INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER... 5 BAKGRUNDSVARIABLER... 5 Kön... 5 Ålder... 5 KOMMUNALPOLITIKEN I BROMÖLLA... 6 Intresse av- och inställning till kommunalpolitiken... 6 Mindre bra möjligheter att påverka kommunalpolitiken... 7 Områden som bör prioriteras... 8 Andra områden som bör prioriteras... 8 VALET 2010... 9 Informationskanaler... 9 Röstade på i kommunalvalet 2010 och 2006... 10 Väljarrörelser... 11 Anledning till partibyte... 12 Förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken... 12 Jämförelse mellan riksdags- och kommunalvalet 2010... 13 Röstade olika i kommunal- och riksdagsvalet... 14 ANALYS OCH SAMMANFATTNING... 15 BILAGA 1 SAMTALSMALL... 16 BILAGA 2 MINDRE BRA MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA KOMMUNALPOLITIKEN... 18 BILAGA 3 ANDRA OMRÅDEN SOM BÖR PRIORITERAS... 24 BILAGA 4 INFORMATIONSKANALER... 30 BILAGA 5 ANLEDNING TILL PARTIBYTE... 34 BILAGA 6 FÖRÄNDRA OCH VIDAREUTVECKLA I KOMMUNALPOLITIKEN... 37 2
I N L E D N I N G, SYFTE OCH METOD Inledning Axánd Konsult AB fick i oktober 2010 i uppdrag av Socialdemokraterna Bromölla att genomföra en väljarundersökning i kommunen. Inledningsvis togs gemensamt ett ramverk för undersökningen fram. Det beslutades att datainsamlingen skulle genomföras i november, samt att frågeformuläret skulle innehålla mellan 8-10 frågor. Det beslutades även att sammanlagt skulle 200 intervjuer genomföras från ett urval om 400 privatpersoner. Datainsamlingen genomfördes 15-28 november 2010. Syfte Syftet med denna väljarundersökning är att ta fram information om vilka politikområden invånarna i Bromölla kommun tycker att kommunen ska prioritera, samt vad väljarna vill förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken. Syftet med undersökningen är även att ta fram information om eventuella väljarrörelser från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna. Metod Urval och insamling av information Ett slumpmässigt urval om 400 invånare i Bromölla kommun över 18 år köptes in av Axánd från PAR. Sammanlagt genomfördes 200 intervjuer med personer i urvalet. Samtalen tog mellan 4-7 minuter per intervju. De tidsmässigt längre intervjuerna beror på att somliga respondenter önskade besvara de enskilda frågorna mer ingående. De som har utfört telefonintervjuerna har inte uppfattat några svårigheter för respondenterna att förstå frågorna. Kontakt har tagits med respondenterna under företrädesvis sen eftermiddag, kvällstid och helger. Frågeformulär Frågeformuläret innehåller tolv frågor, varav sju frågor har fasta svarsalternativ, fyra frågor har helt öppna svarsalternativ och en fråga har en blandning av öppna och fasta svarsalternativ. Samtalet inleds med en fråga om huruvida man röstade i kommunalvalet 2010 eller inte. Om personen inte röstade i det senaste kommunalvalet avslutas intervjun då man inte tillhör rätt målgrupp för undersökningen. I denna rapport redovisas enbart intervjuer med personer som röstat i det senaste kommunalvalet. De två första frågorna rörande kommunalvalet behandlar invånarnas intresse av och inställning till kommunalpolitiken. De följande två frågorna rör vilket politikområde man tycker ska prioriteras i kommunalpolitiken i Bromölla kommun. Nästkommande fråga behandlar hur man fick information om de olika politiska partierna i Bromölla innan valet. Därefter följer tre frågor om vilket parti man röstade på i kommunalvalet 2010 och 2006, samt vad ett eventuellt partibyte berodde på. Den därpå kommande frågan rör hur man vill förändra och vidareutveckla politiken i Bromölla kommun. Avslutningsvis ställs en fråga om vad man röstade på i riksdagsvalet 2010. Sist i frågeformuläret finns två bakgrundsfaktorer kön och ålder. Den samtalsmall som använts återfinns i sin helhet i Bilaga 1. 3
I N L E D N I N G, SYFTE OCH METOD Sammanställning och analys Svaren från intervjuerna har sammanställts och analyserats med hjälp av för ändamålet lämpliga statistikprogram. Utifrån denna bearbetning har översiktliga diagram tagits fram. Till diagrammen följer förklarande texter, vilket gör att i stort sett varje diagram kan förstås även om man inte har läst hela rapporten. Svaren på de öppna frågorna har sammanställts i form av text, medan svaren i sin helhet återfinns i bilagor sist i rapporten. De öppna svaren har vid sammanställningen kategoriserats i större områden. Detta medför att en bedömning har gjorts av Axánds konsult. Därför bör de procentangivelser som återfinns i sammanställningar av öppna svar inte ses som precisa. Svaren från samtliga respondenter har behandlats anonymt. Som en följd av avrundning summerar inte alltid procentsatserna i ett diagram till 100 %. Frågor med fasta svarsalternativ har korsanalyserats gällande kön och ålder. Resultatet från korsanalyserna återfinns i text i anslutning till respektive diagram. I de fall trender eller tendenser mellan genomsnittet svar och undergruppens svar hittats har detta noterats i text. Har inga märkbara tendenser eller trender hittats finns inte heller någon kommentar om skillnader. Det relativt lilla urvalet för denna typ av undersökning medför att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Läsaren ombedes därför att inte fastna vid exakta procentangivelser utan snarare utläsa resultaten som trender och tendenser inom kommunalpolitiken i Bromölla kommun. Bortfallredovisning Nedan redovisas först bortfallet för samtliga respondenter. Bortfall Som utgående ur populationen återfinns 40 personer, vilket lämnar 360 personer i nettourval. Detta resulterar i en svarsfrekvens på 56 %. Det bör beaktas att inga fler kontaktförsök gjordes efter att 200 intervjuer var genomförda. Bruttourval 400 Utgående ur populationen Felaktigt eller avsaknad av telefonnummer, fax 7 Ej målgrupp/röstade ej i kommunalvalet 22 Talar inte svenska 3 Bortrest hela datainsamlingsperioden 2 Annat, exempelvis sjuk 6 Nettourval 360 Ej nådda för intervju 24 Vill ej delta (tidsbrist, princip etc) 136 Genomförda intervjuer 200 Svarsfrekvens (Genomförda intervjuer/nettourval) 56 % 4
Resultat samtliga respondenter Nedan redovisas resultatet från samtliga respondenter. Ordningen i vilket resultaten redovisas följer logiken i samtalsmallen (Bilaga 1), med undantag för bakgrundsvariablerna som presenteras först, men besvarades sist i undersökningen. Bakgrundsvariabler Kön 12) Markera kön 44 % av de svarande är kvinnor och 56 % är män. Svar har markerats för samtliga 200 respondenter. Ålder 11) Din ålder: Av de tillfrågade tillhör 4 % den yngsta åldersgruppen, 18-29 år. 40 % tillhör åldersgruppen 30-50 år och 28 % tillhör åldersgruppen 51-65 år. Av de intervjuade privatpersonerna ingår 28 % i den äldsta åldergruppen, 66 år eller äldre. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. 5
Kommunalpolitiken i Bromölla Intresse av- och inställning till kommunalpolitiken 1) Hur väl tycker du att följande påståenden stämmer in på dig? Respondenterna har på en skala från ett till sex, där ett betyder stämmer inte alls och sex betyder stämmer mycket väl, fått ta ställning till hur väl ett antal påståenden beträffande kommunalpolitiken stämmer in på dem. I diagrammet ovan syns medelvärden för respektive påstående, vet ej-svar exkluderade. Mest väl tycker respondenterna att påståendena Jag håller mig uppdaterad kring vad som händer och är på gång i kommunalpolitiken, exempelvis gällande skola, äldreomsorg och vägar och Jag är intresserad av kommunalpolitiska frågor stämmer in på dem 3,5 av sex möjliga. Något mindre väl uppger respondenterna att påståendena Jag upplever att jag har god kunskap om i vilka frågor som kommunen bestämmer och i vilka landsting och rikdag bestämmer, 3,2, och Jag har ett stort förtroende för att vår kommun sköts på ett bra sätt, 3,1, stämmer in på dem. Minst väl anser respondenterna att påståendena Jag har ett stort förtroende för politikerna i kommunen, 2,8, och Jag känner att jag har goda möjligheter att påverka den lokala politiken i kommunen, 2,4. Tendenser pekar på att män i större utsträckning än kvinnor upplever att de vet i vilka frågor kommunen bestämmer och i vilka frågor landsting och riksdag bestämmer samt håller sig 6
uppdaterade om vad som händer i kommunalpolitiken. Tendenser pekar även på att kvinnor i större utsträckning än män har förtroende för politikerna i kommunen. Tendenser pekar på att ju äldre respondenten är desto bättre upplever man att man är på att hålla sig uppdaterad kring vad som händer i kommunen. Resultatet pekar även på att den yngsta åldersgruppen sätter lägre värden i genomsnitt på samtliga påståenden än vad övriga åldersgrupper gör. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. Mindre bra möjligheter att påverka kommunalpolitiken 2) Vad beror det på att du inte upplever att du har möjligheter att påverka den lokala politiken i kommunen? De respondenter som svarat på den lägre delen av skalan (1-3) på det ovanstående påståendet Jag känner att jag har goda möjligheter att påverka den lokala politiken i kommunen har fått besvara en följdfråga om vad det beror på. Bland samtliga respondenter i undersökningen svarar 30 % att anledningen till att de inte upplever att de har möjligheter att påverka beror på att man själv inte är så intresserad eller engagerad i kommunalpolitiken. 13 % av respondenterna uppger att de inte känner att man blir hörd eller tagen på allvar av politikerna i kommunen. Lika många, 13 %, svarar att politikerna är svåra att påverka alternativt att besluten tas över huvudet på dem. Av respondenterna menar 8 % att man som kommuninvånare bara är en i mängden och att det därför är svårt att som enskild individ påverka politiken. 5 % av respondenterna uppger att de inte känner att de inte vet hur man ska göra eller vem man ska vända sig till för att påverka politiken i kommunen. 4 % uppger att de utöver att rösta i kommunalvalet inte kan påverka mycket och 4 % uppger att politiken i Bromölla kommun är toppstyrd. Andra återkommande svar är att det är svårt att påverka då det förekommer mygel och lögner samt att påverkansmöjligheterna beror på vilket parti man sympatiserar med eller är med i. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 2. Frågan har besvarats av 154 respondenter. 7
Områden som bör prioriteras 3) Vilka av följande två områden upplever du bör prioriteras i kommunalpolitiken i Bromölla kommun? 94 % respondenterna uppger att ett av de områden som bör prioriteras i kommunalpolitiken är Vård och äldreomsorg. 87 % av privatpersonerna svarar att ett av de områden som bör prioriteras är Skola och barnomsorg. 9 % av respondenterna anger att Vägar och renhållning bör prioriteras, 6 % uppger Kultur och fritid och 2 % svarar Flyktingmottagande. Tendenser pekar på att kvinnor i större utsträckning än män upplever att man bör prioritera skola och barnomsorg samt vård och äldreomsorg. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. Andra områden som bör prioriteras 4) Finns det något annat område som du tycker bör prioriteras i kommunen? 68 % av respondenterna uppger att det inte finns något eller att de inte vet något annat område än de tidigare uppräknade som bör prioriteras i kommunen. 5 % av samtliga respondenter svarar att man bör prioritera aktiviteter för ungdomar, 4 % svarar att man bör prioritera att göra Bromölla kommun mer attraktivt för boende och turister, 4 % svarar att man bör prioritera jobb och ytterligare 4 % uppger att man bättre bör prioritera dem som bor utanför centralorten. Andra återkommande svar är att man bör prioritera bättre kommunikationer, miljön, minskad invandring, handikappsomsorg/färdtjänst samt företagande och näringsliv. Bland de övriga svaren återfinns bland annat att man ska prioritera att bekämpa rasismen, att förmedla bättre samhällsinformation, fler hyresbostäder samt tryggheten i kommunen. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 3. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. 8
Valet 2010 Informationskanaler 5) På vilka av följande sätt fick du information om de olika politiska partierna i Bromölla innan valet 2010? 76 % av respondenterna uppger att de fick information om de olika politiska partierna genom att läsa i dagstidningar och 42 % uppger att de pratade med vänner och bekanta. Nästan en fjärdedel, 23 %, svarar att de läste på partiernas hemsidor och 17 % uppger att de sökte information på Internet (ej partiernas hemsidor). 8 % uppger att de fick information genom att de besökte en valstuga och 6 % uppger att de fick besök av en politiker på arbetsplatsen eller i hemmet. 61 % svarar att de fick information på annat sätt än de uppräknade. I dessa fall handlar det främst om att man fick information hemskickat till sig. Nästan hälften av samtliga respondenter, 47 %, uppger att det fått information om de politiska partierna på detta sätt. 6 % svarar att de fick information genom att tala med politiker. Hälften så många, 3 %, svarar att de fick information tilldelad sig på sta n och lika många, 3 %, svarar att de fick information från någon i familjen. Andra återkommande svar är att man redan har en bestämd åsikt som svårligen förändras eller att man fick information genom skolan. Tendenser pekar på att män i större utsträckning än kvinnor läste på partiernas hemsidor för att få information om de olika partierna. Tendenser pekar på att personer i de två äldsta åldersgrupperna i större utsträckning än respondenterna i de två yngre åldersgrupperna pratade med vänner och bekanta för att få information om valet. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 4. Flera svarsalternativ har kunnat väljas. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. 9
Röstade på i kommunalvalet 2010 och 2006 6) Vilket parti röstade du på i kommunalvalet 2010? 7) Vilket parti röstade du på i kommunalvalet 2006? Bland respondenterna uppger 32 % att de röstade på Arbetarepartiet-Socialdemokraterna i kommunalvalet 2010, 20 % att de röstade på Moderata Samlingspartiet och 10 % att de röstade på Sverigedemokraterna. De övriga partierna anges vardera av 9 % eller färre av respondenterna. 16 % av respondenterna uppger att de inte vill svara eller att de inte kommer ihåg vilket parti de röstade på i kommunalvalet 2010. Vid en jämförelse med kommunalvalet 2006 har Arbetarepartiet-Socialdemokraterna fått åtta procentenheter färre av rösterna bland respondenterna. Sju procentenheter fler har i valet 2010 röstat på Sverigedemokraterna och sex procentenheter fler har röstat på Moderata Samlingspartiet. Bland resterade partier är skillnaden mellan vad respondenterna röstade på i de två kommunalvalen inte större än tre procentenheter. Frågorna har vardera besvarats av 200 respondenter. 10
Väljarrörelser Väljarrörelser Röstade på i kommunalvalet 2006 Bytte till i kommunalvalet 2010 S (23 st) SD 35% (8 st) V M MP C FP Vill inte svara/kommer inte ihåg 30% (7 st) 9% (2 st) 9% (2 st) 4% (1 st) 4% (1 st) 9% (2 st) 100% (23 st) V (4 st) SD 50% (2 st) S 50% (2 st) 100% (4 st) MP (4 st) V 50% (2 st) FP M 25% (1 st) 25% (1 st) 100% (4 st) FP (3 st) M 100% (3 st) 100% (3 st) C (3 st) FP 33% (1 st) M KD 33% (1 st) 33% (1 st) 99% (3 st) M M (1 st) SD 100% (1 st) 100 % (1 st) Annat parti (3 st) S 33% (1 st) SD C 33% (1 st) 33% (1 st) 99% (3 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg (1 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg 100% (1 st) 100% (3 st) Resultatet på de två frågorna om vilket parti respondenterna röstade på i kommunalvalet 2006 och 2010 visar att 44 personer bytte parti. Tabellen ovan visar väljarrörelserna för dessa 44 respondenter. 29 % (23 stycken) av de respondenter som röstade på Socialdemokraterna i kommunalvalet 2006 bytte parti i kommunalvalet 2010. Av dessa röstade 35 % istället på Sverigedemokraterna och 30 % röstade på Vänsterpartiet. Ett par väljare bytte från Socialdemokraterna till Moderaterna och ett par bytte från Socialdemokraterna till Miljöpartiet. Några bytte från Socialdemokraterna till Centerpartiet eller till Folkpartiet. 11
Ingen av respondenterna uppger att de bytt från Sverigedemokraterna till ett annat parti. Anledning till partibyte 8) Vad beror det på att du bytte parti i valet 2010? Av dem som bytte parti i kommunalvalet 2010 uppger 33 % att de gjorde det för att ett annat parti tilltalade dem mer i detta val. Det handlar exempelvis om att man följde debatten och såg vilka frågor de olika partierna prioriterade eller att man hade en känsla av att ett annat parti skulle vara bättre detta val. 31 % svarar att de bytte parti för att visa missnöje eller för att de upplevde att en förändring behövdes. Här handlar det exempelvis om att Socialdemokraterna, enligt dessa respondenter, har varit vid makten för länge i kommunen. 16 % svarar att invandringspolitiken var avgörande för deras byte av parti. Respondenterna motiverar denna typ av svar med att man anser att svenskarna ska tas om hand i första rummet eller att kommunen först bör integrera de invandrare som redan är här innan den tar emot nya. 11 % svarar att de snarare röstade på en person än ett parti. Andra återkommande svar är att man denna gång röstade på borgarna eftersom de skött sig bra på riksplanet och att man specifikt är missnöjd med att Socialdemokraterna tar ut för höga löner och arvoden. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 5. Frågan har besvarats av de 44 respondenter som uppgett att de bytt parti från valet 2006 till valet 2010. Förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken 9) Vad vill du förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken i Bromölla kommun? Av de tillfrågade kommuninvånarna i Bromölla uppger 28 % uppger att de inte vet vad de vill förändra eller vidareutveckla i kommunalpolitiken i kommunen. 21 % av respondenterna svarar att de vill förändra och vidareutveckla vården och omsorgen för de äldre och handikappade och 29 % svarar skolan och barnomsorgen. 13 % av respondenterna svarar att de vill förändra den politiska kulturen i kommunen. Det handlar exempelvis om att besluten bör förankras bättre hos folket, att politikerna bör lyssna på invånarna mer, att vissa suttit alldeles för länge som politiker i kommunen samt att Socialdemokraterna haft för mycket makt. 11 % svarar att kommunen borde satsa mer på kultur och fritidsaktiviteter alternativt satsa mer på aktiviteter specifikt för ungdomar. 5 % svarar att kommunen borde förbättra underhållet av vägarna och 5 % uppger att kommunen borde vara mer restriktiv i sitt mottagande av invandrare. Andra återkommande områden är att kommunen bör satsa på företagsamheten, borde se mer till dem som bor utanför centralorten eller borde satsa på få fram fler jobb. Några menar även att det behövs en förändring av politiken i allmänhet, att omstruktureringen i kommunen inte varit bra samt att man inte är nöjd med Socialdemokraternas samarbete med de borgliga partierna. 12
De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 6. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. Jämförelse mellan riksdags- och kommunalvalet 2010 10) Vilket parti röstade du på i riksdagsvalet 2010? I riksdagsvalet 2010 röstade 38 % av respondenterna på Socialdemokraterna och 22 % röstade på Moderaterna. 6 % röstade på Vänsterpartiet och 6 % röstade på Sverigedemokraterna. De resterande partierna fick vardera på nationell nivå 4 % eller mindre av respondenternas röster. 16 % av respondenterna vill inte svara på eller kommer inte ihåg vilket parti de röstade på i riksdagsvalet 2010. Vid en jämförelse mellan vad man röstade på i riksdagsvalet och kommunalvalet röstade sex procentenheter fler på Socialdemokraterna i riksdagsvalet än i kommunalvalet. Fyra procentenheter fler av respondenterna röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Bland de resterande partierna är skillnaden mellan vad respondenterna röstade i kommunalvalet och riksdagsvalet tre procentenheter eller mindre. 13
Röstade olika i kommunal- och riksdagsvalet Röstade olika i kommunal- och riksdagsvalet 2010 Kommunalvalet Riksdagsvalet SD (10 st) S 60% (6 st) M V 30% (3 st) 10% (1 st) 100% (10 st) S SD MP M S (5 st) V 40% (2 st) SD M FP 20% (1 st) 100% (5 st) FP (4 st) S 50% (2 st) MP KD 25% (1 st) 25% (1 st) 100% (4 st) M (4 st) KD 25% (1 st) FP 25% (1 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg 50% (2 st) 100% (4 st) MP (1 st) M 100% (1 st) 100 % (1 st) KD (1st) M 100% (1 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg (3 st) S M 100 % (1 st) 66% (2 st) 33% (1 st) 99% (3 st) Vid en jämförelse av vad respondenterna röstade på i kommunalvalet och riksdagsvalet 2010 framgår att 19 % (37 personer) röstade på olika partier i de båda valen. Tabellen ovan visar hur dessa 37 respondenter fördelat sina röster i riksdags- och kommunalvalet. Tio stycken av dem som röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet röstade på ett annat parti i riksdagsvalet. Sex av dessa röstade på Socialdemokraterna i riksdagsvalet, och tre röstade på Moderaterna och en person röstade på Vänsterpartiet i riksdagsvalet. Fem stycken av dem som röstade på Socialdemokraterna i kommunalvalet röstade på ett annat parti i riksdagsvalet. Två av dessa röstade istället på Vänsterpartiet i riksdagsvalet, två röstade på Sverigedemokraterna, en på Moderaterna och en väljare röstade istället på Folkpartiet. 14
ANALYS OC H SAMMANFATTNING Analys och sammanfattning Generellt kan sägas att undersökningen har gått bra, även om relativt många uppgett att de inte ville delta i undersökningen. En bidragande orsak till detta kan vara att uppdragsgivaren till undersökningen inte avslöjades förrän efter en bit in i intervjun. Resultatet från undersökningen beträffande vad respondenterna röstade på i kommunalvalet 2010 stämmer relativt bra överens med det faktiska valresultatet i kommunalvalet i Bromölla. Det felar på några enstaka procentenheter, förutom för Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Dessa två partier får mindre andel röster i resultatet i denna undersökning än vad de de facto fick i valet. De 16 % som inte vill uppge vad de röstade på eller inte kommer ihåg vad de röstade på är troligen främst respondenter som röstade på Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna i valet 2010. Detta tyder på att personer som sympatiserar med det ena eller det andra av dessa två partier har en lägre benägenhet än andra att vilja delge sina partisympatier. Överlag verkar det som om invånarna i Bromölla inte är särskilt intresserade av eller engagerade i kommunalpolitiken. Förtroendet för politikerna i kommunen är lågt och invånarna känner inte att de har särskilt goda möjligheter att påverka politiken. Vanliga anledningar till det är att respondenterna inte känner att de blir hörda eller tagna på allvar samt att besluten tas över huvudet på dem. Socialdemokraterna har enligt undersökningen tappat väljare mellan de två kommunalvalen. Väljarrörelserna från Socialdemokraterna verkar dels gå till Sverigedemokraterna och dels gå till Vänsterpartiet. Noterbart är även att flera av dem som röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet röstade på något annat parti i riksdagsvalet. I denna grupp är de som röstade på Socialdemokraterna störst. En vanlig förklaring till att man röstade på ett annat parti i kommunalvalet 2010 än 2006 är att man gjorde det av just missnöje eller för att man ansåg att en förändring behövdes. I ljuset av hur väljarrörelserna mellan de två valen och mellan kommun och riksdag 2010 ser ut förefaller en stor del av Socialdemokraternas förlust i kommunalvalet 2010 kunna tillskrivas just missnöjesröstning. Det väljarna upplever sig missnöjda med är bland annat att Socialdemokraterna har suttit för länge vid makten i kommunen, och att de blivit maktfullkomliga. Andra åsikter är att kommunen är toppstyrd och att ingen i kommunen i tillräckligt stor utsträckning lyssnar till vad invånarna vill ha. Det finns även vissa andra tendenser i respondenternas svar som pekar mot att Sverigedemokraternas ökning och Socialdemokraternas minskning i kommunalvalet rör sig om just missnöjesröstning. Svaren indikerar nämligen att respondenter som röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet 2010 har ett mindre förtroende för att kommunen sköts på ett bra sätt och för politikerna i kommunen samt i lägre utsträckning än övriga känner att de har goda möjligheter att påverka. Sammantaget verkar Socialdemokraternas resultat i valet inte främst bero på att allt fler sympatiserar med Sverigedemokraternas värderingar. Valresultatet kan snarare ses som att det finns en trötthet bland väljarna på att ha Socialdemokraterna vid makten i kommunen. En tolkning av materialet är att det handlar mindre om socialdemokratiska partiets värderingar och mer om att invånarna i Bromölla upplever att de socialdemokratiska kommunalpolitikerna inte i tillräcklig utsträckning lyssnar till invånarna och deras åsikter. 15