ÅRSREDOVISNING 2009 FOLKTANDVÅRDEN

ÅRSREDOVISNING 2009 FOLKTANDVÅRDEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 4 Uppdrag och vision 5 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 6 Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 7 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 7 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 10 PROCESSPERSPEKTIVET... 12 MEDARBETARPERSPEKTIVET... 14 EKONOMIPERSPEKTIVET... 16 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS INVESTERINGSREDOVISNING BALANSRÄKNING INVESTERINGSSAMMANSTÄLLNING PER OBJEKT STATISTIK VERKSAMHETS OCH PERSONALSTATISTIK 2

Till Landstingsstyrelsen PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION Budgetåret 2009 innehöll återigen flera stora utmaningar och osäkerheter för Folktandvården i Östergötland. Bland annat avslutades införandet av digital röntgen. Alla behandlingsrum var digitaliserade vid budgetårets slut. Problemen med hanteringen av det statligt tandvårdsstöd fortsatte. De bestod i driftsproblem hos Försäkringskassans (FK) IT-stöd. Orimliga tolkningar vid efterhandskontroller av FK samt en ytterst stelbent inställning till tillämpning av övrigt regelverket hos FK. Återkommande ändringar av regelverket av Tandvård och läkemedelsverket (TLV) orsakade oss oplanerade IT-kostnader. En del av Folktandvårdens fordringar fick skrivas av. Mot denna bakgrund är det ändå mycket glädjande att ändå kunna konstatera att vi klarade vårt uppdrag med ett ekonomiskt resultat om 6,1 mkr. Självklart innehöll året även glädjeämnen. Antalet patienter som väljer oss håller sig på en oförändrad nivå, 115.000 vuxna och 72.000 barn, i en helt konkurrensutsatt omvärld. Vi har i stort sett lika många medarbetare som 2008. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, och är nu nere under 5 %. Vi byggde om och moderniserade flera av våra kliniker till rationellare vård och bättre arbetsmiljö. Vi slutade att hantera kemikalier i samband med ny radiologisk teknik. Folktandvården Raimo Pälvärinne Produktionsenhetschef 3

PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN Folktandvården har som vision att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. För att komma dit har organisationen sedan slutet av 90-talet arbetat med gemensamma Värderingar och Mål, vilken revideras regelbundet i samband med budgetarbetet. Folktandvården finns på 20 orter i form av knappt 40 enheter Folktandvården bedriver allmäntandvård, sjukhustandvård och specialisttandvård enligt kartan nedan En tandvårdsdirektör med stab finns i Linköping. Drygt 20 klinikchefer ansvarar för verksamheten på enheterna. Flera klinikchefer är således chef för flera enheter. Av länets drygt 426 000 invånare har knappt 72 000 barn och ungdomar samt 115 000 20 år eller äldre, valt Folktandvården. Antal anställda omräknat i heltider 541 Omsättning, miljoner kr 384,6 Resultat, miljoner kr -6,1 Eget kapital, miljoner kr 41 4

UPPDRAG OCH VISION Folktandvården är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca 11 200 helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2009 var ca 11 miljarder kronor." 5

OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING En av utmaningarna för Folktandvården är att vara en attraktiv arbetsgivare. Alla våra yrkeskategorier är viktiga, men idag råder en brist på tandläkare. Att kunna rekrytera tandläkare som väljer att stanna kvar hos oss är extra svårt då det inte finns någon Högskoleutbildning i länet, eller i angränsande län. För att lyckas med anser vi att detta krävs moderna arbetsplatser med god arbetsmiljö, modernt ledarskap med delaktighet för den enskilde och med utvecklingsmöjligheter i yrket, löner och löneutveckling som står i rimlig relation till omvärlden. Allt detta krävs för att vi ska kunna bedriva en verksamhet som ger östgötarna en god tandvård, med bra kvalitet i rimlig tid. Fortsatt utbildning av framtida chefer och morgondagens specialisttandläkare är viktigt för att vi ska klara detta uppdrag på ett bra sätt. Samtidigt önskar vi att allt fler vuxna östgötar ska välja konceptet Frisktandvård som är ett erbjudande om nödvändig tandvård till ett fast årligt (månatligt) pris. Vi tror på detta koncept både för en bättre tandhälsa och lägre och kända tandvårdskostnader för den enskilde och samhället. Vår nya målsättning för 2010 är att 20 % av våra patienter 20-50 år väljer konceptet. Som stöd för detta har vi utbildat interna Frisktandvårdscoacher och har informationsfilmer på TV4. 6

STYRKORTSUPPFÖLJNING, VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse När det gäller strategi 1 och 2 har målen ej uppfyllts i strategi 3 är det delvis uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Arbetet med att minska eftersläpningar i kallelserna när det gäller undersökningar för en av de lägst prioriterade gruppen s.k. vanliga vuxna, har inte givet ett önskat resultat. Cirka 14 000 patienter som skulle ha fått sin undersökning 2008 har inte fått det. Ett fåtal kliniker har sammanlagt 1 500 patienter kvar att undersöka från 2007. I siffrorna kan det dock dölja sig patienter som själva bett att få avvakta med sin kallelse. När det gäller akuta tider och att erbjuda nya patienter tider finns inte samma problem, varför måluppfyllelsen då är betydligt bättre. Arbetet med kapacitetsplanering inleddes med engagemang i årets början. Tyvärr har inte resultatet av arbetet gett några positiva effekter. En revidering av vårdprogrammet när dt gäller barn och ungdomar har genomförts. Diskussion har då förts av vilka yrkeskategorier som är lämpligast att utföra vissa åtgärder under vårdprogrammets gång. Patienterna har idag ingen möjlighet att boka sin undersökning via en webblösning. Förhoppningen är fortfarande att kunna erbjuda detta till patienterna inom en snar framtid. Pekskärmsenkäter har genomförts på 14 kliniker, flera avslutas under 2010. Sedan 2008 har alla kliniker gjort minst en enkät. Överlag erhåller våra kliniker positiva omdömen. Marknadsandelarna ligger nära målvärdena. En extra satsning via direktutskick har gjorts till alla 3- åringars föräldrar. De informeras om möjlighet till familjetandvård och frisktandvårdsavtal. Satsningen på frisktandvårdsavtal följs separat men målsättningen i budget har ej uppnåtts. Frisktandvårdsavtal, innebär att man betalar ett fast pris för alla de vanligaste tandvårdsbehov som kan uppstå under avtalsperioden. 7

Analys och reflektion Systemet med att kalla patienter till regelbundna undersökningar är en tradition som av många upplevs som positivt. Flera reflektioner kring systemet kan dock göras. Systemet skapar en bild av att tandhälsan är tandvårdens ansvar. När kallelser ej skickas enligt den ursprungliga planeringen, uppstår diskussioner om köer och en stress skapas hos ffa medarbetarna. Många patienter upplever under tiden de står på kö ingen ohälsa, varför en negativ spiral uppstår då tandvården sedan beklagar sina förseningar. Inom organisationen är dessa köer en ständig källa till diskussion på arbetsplatserna. 8

Redovisning av nyckelindikatorer Strategi 1: Vård på lika villkor Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde 1 Utfall 2 Senast föreg. utfall Hög tillgänglighet Följa planerade kallelseintervall Akuta pat tid samma dag Nya pat tid snarast LEON principen Systematisk analys och vårdplanering 100% Skillnad mellan kliniker Arbete pågår 3 Strategi 2: Tydlig kommunikation med kunden Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Kundpolicy som är Möjlighet boka tid via 100% Ej känd och tillämpas webb. Uppnått Pekskärmsenkät 14 kliniker Strategi 3: Ökande marknadsandelar( dvs det naturliga valet för östgöten) Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Kultur som främjar Marknadsandelar i olika 90%,85%, 85%82% 82%,84%, varumärket ur ett åldersgrupper 3-15 år,16-60%,50%, 48%33% 51%,32%, marknadsperspektiv 19,20-29,30+, andel 50%, <10% <10% frisktandvårdsavtal 091231 1 Enligt enhetens verksamhetsplan 2009 2 Senast mätta utfall under 2009 3 År och månad för mätning av senaste utfall 9

FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Inom strategi 1och 2 har målen delvis uppfyllts, och i strategi 3 har de uppfyllts. Väsentliga insatser och resultat Möjlighet till kompetensutveckling är relativt stor inom organisationen. Ett eget Fortbildningsråd, sätter varje år ihop ett kursutbud som ska se till alla yrkesgruppers behov. Den s.k. särskilda receptionspolicyn som togs fram i årets början har diskuterats på arbetsplatserna men har inte följts upp systematiskt. Den upplevs relativt självklar. När det gäller strategin om ständiga förbättringar, mätt som publicerad artiklar samt systematiska kvalitetsutvärderingar är det svårt att få fram resultat inom allmäntandvården. Inom specialisttandvården är det mer naturligt att arbeta med frågorna. Kulturen för patientsäkerhetsfrågor har förbättrats i så måtta att avvikelser nu tas fram och registreras. En ökning har skett med 45 % sedan 2008! Det speglar dock snarare registreringen än antalet avvikelser i sig. Analys och reflektion Betydande tid och resurser läggs till lärande på olika nivåer inom organisationen. Diskussionen är inte ny om vad som är kompetensutveckling? Sker det enbart genom att åka bort på kurs eller kan kompetens utvecklas på annat sätt? Många medarbetare har prövat på att byta arbetsplats för kortare eller längre tid och de upplever det intressant att det kan skilja sig så mycket åt mellan våra arbetsplatser. När det gäller patientsäkerhetsarbetet är nästa utmaning att lära av avvikelserna och förhindra att de uppstår igen. Inte minst är det viktigt att ett lärande sker mellan klinikerna. 10

Redovisning av nyckelindikatorer Strategi 1:En organisation i ständig utveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde 4 Utfall 5 Senast Kontinuerlig Enkät 100% 53% kompetensutveckling Lärande genom Andel som nyttjat 10% 18% arbetsplatsbyte Välkomnande i Uppföljning av service 90% Ej mätt första kundmötet 6 Oktober Oktober Strategi 2: Ständiga förbättringar Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Systematisk FoU Antal publicerade Fou 5 5 1 091231 Systematisk kvalitetsutvärdering Utvärdering av behandlingar 90% fåtal kliniker Bokslut Strategi 3: Kultur som främjar en god patientsäkerhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Öppenhet i Ökning av antalet reg. +25% +45% +37% registrering av avvikelser Lärande av avvikelser samt riskanalyser inom de två arbetsprocesser som uppvisar störst antal avvikelser Antal avvikelser åtgärdade inom 3 månader 90% 2 80% 2 75% 2 091231 091231 091231 4 Enligt enhetens verksamhetsplan 2009 5 Senast mätta utfall under 2009 6 År och månad för mätning av senaste utfall 11

PROCESSPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Målen i Strategi 1 är ej uppfyllt i Strategi 2 delvis uppfyllt och i Strategi 3 är det uppfyllt. Väsentliga insatser och resultat På 14 kliniker har pekskärmsenkäter varit uppsatta. Systemet med att klinikerna vartannat år ställa dessa väntrumsfrågor via pekskärmar har fungerat ett par år och givet överlag positiva svar. Arbete pågår nationellt med att bygga nationella register för en del sjukdomar/ behandlingar. Intresset för detta inom branschen i stort varierar. Från privata tandläkare är intresset som minst. Eftersom majoriteten av de vuxna patienterna erhåller sin vård inom den privata sektorn är det ett bekymmer. Samma kultur som nationella jämförelser inom sjukvård finns ej inom tandvården. Effektiva processer mäts inom tandvård med att ha en hög klinisk aktivitet. En indikator på det är nyckeltalet taxeintäktens täckning av personalkostnaden (att jmf med produktivitetsmåttet för sjukvården) Metoder och system har tagits fram för att kunna registrera omgörningar. Resultatet av dessa kommer först att kunna mätas under 2010. Beläggningsgraden d.v.s. andel bokade patienttimmar per vardag indikerar att överkapacitet finns när det gäller behandlingsrum. När detta ska kombineras med schemaönskemål och arbetstider varierar resultaten kraftigt mellan klinikerna. Analys och reflektion Den produktionsinriktning som finns inom tandvården generellt är i många delar positiv. Det innebär dock att ett mindre fokus finns i systematisk jämförelse och kritiskt granskande av de egna processerna. För att öka effektiviteten och kapacitetsutnyttjandet kommer vi att behöva minska antalet behandlingsrum. Arbetstiderna kommer att mer förläggas på tider som ej är att betrakta som normala kontorstider. Patienterna kommer att ta över en del arbetsuppgifter, såsom att boka in sina egna tider för en undersökning. 12

Redovisning av nyckelindikatorer Strategi 1: Patienten ska ha stark ställning och skall ges relevant information så man kan påverka sin vård. Det innebär att vara den ledande aktören. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde 7 Utfall 8 Senast Välinformerade patienter Öppenhet i resultatredovisningar Enkät via pekskärm Delaktighet i SKAPAregister. Delta i övriga register 100% Ej samman ställt Inga register i bruk Strategi 2: En kultur för snabba reaktioner som ger effektiva processer Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Produktivitet genom kostnadsoch intäktsmedvetna medarbetare Hög kvalitet i behandlingar Taxeintäktens täckning av personalkostnader Andel ej omgjorda fyllningar 110% 86% Ej möjligt mäta för helår 87% 091231 Strategi 3: Effektivitet i organisation och vårdplanering Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Hög beläggningsgrad på behandlingsrummen Andel patientbokade timmar per vardag Minst 50% 51% 48% 091231 7 Enligt enhetens verksamhetsplan 2009 8 Senast mätta utfall under 2009 9 År och månad för mätning av senaste utfall 13

MEDARBETARPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Målen i strategierna är delvis uppfyllda. Väsentliga insatser och resultat Arbetet med att rekrytera tandläkare till allmäntandvården pågår ständigt. Ungefär lika många anställs som slutar. Det är ffa familjeskäl som de yngre anger för skäl att flytta. De nyanställda är generellt nyutexaminerade så det innebär mycket arbete med introduktion och inskolning. För övriga yrkesgrupper råder balans och inga problem finns att rekrytera. Medarbetarna har under året känt en frustration över hanteringen av journalsystemet med det nya regelverket för tandvård som infördes 2008. Mot slutet av året upplevs dock situationen som stabil och arbetet flyter på bra. Inget arbete har gjorts ännu för att få en webb-bokning för medarbetare som vill jobba extra. Lönekriteriet som är prioriterat produktivitet har även för 2009 inneburit att medarbetare som jobbar för effektiva processer med gott resultat prioriteras. Sjukskrivningstalen minskar sedan tidigare år och flera personer som varit långtidssjukskrivna har under slutet av året erhållit tillsvidare sjukersättning eller avslutar sin anställning varför sjuktalet kommer att minska ytterligare under 2010. Handlingsplaner för många av de gamla sjukskrivningarna är ännu inte registrerade i Adatao Analys och reflektion I den landstingsgemensamma enkäten som genomfördes under oktober månad försämrades resultatet i flera områden mot tidigare år. En analys av materialet gav tydliga signaler om att medarbetare äldre än 56 år samt gruppen tandhygienister svarar mer positivt än övriga medarbetare. I den enskilda frågan kring kunskapen om lönekriterier är resultatet där att lönekriteriet är mer känt bland äldre än yngre, samt i tandhygienistgruppen. I kommande ledarutbildningar kommer generationsaspekten ha särskilt fokus. Hur kan Folktandvården vara en attraktiv arbetsplats för yngre medarbetare? 14

Redovisning av nyckelindikatorer Strategi 1: Tydlig koppling mellan lönekriterier och individuell lönesättning Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde 10 Utfall 11 Senast 12 Att varje medarbetare vet hur lönesättningen går till Enkät samt facklig återkoppling 95% 64% Oktober Strategi 2: Möjlighet till medarbetarsakp med ansvar och befogenheter Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Möjlighet till mer Webbokning för Ej ansvar medarbetare genom fört Strategi 3: Möjlighet till arbetstillfredsställelse Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Medarbetare som Enkät frågan om 68% 87% känner arbetsglädje stolthet och trivs Fysisk och psykisk Andel som nyttjat 50% 61% 41% god hälsa 1500kr Sjukfrånvaro Max 5% 4,7% 4,5% Oktober 091231 091231 Efter en månads sjukskrivning ska alla sjukskrivna ha handlingsplan Uppföljning i Adato 90% 23% 091231 10 Enligt enhetens verksamhetsplan 2009 11 Senast mätta utfall under 2009 12 År och månad för mätning av senaste utfall 15

EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Samtliga strategiers mål är delvis uppnådda. Det totala ekonomiska resultatet med ett underskott på 6,1 miljoner visar inte att ekonomin är i balans 2009. Då underskottet kan hänföras till ffa 2008, så innebär det att resultatet för 2008, ett överskott på ca 7 miljoner, var felaktigt. Eftersom mycket justeringar har gjorts 2009 som berör 2008 ser vi därför på åren som en helhet med ett sammanlagt s k 0 resultat. De konkreta mätningar inom miljöområdet, enligt strategi 3 har ej genomförts. Väsentliga insatser och resultat Under året har breddinförandet av digital röntgen teknik avslutats. Under 2010 avslutas projektet med att ett antal panoramaröntgen apparater installeras. Lågkonjunkturen har påverkat oss i form av valutajusterade priser. Efterfrågan på tandvård i stort har inte påverkats. Nyckeltalet Taxeintäkt/ behandlingsstol och lönekostnadsutvecklingen har inte uppnått de budgeterade värdena. En kombination av brist på tandläkare och överkapacitet på rum ger detta resultat. Ett antal ombyggnationsprojekt har påbörjats och en del har avslutats under året. Syftet är alltid att öka effektiviteten och kvaliteten i verksamheten. Ekonomiskt innebär det nästan alltid att ytorna minskar och miljöbelastningen förbättras med modern teknik. Investeringarna i stort följer budget. Administrativt har arbetat med rättelser och justeringar av ffa de ekonomiska transaktionerna i journalsystemet tagit stort utrymme och energi. Journalsystemet upplevs idag som relativt stabilt. När det gäller eget miljöarbete på kliniknivå handlar det ffa om källsortering. För Folktandvården i stort har fokus varit att se över vattenkvaliteten på avloppsvattnet från behandlingsrummen. Olika typer av mätningar och aktiviteter har genomförts. Analys och reflektion En hög kostnads- och intäktsmedvetenhet bland medarbetarna är en förutsättning för det fortsatta arbetet. Under året har alla medarbetare fått lägga ned mycket arbeta på att ständigt hålla sig uppdaterade i kunskapen om tandvårdens regelverk och alla våra olika system som styr oss i det dagliga arbetet. Det arbetet tar aldrig slut utan måste bli en del i vardagen. Våra system och regelverk kommer ständigt att förändras och det är en utmaning för varje person att förhålla sig till det. 16

Redovisning av nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomi i balans Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde 13 Utfall 14 Senast 15 Verksamhet anpassad efter ekonomiska förutsättningar Ekonomisk Taxeintäkt/ stol Kapacitetsplanering på 900Ksek 70% 780 Ksek 91% 499 ksek 091231 oktober medvetenhet bland individnivå medarbetare känner ansvar Strategi 2: Ekonomin ska ge handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Landstings- Lönekostnadsutveckling 3% 2,6% 2,55% gemensamt mått i % Jämn investeringstakt Investeringsnivå med 100% 108% 88% avskrivningskostnader Strategi 3: Ekonomin ska tillåta miljövänlig och säker vård Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Senast Låg Varje klinik följer egna Alla Få miljöbelastning av kliniker kliniker verksamheten egna mätning ar 091231 091231 13 Enligt enhetens verksamhetsplan 2009 14 Senast mätta utfall under 2009 15 År och månad för mätning av senaste utfall 17

Blankett 1 541 Folktandvården Resultaträkning (tkr) Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Not Intäkter Koncernbidrag 153 0 0 1 Patientavg sjukvård/tandvård 127 149 146 737 149 663 Försäljning sjukvård/tandvård 252 810 237 335 243 493 Försäljning utbildning 791 1 255 395 Försäljning övriga tjänster 0 10 153 Statsbidrag 1 275 1 000 1 302 Bidrag för personal 186 15 106 Övriga bidrag 0 0 33 Försålt mtrl varor övr intäkt 2 206 2 036 3 209 Summa Intäkter 384 571 388 388 398 353 Personalkostnader Lönekostnader -162 606-164 948-158 459 Arbetsgivaravgifter -71 573-73 404-70 505 Övriga personalkostnader -4 654-7 114-4 836 Summa Personalkostnader -238 833-245 466-233 800 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -28 215-29 283-30 323 Verksamhnära material o varor -21 704-21 359-20 270 Lämnade bidrag -17 552-18 535-18 275 Övriga verksamhetskostnader -76 690-66 954-82 924 2 Summa Övriga kostnader -144 161-136 131-151 793 Avskrivningar Avskrivningar -7 398-7 186-6 338 Summa Avskrivningar -7 398-7 186-6 338 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 231 400 1 352 Finansiella kostnader -555-5 -702 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter -324 395 649 Årets resultat -6 145 0 7 071 Noter till resultaträkningen: 1. Landstingsbidraget avser hyra i Mjölby 2. Kostnadsökning gentermot budget avser ffa IT kostnader

Blankett 1 541 Folktandvården Kassaflödesanalys Bokslut 2009 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -6 145 Justering för av- och nedskrivningar 7 480 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 335 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 18 732 Ökning/minskning förråd och varulager 297 Ökning/minskning kortfristiga skulder -11 045 Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 319 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -8 018 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 135 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 883 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde 1 436 Likvida medel vid årets början 256 Likvida medel vid årets slut 1 692 Noter till kassaflödesanalysen:

Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 5 668 5 000 8 178 3 Datorutrustning 29 451 Medicinteknisk apparatur 2 320 3 000 4 064 4 Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 8 017 8 000 12 693 Noter till investeringsredovisningen: 3.ca 3000 tkr avser ombygnation Skäggetorp och knappt 2000 tkr byte av utrustning på Lilla torget 4. Avser i huvudsak digital röntgen

Blankett 1 541 Folktandvården Balansräkning (tkr) Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Not TILLGÅNGAR Inventarier 29 072 27 078 29 212 Datautrustning 22 0 0 Medicinteknisk apparatur 6 970 3 300 6 373 Bilar och andra transportmedel 410 500 487 Summa Anläggningstillgångar 36 475 30 878 36 072 Förråd mm 4 094 4 988 4 391 Kundfordringar 10 987 10 753 23 405 Förutbet kostn upplupna intäkt 617 0 6 930 Kassa och bank 1 692 55 643 256 5 Summa Omsättningstillgångar 17 390 71 384 34 983 SUMMA TILLGÅNGAR 53 865 102 262 71 055 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 47 129 87 187 47 129 5 Årets resultat -6 145 0 0 Summa Verksamhetens eget kapital 40 984 87 187 47 129 Semlöneskuld okomp övertid mm 10 179 10 461 10 084 Upplupna kostn förutbet intäkt 2 702 4 583 6 037 6 Övriga kortfristiga skulder 0 31 7 805 Summa Skulder 12 881 15 075 23 925 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 53 865 102 262 71 055 Noter till balansräkningen: 5. Felaktiga antagna budgetvärden dels på grund av övergång till agresso under 2008 delspå grund av ändrade principer om eget kapital vid bokslut 2008 6. Avser uppbokning av kostnader för journalsystemet samt debiteringar gentemot beställarstaben

Bilaga 2 Personalstatistik 2009 2008 2007 2006 Antal anställda> 3 mån 559 574 580 574 varav vikarier 7 12 12 9 Antal anställda omräknat till heltid 541 555 557 554 andel kvinnor 89% 88% 89% 89% andel heltidstjänster 91% 90% 90% 91% Medelålder 49 48 48 48 Antal anställda per yrkeskategori* Tandläkare 157 162 163 165 Tandsköterskor 286 291 297 293 Tandvårdsbiträden 3 3 4 7 Tandhygienister 86 89 87 82 Tandtekniker 6 6 6 6 Administrativ personal 21 23 23 21 Total 559 574 580 574 *Dessutom tillkommer personal som arbetar deltid i mindre omfattning 2009 2008 2007 2006 Sjukfrånvaro 4,72% 4,97% 5,50% 7,30% varav långtid 1,54% 1,35% 1,20% 2,10% Patientstatistik Allmäntandvården 2009 2008 2007 2006 Antal revisionspatienter 20 år- 115415 114 388 114 361 116 941 Antal revisionspatienter 3-19 år- 72037 72 677 73 753 74 521

Utförd vård inom allmäntandvården 2009 Nedan visas den relativa fördelningan av vilken typ av vård utförts inom Allmäntandvården Försäkringskassans gruppering och definitioner av åtgärder används. Diagrammen är baserade på de intäkter som bokförts ( vuxna) respektive utförd skuggregistrering i kr (BoU) Vårdprofil vuxna 2009 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 200 Sjukdomsförebyggande åtgärder 17% 4% 1% 20% 300 Sjukdomsbehandlande åtgärder 400 Kirurgiska åtgärder 1% 13% 500 Rotbehandling 600 Bettfysiologiska åtgärder 700 Reparativa åtgärder 800 Protetiska åtgärder 30% 1% 6% 7% Abonnemang Övriga åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet För vuxna patienter visar profilen inga skillnader på totalnivån jämfört med 1999 Vårdprofil BOU 2009 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 200 Sjukdomsförebyggande åtgärder 300 Sjukdomsbehandlande åtgärder 37% 31% 400 Kirurgiska åtgärder 500 Rotbehandling 600 Bettfysiologiska åtgärder 1% 700 Reparativa åtgärder 0% 0% 20% 1% 3% 4% 3% 800 Protetiska åtgärder 900 Tandreglering Övriga åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet Det största fältet åtgärder utanför försäkringen avser till 80 % insatser utförda av tandsköterskor. Andelen reparativa och tandreglerande insatser hos BoU har minskat i jämförelse med 1999