarna dokumenteras skriftligt. Pedagoger som varit inblandade i ärendena har ansvar för att detta sker. Uppföljning och upprättande av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker varje år. Kontaktar föräldrarna då sakerna upprepas, så att familjen och förskolan jobbar på samma sätt.

3.6 Ansvarsfördelningen Förskolechefen har övergripande ansvar för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs och upprättas varje år. Varje pedagog har ansvar för sitt eget förebyggande och löpande arbete med barnen. Ansvaret att agera omfattar all personal på förskolan t.ex. förskolechef, förskollärare, barnskötare, kökspersonal, ekonomibiträden m.fl. 4. Planerade åtgärder avseende det kommande året Åtgärderna nedan syftar till att motverka varje form av diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Kön Vi kommer att bli mer nogräknade, utifrån ett genusperspektiv, angående vår verksamhet. Detta innebär att vi även kommer att ha det då vi väljer böcker att låna och presentera för barnen. Vi kommer även att mer medvetet introducera pedagogiska aktiviteter såsom sång/rim- och ramsor, skapande, rörelse och drama så att alla barn, oavsett kön, får möjlighet att utveckla sina intressen och vidgar sina perspektiv. Vi vill fortsättningsvis utmana alla barn att se, uppleva och testa nya sammanhang oavsett könstillhörighet. Vi kommer att sträva efter att inte använda ett könskodat språk när vi pratar med barnen och vi undviker att lägga värderingar i hur de klär sig och leker. Vi kommer att uppmuntra barnen att tänka normkritiskt. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi kommer att sträva efter att erbjuda en neutral miljö där alla identitetsuttryck välkomnas. Vi fortsätter att uppmuntra barnen att genom rollekar och utklädningskläder testa olika sätt att förhålla sig till varandra och utveckla sin egen unika identitet oavsett vem som gestaltar vad. Vi kommer att köpa in ett mer varierat och större utbud av utklädningskläder och attiraljer samt utöka våra hemvråer så att fler kan delta. Vi kommer att uppmuntra barnen att ifrågasätta normer. Etnisk tillhörighet Vi kommer att prata med barnen om människors olikheter samt att det finns olika seder, traditioner etc. Vi fortsätter att erbjuda och informera barnens föräldrar om möjligheten till modersmålsundervisning samt arbeta kontinuerligt med språkutveckling genom sång- musik, sagor och danser från olika länder och kulturer. Vi kommer att se över möjligheten att erbjuda vårdnadshavare med annat modersmål än svenska information på sitt eget språk. Religion eller annan trosuppfattning Vi fortsätter att tillmötesgå barnens särskilda behov när det gäller kost med koppling till religion eller annan trosuppfattning. Vi uppmärksammar de svenska högtiderna (påsk, jul, midsommar) genom att äta mat som är specifik

för de olika traditionerna vi har i Sverige. Vi uppmärksammar även andra för barnen aktuella högtider med hjälp av deras föräldrar. Funktionsnedsättning Vi anpassar miljön efter barnens behov och förutsättningar. Då behov uppstår tar vi i samråd med barnets föräldrar kontakt med specialpedagog för att få stöd och vägledning kring hur vi på bästa sätt ska kunna stötta barnet i fråga. Sexuell läggning Vi fortsätter att prata med barnen om olika familjekonstellationer med hjälp av böcker med text och bilder som gestaltar detta. Vi fortsätter vara öppna och lyhörda för barnens frågor om relationer och begreppet familj och är tydliga med att barnen får bli kär i vem de vill och att familjer kan se ut på många olika sätt. Ålder Vi fortsätter att arbeta med barnen i mindre aktivitetsgrupper utifrån mognad för att stimulera och tillgodose varje barns behov och utveckling samt så att barnen, oavsett ålder, får möjlighet att leka med alla barn. Annan kränkande behandling Vi kommer fortsätta arbeta i mindre grupper eftersom både barnen och vi själva finner det behagligt att arbeta på detta vis. På så vis blir det enklare att uppnå målet kommunikation med alla. Vi fortsätter att arbeta normkritiskt och reflekterar mycket över hur vi bemöter både barn och vuxna i vardagen. Vi blandar barngruppen så att barnen inte fastnar för EN kompis utan skaffar sig flera. 5. Beskrivning av hur barn och personal skall medverka i arbetet med planen samt hur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet Diskussioner kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll och förankring i verksamheten kommer att hållas bland personalen på t.ex. arbetsplatsträffar eller liknande. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll kommer att fortsätta diskuteras med barnen via aktiviteter som t.ex. rollspel kring olika vardagssituationer som handlar om likabehandling och livsåskådningsfrågor, böcker om olika familjekonstellationer, länder i världen samt filmer med efterföljande diskussion. De olika avdelningarna arbetar på olika sätt men samtal och diskussioner kring värdegrundsfrågor är stående inslag i den dagliga verksamheten. Vi kommer att kolla närmare på www.jamstallt.se där Checklista normkritik finns, för att få bra tips på hur en kan jobba med frågorna. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll kommer att diskuteras regelbundet med barnen vid barnrådet. Barnrådet kom till eftersom förskolechefen vill förstå, uppmärksamma och ge mer

utrymme åt barnens tankar. Barnens tankar tas därefter upp vid förskolans arbetsplatsträffar för vidare behandling. Ny personal kommer att få information om Plan mot diskriminering och kränkande behandling under introduktionssamtalet av förskolechefen och konkretare kännedom av sina medarbetare. Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att finnas lättillgänglig för föräldrarna på förskolan och www.malmo.se Plan mot diskriminering och kränkande behandlings kommer även fortsättningsvis att diskuteras vid förskolerådet där föräldrarepresentanter har möjlighet att tycka till. På föräldramöten kommer personalen att presentera Plan mot diskriminering och kränkande behandlings och dess innehåll muntligt. Här ges ytterligare möjlighet till frågor och diskussion. Även barnens utvecklingssamtal blir ett forum för frågor kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings i förhållande till det enskilda barnet. 6. Uppföljning, utvärdering och framtagande av planen Uppföljning, utvärdering och upprättande av planen sker årligen och vid behov även vid andra tillfällen under året.

Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Anmälan till förskolechef/rektor Definitioner 3 Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Anmälarens namn Anställd som Namn på barn/elev som är berörd Datum och tid för händelse Plats för händelse Beskrivning av händelsen: Datum Underskrift

Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Anmälan till huvudmannen Definitioner 3 Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En förskolechef eller rektor som får kännedom att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Rutinbeskrivning Anmälan skickas utan dröjsmål till utbildningschefen. Förskolechef utreder samtidigt skyndsamt (inom två veckor) omständigheterna kring uppgiven kränkning och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Utredning och vidtagande av åtgärder rapporteras från förskolechef till Förskolenämnden via utbildningschefen. Anmälarens namn Titel Namn på barn/elev som är berörd Datum och tid för händelse Plats för händelse Ärenderubrik (Kort sammanfattning av händelseförloppet/upplevda kränkningen) Datum Underskrift

Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Utredning och åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden Definitioner 3 Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Huvudmannen (förskolechef/rektor enligt delegation) är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Datum Ärenderubrik Utredning Åtgärder (i förekommande fall) Datum Underskrift