Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten 1998
Syfte och mål Grundtanken med barnhälsovård är att ge alla föräldrar tillgång till stöd och kunskaper och att erbjuda alla förskolebarn hälsoundersökning och förebyggande hälsovård. Hälsoövervakningens syfte är att upptäcka avvikelser och handikapp så att de kan botas eller så att sekundära funktionshinder kan förhindras. Arbetet skall lokalt ske genom samverkan inom det geografiska området så att patientens önskemål om närhet och tillgänglighet kan tillgodoses. Detta övergripande mål kan uppnås genom: att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle De övergripande målen anges bl a i: Health For All By The Year 2000, WHO, Alma Ata 1978 Konventionen om barns rättigheter, FN 1989 Målen konkretiseras i nationella och lokala författningar och program, vilka finns upptagna i barnhälsovårdens verksamhetsplan. Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Organisation Som stöd för barnhälsovården i länet finns en övergripande BHV-enhet. Enheten skall ge service till BVC angående medicinska/psykosociala riktlinjer, fortbilda och handleda personal vid BVC samt initiera, utveckla och utvärdera det förebyggande arbetet för barn. Enheten är en självständig funktion inom Samhällsmedicinska enheten Personal 1998 07 31 slutade Ulrika Mogren som barnhälsovårdspsykolog och gick över till annan tjänst inom BUP Lindesberg. Ulrika började 1993 05 01 och hade upptagningsområde Karlskoga, Degerfors och Laxå kommuner. Trots försök till nyanställning var tjänsten under resten av året vakant. I december 1998 hade enheten följande personalstat: Barnhälsovårdsöverläkare 50% Leif Ekholm (anställd av Barn- o ungdomskliniken, RSÖ) Utbildningsledare 100% Gudrun Skånberg Konsulent 75% Gunilla Skarped Samordnande* psykolog 100% Åsa Krantz *40 % för samordning Barnhälsovårdspsykologer 100% Carolina David 200% (genom samverkansavtal anställda i Örebro kommun) Assistent 100% Annica Olofsson Verksamhetsberättelse 1998 1(7) Leif Ekholm 1999-03-01
Ekonomi 1997 års anslag på 3 810 000 kr reducerades till 3702 000 kr bla pga att Cesam som flyttades ur BHV-enheten. Under året tillkom ca 100 000 kr från försäljning av filmen HEMLAGAT. Bilkostnaderna för psykologerna har minskat tillföljd av att de från augusti har leasingbilar (2 st) vilket ger en lägre kostnad än milersättning med bilavtal till. Psykologtjänsten för västra länsdelen har varit vakant under stor del av året vilket är huvudorsaken till ett överskott på 320 000 kr. Aktiviteter är bl a att: utarbeta riktlinjer för arbetet inom barnhälsovården ansvara för Metodbok, BHV-blad och annat material inom barnhälsovården utveckla verksamheten och fortbilda personal inom barnhälsovården sammanställa statistik och återföra till bl a vårdgivare, socialstyrelsen och smittskyddsinstitutet förankra inriktning och aktiviteter hos primärvårdsledning och vårdcentralscheferna samarbeta med olika myndigheter och instanser i barnhälsovårdsfrågor ansvara för remiss- och enkätsvar i barnhälsofrågor initiera, delta i och utveckla kvalitetssäkringsarbetet följa den nationella och internationella utvecklingen inom området göra regelbundna besök ute på BVC upprätta och underhålla adressregister över BVC och olika nyckelpersoner för verksamheten BVC-statistik 1997 BVC-verksamhetsstatistik är sammanställd på ett sätt som korresponderar med den verksamhetsplan för BVC, som BHV-enheten har formulerat. Statistik är sänd till socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet och till primärvården som underlag i Helseplans nyckeltal. För en komplett redovisning med förklaringar mm, v g se sammanställning av BVC-statistiken (1998-06-11). BVC-statistiken för 1998 planeras bli klar i maj 1999. 22 989 barn 0-6 år, var vid årsskiftet 1997-1998 skrivna inom länet varav - 2 635 barn födda 1997. 17 258 barn besökte sjuksköterskans mottagning, föräldragrupp eller fick hembesök. 54 474 mottagningsbesök hos sjuksköterska. 4 138 hembesök av sjuksköterska. 7 147 barn besökte läkare. 15 694 läkarbesök, varav 4 954 (31,5%) hos barnläkare. Rökregistrering: När barnet var 0-4 veckor rökte 10% av mammorna och 14% av papporna. När barnet var 8 månader rökte 10% av mammorna och 12% av papporna. Andelen barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp var 53%. Vaccinerade barn fullständigt + ofullständigt* födda 1996; DT+DTP 98%, polio 97%, Hib 97% Födda 1995; MPR: 90%. Vaccination med BCG: 495 barn. *endast de som vaccineras i ÖLL registreras Andelen ammade barn vid två månader var 90,8%, och vid sex månader 67,6%. Läkartimmar på BVC: Under perioden 1997-06-30- -1997-12-31 avsattes/användes 2,1 tim/490 barn 0-6 år, till BVC-uppgifter. Detta motsvarar endast 42% av den tid som finns angiven i Läkartjänstgöring inom Barnhälsovården (BLF, DLF, FAM, Läkarförbundet -96). Andelen barnläkare var 33% vilket motsvarar den andel som finns angivet i kravspecifikationen. Verksamhetsberättelse 1998 2(7) Leif Ekholm 1999-03-01
Sjukskötersketid använd för BVC under första kvartalet 1998 ÖLL: 18 692 timmar på 22 964 inskrivna barn 0-6 år. Det motsvarar 590 barn per heltidstjänst, jämfört den norm på 500 barn som finns angiven i Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 1998 (BSKF, DSKF, Vårdförbundet). Återrapporterades jan-99. En enkät Hur fungerar BVC visade bla att specialist-bvc fungerade generellt bra, men att barnläkarkonsulten avsatte för lite tid för fortbildning (BHV-blad apr/98). Särskilda aktivitetsområden Fortbildning inom barnhälsovården BHV-dagar för sjuksköterskor. Under våren två halvdagar om TBC (H Fredlund) samt Sjuksöterskornas kännedom om förskolebarnen (H Elmén). Deltagare 73 personer. Under hösten två halvdagar om VIPS-dokumentationssystem i BVC-journalen samt Försäkringskassans arbete med föräldrapenning. Deltagare 61 personer. BHV-dagar för läkare. På våren en ½ dag om Läkaren på BVC (Sven Bremberg). Deltagare 40 personer. På hösten en ½ dag om Sömnproblem hos små barn (Berndt Eckerberg) där även sjuksköterskorna var inbjudna. Deltagare 103 personer. Övriga studiedagar Amning Tappa inte sugen ½ dag x 2. Föreläsare Kristin Svensson från Amningsinstitutet. Deltagare 175 personer (finansierades av Kikhostepengar ). Även MHV var inbjuden. Mannen, var finns han i familjen? Studiedag inom ramen för projektet Familj och folkhälsa. ½ dag x 2. Föreläsare Öisten Holter från Norge. Sjuksköterskor och barnmorskor Rökfria barn. Teori och övningar i två olika grupper. 12 deltagande sjuksköterskor på BVC. BHV-blad Kom ut med fyra nummer enligt planen (i slutet av varje kvartal). Samverkansträffar Primärvårdsdirektören vid tre tillfällen. Övergripande om barnhälsovården. Referensgruppen för barnhälsovårdsfrågor (primärvårdsöverläkaren m fl) vid fem tillfällen. Förändringar, riktlinjer och rutiner i BVC-arbetet diskuteras och fastställs. Referensgrupp sjuksköterskor i ÖLL, fyra eftermiddagar. BVC-arbete. Kontaktpersonsträffar vid fyra tillfällen x 2. Deltagare i genomsnitt 18-20 kontaktpersoner från vårdcentralerna. Innehållet varierar med vad som är aktuellt att diskutera från dels kontaktpersonerna och dels från BHV-teamet. Minnesanteckningar sänds förutom till kontaktpersonerna även till VC-cheferna och öppenvårdsbarnläkarna. Vaccinationsgruppen (expertgrupp till läkemedelskommittén, ÖLL), barnhälsovårdsöverläkaren sammankallande. Målsättning säker och effektiv hantering av vacciner sett ur ett helhetsperspektiv. Fyra gånger. HÖV - barnläkarna i öppenvård. 6 gånger. BHV-öl informerar om barnhälsovården. Övriga samverkansträffar Primärvårdens ledningsdagar-98; kvalitetssystem (barnhälsovårdsöverläkaren, 2 dagar) Primärvårdens utvecklingsenhet; avdelningamöten (för samordnare 6 ggr) samt fortbildningsträffar (kvalitetssäkring 5 ggr) och träff med vårdcentralernas kvalitetsombud (2 ggr). Material till verksamhetsuppföljning av BVC-verksamheten har utformats, förankrats och Verksamhetsberättelse 1998 3(7) Leif Ekholm 1999-03-01
samlats in (sammanställning återstår). Enkät till 1-åringarnas föräldrar, samt rapportering av resultat. Utveckling av kvalitetssäkring av BCG-vaccination. Dataenheten och primärvården för att underhålla nuvarande system samt för att ev byta till nyare eller utveckla eget inför år 2000. Ett arbetsområde som kräver omfattande för- och efterarbeten. 5 möten utöver det vanliga arbetet med statistiksystemet. Arbete och diskussioner om nytt system för avisering och rapportering av BVC-verksamheten. Under sommaren övergick BHV:s statistiksystem från 3-siffriga BVC-områden till 2-siffriga vårdcentralsområden. Det kommer att påverka rapporteringen av BVC:s verksamhetsstatistik för 1998. SHV och BHV samarbetar fortfarande om den skolförberedande hälsoundersökningen när nya frågeställningar blir aktuella. Med Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa, har en reviderad upplaga av Resursbok för Samverkan tagits fram. En enkät som kartlägger de olika myndigheterna inom området, med innehåll om det lokala arbetet och fortsatt utveckling, har arbetats fram. Polis och socialtjänst i norra länsdelen; tidig social prevention (i brottsförebyggande syfte). En studiedag har planerats och fått ställas in, men planeras på nytt. Samarbetet fortsätter. Försäkringskassan, MHV och BHV har startat samarbete för att gemensamt arbeta med pappornas uttag av föräldrapenning och för att informera om pappans möjligheter på likartat sätt. Alla tre personalgrupperna har fått information på utbildningsdagar. Dockans referensgrupp, samverkan bla landsting och kommun avseende kompetens, åtgärder kring barn i behov av särskilt stöd. Fyra gånger. Klinikråd - barnkliniken. Klinikch och de olika avdelningarna av barnkliniken + SHV, BHV och Armprotesenheten, informerar och informeras om respektives verksamhet. Vårdkedjan (MVC, förlossn, BB, BVC, avd 35) Referensgruppen för upphandling av vacciner vid ÖLL Styrgruppen för psykologerna - Örebro kommun. Policy- och lednings frågor. 5 gånger (?). Länsamningsgruppen Adoptivbarnsgruppen, tre gånger Logopedverksamheten Familj och folkhälsa, sex möten för planering och samverkan. Familjecentral har börjat diskuteras i bl a Kumla, där BHV deltagit. NTF i ett projekt med uthyrning av bilbarnstolar samt föräldrainformation via MVC och BVC. Hälso- och sjukvårdspolitiska delegationen stöder Projektet Bilbarnstolar med medel ur folkhälsobudgeten. Samhällsmedicinska enheten; avdelningsmöten, seminarier, samt arbete med och diskussisoner om verksamhetsplan och folkhälsoplan. Utställning vid Kosmos- och Demokratidagar Planeringsdagar, samt träffar med hälsoplanerarna (MIG-gruppen). Konferenser Samarbets-konferens MHV och SHV i samband med studiebesök vid familjecentraler i Stockholm 2 dagar Regional konferens för BHV-teamen i D, U, S, T och W län, en på våren och en på hösten. Teamen är representerade med 3-8 personer. Diskussioner om aktuell utveckling inom barnhälsovården dels i hela teamen och dessutom yrkesvis. Undervisning Föreläsning på högskolan för blivande distriktssköterskor, ½ dag. Undervisning inom gymnasieskolan om BVC och Barnkonventionen Utbildningsdag för ST-läkare i ämnet Barn som far illa Verksamhetsberättelse 1998 4(7) Leif Ekholm 1999-03-01
Utvecklingsarbete VIPS-systemet för dokumentation i BVC-journalen vilket prövades under hösten -97, har sammanfattats och sänts till socialstyrelsen (det stora analysarbetet återstår att göra). Gudrun S ingår i en referensgrupp till socialstyrelsens BVC-journalgrupp Barnmatsfilmen Hemlagat redan från början har färdigställts tillsammans med kostansvarig inom samhällsmedicinska enheten, Hälsokedjan i Nora, dietisten på barnkliniken och Coxa video. Filmen började säljas av BHV-enheten under oktober månad. Broschyren Föräldrainformation vid amningsproblem har reviderats tillsammans med författaren. Översyn av metodboken enligt modell från Jönköping har påbörjats under hösten, ett mycket omfattande arbete som till en början planerades bli färdigt vid årsskiftet, men som sannolikt dröjer till sommaren-99. Utveckling av system för kvalitetssäkring som kan genomföras på BVC Avsnitt om barn som far illa har bearbetats ytterligare och lämnats till H Elmén (Barnhälsorapporten) Amningsvänlig primärvård. Samtidigte med omevaluering av Amningsvänligt sjukhus har arbetet kommit igång i primärvården, under ledning av Folkhälsoinstitutet, med självevaluering, extern utvärdering mm. Fortsättning under 1999. Övriga BVC-angelägenheter Riktlinjer Vaccinationer av prematurt födda barn (Metodboken + BHV-blad apr/98) Information om strypningsrisk med cykelhjälm (BHV-blad jun/98). Riktlinjer Spädbarn skall ha mjuk kudde (Metodboken + BHV-blad okt/98). Byte av vacciner fr MMR II och Act Hib-vaccin mot polio, till Priorix respektive PolioHib (Metodboken + BHV-blad dec/98). Vaccinering av Hepatit B på BVC till barn med Down s syndrom, med Infanrix HepB, i det ordinarie schemat (Metodboken + BHV-blad dec/98). Start-97. Ett projekt utgående från ÖLL-RSÖ i syfte att bereda bl a uppsagda barnsköterskor möjlighet till meningsfulla arbetsuppgifter och kompetenshöjning. Gudrun S har ingått som kontaktperson mellan projektet och primärvården (ledning och aktuella vårdcentraler) med att förankra och konkretisera möjliga arbetsuppgifter, skrivit projektansökan och deltagit i diskussioner, i utvärdering av projektet genom att intervjua föräldrar och personal samt skrivit rapport om den speciella amningsdelen av projektet. Två barnsköterskor avslutade anställninng i början av året och två nya började under hösten. Barn- och ungdomscentrum. Landstingsfullmäktige gav hösten-97 Hälso- och sjukvårdspolitiska delegationen ett uppdrag att belysa förutsättningarna för en närmare samverkan inom hälso- och sjukvården avseende barn- och ungdomar. Hälso- och sjukvårdsdir bildade en arbetsgrupp som lämnades ett förslag på barn- och ungdomscentrum, vilket Landstingsstyrelsen antog aug-98. I beslutet angavs bla att en styrgrupp skulle få uppdrag att föreslå åtgärder som sedan verkställs efter beslut inom respektive förvaltningsledning. I denna styrgrupp ingår företrädare från skolhälsovården, primärvården, barnhälsovården, barn - och ungdomskliniken vid RSÖ samt barnoch ungdomsmedicinska mottagningarna i Lindesberg och Karlskoga, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsboendet samt barn- och ungdomshabiliteringen. Landstingsdir utsåg Bitr överläkaren Erik Stenninger, barn -och ungdomskliniken, RSÖ, som ordföranden i styrgruppen. Barn- och ungdomscentrum planerar börja sitt arbete april-99. Verksamhetsberättelse 1998 5(7) Leif Ekholm 1999-03-01
Upphandling av barnvacciner. Under året gjorde ÖLL en upphandling av vacciner med SBL Vaccin Distribution. Upphandlingen, som gjordes tillsammans med Landstinget i Värmland, gäller för tiden 1998-06-08-1999-05-31, med möjlighet till förlängning i ytterligare 12 månader. Särskilda barnpaket har tagits fram av SBL vilket innebär extra förmånliga priser. Totalt beräknas avtalet ge en besparing på 1,4 miljoner kronor (barnvacciner utgör drygt 80% av kostnaderna). Kikhostan på väg att försvinna. Den allmänna vaccinationen mot kikhosta återinfördes feb 1996. Sedan dess har kikhostan i landet påtagligt minskat (se BHV-blad dec/98). I ÖLL, med ett tillskott på 500 000 kr till primärvården hösten-97, gavs möjlighet till att även för de förskolebarn som inte var vaccinerade (och inte redan haft kikhosta) att bli vaccinerade. En hälsoekonomisk studie av denna åtgärd planeras under 1999. Barnpsykiatrikommittén avlämnade under våren sitt slutbetänkande Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiatriska problem (SOU 1998:31). Bla skriver man: 5-10% av alla barn vid en viss tidpunkt lider av psykiska problem och störningar. Samhället lägger ned drygt 11 miljarder kronor på olika former av stöd till barn med psykiska problem, men endast 20 % till förebyggande verksamhet. Vidare skrev man För att det skall bli effektivt måste basverksamheter som MVC, BVC och skola besitta god barnkompetens. Sammantaget föreslår kommittén en rad insatser som beräknas kosta 615 miljoner kronor. Merparten av förslagen gäller förebyggande arbete, vilket kommittén på sikt tror kommer att leda till besparingar. Boendemiljön - de små barnens olycksarena. Barnombudsmannen nov-98: Ca 12% av barn och ungdomar söker varje år läkarvård tillföljd av en olyckshändelse. En registrering vid 3 akutsjukhus 1997 visade att hälften av alla barn under 5 år som söker för vård av skada, hade skadat sig i bostaden, och att det är vanligare med dödsolyckor i boende- och fritidsmiljöer än i trafiken. I sammanhanget är det av största vikt att barnhälsovården fortsätter med, och även intensifierar, sina insatser kring olycksfallsinformation, enligt de riktlinjer som finns i basprogrammet. Lekplatser. I en annan rapport sept-98 meddelade BO att skaderisken på våra lekplatser inte är acceptabel. En undersökning, bla från förhållanden i Örebro, visade att 12 000 barn skadas årligen på våra lekplatser i Sverige. För Örebro innebär det ca 370 barn som skadas årligen. Lekplatserna hade bla bristande underhåll, felaktiga reparationer mm. I NA 981001 kommenterade man från kommunen i Örebro att det är för kostsamt att åtgärda lekplatserna. Barnhälsovårdsenheten har reagerat på dessa förhållanden, både i NA och direkt till kommunen, och föreslagit bla att ansvarsfördelningen måste bli tydligare för barns säkerhet på lekplatserna, men även att Landstinget bör inför en olycksfallsregistrering för att ge bättre kunskaper om och större möjligheter till att förebygga olyckor. Psykologgruppen Barnhälsovårdsenheten och Örebro kommun Under verksamhetsåret har det funnits motsvarande 5.0 psykologtjänster i länet riktade mot landstingets BVC-verksamhet (sedan halvårsskiftet är tj i västra länsdelen vakant). I Örebro kommun ingår 2.0 tjänster i en psykologgrupp på 9 tjänster (9 personer), därav har 7 uppdrag mot BVC. Från tjänsten i norra länsdelen avgår 0.4 tjänst som fungerar som psykologisk resurs i Barnhälsovårdsenheten och med samordningsuppdrag för psykologgruppen (10 personer). Under året har samtliga BVC-verksamheter i länet (utom västra länsdelen för andra hälften av -98) haft tillgång till psykolog för konsultation, deltagande i föräldragrupper, individuella kontakter med föräldrar och barn samt utbildnings- och utvecklingsarbete. Arbetsbelastningen inklusive bristen på psykologer i kringliggande verksamheter innebär mycket stora krav på att prioritera i verksamheten. Verksamhetsberättelse 1998 6(7) Leif Ekholm 1999-03-01
De organisatoriska förutsättningarna för psykologarbetet varierar mycket i länet. I Örebro kommun ingår psykologerna som en del i en större organisation med uppdrag som stöd för basverksamheterna och med särskilt uppdrag för barn i behov av särskilt stöd. I länsdelarna finns stora olikheter i hur kommunen organiserar sina resurser och vilka kompetenser de har att tillgå. Därmed också olikheter i förutsättningarna för samarbete med kommunernas verksamheter för Barnhälsovårdens psykologer. I södra och västra länsdelarna är bristen på psykologer inom barnomsorg, skola, Barn- och ungdomspsykiatri och Barn- och undomshabilitering påtagliga och medför ett ökat tryck på BHV-psykologtjänsterna samt svårigheter att på adekvat sätt kunna lämna familjer vidare. Arbetsmodellen inom Örebro kommun uppfattas ha inneburit att familjer i mindre utsträckning än tidigare behövt remitteras vidare. Man har kunnat hantera mer i ordinarie verksamhet och i så mått har en del av syftet med organisationen uppnåtts. Arbete med att hitta en beskrivande modell för psykologverksamheten inom BHV har startat under året. Målet är att finna en mall som adekvat avspeglar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och det konsultativa och familje/barninriktade arbetet. BVC 60 år 1998 Under 1998 har BVC i Sverige fyllt 60 år. BHV-enheten firade det med en utställning kombinerat med godis för personalen på barnkliniken och med tårta för personal i S-huset. 1938 startade Mödra- och Barnavårdscentraler efter ett riksdagsbeslut om statsbidrag. På 40-talet omfattade verksamheten även 1-åringar och fiskleverolja rekommenderades. På 50-talet påbörjades vaccinationerna och olycksfallsprofylaxen startades. På 1968 infördes 4-årskontrollen och BHVteam började utvecklas. På 80-talet infördes föräldrarutbildningen och på 90-talet har den skolförberedande hälsoundersökningen införts. Under denna tid har bla näringsbrister och olycksfall framgångsrikt förebyggts, infektionssjukdomarna minskat, handikappen kunnat spårats tidigare mm. Inför millennieskiftet möter Barnhälsovården nya utmaningar, inte minst allvarliga psykosociala familjeförhållanden som måste uppmärksammas bättre. Det krävs sannolikt en annan helhetssyn med omsorgerna, socialtjänst och barnhälsovård i en bättre samverkan, än vad som är fallet idag. En utveckling av Familjecentraler är en möjlighet i sammanhanget, och diskussionerna är på gång på flera håll i länet, bla i Karlskoga och Kumla. I en del andra kommuner förs liknande dsikussioner men utifrån lite andra förutsättningar, t ex Laxå, Vivalla. BVC är alltjämt en pigg 60-åring som ser fram mot nya utmaningar och områden att besegra, allt för våra förskolebarns hälsa, trygghet och utveckling! Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetsberättelse 1998 7(7) Leif Ekholm 1999-03-01