STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg 0.5 Statstkproducent 0.6 Uppgftsskyldghet 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter 0.8 Gallrngsföreskrfter 0.9 EU-reglerng 0.10 Syfte och hstork 0.11 Statstkanvändnng 0.12 Uppläggnng och genomförande 0.13 Internatonell rapporterng 0.14 Planerade förändrngar kommande undersöknngar 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätnstrument 2.4 Insamlngsförfarande 2.5 Databerednng 1 Innehållsöverskt 1.1 Observatonsstorheter 1.2 Statstska målstorheter 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata 1.4 Dokumentaton och metadata 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler 3.2 Redovsnngsförfaranden 4 Slutlga Observatonsregster 4.1 Produktonsversoner 4.2 Arkverngsversoner 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(97) 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Närngsverksamhet. 0.2 Statstkområde Statstkområde: Närngslvets struktur. 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, SCB Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Catarna Nordström Telefon: 019-17 60 77 Telefax: 019-17 69 64 E-post: catarna.nordstrom@scb.se 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Postadress: Besöksadress: Klostergatan 23 Telefon: 019-17 60 00 Telefax: 019-17 70 82 E-post: scb@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Statstska centralbyrån, SCB 701 89 Örebro Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen (2001:99) om den offcella statstken och SCB:s föreskrft SCB-FS 2009:14. Samråd har skett med Närngslvets Regelnämnd (NNR).
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(97) 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). 0.8 Gallrngsföreskrfter Det fnns nga gallrngsföreskrfter. 0.9 EU-reglerng INFI omfattas ej av någon EU-reglerng. 0.10 Syfte och hstork INFI ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Det övergrpande syftet med undersöknngen är att ge Natonalräkenskaperna (NR) bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) tllgångs- och användnngstabeller. Med hjälp av statstken erhålls den detaljerade nformaton som krävs av underlaget tll nput- och outputtabeller för ndustrn. Behovet av nputdata gäller samtlga ndustrföretag från 0 anställda och uppåt. NR är dagsläget den enda användaren och undersöknngen har ännu aldrg publcerats. INFI har som egen undersöknng genomförts för åren 1999-2008. Tdgare var INFI en delundersöknng tll Företagens Ekonom (FEK). Olka branscher undersöks olka år enlgt ett rullande schema. Eftersom uppgftslämnandet roterar mellan branscherna nnebär det att ett ensklt företag som mest behöver lämna uppgfter vart tredje år. De branscher som undersöks är 10-37, ndelnng enlgt SNI 2002. För årgångarna 1999-2004 undersöktes alla företag ndustrbranscher med mnst 50 anställda. Samtlga företag som ngck urvalet fck blankett både INFI och FEK vlket underlättade undersöknngens gransknngsarbete. Ansatsen gav dock en skev täcknng och därför gjordes urvalsdesgnen om. Sedan produktonsomgång 2005 är INFI ett frstående urval, men utgår fortfarande från FEK:ens populaton. Den stora skllnaden är att INFI även går ut tll företag som nte blankettundersöks FEK. Samma år som urvalsdesgnen gjordes om flyttades även fördelnngen av externa kostnader från INFI tll FEK. Eftersom dessa uppgfter är tydlgt kopplade tll FEK så sågs flytten av varablerna som en förenklng både för undersöknngen sg, men framför allt för uppgftslämnarna då det framgck att det ofta var nköpsansvarg som besvarade delen om råvaror medan ekonomansvarg besvarade delen om externa kostnader. Sedan produktonsomgång 2005 samlas endast uppgfter n som avser ndustrns råvaruförbruknng specfcerat på varugruppsnvå och urvalsmetoden utgår från att samtlga branscher ska ha samma täcknngsgrad. Täcknngsgraden ska vara på crka 70 procent vlket betyder att 70 procent av branschens råvaror ska samlas n undersöknngen.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(97) 0.11 Statstkanvändnng Användare av statstken är Natonalräkenskaperna. 0.12 Uppläggnng och genomförande Från produktonsomgång 2007 har företagen möjlghet att lämna uppgfter va ett generellt SCButvecklat verktyg för webblanketter (SIV). 74 procent av företagen valde detta tllvägagångssätt 2007 och tll produktonsomgång 2008 ökade sffran tll 84 procent. Företagen som ngår undersöknngen får under våren alternatvt hösten ett mssv nnehållande webbadress, användarnamn och lösenord. Tdgare årgångar var det endast företag med brutet räkenskapsår som fck blanketter på hösten, men detta är ändrat sedan produktonsomgång 2008. Företag med flera verksamhetsenheter (VE:er) har som tdgare årgångar fått blankett på våren, men numera får resterande företag blankett på hösten. Detta har gjorts dels för att underlätta samgransknngen med FEK samt att det även fnns möjlghet att förtrycka summa råvaror och förnödenheter på blanketterna för att förenkla för uppgftslämnarna. Uppgft om råvaror och förnödenheter hämtas från standardserade räkenskapsunderlag (SRU) som är företagens skattedeklaratoner. I detta värde ngår även handelsvaror och energkostnader som nte ska vara med INFI. Uppgftslämnaren får uppskatta dessa värden och fördela ut resterande på sna råvaror. För företag som nte besvarar enkäten skckas totalt tre påmnnelser ut. Företagen får en pappersblankett först vd andra påmnnelsen. 0.13 Internatonell rapporterng - 0.14 Planerade förändrngar kommande undersöknngar Planer fanns att INFI skulle gå över tll branschgrupper enlgt SNI 2007 produktonsomgång 2008. Detta blev förskjutet och planeras först tll produktonsomgång 2009. Mätteknska laboratoret på SCB ska tll produktonsomgång 2009 se över blankettkonstrukton, nstruktoner, mssv etc. INFI. Mätteknska laboratorets uppgft är att försöka utarbeta underlag som gör det enklare för uppgftslämnarna att tllgodose INFI med nformaton som efterfrågas d.v.s. så ska blanketterna vara utformade så att uppgftslämnaren fyller dem på rätt sätt, nstruktoner ska vara tydlga och lättförståelga etc. Om detta arbete kommer att nnebära större omarbetnngar eller mndre justerngar dverse materal är svårt att säga något om dagsläget.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(97) 1 Innehållsöverskt 1.1 Observatonsstorheter I INFI observeras förbruknngen av nköpta varor nom tllverknngsndustrn enlgt slutregstret för undersöknngen FEK 2008. För 2008 observerades följande branschgrupper INFI: Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 2710 JÄRN O STÅLVERK 27.100 Framställnng av järn och stål samt ferrolegerngar 2720 JÄRN O STÅLRÖRSINDUSTRI 27.210 Tllverknng av gjutjärnsrör 27.220 Tllverknng av stålrör 2730 A.PRIMÄRBEARB JÄRN O STÅL, FERR 27.310 Tllverknng av kalldragen stålstång 27.320 Tllverknng av kallvalsade stålband 27.330 Tllverknng av andra kallformade produkter av stål 27.340 Tllverknng av dragen ståltråd 2749 ANDRA METALLVERK 27.410 Framställnng av ädla metaller 27.420 Framställnng av alumnum 27.430 Framställnng av bly, znk och tenn 27.440 Framställnng av koppar 27.450 Framställnng av andra metaller 27.510 Gjutnng av järn 27.520 Gjutnng av stål 27.530 Gjutnng av lättmetall 27.540 Gjutnng av andra metaller 2810 BYGGMETALLVARU 28.110 Tllverknng av metallstommar och delar därav 2829 CIST,TANKAR,KAR,RADIAT,PANNOR MM 28.120 Tllverknng av byggnadselement av metall 28.210 Tllverknng av csterner, tankar, kar och andra behållare av metall 28.220 Tllverknng av radatorer och pannor för centraluppvärmnng 28.300 Tllverknng av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmnng 2849 METALLBEARBETNING 28.400 Smdnng, pressnng, präglng och valsnng av metall; pulvermetallurg 28.510 Beläggnng och överdragnng av metall 28.520 Metallegoarbeten 28.610 Tllverknng av bestck 28.621 Tllverknng av formverktyg 28.622 Tllverknng av skärverktyg 28.629 Tllverknng av övrga verktyg och redskap 28.630 Tllverknng av lås och gångjärn 2870 ANNAN METALLV.IND 28.710 Tllverknng av stålfat o.l. behållare 28.720 Tllverknng av lättmetallförpacknngar
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(97) Branschgruppskod och benämnng 2910 MASK F ALSTR AV KRAFT, EJ MOTOR Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 28.730 Tllverknng av metalltrådvaror 28740 Tllverknng av ntar, skruvar, kedjor och fjädrar 28.751 Tllverknng av dskbänkar, santetsgods m.m. av metall för byggändamål 28.759 Dverse övrg metallvarutllverknng 29.110 Tllverknng av motorer och turbner utom för luftfartyg och fordon 29.120 Tllverknng av pumpar och kompressorer 29.130 Tllverknng av kranar och ventler 29.140 Tllverknng av lager, kugghjul och andra delar tll kraftöverförng 2920 MASKINER ALLM. ÄNDAMÅL 29.210 Tllverknng av ugnar och brännare 29.220 Tllverknng av lyft- och godshanterngsanordnngar 29.230 Tllverknng av maskner och apparater för kyla och ventlaton utom för hushåll 29.240 Övrg tllverknng av maskner för allmänt ändamål 2930 JORD O SKOGSBRUKSMASKINER 29.310 Tllverknng av traktorer 29.320 Tllverknng av andra jord- och skogsbruksmaskner 29.410 Tllverknng av motordrvna handverktyg 29.420 Tllverknng av verktygsmaskner för metallbearbetnng 29.430 Tllverknng av övrga verktygsmaskner 2950 ANDRA SPECIALMASKINER 29.510 Tllverknng av maskner för metallurg 29.520 Tllverknng av gruv-, bergbrytnngs- och byggmaskner 29.530 Tllverknng av maskner för framställnng av lvsmedel, drycker och tobaksvaror 29.540 Tllverknng av maskner för produkton av textl-, beklädnads- och lädervaror 29.550 Tllverknng av maskner för produkton av massa, papper och papp 29.561 Tllverknng av plast- och gummbearbetnngsmaskner 29569 Dverse övrg tllverknng av specalmaskner 2960 VAPEN O AMMUNITION 29.600 Tllverknng av vapen och ammunton 2970 HUSHÅLLSMASKINER 29.711 Tllverknng av kyl- och frysskåp, tvättmaskner och andra vtvaror 29.719 Tllverknng av övrga elektrska hushållsmaskner och hushållsapparater 29.720 Tllverknng av cke-elektrska hushållsmaskner och hushållsapparater 3310 MEDICINSK UTR 33.101 Tllverknng av medcnsk utrustnng och nstrument 33.102 Tllverknng av tandproteser 3329 APP.F.MÄTN,KONTRL,STYRN,IND PROC 33.200 Tllverknng av nstrument och apparater för mätnng, kontroll provnng, navgerng och andra ändamål utom ndustrell processtyrnng 33.300 Tllverknng av nstrument för styrnng av ndustrella processer 3210 ELEKTRONISKA KOMP 32.100 Tllverknng av elektronska komponenter (bldrör, halvledarkomponenter, mkrokretsar m.m.)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(97) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 3349 IND.F.OPTISKA INSTR 33.400 Tllverknng av optska nstrument och fotoutrustnng 33.500 Urtllverknng 1.2 Statstska målstorheter Målobjekt och populaton Målobjekt är de varor som används som nsatsvaror ndustrföretag Sverge under en aktuell referensperod. Referensperoden bör avse ett kalenderår, men om företaget har brutet räkenskapsår ska uppgfterna avse den räkenskapsperod som avslutades det aktuella referensåret. Om två bokslutsperoder har upprättats under peroden så lämnas uppgfter för det senaste bokslutet. Populatonen är samtlga varor som används som nsatsvaror för ndustrell tllverknng samt legotllverknng och underentreprenader. Varabler Endast värdet på varorna undersöks. Värdet baseras på den redovsade kostnaden för nsatsvaran för företaget. Statstska mått Totalt värde (kostnad) per nsatsvara. Redovsnngsgrupper Statstken redovsas på grupper av nsatsvaror som huvudsak baseras på den kombnerade nomenklaturen (KN) på en 4-ställg nvå. För särsklt vktga nsatsvaror utgår ndelnngen från 8- ställg nvå. Statstken redovsas även på NR:s branschndelnng. Objektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Varabelbenämnng och kod Konto enlgt BAS 2008 Samtlga verksamhetsenheter Sverge nom Branschgrupp och bransch enlgt SNI2002 (5- Råvaror och förnödenheter Ett stort antal -- Total kostnad SNI 10-37. sffernvån). nsatsvarugrupper, entydgt defnerade m.h.a. kopplng tll KN-nomenklaturen. Produktemballage Trä -- Total kostnad (v3201) Produktemballage Wellpapp -- Total kostnad (v3202) Produktemballage Papper, -- Total kostnad papp, kartong (v3203) Produktemballage Plats -- Total kostnad (v3204) Produktemballage Glas -- Total kostnad (v3205) Produktemballage -- Total kostnad Alumnum (v3206) Produktemballage Stål, nkl. -- Total kostnad bleckplåt (v3207) Produktemballage Annat -- Total kostnad materal (v3208) Drekta nköpskostnader utöver varans nköpsprs, t.ex. tull, frakt, spedton (v4000) -- Total kostnad
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(97) Objektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Varabelbenämnng och kod Konto enlgt BAS 2008 Lagerförändrng som endast -- Total kostnad används då lagerförändrng ej är fördelad på varunvå (v5000) Övrgt, här ngår varor eller -- Total kostnad materal som ej kunnat specfceras ovan (v6000) Summa (v9000) 40-47, 4910, 4920, 4930 Total kostnad 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Observatonsregster på mkronvå (per VE) fnns INFI-databasen. Resultatet av undersöknngen är ännu ej publcerat p.g.a. sekretessproblem. Endast NR tar del av resultatet. 1.4 Dokumentaton och metadata INFI är dokumenterad enlgt SCB:s dokumentatonsmall samt MetaPlus.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(97) 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande INFI:s målpopulaton är de råvaror som ndustrföretagen förbrukar sn produkton. För att komma åt råvaruförbruknngen tllfrågas de VE:er nom företag med ndustrell verksamhet om värdet på nköpta och förbrukade råvaror. Så även om målpopulatonen är råvaror, utgör VE:er ramen. INFI använder samma ram av VE:er som FEK med begränsnngen att INFI endast vll undersöka VE:er nom tllverknngsndustrn. Ramen utgörs av objekt från Företagsdatabasen (FDB) november månad det aktuella året (November-SAMU). Ramen kompletteras med uppgfter om antalet anställda per VE från en förtecknng med lokala VE (LVE). Värt att notera är att hjälpve:n är med ramen, men eftersom de nte antas ha någon råvaruförbruknng får de en specell status ramen och väljs därmed aldrg urvalet. För utförlgare detaljer rörande vlka objekt som ngår FDB och andra detaljer avseende ramen se dokumentatonen för FEK 2008. 2.2 Urvalsförfarande I årgångarna 1999-2004 var INFI en totalundersöknng med cut-off-gräns där alla VE:er med mnst 50 anställda blankettundersöktes. För VE:er med mndre än 50 anställda modellberäknades råvaruförbruknngen med hjälp av de blankettundersökta företagens redovsnng. Ansatsen gav en skev täcknng mellan branscherna då vssa branscher hade en täcknngsgrad på närmare 100 procent medan andra branscher kunde ha en täcknngsgrad på endast 30 procent. Undersöknngen ändrade urvalsdesgn tll produktonsomgång 2005 för att justera cut-off-gränsen varje bransch vlket beskrvs ngående nedan. Urvalsförfarandet kan delas upp två steg där det första steget kallas för täcknngsgradsansatsen och det andra steget för modellfelsansatsen. Ett företag med fler än 100 anställda anses vara stort och ska alltd vara med urvalet. Om ett så stort företag nte kommer med urvalsdragnngen med täcknngsgradsansatsen eller modellfelsansatsen läggs det tll urvalet manuellt. 2.2.1 Täcknngsgradsansatsen Steg 1 utgår från att alla branscher ska ha en täcknngsgrad på mnst 70 procent med avseende på varabeln Summa råvaror och handelsvaror (vgr500). Varabeln vgr500 hämtas från SRU och fnns för prncp alla VE:er ramen (ett vsst bortfall förekommer). Om vgr500 nte fnns för aktuellt år används värdet för föregående år, vgr500 t-1. Utgå från de branschvsa totalsummorna av x =vgr500 t-1 för bransch g
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(97) Varje VE:s andel av den ndustrbransch som den ngår beräknas som kvoten önskade täcknngsgraden (TG) för den gvna branschen ges av att summera upp andelar och den Mnsta antalet VE:er, mn(n), väljs så att 0,7. Notera att summerngen alltd börjar med branschens största VE (med högst andel av branschen) och sedan fallande ordnng. Antalet VE:er som behöver summeras för att uppnå 70 procent av branschtotalen varerar mycket mellan olka branscher, vssa fall behövs bara något eller ett par företag och vssa fall krävs flera hundra. Om ett företag själv står för mer än 70 procent av sn bransch väljs alltså bara ett enda företag. 2.2.2 Modellfelsansatsen Att ha 70 procent täcknngsgrad garanterar dock nte att kvalteten skattnngarna blr desamma för alla branscher. Därför sker Steg 2 en omfördelnng av urvalsenheter mellan homogena och heterogena branscher med hjälp av modellfelsansatsen. I en homogen bransch behövs färre utvalda företag för att beskrva hela branschen på ett bra sätt än en heterogen bransch. Således räcker det med att undersöka färre VE:er en homogen bransch tll förmån för fler VE:er heterogena branscher. Prncpen med 70 procents täcknngsgrad alla branscher frångås därmed, men endast då en god kvaltet kan garanteras. På detta sätt är förhoppnngen att få en smartare fördelnng av urvalsobjekt. Med homogena och heterogena branscher avses branschens fördelnng av nsatsvaror över storleksklasser. För att skatta denna fördelnng används produktonsvaror från undersöknngen Industrns Varuprodukton (IVP). I IVP undersöks alla ndustrella VE:er med över 20 anställda. Anlednngen tll att IVP:s produktonsvaror används stället för exempelvs en tdgare produktonsomgång av INFI är att IVP omfattar en mycket större svarsmängd och kan således ge mer påltlga skattnngar. En annan fördel är att uppgfterna IVP är mer aktuella och således mer relevanta. Sedan antas även att värdet av VE:ens nsatsvaror och produktonsvaror är högt korrelerade. Detta testas en strukturjämförelse mellan IVP och tdgare produktonsomgångar av INFI. Läs mer om detta avsntt 2.2.3 nedan. För att påvsa att en bransch är homogen eller heterogen skattas ett fel från produktonen IVP. Utgå från där är VE :s faktska produktonsvärde av vara j och är VE :s totala produktonsvärde. Vdare gäller att och
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(97) Täljaren summerar värdet av vara j en gven bransch g och nämnaren summerar värdet av samtlga varor bransch g. I modellansatsen skattas alltså en modell där branschens värde. är vara j:s andel av hela fungerar således som en fördelnngsnyckel av varor för VE:er en specfk bransch medan e är ett mått på hur väl modellen har lyckats anpassats (skatta samtlga för en bransch täcks 100 procent av branschens varor n. ). Summeras För att summan av felen nte ska bl större bara för att en bransch är stor beräknas ett relatvt fel. Summera upp felen för bransch g och dvdera med g:s totala produktonsvärde enlgt Felkvoten ger ett relatvt mått på varatonen branschen. En hög felkvot betyder att felet är stort relaton tll branschens storlek. Tllsammans med täcknngsgraden beräknas det relatva felet för bransch g som Målet är att få ett mnsta gemensamma relatva fel för samtlga branscher och detta fås genom att justera upp täcknngsgraden branscher där det relatva felet är högt. På motsvarande sätt justeras täcknngsgraden ner om det relatva felet redan från början är lågt. 2.2.3 Strukturjämförelse Ansatsen med att justera täcknngsgraden efter det relatva felet används endast då varatonen av varuprodukton IVP överensstämmer med varatonen av nsatsvaror INFI. En varansanalys utförs för att strukturjämföra IVP och tdgare årsversoner av INFI. Varerar fördelnngen av varor nom företag ungefär lka mycket IVP som INFI så används modellansatsen med dess justerng. Om ngen bra lkhet kan påvsas används stället täcknngsgradsansatsen. Strukturjämförelsen är alltså en varansanalys och kan beskrvas som en jämförelse av den relatva medelkvadratsumman av felet (RMSE) mellan IVP och INFI. För både IVP och INFI räknas RMSE för varje bransch som där de n stycken varorna ses som behandlng och a stycken VE:er ses som replkat. Detta nnebär något förenklat att RMSE ger ett mått på hur stor del av den totala varatonen ( ) som är varaton mellan VE:er för varje vara ( ). En mer utförlg och teknsk framställnng av varansanalys fnns kaptel 3 Desgn and analyss of experments (Douglas C. Montgomery, 1976 3rd edton). Då RMSE beräknats för varje bransch både IVP och INFI jämförs deras värden. Ett gränsvärde (δ) kan anges av användaren för att bestämma hur olka varatonerna IVP och INFI får vara.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(97) Sätt Ett högt δ tllåter större skllnader varaton och kommer därmed att justera fler urvalsstorlekar med hjälp av modellansatsen. Rsken med detta är att den modell som används och grundar sg på IVP nte är särsklt bra på att förklara responsvarabeln INFI som är det ursprunglga målet. Då RMSE ofta är ett tal mellan 0 och 1 kan δ ntalt väljas godtycklgt tll 0,3 och sedan justeras om nte önskat resultat uppnås. Prorterng När urvalet är klart kodas varabeln Pror som talar om hur vktg en VE är för INFI. Detta görs genom att dela n urvalets VE:er Storföretag (Pror = 3), Högprorterad (Pror = 2), Prorterad (Pror = 1) och Ej prorterad (Pror = 0). Prorterngen är gjord nom varje bransch enlgt NR:s branschndelnng. Uppgfter som lgger tll grund för prorterngen har hämtats från tabellen VEUppgfter databasen FEK 2008 och varablerna som används är Legoarbete (v3004) och Råvaror och förnödenheter exklusve energ (v3005). Storföretag (Pror = 3) Storföretagen tas fram och kodas manuellt prorterngsprogrammet. Högprorterad (Pror = 2) För att bl högprorterad ska en VE uppfylla något av följande krterer: Uppgfter saknas för föregående omgång. Vara störst sn bransch med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 50 procent av branschens totala värde. Prorterad (Pror = 1) För att bl prorterad ska en VE uppfylla något av följande krterer: Vara störst nom en enskld delbransch (enlgt 5-sffer SNI) med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 90 procent av branschens totala värde. Ej prorterad (Pror = 0) De VE som ej uppfyller något krterum för att bl högprorterad eller prorterad blr ej prorterade. 2.3 Mätnstrument Uppgfterna samlas första hand n va SIV. Tdgare produktonsomgångar har uppgfterna enbart samlats n va pappersblanketter. I SIV fnns, förutom en del fasta varabler, förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. Det fnns dagsläget 109 st branschspecfka
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(97) blanketter med olka förtryckta varugrupper (se Blaga 1 för blankett som skckas tll VE:n nom bransch 27100 - Framställnng av järn, stål och ferrolegerngar). Det fnns även möjlghet för uppgftslämnaren att skrva tll egna varor defnerade med KN-nummer. 2.4 Insamlngsförfarande Då detaljerade uppgfter om råvaruförbruknngen ofta saknas företagens bokförngssystem har uppgftslämnandet ofta nneburt stora svårgheter för många företag. Tdgare ställdes blanketterna vanlgtvs tll ekonomchefer, men numera är det önskvärt att nköpsansvarg lämnar uppgfter. Ofta tvngas uppgftslämnaren att göra uppskattnngar. I maj skckades mssv ut tll företag med flera VE:er, företag med sent bokslut fck mssv august och tll resterande företag skckades mssv ut oktober. Mssven nnehåller webbadress, användarnamn samt lösenord tll den elektronska blanketten (se Blaga 2). Regstrerade värden överförs tll INFI-applkatonen varje natt. I varabeln InkomDatum databastabellen VEAdm lagras datumet då den elektronska blanketten skckades n. Varabeln BlankettStatus sätts automatskt beroende på vad som nträffar. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Kod 3 används för blanketter som kommt n helt utan uppgfter. Dessa uppgftslämnare kontaktas alltd av medarbetare på DFO/FU. BlankettStatus Värde Betydelse 0 Ej nkommen 1 Anstånd 2 Inkommen 3 Reakton från uppgftslämnare 4 Inkommen va ELIS En skrftlg påmnnelse skckas ut tll de uppgftslämnare som ej nkommt med uppgfter då ssta svarsdatum har passerat. Ytterlgare två påmnnelser görs om uppgfter nte nkommer. I andra påmnnelsen skckas även en pappersblankett tll företaget. De som då fortfarande nte har svarat undersöknngen kontaktas av medarbetare på DFO/FU per telefon. I många fall krävs flera telefonkontakter. De företag som slutet av produktonsperoden nte har svarat på undersöknngen mputeras. Detta görs antngen med fördelnng från samma objekt från en tdgare produktonsomgång eller med fördelnng från ett eller flera objekt årets omgång med lkartad produkton. Går ngen av dessa metoder att genomföra görs mputerng utfrån medelfördelnngen nom aktuell bransch. 2.5 Databerednng Värden från de nkomna elektronska blanketterna regstreras automatskt och granskas därefter INFI-applkatonen. Ej nkomna blanketter mputeras också de med hjälp av applkatonen.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(97) Under gransknngs- och regstrerngsprocessen kodas varje ensklt objekt varabeln GranskStatus som lgger tabellen VEAdm. GranskStatus Värde Betydelse 0 Ej regstrerad 1 Regstrerad 2 Gransknng påbörjad 3 Granskad OK Varabeln GranskStatus ändras automatskt beroende på utförande. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Regstrerng av råvaror sker under flken Råvaror INFI-applkatonen. Här regstreras företagets totala förbruknng av nköpta varor, halvfabrkat, tllsatsvaror, förbruknngsmateral samt legoarbete och underentreprenad. Även varor nköpta från annan VE ska redovsas här. Däremot ska energkostnader exkluderas. Produktemballage, drekta nköpskostnader och lagerförändrng regstreras under flken Produktemballage. Under flken Synpunkter regstreras eventuella synpunkter från uppgftslämnaren. I applkatonen fnns även en flk där granskaren kan kontrollera vad som fnns regstrerat IVP, IVP-varabler. Här redovsas ntäkter och varor för aktuell VE och år samt tdgare år. Flken IVP/VE används vd mputerng. Om ett VE, defnerat med hjälp av organsatonsnummer och löpnummer, var med INFI då branschen undersöktes senast och dessutom lämnade värden så vsas dessa en kolumn bredvd årets värden. Efter att nkomna värden har regstrerats och granskats körs ett kontrollprogram. I detta program fnns 5 typer av kontroller: 1. Uppgfter saknas som ska eller bör fnnas med. 2. Summerngskontroller. 3. Rmlghetskontroller. 4. Samgransknng mot FEK och IVP. 5. Samgransknng mot tdgare lämnade uppgfter. De kontroller som faller ut kan åtgärdas genom rättnng eller genom att granskaren accepterar kontrollen. Vssa kontroller som t.ex. summerngskontroller kan dock nte accepteras utan måste rättas upp. Anlednngen tll accepterade kontroller eller ändrade värden ska skrvas n en ruta för gransknngskommentarer som kommer fram när samtlga kontroller har gåtts genom. I INFI-applkatonen görs även mputerngar. Imputerade värden flaggas genom att varabeln ImpVarde kodas. Det är också möjlgt att klartext lämna en beskrvnng en ruta för mputerngenskommentarer. Det fnns tre typer av mputerngar INFI: manuell mputerng, tvllngmputerng och masknell mputerng. Vd all mputerng har totalen av råvaror och förnödenheter, nsamlad eller mputerad, vart känd antngen från GemVE-tabellen FEK 2008- databasen eller från företagets årsredovsnng. Imputerngen INFI har endast syftat tll att fördela ut denna total.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(97) 1. Manuell mputerng Granskaren lägger själv n värden INFI-applkatonen. Om företaget har vart med en tdgare omgång kan denna nformaton användas vd mputerng efter att avstämnng gjorts mot IVP eftersom produktonen kan förändras mellan åren. Annat som kan vara tll hjälp är att dskutera fram en rmlg fördelnng med uppgftslämnaren, kunskap om branschen eller nformaton från företagets hemsda. För att markera att ett värde är mputerat används knappen Tll manuell mputerng regstrerngsblden nnan värdet läggs n applkatonen. 2. Tvllngmetoden Denna metod jämför produktonen, hämtad från IVP, hos objektet som ska mputeras med produktonen hos andra objekt som nkommt med uppgfter tll INFI. Antngen används ett objekt ensamt eller så vktas flera objekt som har samma struktur på produktonen hop. Objektet eller objektens nsatsvarufördelnng används sedan mputerngsarbetet. För att htta objekt med lkartad produkton, s.k. tvllngar, används knappen Sök tvllng under flken IVP/VE. Genom att lägga n produktonsvkter mputerngsblden som kommer fram skapas ett underlag som har lknande produktonsstruktur som objektet som ska mputeras. Genom att sedan trycka på knappen Förslag tll mputerng och därefter Imputera accepteras de mputerade värdena. 3. Masknell mputerng Denna metod används för värden som ej har mputerats med hjälp av de andra metoderna. Medelvärdesmputerng nom branschgruppen används eftersom mputerng med fördelnng från tdgare år, om sådan fnns, antas ha använts redan vd den manuella mputerngen. Vd medelvärdesmputerng nom branschgruppen undersöks hur många objekt det fnns med fördelnng årets produktonsomgång av INFI, detta görs på 5-sffer SNI. Fnns mnst tre objekt summeras värdena per varabel eller varugrupp nom branschgruppen och fördelnngen som blr resultatet av detta applceras på det objekt och det avsntt som ska mputeras. Fnns det färre än tre objekt används första hand 4-sffer SNI och därefter 3-sffer SNI upp tll branschgruppsnvå tlls en nvå med mnst tre objekt httas. Imputerngar kodas med varabeln ImpVarde tabellerna EmballageUppgfter, VaruUppgfter och VaruUppgfterKomplett och med varabeln ImpAvd3 tabellen TjEmbUppgfterKomplett. Aktuella koder är: ImpVarde Värde Betydelse 0 Ej mputerad 1 Manuellt mputerad 2 Tvllngmetoden 3 Modellbaseradmetod 4 Medelvärdesmp per 5-sfferSNI 5 Medelvärdesmp per 4-sfferSNI 6 Medelvärdesmp per 3-sfferSNI 7 Medelvärdesmp per NR-bransch 8 Medelvärdesmp per samtlga branscher 9 Annan metod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(97) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng När observatonsregstret är slutgltgt beräknas en total för varje varabel eller varugrupp. För bortfallshanterng och resultatframställnng används programvaran SAS. 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Tll tabulerngen hämtas varabeln Summa råvaror (vgr503) från FEK 2008-databasens GemVEtabell. Denna tas med beräknngarna eftersom den INFI motsvaras av varabeln Summa råvaror och förnödenheter (v9000). Modellberäknngar av nsatsvaruförbruknngen För att få fram totalen för råvaror och förnödenheter har, förutom de nsamlade och mputerade fördelnngarna blankettpopulatonen, även modellberäknade fördelnngar lämnats för objekt som lämnar SRU. Modellberäknngarna utgår från antaganden att det fnns ett generellt samband mellan vlka varor som produceras och vlka varor som förbrukas. Den metod som har utvecklats försöker därför att ta hänsyn tll skllnader produktonsstrukturen mellan verksamheter blankettoch SRU-populatonen. Informaton som utnyttjas vd modellberäknngarna För alla objekt som ska modellberäknas har det totala värdet för råvaror och förnödenheter samt legoarbete och underentreprenad hämtats från FEK (varablerna v3003, v3004, v3005 och v3021). För att få fram värden på dessa varabler för cke blankettundersökta företag har varabeln vgr503 från SRU använts. Därefter har kostnader för energ m.m. som ej ska ngå räknats bort under antagande att SRU-företagen har samma kostnadsfördelnng som blankettföretagen. Uppgfter som har samlats n från de blankettundersökta objekten INFI har naturlgtvs vart en vktg nformatonskälla. Uppgfter om producerade varor har hämtats från IVP för företag som ngår denna undersöknng. Metodbeskrvnng Produktonen summeras för de objekt som ska modellberäknas per 5-sffer SNI. Med hjälp av en algortm skapas sedan ett underlag bestående av objekt som har nkommt med uppgfter om råvaruförbruknngen INFI och vars produktonsfördelnng så väl som möjlgt överensstämmer med den produktonsfördelnng som fnns bland de objekt som ska modellberäknas. Den algortm som används för att söka efter lämplga objekt som ska ngå underlaget börjar med att söka efter objekt som har en produkton som överensstämmer med de modellberäknade på fnaste varunummernvå. Saknas överensstämmelse på denna nvå för någon vara söker algortmen gen på en något grövre varunummernvå. Denna procedur upprepas på allt grövre varunummernvåer tll dess att ett komplett underlag fås. För att begränsa rsken för att stora mätfel ska slå genom underlaget är det nte bara det objekt som matchar bäst som får ngå underlaget utan även andra objekt som matchar nästan lka bra. På alla varunummernvåer söks alltd objekt bland dem som tllhör samma NR-bransch som aktuell 5-sffer SNI. Detta för att förhndra att det dyker upp för många udda nsatsvaror redovsnngen av de modellberäknade värdena.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(97) Andra metoder än den ovannämnda algortmen för att ta fram underlag har också tllämpats. Dessa utgår från de uppgfter som blankettundersökta objekt lämnat INFI. Ena metoden tar fram ett underlag baserat på totalfördelnngen närmaste bransch (enlgt SNI 2002) för de objekt som modellberäknas. Den andra metoden får fram ett underlag genom att beräkna medelfördelnngen där stora och små objekt har samma vkt och applcerar denna. Ett mått på hur väl de olka underlagens produkton matchar de modellberäknade objektens produkton på olka varunummernvåer tas sedan fram för de olka metoderna. Den metod som ger det underlag som genomsntt matchar bäst på 8-, 6-, 4- och 2-sffer KN-nummernvå väljs ut för varje bransch (5-sffer SNI). Teknsk beskrvnng av modellberäknngarna De formler som beskrvs nedan är tllämplga för tvllngmputerng med INFI-applkatonen och modellberäknngen av nsatsvarufördelnngen INFI. I flertalet av de metoder som praktseras för modellberäknng och mputerng försöker ett objekt, Imputerngskanddaten (IK), tllskrvas värden genom att ttta på värden hos andra objekt, Underlagskanddater (UK), där fullständg nformaton fnns. En erkänd metod för detta är Nearest Neghbour mputaton där mputerng för IK:er försöker göras med värden från den UK som lgger närmast (mest lknar) IK:en. Nearest Neghbour-metoden har nte använts för modellberäknngar INFI. Istället har en av metoderna, Bästa matchnng-metoden, försökt att vkta hop värden från flera Nearest Neghbours-UK:er. Genom att vkta hop värdet från flera UK:er tll ett underlag kan följande fördelar uppnås: 1. Beroendet av att en enskld UK:s värden är korrekta blr nte lka stort. 2. Två eller flera UK:er kombnaton kan ha egenskaper som bättre överensstämmer med IK än vad varje UK gör för sg. Underlaget I INFI:s fall kombneras n UK:er hop som producerar m olka varor så att ett underlag med en produktonsmx fås som så bra som möjlgt överensstämmer med den som fnns hos IK:er.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(97) Formel 1. Lnjär kombnaton av flera UK tll ett underlag, produktonssdan PrVktUK PrVktUK PrVktUK där : PrVktUK PrAndV UK PrAndV U = Vara 1 0 PrVktUK 0 PrAndV UK j 1 2 n PrAndV1 UK PrAndV1 UK PrAndV1UK = Produktonsvkt för UK j T = Vara j: s andel j: s andel av underlagets totala produkton 1för = 1,2,..., n och 1 2 n PrAndV UK av den totala produktonen för = 1 PrVktUK 1för = 1,2,..., n j = 1,2,..., m och n 2 1 PrAndV PrAndV = 1 m j= 1 m m UK UK 1 n underlagskanddat PrAndV UK j = ( PrAndV U PrAndV U PrAndV U) 1 = 1för = 1,2,..., n Genom att tllämpa denna formel kommer ett underlag (U) fås vars fktva produktonsandelar av olka varor är en vktad lnjär kombnaton av alla ngående UK:ers produktonsandelar. Vllkoren som ställs för vkterna (PrVktUK) ska summera tll 1 över alla UK och måste lgga mellan 0 och 1 för varje enskld UK samt att en enskld UK:s produktonsandelar för respektve vara summerar tll 1 och lgger mellan 0 och 1 gör så att underlagets produktonsandelar (PrAndVU) också lever upp tll dessa vllkor. För att se hur bra den fktva produktonen hos U motsvarar den faktska produktonen hos IK används ett mått som har döpts tll gemensam produkton (GP). Formel 2. GP = mn där : mn 0 0 ( a, b) PrAndV j U PrAndV j IK PrAndV j U ( PrAndV U, PrAndV IK) + mn( PrAndV U, PrAndV IK) + + mn( PrAndV m U, PrAndV m IK) = Mnsta PrAndV j IK Beräknng av gemensam produkton = = 1 1 värdet av a och b Underlagets produktonsandel av vara Imputerngskanddatens produktonsandel av vara 1för j = 1,2,..., m och m j= 1 PrAndV j U = 1 1för j = 1,2,..., m och m j= 1 PrAndV j IK = 1 2 j GP kommer att lgga någonstans mellan 0, för U som nte har någon vara gemensam med IK, och 1 för U vars fktva produkton andelsmässgt exakt motsvarar den produkton som fnns hos IK. GP kan användas för att jämföra hur olka underlag passar en vss IK eller som ett slags kvaltetsmått på hur bra ett specfkt underlag passar modellberäknngen. IK:s nsatsvarufördelnng modellberäknas med hjälp av den fktva nsatsvarufördelnngen som behövs för att skapa U:s fktva produkton. Ett sätt att göra detta på är att U:et vkta UK:ernas nsatsvarufördelnng på samma sätt som vd vktnngen av U:ets produktonsfördelnng. Detta förfarande tar dock nte hänsyn tll att produkton av olka varor är olka nsatsvaruntensva. För 2 j 2 m
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(97) att korrgera för detta räknas varje produktonsvkt som väljs vd skapandet av U om tll en förbruknngsvkt (ForbVktUK). Formel 3. Omräknng av produktonsvkter tll förbruknngsvkter FbVktUK där : FbVktUK PrVktUK Fb tot UK Pr tot UK = 0 PrVktUK PrVktUK = n PrVktUK = 1 Fb tot UK Pr tot UK Fb tot UK Pr tot UK = Förbruknngsvkt för underlagskanddat = = Produktonsvkt för underlagskanddat, väljs då underlag skapas Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Underlagskanddat : s total produktonsvärde 1för = 1,2,..., n och n = 1 PrVktUK = 1 Efter att förbruknngsvkter har skapats för alla UK:erna U kan U:s fktva nsatsvarufördelnng beräknas. Formel 4. Lnjär kombnaton av flera UK tll ett underlag, förbruknngssdan FbVktUK 1 FbVktUK 2 FbVktUKn där : FbVktUK = FbAndV j UK T FbAndV 1 UK 1 FbAndV 1 UK 2 FbAndV1UKn Förbruknngsvkt för UK = FbAndV 2 UK 1 Vara j : s andel av den totala förbruknngen för FbAndVm UK 1 FbAndVm UKn underlagskanddat FbAndV 1 U = Vara j : s andel av underlagets totala förbruknng 0 FbVktUK 1för = 1,2,..., n och n = 1 FbVktUK = 1 0 FbAndV j UK 1för = 1,2,..., n j = 1,2,..., m och m j= 1 FbAndV j UK = 1för = 1,2,..., n = ( FbAndV U FbAndV U FbAndV U) Efter att Formel 4 har tllämpats fås en nsatsvarufördelnng fram som lätt går att applcera på IK:s kända totala förbruknng av råvaror och förnödenheter från FEK. Det totala produktonsvärdet och totala förbruknngsvärdet har generellt nte någon betydelse vd skapandet av underlag. Ibland är det dock av ntresse att se förhållandet mellan någon eller båda av dessa storheter hos underlaget och mputerngskanddaten. Begreppet uppräknngstal defneras med hur många gånger en storhet underlaget måste räknas upp (vlken faktor den ska multplceras med) för att motsvara samma storhet hos mputerngskanddaten. Uppräknngstalet för produktonssdan beräknas med följande formel: 1 2 m
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(97) Formel 5. Uppräknngstal U UpprPr tot där : U UpprPr tot PrVktUK IK Pr tot = Pr tot UK n 2 = PrVktUK = 1 IK Pr tot Pr tot UK Uppräknngstal för totala produktonsdan hos underlaget = Produktonsvkten för underlagskanddat Imputerngskanddatens totala produkton = = Underlagskanddat : s totala produkton För förbruknngssdan beräknas uppräknngstalet analogt. Uppräknngstal syns flken IVP/VE INFI-applkatonen där tvllngmputerngar görs. Skljer sg uppräknngstalen mellan produktonssdan och förbruknngssdan åt väldgt mycket kan det antas att underlaget och mputerngskanddaten har stora skllnader produktonsprocessen, t.ex. stora skllnader bearbetnngsgrad på nsatsvarorna. Metoder att htta ett bra underlag Indvduella IK:er har nte modellberäknats var för sg. Istället slås produktonen samman för alla IK:er som har samma SNI-kod. Denna grupp av IK:er har sedan behandlats på samma sätt som en ndvduell IK behandlas formlerna ovan, den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter har slagts samman. I varje grupp av IK:er fnns också ett antal VE:er vars produkton är okänd p.g.a. att IVP har en cut-off. Dessa VE:er lämnar nget bdrag tll nsatsvarufördelnngen, men är ändå med och bdrar tll den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter. Följden blr att de teoretskt modellberäknas med samma nsatsvarufördelnng som gäller för objekten ovanför IVP:s cut-off. Tre metoder har använts för att skapa underlag. Dessa beskrvs nedan var för sg: 1. Medelfördelnngsmetoden U skapas av alla UK:er som har samma SNI-kod som modellberäknngsgruppen enlgt Formel 4. Saknas helt UK:er som har samma SNI-kod på 5-sffernvå som modellberäknngsgruppen tas stället alla UK:er med samma SNI-kod på 4-sffernvå med. Saknas UK:er på 4-sffernvå tas alla UK:er på 3-sffernvå. Saknas dessa tas slutlgen alla UK:er på 2-sffernvå. Samtlga förbruknngsvkter för de UK:er som ngår U görs lka stora. Formel 6. Förbruknngsvkter för medelfördelnngsmetoden FbVktUK där : FbVktUK n = 1 = n = Förbruknngsvkt för UK Antalet ngående UK U
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(97) För att kunna beräkna GP måste en omräknng göras från förbruknngsvkter tll produktonsvkter. Detta görs analogt som Formel 3 med ombytta platser för produktonsvkter och förbruknngsvkter, produktonsvärden och förbruknngsvärden. Formel 7. Omräknng av förbruknngsvkter tll produktonsvkter PrVktUK där : FbVktUK PrVktUK Fb Pr tot tot UK UK 0 FbVktUK = = = Pr FbVktUK Fb Pr FbVktUK Fb UK UK = Förbruknngsvkt för underlagskanddat = Produktonsvkt för underlagskanddat tot tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Underlagskanddat : s total produktonsvärde tot 1för = 1,2,..., n och UK UK = 1 tot n n = 1 FbVktUK = 1 2. Medelvärdesmetoden Denna metod fungerar på samma sätt som medelfördelnngsmetoden förutom att förbruknngsvkternas storlek är proportonell mot UK:ens förbruknngsvärdes relatva storlek. Formel 8. Förbruknngsvkter för medelvärdesmetoden FbVktUK där : FbVktUK n = Fb tot = n Fb tot = 1 = UK UK Förbruknngsvkt för UK Antalet ngående UK U 3. Bästa matchnng-metoden Detta är den enda metod som aktvt försöker att skapa ett underlag som matchar produktonen modellberäknngsgruppen. Metoden bygger på en algortm som stegvs bygger upp ett underlag genom att ta med nya UK:er eller öka på ngående UK:ers vkter genom en jämförelse med modellberäknngsgruppens produktonsfördelnng på allt grövre varunvåer. Metoden ska försöka ge ett högt GP-värde samtdgt som det får en bra sprdnng på UK:erna underlaget (med tanke på eventuella mätfel är det nte bra om en UK blr alltför domnerande underlaget). Efter varje steg läggs den del av underlaget som skapats detta steg tll den del av underlaget som skapats tdgare steg. Det beräknas hur stor del av underlaget som återstår att skapa. Detta värde kallas för restvkt. Det beräknas även hur stora andelar av modellgruppens producerade varor som täcks av underlaget och dessa andelar dras av från modellgruppens andelar nför nästa steg. Som UK väljs alla VE:er med nkomna varuuppgfter INFI som har samma SNI-kod. Var och en av dessa UK:ers varufördelnng jämförs med modellberäknngsgruppens resterande fördelnng
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(97) vara för vara. Jämförelsen går tll så att det räknas fram hur stor vkt som behövs för att få max GP-värde för en specfk vara. Formel 9. Beräknng av den produktonsvkt som maxmerar GP - PrVktV j UK där : PrVktV j UK mn ( a, b) PrAndV j UK PrAndV j IK = Mnsta = = = = mn(prandv j UK / PrAndV j IK,1) Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara värdet av a och b UK : s produktonsandel av vara j värdet för en vara j och UK Gruppen av modellberäknngskanddaters resterande produktonsandel av vara När denna vkt räknats ut för alla varor en enskld UK väljs den som är mnst bland alla k vkter > 0. Formel 10. Val av produktonsvkt för en UK PrVktUK där : PrVktUK PrVktV j UK PrVktV j UK = mn(prvktv 1 UK, PrVktV 2 UK,, PrVktV k UK ) = Vald produktonsvkt för UK = Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara > 0 j och UK Med denna vkt beräknas sedan den ensklda UK:ens bdrag tll GP. Formel 11. Beräknng av ett ensklt UK : s bdrag tll GP GPUK där : PrAndV j UK PrVktUK = PrAndV j UK PrAndV j IK 0 0 = mn = PrAndV j UK PrAndV j IK ( PrAndV UK, PrAndV IK) + mn( PrAndV UK, PrAndV IK) + + mn( PrAndV m UK, PrAndV m IK) = 1 PrVktUK PrAndV j UK Vald produktonsvkt för underlagskanddat = 1 Underlagkanddats produktonsandel av vara Gruppen av modellberäknngskanddatens resterande produktonsandel av vara 1för j = 1,2,..., m och m j= 1 PrAndV j U 1 1för j = 1,2,..., m och m j= 1 PrAndV j IK = 1 För att se vlka UK:er som ger mest tll GP med mnst vkt beräknas något av dessa två jämförelsetal; en effektvtetskvot eller en relatv effektvtetskvot. Dessa beräknngar görs på följande sätt: 2 j 2 j j
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(97) Formel 12. Beräknng av eff jmfrlstal rel jmfrlstal där : GPUK = PrVktUK GPUK max = = GPUK /PrVktUK (Alt.I, effektvtetskvot) GPUK /GPUK max (Alt.II, relatv effektvtetskvot) Underlagskanddats bdrag tll gemensam produkton = Produktonsvkt för underlagskanddat = jämförelsetal Maxmala bdraget tll gemensam produkton bland alla UK Alla UK:er vars jämförelsetal överstger ett vsst värde kommer att tas med underlaget. Vlket jämförelsetal som används och hur stort gränsvärdet är ska betraktas som parametrar som kan ställas n för varje steg. Innan de UK:er som har kvalfcerat sg kommer med underlaget görs ytterlgare ett par justerngar. Eftersom flera UK:er kan kvalfcera sg p.g.a. samma varor kan en eller flera produktonsandelar bl mer än täckta. Detta skulle sådana fall nnebära att produktonsandelen för någon annan vara modellberäknngsgruppen redan detta steg blockeras från att helt täckas av underlaget. För att undvka detta görs en proportonell justerng av produktonsvkterna så att alla UK:er som kvalfcerat sg tll underlaget tllsammans nte täcker mer än nödvändgt av alla varor. Formel 13. Justerng av vkter för att undvka överskott av någon vara underlaget Overskottsjust j, öjust PrVktUK Overskottsjust j, öjust PrVktUK Overskottsjust j, = PrAndV j IK = n (PrVktUK PrAndV UK ) 1 = j mn(overskottsjust 1,, Overskottsjust 2,, = Justerngsfaktor m.a.p. vara = Den överskottsjusterade produktonsvkten för underlagskandat > 0 för alla j och j och underlagskanddat, Overskottsjust m, ) PrVktUK där : För att få sprdnng underlaget fnns också en parameter som begränsar hur stort bdrag tll underlaget som ett ensklt steg får bdra med. Om denna gräns överskrds görs en proportonell justerng av vkterna ner tll denna gräns. Formel 14. Justerng av vkter för att se tll att gränsen för stegets bdrag nte överskrds MaxBdr MaxBdrJust = n öjust PrVktUK = 1 BdrJust öjust PrVktUK = MaxBdrJust PrVktUK där : MaxBdrJust = Justerngsfaktor m.a.p. maxbdragsgränsen MaxBdr = Hur stor andel av underlaget som tllåts komma från aktuellt steg
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(97) Slutlgen görs en justerng så att stegets bdrag tll underlaget ej överstger underlagets restvkt. Formel 15. Justerng av vkter för att se tll att restvkten nte överskrds RestVkt RestVktJust = n BdrJust PrVktUK = 1 RestJust RestJust PrVktUK = RestVktJust PrVktUK där : RestVktJust = RestVkt = Justerngsfaktor m.a.p. underlagets restvkt Hur stor andel av underlaget som som ej blvt täckt tdgare steg De restjusterade produktonsvkterna för varje UK läggs tll de tdgare steg eventuellt skapade produktonsvkterna. En ny restvkt beräknas och underlagets produktonsandelar dras från produktonsandelarna från modellberäknngsgruppen nför nästa steg. Stegen som körs är följande modellberäknngsnvåer: Steg 1 Modellberäknngsnvå 9. Söknng på fnaste varunummernvå, KNnr + eventuell tlläggskod från IVP. Jämförelsetalet måste vara större än 0,85 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,5. Steg 2 Modellberäknngsnvå 8. Söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,75. Steg 3 Modellberäknngsnvå 8_2. Ny söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,8. Steg 4 Modellberäknngsnvå 6. Söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,75 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 5 Modellberäknngsnvå 6_2. Ny söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(97) Steg 6 Modellberäknngsnvå 4. Söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,80 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 7 Modellberäknngsnvå 4_2. Ny söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 8 Modellberäknngsnvå 2. Söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 9 Modellberäknngsnvå 2_2. Ny söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Är nte hela underlaget skapat (restvkten > 0) efter steg 9 används medelfördelnngsmetoden för den återstående delen. Val av bästa metod Alla tre metoder tllämpas på alla modellberäknngsgrupper. En jämförelse görs sedan av metoderna genom att GP med modellberäknngsgruppen för de olka underlagen beräknas på 2- sffrg, 4-sffrg, 6-sffrg och 8-sffrg KNnr-nvå. För varje modellberäknngsgrupp på 5-sffer SNI används den metod som ger högst värde på summa GP modellberäknngen. 3.2 Redovsnngsförfaranden Resultaten redovsas tll NR en Excelfl.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(97) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produktonsversoner Industrns förbruknng (INFI) Regster Industrns förbruknng av nköpta varor (tdgare Industrns förbruknng av nköpta varor och tjänster) Rubrk Industrns förbruknng (INFI) Syfte/Beskrvnng Uppgfterna undersöknngen avser ndustrns råvaruförbruknng. Syftet med undersöknngen att ge bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP). Med hjälp av statstken erhålls den detaljerade nformaton som krävs av underlaget tll natonalräkenskapernas nput- och outputtabeller för ndustrn. Övrgt Statstkansvarg myndghet Statstska centralbyrån Kontaktperson Nordström, Catarna Regstervarant Regstervarant Råvaror Rubrk Råvaror Innehållstyp Kalenderårsvarant Insamlngstyp Egen nsamlng Syfte/beskrvnng Uppgfterna undersöknngen avser ndustrns råvaruförbruknng. Sekretess Sekretess 20 år enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400) Avdentferad Nej Urval Ja Personuppgft Nej