Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI)

Transkript

1 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2013 NV0106 Innehåll 0 Allmänna uppgfter Ämnesområde Statstkområde SOS-klassfcerng Statstkansvarg Statstkproducent Uppgftsskyldghet Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter Gallrngsföreskrfter EU-reglerng Syfte och hstork Statstkanvändnng Uppläggnng och genomförande Internatonell rapporterng Planerade förändrngar kommande undersöknngar Överskt Observatonsstorheter Statstska målstorheter Utflöden: statstk och mkrodata Dokumentaton och metadata Uppgftsnsamlng Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätnstrument Insamlngsförfarande Databerednng Statstsk bearbetnng och redovsnng Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Redovsnngsförfaranden Slutlga observatonsregster Produktonsversoner Arkverngsversoner Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången Blaga 1 Introduktonsbrev Blaga 2 Frågeformulär... 31

2 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) 0 Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: 0.2 Statstkområde Statstkområde: Närngsverksamhet. Närngslvets struktur. 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS): Ja För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, SCB Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lsa Allemo Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, SCB Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lsa Allemo Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen (2001:99) om den offcella statstken och SCB:s föreskrft SCB-FS 2010:10. Samråd har skett med Närngslvets Regelnämnd (NNR). 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). 0.8 Gallrngsföreskrfter Det fnns nga gallrngsföreskrfter.

3 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) 0.9 EU-reglerng INFI omfattas e av någon EU-reglerng Syfte och hstork INFI ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Det övergrpande syftet med undersöknngen är att ge Natonalräkenskaperna (NR) bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) tllgångs- och användnngstabeller. Med hälp av statstken erhålls den detalerade nformaton som krävs av underlaget tll nput- och outputtabeller för ndustrn. Behovet av nputdata gäller samtlga ndustrföretag från 0 anställda och uppåt. NR är dagsläget den enda användaren och undersöknngen har ännu aldrg publcerats. INFI är en årlg undersöknng och har som egen undersöknng genomförts för åren Tdgare var INFI en delundersöknng tll Företagens Ekonom (FEK). Olka branscher undersöks olka år enlgt ett rullande schema. Eftersom uppgftslämnandet roterar mellan branscherna nnebär det att ett ensklt företag som mest behöver lämna uppgfter vart trede år. De branscher som undersöks, ndelnng enlgt SNI 2007, är För årgångarna undersöktes alla företag ndustrbranscher med mnst 50 anställda. För resterande företag modellberäknades råvaruförbruknngen med hälp av de blankettundersökta företagens redovsnng. Samtlga företag som ngck urvalet fck blankett både INFI och FEK vlket underlättade undersöknngens gransknngsarbete. Ansatsen gav dock en skev täcknng mellan branscherna och därför gordes urvalsdesgnen om. Sedan produktonsomgång 2005 är INFI ett frstående urval, men utgår fortfarande från FEK:ens populaton. Den stora skllnaden är att INFI numera går ut tll företag som nte blankettundersöks FEK. Samma år som urvalsdesgnen gordes om flyttades även fördelnngen av externa kostnader från INFI tll FEK. Eftersom dessa uppgfter är tydlgt kopplade tll FEK så sågs flytten av varablerna som en förenklng både för undersöknngen sg, men framför allt för uppgftslämnarna då det framgck att det ofta var nköpsansvarg som besvarade delen om råvaror medan ekonomansvarg besvarade delen om externa kostnader. Sedan produktonsomgång 2005 samlas endast uppgfter n som avser ndustrns råvaruförbruknng specfcerat på varugruppsnvå och den nya urvalsmetoden utgår från att samtlga branscher ska ha samma täcknngsgrad. Täcknngsgraden ska vara crka 70 procent vlket betyder att 70 procent av branschens totala råvaruförbruknng ska samlas n undersöknngen. Modellberäknng sker för resterande företag. I årgångarna fck samtlga företag undersöknngen, utom företag med brutet räkenskapsår, blankett skckad tll sg på våren, men detta ändrades produktonsomgång Företag med flera verksamhetsenheter (VE:er) har som tdgare fått blankett på våren, men

4 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) numera får resterande företag blankett på hösten. Detta görs dels för att underlätta samgransknngen med FEK samt att det även fnns mölghet att förtrycka summa råvaror och förnödenheter på blanketterna för att förenkla för uppgftslämnarna Statstkanvändnng Användare av statstken är Natonalräkenskaperna Uppläggnng och genomförande INFI avser att mäta ndustrns förbruknng av nköpta varor. På en detalerad varunvå samlas företagens råvarukostnad n per kalenderår vlket slutlgen redovsas på NR:s branschaggregat. INFI ger ett bättre underlag tll NR för beräknng av BNP där ndustrn står för drygt 20 procent. Undersöknngen är ntermttent och en trededel av tllverknngsndustrn undersöks vare år. För att få en komplett produktonscykel krävs därmed nsamlng för tre produktonsomgångar. Branscherna är ämnt fördelade över treårsperoden, så att urvalsstorleken blr ungefär densamma vare år. Företagen som ngår undersöknngen får under våren alternatvt hösten ett mssv nnehållande webbadress, användarnamn och lösenord för att lämna uppgfter elektronskt. Företag som nte nkommer med svar får som mest fyra påmnnelser, varav en pappersblankett skckas ut först vd trede påmnnelsen. För att underlätta för uppgftslämnarna fnns uppgft om råvaror och förnödenheter förtryckta för de företag som undersöks på hösten. Summan hämtas från standardserade räkenskapsunderlag (SRU), företagens nkomstdeklaratoner. I detta värde ngår även handelsvaror och energkostnader som nte ngår INFI. Uppgftslämnaren ska först uppskatta värden för sna handelsvaror och energkostnader för att därefter fördela ut kvarvarande summa på de råvaror som förbrukas produktonen. Som ytterlgare hälp används branschspecfka blanketter med förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. Sedan produktonsomgång 2007 har företagen mölghet att lämna uppgfter va ett SCB-utvecklat verktyg för webblanketter (SIV). Inflödet va SIV sedan starten ser ut enlgt nedan. År Andel procent procent procent procent procent procent procent

5 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) 0.13 Internatonell rapporterng Planerade förändrngar kommande undersöknngar INFI gck över tll SNI 2007 produktonsomgång Först och med produktonsomgång 2011 har hela tllverknngsndustrn undersökts ny SNI. Mndre omarbetnngar texter, nstruktoner, mssv etc. görs tll vare ny produktonsomgång. Inga större förändrngar är dock planerade. INFI har ännu aldrg publcerats p.g.a. sekretessproblem. Metodenheten ska undersöka olka tllvägagångssätt och mölgheter för att framtden kunna publcera någon nformaton från INFI då materalet efterfrågas av både uppgftslämnare samt andra externa ntressenter.

6 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) 1 Överskt 1.1 Observatonsstorheter I INFI observeras förbruknngen av nköpta varor nom tllverknngsndustrn enlgt slutregstret för undersöknngen FEK För 2013 observerades fölande branschgrupper INFI: Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2007-kod) B07 UTVINNING AV MINERALMALMER Järnmalmsutvnnng Utvnnng av annan malm B08_09 ÖVRIG UTVINNING OCH SERVICE Brytnng av natursten, kalk- och gpssten, krta och skffer Utvnnng av sand, grus och berg; utvnnng av lera och kaoln Brytnng av kemska mneral Stödtänster tll råpetroleum- och naturgasutvnnng C18 GRAFISK PRODTION Trycknng av dagstdnngar Trycknng av tdskrfter Trycknng av böcker och övrga trycksaker Grafska tänster före trycknng (prepress/premeda) Reprodukton av nspelnngar C19 STENKOLSPRODTER OCH RAFFINADERIER Petroleumraffnerng C20 KEMISKA PRODTER Industrgasframställnng Tllverknng av andra oorganska baskemkaler Tllverknng av andra organska baskemkaler Tllverknng av gödselmedel och kväveprodukter Basplastframställnng Tllverknng av färg, lack, tryckfärg m.m Tllverknng av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel Tllverknng av parfymer och toalettartklar Sprängämnestllverknng Tllverknng av lm Tllverknng av övrga kemska produkter C22 GUMMI- OCH PLASTVAROR Tllverknng av däck och slangar; regummerng Annan gummvarutlllverknng Tllverknng av plasthalvfabrkat Plastförpacknngstllverknng Byggplastvarutllverknng Annan plastvarutllverknng C23 GLAS, PORSLIN OCH CEMENT Framställnng av planglas Bearbetnng av planglas

7 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2007-kod) Tllverknng av buteler, glasförpacknngar och husgeråd av glas Tllverknng av glasfber Tllverknng av andra glasvaror nklusve teknska glasvaror Tllverknng av eldfasta produkter Tllverknng av keramska santetsartklar Tllverknng av keramska solatorer o.d Tllverknng av cement Tllverknng av kalk och gps Tllverknng av betongvaror för byggändamål Tllverknng av gpsvaror för byggändamål Tllverknng av fabrksblandad betong Tllverknng av murbruk Tllverknng av andra varor av betong, cement och gps Huggnng, formnng och slutlg bearbetnng av sten för byggnadsändamål Slpmedelstllverknng Tllverknng av varor av sten- och mneralull Dverse övrg tllverknng av ckemetallska mneralska produkter C32A ÖVRIG TILLVERKNING Präglng av mynt Tllverknng av smycken, guld- och slversmedsvaror Tllverknng av musknstrument Tllverknng av sportartklar Tllverknng av spel och leksaker Tllverknng av borstbnderarbeten Dverse övrg tllverknng 1.2 Statstska målstorheter Målobekt och populaton Målobekt är de varor som används som nsatsvaror ndustrföretag Sverge under en aktuell referensperod. Referensperoden bör avse ett kalenderår, men om företaget har brutet räkenskapsår ska uppgfterna avse den räkenskapsperod som avslutades det aktuella referensåret. Om två bokslutsperoder har upprättats under peroden så lämnas uppgfter för det senaste bokslutet. Populatonen är samtlga varor som används som nsatsvaror för ndustrell tllverknng samt legotllverknng och underentreprenader. Varabler Endast värdet på varorna undersöks. Värdet baseras på den redovsade kostnaden för nsatsvaran för företaget.

8 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Statstska mått Totalt värde (kostnad) per nsatsvara. Redovsnngsgrupper Statstken redovsas på grupper av nsatsvaror som huvudsak baseras på den kombnerade nomenklaturen (KN) på en 4-ställg nvå. För särsklt vktga nsatsvaror utgår ndelnngen från 8-ställg nvå. Statstken redovsas även på NR:s branschndelnng. Obektgrupp Varabel Mått Populaton Samtlga verksamhetsenheter Sverge nom SNI Indelnng redovsnngs grupper Branschgrupp och bransch enlgt SNI 2007 (5-sffernvån). Varabelbenämnng och kod Råvaror och förnödenheter Konto enlgt BAS 2013 Ett stort antal nsatsvarugrupper, entydgt -- Total defnerade m.h.a. kopplng tll KN-nomenklaturen kostnad Produktemballage Trä (v3201) -- Total kostnad Produktemballage Wellpapp (v3202) -- Total kostnad Produktemballage Papper, papp, kartong (v3203) -- Total kostnad Produktemballage Plast (v3204) -- Total kostnad Produktemballage Glas (v3205) -- Total kostnad Produktemballage Alumnum (v3206) -- Total kostnad Produktemballage Stål, nkl. bleckplåt (v3207) -- Total kostnad Produktemballage Annat materal (v3208) -- Total kostnad Drekta nköpskostnader utöver varans nköpsprs, t.ex. tull, frakt, spedton (v4000) Lagerförändrng som endast används då lagerförändrng e är fördelad på varunvå (v5000) Övrgt, här ngår varor eller materal som e kunnat specfceras ovan (v6000) -- Total kostnad -- Total kostnad -- Total kostnad Summa (v9000) 40-47, 4910, 4920, 4930 Total kostnad 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Observatonsregster på mkronvå (per VE) fnns INFI-databasen. Resultatet av undersöknngen är ännu e publcerat p.g.a. sekretessproblem. Endast NR tar del av resultatet. 1.4 Dokumentaton och metadata INFI är dokumenterad enlgt SCB:s dokumentatonsmall samt MetaPlus.

9 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande INFI:s målpopulaton är de råvaror som ndustrföretagen förbrukar sn produkton. För att komma åt råvaruförbruknngen tllfrågas de VE:er nom företag med ndustrell verksamhet om värdet på nköpta och förbrukade råvaror. Så även om målpopulatonen är råvaror, utgör VE:er ramen. INFI använder samma ram av VE:er som FEK med begränsnngen att INFI endast undersöker VE:er nom tllverknngsndustrn. Ramen utgörs av obekt från Företagsdatabasen (FDB) november månad det aktuella året (November-SAMU). Ramen kompletteras med uppgfter om antal anställda per VE från en förtecknng med lokala VE (LVE). För utförlgare detaler rörande vlka obekt som ngår FDB och andra detaler avseende ramen se dokumentatonen för FEK Urvalsförfarande Urvalsförfarandet kan delas upp två steg där det första steget kallas för täcknngsgradsansatsen och det andra steget för modellfelsansatsen. Företag med fler än 100 anställda anses vara stort och ska alltd vara med urvalet. Om ett så stort företag nte kommer med urvalsdragnngen med täcknngsgradsansatsen eller modellfelsansatsen läggs det tll urvalet manuellt Täcknngsgradsansatsen Steg 1 utgår från att alla branscher ska ha en täcknngsgrad på mnst 70 procent med avseende på varabeln Summa råvaror och handelsvaror (vgr500). Varabeln hämtas från SRU och fnns för prncp alla VE:er ramen (ett vsst bortfall förekommer). Om vgr500 nte fnns för aktuellt år används värdet för föregående år, vgr500 t-1. Utgå från de branschvsa totalsummorna av x =vgr500 t-1 för bransch g Vare VE:s andel av den ndustrbransch som den ngår beräknas som kvoten och den önskade täcknngsgraden (TG) för den gvna branschen ges av att summera upp andelar Mnsta antalet VE:er, mn(n), väls så att 0,7. Notera att summerngen alltd börar med branschens största VE (med högst andel av

10 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) branschen) och sedan fallande ordnng. Antalet VE:er som behöver summeras för att uppnå 70 procent av branschtotalen varerar mycket mellan olka branscher, vssa fall behövs bara något eller ett par företag och vssa fall krävs flera hundra. Om ett företag sälv står för mer än 70 procent av sn bransch väls alltså bara ett enda företag Modellfelsansatsen Att ha 70 procent täcknngsgrad garanterar dock nte att kvalteten skattnngarna blr desamma för alla branscher. Därför sker Steg 2 en omfördelnng av urvalsenheter mellan homogena och heterogena branscher med hälp av modellfelsansatsen. I en homogen bransch behövs färre utvalda företag för att beskrva hela branschen på ett bra sätt än en heterogen bransch. Således räcker det med att undersöka färre VE:er en homogen bransch tll förmån för fler VE:er heterogena branscher. Prncpen med 70 procents täcknngsgrad alla branscher frångås därmed, men endast då en god kvaltet kan garanteras. På detta sätt är förhoppnngen att få en smartare fördelnng av urvalsobekt. Med homogena och heterogena branscher avses branschens fördelnng av nsatsvaror över storleksklasser. För att skatta denna fördelnng används produktonsvaror från undersöknngen Industrns Varuprodukton (IVP). I IVP undersöks alla ndustrella VE:er med över 20 anställda. Anlednngen tll att IVP:s produktonsvaror används stället för exempelvs en tdgare produktonsomgång av INFI är att IVP omfattar en mycket större svarsmängd och kan således ge mer påltlga skattnngar. En annan fördel är att uppgfterna IVP är mer aktuella och således mer relevanta. Sedan antas även att värdet av VE:ens nsatsvaror och produktonsvaror är högt korrelerade. Detta testas en strukturämförelse mellan IVP och tdgare produktonsomgångar av INFI. Läs mer om detta avsntt nedan. För att påvsa att en bransch är homogen eller heterogen skattas ett fel från produktonen IVP. Utgå från där är VE :s faktska produktonsvärde av vara och är VE :s totala produktonsvärde. Vdare gäller att och Tälaren summerar värdet av vara en gven bransch g och nämnaren summerar värdet av samtlga varor bransch g. I modellansatsen skattas alltså en modell där är vara :s andel av hela branschens värde.

11 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) fungerar således som en fördelnngsnyckel av varor för VE:er en specfk bransch medan e är ett mått på hur väl modellen har lyckats anpassats (skatta ). Summeras samtlga för en bransch täcks 100 procent av branschens varor n. För att summan av felen nte ska bl större bara för att en bransch är stor beräknas ett relatvt fel. Summera upp felen för bransch g och dvdera med g:s totala produktonsvärde enlgt Felkvoten ger ett relatvt mått på varatonen branschen. En hög felkvot betyder att felet är stort relaton tll branschens storlek. Tllsammans med täcknngsgraden beräknas det relatva felet för bransch g som ( ) Målet är att få ett mnsta gemensamma relatva fel för samtlga branscher och detta fås genom att ustera upp täcknngsgraden branscher där det relatva felet är högt. På motsvarande sätt usteras täcknngsgraden ner om det relatva felet redan från böran är lågt Strukturämförelse Ansatsen med att ustera täcknngsgraden efter det relatva felet används endast då varatonen av varuprodukton IVP överensstämmer med varatonen av nsatsvaror INFI. En varansanalys utförs för att strukturämföra IVP och tdgare årsversoner av INFI. Varerar fördelnngen av varor nom företag ungefär lka mycket IVP som INFI så används modellansatsen med dess usterng. Om ngen bra lkhet kan påvsas används stället täcknngsgradsansatsen. Strukturämförelsen är alltså en varansanalys och kan beskrvas som en ämförelse av den relatva medelkvadratsumman av felet (RMSE) mellan IVP och INFI. För både IVP och INFI räknas RMSE för vare bransch som där de n stycken varorna ses som behandlng och a stycken VE:er ses som replkat. Detta nnebär något förenklat att RMSE ger ett mått på hur stor del av den totala varatonen ( ) som är varaton mellan VE:er för vare vara ( ). En mer utförlg och teknsk framställnng av varansanalys fnns kaptel 3 Desgn and analyss of experments (Douglas C. Montgomery, rd edton). Då RMSE beräknats för

12 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) vare bransch både IVP och INFI ämförs deras värden. Ett gränsvärde (δ) kan anges av användaren för att bestämma hur olka varatonerna IVP och INFI får vara. Sätt Ett högt δ tllåter större skllnader varaton och kommer därmed att ustera fler urvalsstorlekar med hälp av modellansatsen. Rsken med detta är att den modell som används och grundar sg på IVP nte är särsklt bra på att förklara responsvarabeln INFI som är det ursprunglga målet. Då RMSE ofta är ett tal mellan 0 och 1 kan ntalt välas godtycklgt tll 0,3 och sedan usteras om nte önskat resultat uppnås. Prorterng När urvalet är klart kodas varabeln Pror som talar om hur vktg en VE är för INFI. Detta görs genom att dela n urvalets VE:er Storföretag (Pror = 3), Högprorterad (Pror = 2), Prorterad (Pror = 1) och E prorterad (Pror = 0). Prorterngen är gord nom vare bransch enlgt NR:s branschndelnng. Uppgfter som lgger tll grund för prorterngen har hämtats från tabellen VEUppgfter databasen FEK 2013 och varablerna som används är Legoarbete (v3004) och Råvaror och förnödenheter exklusve energ (v3005). Storföretag (Pror = 3) Storföretagen tas fram och de kodas manuellt prorterngsprogrammet. Högprorterad (Pror = 2) För att bl högprorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Uppgfter saknas för föregående omgång. Vara störst sn bransch med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 50 procent av branschens totala värde. Prorterad (Pror = 1) För att bl prorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Vara störst nom en enskld delbransch (enlgt 5-sffer SNI) med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra någon av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 90 procent av branschens totala värde.

13 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) E prorterad (Pror = 0) De VE:er som e uppfyller något krterum för att bl högprorterad eller prorterad blr e prorterade. 2.3 Mätnstrument Från årgång 2007 samlas uppgfterna första hand n va SCB:s webbaserade statstknsamlngsverktyg (SIV). Tdgare produktonsomgångar har uppgfterna enbart samlats n va pappersblanketter. I SIV fnns, förutom fasta varabler, förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. Efter SNIomläggnngen årgång 2009 blev de tdgare 109 branschspecfka blanketterna 106 st, alla med olka förtryckta varugrupper (se Blaga 1 för frågeformulär som skckas tll VE:er nom bransch Utvnnng av malm och mneral). Det fnns även mölghet för uppgftslämnaren att skrva tll egna varor. 2.4 Insamlngsförfarande Då detalerade uppgfter om råvaruförbruknngen många gånger saknas företagens bokförngssystem har uppgftslämnandet ofta nneburt stora svårgheter för många företag. Tdgare ställdes blanketterna vanlgtvs tll ekonomansvarg, men numera är det önskvärt att nköpsansvarg lämnar uppgfter. Ofta tvngas uppgftslämnaren att göra uppskattnngar. I ma skckades mssv ut tll företag med flera VE:er, företag med sent bokslut fck mssv august och tll resterande företag skckades mssv ut oktober. Mssven nnehåller webbadress, användarnamn samt lösenord tll den elektronska blanketten (se Blaga 2). Regstrerade värden överförs tll INFI-applkatonen vare natt. I varabeln InkomDatum databastabellen VEAdm lagras datumet då den elektronska blanketten skckades n. Varabeln BlankettStatus sätts automatskt beroende på vad som nträffar. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Kod 3 används för blanketter som kommt n helt utan uppgfter. Dessa uppgftslämnare kontaktas alltd av medarbetare på SCB:s nsamlngsavdelnng. BlankettStatus Värde Betydelse 0 E nkommen 1 Anstånd 2 Inkommen 4 Inkommen va SIV En skrftlg påmnnelse skckas ut tll de uppgftslämnare som e nkommt med uppgfter när ssta svarsdatum har passerat. Ytterlgare 2-3

14 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) påmnnelser görs om uppgfter nte nkommer. I trede påmnnelsen skckas även en pappersblankett tll företaget. De som då fortfarande nte har svarat undersöknngen kontaktas av medarbetare på SCB:s nsamlngsavdelnng per telefon. I många fall krävs flera telefonkontakter. De företag som slutet av produktonsperoden nte har svarat på undersöknngen mputeras. Detta görs antngen med fördelnng från samma obekt från en tdgare produktonsomgång eller med fördelnng från ett eller flera obekt årets omgång med lkartad produkton. Går ngen av dessa metoder att genomföra görs mputerng utfrån medelfördelnngen nom aktuell bransch. 2.5 Databerednng Värden från de nkomna elektronska blanketterna regstreras automatskt och granskas därefter INFI-applkatonen. E nkomna blanketter mputeras också med hälp av applkatonen. Under gransknngs- och regstrerngsprocessen kodas vare ensklt obekt varabeln GranskStatus som lgger tabellen VEAdm. GranskStatus Värde Betydelse 0 E regstrerad 1 Regstrerad 2 Gransknng påbörad 3 Granskad OK 4 Imputerad Varabeln GranskStatus ändras automatskt beroende på vad som utförts. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Regstrerng av råvaror sker under flken Råvaror INFI-applkatonen. Här regstreras företagets totala förbruknng av nköpta råvaror. Det avser varor och materal som förädlas d.v.s. råvaror, halvfabrkat, tllsatsvaror, lego- och monterngsarbete, produktemballage m.m. Även varor nköpta från annan VE redovsas här. Däremot ska energkostnader produktonen exkluderas. Produktemballage, drekta nköpskostnader och lagerförändrng regstreras under flken Produktemballage. Under flken Synpunkter regstreras eventuella synpunkter från uppgftslämnaren. I applkatonen fnns även en flk där granskaren kan kontrollera vad som fnns regstrerat IVP, IVP-varabler. Här redovsas ntäkter och varor för aktuell VE och år samt tdgare år. Flken IVP/VE används vd mputerng.

15 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Om en VE, defnerad med hälp av organsatonsnummer och löpnummer, var med INFI då branschen undersöktes senast och dessutom lämnade värden så vsas dessa en kolumn bredvd årets värden. Efter att nkomna värden har regstrerats och granskats körs ett kontrollprogram. I detta program fnns 5 typer av kontroller: 1. Uppgfter saknas som ska eller bör fnnas med. 2. Summerngskontroll. 3. Rmlghetskontroll. 4. Samgransknng mot FEK och IVP. 5. Samgransknng mot tdgare lämnade uppgfter. De kontroller som faller ut kan åtgärdas genom rättnng eller genom att granskaren accepterar kontrollen. Vssa kontroller som t.ex. summerngskontroller kan dock nte accepteras utan måste rättas upp. Dokumentaton om accepterade kontroller och/eller ändrade värden ska skrvas n en ruta för gransknngskommentarer som kommer fram när samtlga kontroller har gåtts genom. I INFI-applkatonen görs även mputerngar. Imputerade värden flaggas genom att varabeln ImpVarde kodas. Det är också mölgt att klartext lämna en beskrvnng en ruta för mputerngenskommentarer. Det fnns tre typer av mputerngar INFI: manuell mputerng, tvllngmputerng och masknell mputerng. Vd all mputerng har totalen av råvaror och förnödenheter, nsamlad eller mputerad, vart känd antngen från GemVE-tabellen FEK 2013-databasen eller från företagets årsredovsnng. Imputerngen INFI har endast syftet att fördela ut denna total. 1. Manuell mputerng Granskaren lägger sälv n värden INFI-applkatonen. Om företaget har vart med en tdgare omgång kan denna nformaton användas vd mputerng efter att avstämnng har gorts mot IVP eftersom produktonen kan förändras mellan åren. Annat som kan vara tll hälp är att dskutera fram en rmlg fördelnng med uppgftslämnaren, kunskap om branschen eller nformaton från företagets webbplats. För att markera att ett värde är mputerat används knappen Tll manuell mputerng regstrerngsblden nnan värdet läggs n applkatonen. 2. Tvllngmetoden Denna metod ämför produktonen, hämtad från IVP, hos obektet som ska mputeras med produktonen hos andra obekt som har nkommt med uppgfter tll INFI. Antngen används ett obekt ensamt eller så vktas flera obekt som har samma struktur på produktonen hop. Obektet eller obektens nsatsvarufördelnng används sedan mputerngsarbetet. För att htta obekt med lkartad produkton, en s.k. tvllng, används knappen Sök tvllng under flken IVP/VE. Produktonsvkter läggs sedan n mputerngsblden som kommer fram och ett underlag skapas som har lknande produktonsstruktur som obektet som ska mputeras. Genom att

16 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) sedan trycka på knappen Förslag tll mputerng och därefter Imputera accepteras de mputerade värdena. 3. Masknell mputerng Denna metod används för värden som e har mputerats med hälp av de andra metoderna. Medelvärdesmputerng nom branschgruppen används eftersom mputerng med fördelnng från tdgare år, om sådan fnns, sådana fall har använts vd den manuella mputerngen. Vd medelvärdesmputerng nom branschgruppen undersöks hur många obekt det fnns med fördelnng årets produktonsomgång av INFI, detta görs på 5-sffer SNI. Fnns mnst tre obekt summeras värdena per varabel eller varugrupp nom branschgruppen och fördelnngen som blr resultatet av detta applceras på det obekt och det avsntt som ska mputeras. Fnns det färre än tre obekt används första hand 4-sffer SNI och därefter 3-sffer SNI upp tll branschgruppsnvå tlls en nvå med mnst tre obekt httas. Imputerngar kodas med varabeln ImpVarde tabellerna EmballageUppgfter, VaruUppgfter och VaruUppgfterKomplett och med varabeln ImpAvd3 tabellen EmbUppgfterKomplett. Aktuella koder är: ImpVarde Värde Betydelse 0 E mputerad 1 Manuellt mputerad 2 Tvllngmetoden 3 Modellbaseradmetod 4 Medelvärdesmp per 5-sfferSNI 5 Medelvärdesmp per 4-sfferSNI 6 Medelvärdesmp per 3-sfferSNI 7 Medelvärdesmp per NR-bransch 8 Medelvärdesmp per samtlga branscher 9 Annan metod

17 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng När observatonsregstret är slutgltgt beräknas en total för vare varabel eller varugrupp. För bortfallshanterng och resultatframställnng används programvaran SAS. 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Tll tabulerngen hämtas varabeln Summa råvaror (vgr503) från FEK 2013-databasens GemVE-tabell. Varabeln tas med beräknngarna eftersom den INFI motsvaras av varabeln Summa råvaror och förnödenheter (v9000). Modellberäknngar av nsatsvaruförbruknngen För att få fram totalen för råvaror och förnödenheter har, förutom de nsamlade och mputerade fördelnngarna blankettpopulatonen, även modellberäknade fördelnngar lämnats för obekt som lämnar SRU. Modellberäknngarna utgår från antaganden att det fnns ett generellt samband mellan vlka varor som produceras och vlka varor som förbrukas. Den metod som har utvecklats försöker därför att ta hänsyn tll skllnader produktonsstrukturen mellan verksamheter blankett- och SRU-populatonen. Informaton som utnyttas vd modellberäknngarna För alla obekt som ska modellberäknas har det totala värdet för råvaror och förnödenheter samt legoarbete och underentreprenad hämtats från FEK (varablerna v3003, v3004, v3005 och v3021). För att få fram värden på dessa varabler för cke blankettundersökta företag har varabeln vgr503 från SRU använts. Därefter har kostnader för energ m.m. som e ska ngå räknats bort under antagande att SRU-företagen har samma kostnadsfördelnng som blankettföretagen. Uppgfter som har samlats n från de blankettundersökta obekten INFI har naturlgtvs vart en vktg nformatonskälla. Uppgfter om producerade varor har hämtats från IVP för företag som ngår denna undersöknng. Metodbeskrvnng Produktonen summeras för de obekt som ska modellberäknas per 5-sffer SNI. Med hälp av en algortm skapas sedan ett underlag bestående av obekt som har nkommt med uppgfter om råvaruförbruknngen INFI och vars produktonsfördelnng så väl som mölgt överensstämmer med den produktonsfördelnng som fnns bland de obekt som ska modellberäknas. Den algortm som används för att söka efter lämplga obekt som ska ngå underlaget börar med att söka efter obekt som har en produkton som överensstämmer med de modellberäknade på fnaste varunummernvå. Saknas överensstämmelse på denna nvå för någon vara söker algortmen

18 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) gen på en något grövre varunummernvå. Denna procedur upprepas på allt grövre varunummernvåer tll dess att ett komplett underlag fås. För att begränsa rsken för att stora mätfel ska slå genom underlaget är det nte bara det obekt som matchar bäst som får ngå underlaget utan även andra obekt som matchar nästan lka bra. På alla varunummernvåer söks alltd obekt bland dem som tllhör samma NR-bransch som aktuell 5- sffer SNI. Detta för att förhndra att det dyker upp för många udda nsatsvaror redovsnngen av de modellberäknade värdena. Andra metoder än den ovannämnda algortmen för att ta fram underlag har också tllämpats. Dessa utgår från de uppgfter som blankettundersökta obekt lämnat INFI. Ena metoden tar fram ett underlag baserat på totalfördelnngen närmaste bransch (enlgt SNI 2007) för de obekt som modellberäknas. Den andra metoden får fram ett underlag genom att beräkna medelfördelnngen där stora och små obekt har samma vkt och applcerar denna. Ett mått på hur väl de olka underlagens produkton matchar de modellberäknade obektens produkton på olka varunummernvåer tas sedan fram för de olka metoderna. Den metod som ger det underlag som genomsntt matchar bäst på 8-, 6-, 4- och 2-sffer KN-nummernvå väls ut för vare bransch (5-sffer SNI). Teknsk beskrvnng av modellberäknngarna De formler som beskrvs nedan är tllämplga för tvllngmputerng med INFI-applkatonen och modellberäknngen av nsatsvarufördelnngen INFI. I flertalet av de metoder som praktseras för modellberäknng och mputerng försöker ett obekt, Imputerngskanddaten (IK), tllskrvas värden genom att ttta på värden hos andra obekt, Underlagskanddater (), där fullständg nformaton fnns. En erkänd metod för detta är Nearest Neghbour mputaton där mputerng för IK:er försöker göras med värden från den som lgger närmast (mest lknar) IK:en. Nearest Neghbour-metoden har nte använts för modellberäknngar INFI. Istället har en av metoderna, Bästa matchnng-metoden, försökt att vkta hop värden från flera Nearest Neghbour-:er. Genom att vkta hop värdet från flera :er tll ett underlag kan fölande fördelar uppnås: 1. Beroendet av att en enskld :s värden är korrekta blr nte lka stort. 2. Två eller flera :er kombnaton kan ha egenskaper som bättre överensstämmer med en IK än vad vare gör för sg. Underlaget I INFI:s fall kombneras n :er hop som producerar m olka varor så att ett underlag med en produktonsmx fås som så bra som mölgt överensstämmer med den som fnns hos IK:en.

19 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Formel 1. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag,produktonssdan PrVkt PrVkt PrVkt PrAndV U där : PrVkt PrAndV PrAndV U Vara 1 0 PrVkt 0 PrAndV n PrAndV1 PrAndV1 PrAndV1 PrAndV U Produktonsvkt för T Vara : s andel PrAndV : s andel av underlaget s 1för 1,2,...,n och n PrAndV 1för 1,2,...,n 1,2,...,m och m 2 U av den totala produktonen för n 1 1 totala produkton PrVkt PrAndV PrAndV 1 m 1 m m 1 underlagskanddat PrAndV n 1för 1,2,...,n Genom att tllämpa denna formel kommer ett underlag (U) fås vars fktva produktonsandelar av olka varor är en vktad lnär kombnaton av alla ngående :ers produktonsandelar. Vllkoren som ställs för vkterna (PrVkt) är att de ska summera tll 1 över alla :er och måste lgga mellan 0 och 1 för vare enskld samt att en enskld :s produktonsandelar för respektve vara summerar tll 1 och lgger mellan 0 och 1 gör så att underlagets produktonsandelar (PrAndVU) också lever upp tll dessa vllkor. För att se hur bra den fktva produktonen hos U:et motsvarar den faktska produktonen hos IK:en används ett mått som har döpts tll gemensam produkton (GP). Formel 2. Beräknng av gemensam produkton där : 0 0 PrAndV U PrAndV IK PrAndV U PrAndV U, PrAndV IK mnprandv U, PrAndV IK GP mn 1 1 mn PrAndVm U, PrAndVm IK mn a, b Mnsta värdet av a och b PrAndV IK Underlaget s produktonsandel av 1för 1för vara Imputerngskanddatens produktonsandel av vara 1,2,...,m och m PrAndV U 1 1 1,2,...,m och m PrAndV IK 1 1 GP kommer att lgga någonstans mellan 0, för U som nte har någon vara gemensam med IK:en, och 1 för U vars fktva produkton andelsmässgt exakt motsvarar den produkton som fnns hos IK:en. GP kan användas för att ämföra hur olka underlag passar en vss IK eller som ett slags kvaltetsmått på hur bra ett specfkt underlag passar modellberäknngen. 2 2

20 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) IK:s nsatsvarufördelnng modellberäknas med hälp av den fktva nsatsvarufördelnngen som behövs för att skapa U:ets fktva produkton. Ett sätt att göra detta på är att U:et vkta :ernas nsatsvarufördelnng på samma sätt som vd vktnngen av U:ets produktonsfördelnng. Detta förfarande tar dock nte hänsyn tll att produkton av olka varor är olka nsatsvaruntensva. För att korrgera för detta räknas vare produktonsvkt som väls vd skapandet av U:et om tll en förbruknngsvkt (FbVkt). Formel 3. Omräknng av produktonsvkter tll förbruknngsvkter FbVkt där : FbVkt PrVkt Fb tot Pr tot 0 PrVkt PrVkt n PrVkt 1 Förbruknngsvkt för underlagskanddat Produktonsvkt för underlagskanddat, väls då underlag Underlagskanddat : s Underlagskanddat : s Fb tot Pr tot 1för 1,2,...,n och n 1 PrVkt Fb tot Pr tot totala förbruknn gsvärde totala produktonsvärde 1 skapas Efter att förbruknngsvkter har skapats för alla :er U:et kan U:ets fktva nsatsvarufördelnng beräknas. Formel 4. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag,förbruknngssdan T FbVkt 1 FbAndV 1 1 FbAndV 2 1 FbAndV 1 m FbVkt 2 FbAndV 1 2 FbVkt FbAndV1 FbAndV n n m n FbAndV 1 U FbAndV 2 U FbAndVm U där : FbVkt FbAndV Förbruknngsvkt för Vara : s andel av den totala förbruknn gen för FbAndV 1 U Vara : s andel av underlaget s totala förbruknn g 0 FbVkt 1för 1,2,...,n och n 1 1 FbVkt 0 FbAndV 1för 1,2,...,n 1,2,...,m och m FbAndV 1för 1,2,...,n 1 underlagskanddat Efter att Formel 4 har tllämpats fås en nsatsvarufördelnng fram som lätt går att applcera på IK:s kända totala förbruknng av råvaror och förnödenheter från FEK. Det totala produktonsvärdet och totala förbruknngsvärdet har generellt nte någon betydelse vd skapandet av underlag. Ibland är det dock av

21 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) ntresse att se förhållandet mellan någon eller båda av dessa storheter hos underlaget och mputerngskanddaten. Begreppet uppräknngstal defneras med hur många gånger en storhet underlaget måste räknas upp (vlken faktor den ska multplceras med) för att motsvara samma storhet hos mputerngskanddaten. Uppräknngstalet för produktonssdan beräknas med fölande formel: Formel 5. Uppräknngstal n 2 UpprPr tot U PrVkt 1 där : UpprPr tot U PrVkt Pr tot IK Imputerngskanddatens totala produkton Pr tot Uppräknngstal för totala produktonsdan hos underlaget Produktonsvkten för underlagskanddat Underlagskanddat : s Pr tot IK Pr tot totala produkton För förbruknngssdan beräknas uppräknngstalet analogt. Uppräknngstal syns flken IVP/VE INFI-applkatonen där tvllngmputerngar görs. Skler sg uppräknngstalen mellan produktonssdan och förbruknngssdan åt väldgt mycket kan det antas att underlaget och mputerngskanddaten har stora skllnader produktonsprocessen, t.ex. stora skllnader bearbetnngsgrad på nsatsvarorna. Metoder att htta ett bra underlag Indvduella IK:er har nte modellberäknats var för sg. Istället slås produktonen samman för alla IK:er som har samma SNI-kod. Denna grupp av IK:er har sedan behandlats på samma sätt som en ndvduell IK behandlas formlerna ovan, den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter har slagts samman. I vare grupp av IK:er fnns också ett antal VE:er vars produkton är okänd p.g.a. att IVP har en cut-off. Dessa VE:er lämnar nget bdrag tll nsatsvarufördelnngen, men är ändå med och bdrar tll den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter. Földen blr att de teoretskt modellberäknas med samma nsatsvarufördelnng som gäller för obekten ovanför IVP:s cut-off. Tre metoder har använts för att skapa underlag. Dessa beskrvs nedan var för sg: 1. Medelfördelnngsmetoden U skapas av alla :er som har samma SNI-kod som modellberäknngsgruppen enlgt Formel 4. Saknas helt :er som har samma SNI-kod på 5-sffernvå som modellberäknngsgruppen tas stället alla :er med samma SNI-kod på 4-sffernvå med. Saknas :er på 4- sffernvå tas alla :er på 3-sffernvå. Saknas dessa tas slutlgen alla

22 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) :er på 2-sffernvå. Samtlga förbruknngsvkter för de :er som ngår U:et görs lka stora. Formel 6. Förbruknngsvkter för medelfördelnngsmetoden FbVkt där : FbVkt 1 n Förbruknngsvkt för n Antalet ngående U För att kunna beräkna GP måste en omräknng göras från förbruknngsvkter tll produktonsvkter. Detta görs analogt som Formel 3 med ombytta platser för produktonsvkter och förbruknngsvkter, produktonsvärden och förbruknngsvärden. Formel 7. Omräknng av förbruknngsvkter tll produktonsvkter PrVkt där : FbVkt PrVkt Fb Pr tot tot 0 FbVkt Pr FbVkt Fb Pr FbVkt Fb Förbruknngsvkt för underlagskanddat Produktonsvkt för underlagskanddat Underlagskanddat : s Underlagskanddat : s tot tot tot 1för 1,2,...,n och 2. Medelvärdesmetoden 1 tot n totala förbruknn gsvärde totala produktonsvärde n 1 FbVkt Denna metod fungerar på samma sätt som medelfördelnngsmetoden förutom att förbruknngsvkternas storlek är proportonell mot :ens förbruknngsvärdes relatva storlek. Formel 8. Förbruknngsvkter för medelvärdesmetoden FbVkt där : FbVkt Fb tot n Fb tot 1 Förbruknngsvkt för n Antalet ngående U 3. Bästa matchnng-metoden Detta är den enda metod som aktvt försöker att skapa ett underlag som matchar produktonen modellberäknngsgruppen. Metoden bygger på en algortm som stegvs bygger upp ett underlag genom att ta med nya :er 1

23 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) eller öka på ngående :ers vkter genom en ämförelse med modellberäknngsgruppens produktonsfördelnng på allt grövre varunvåer. Metoden ska försöka ge ett högt värde på GP samtdgt som det får en bra sprdnng på :erna underlaget (med tanke på eventuella mätfel är det nte bra om en blr alltför domnerande underlaget). Efter vare steg läggs den del av underlaget som skapats detta steg tll den del av underlaget som skapats tdgare steg. Det beräknas hur stor del av underlaget som återstår att skapa. Detta värde kallas för restvkt. Det beräknas även hur stora andelar av modellgruppens producerade varor som täcks av underlaget och dessa andelar dras av från modellgruppens andelar nför nästa steg. Som väls alla VE:er med nkomna varuuppgfter INFI som har samma SNI-kod. Var och en av dessa :ers varufördelnng ämförs med modellberäknngsgruppens resterande fördelnng vara för vara. Jämförelsen går tll så att det räknas fram hur stor vkt som behövs för att få max värde på GP för en specfk vara. Formel 9. Beräknng av den produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för en vara PrVktV där : PrVktV mn a, b Mnsta värdet av a och b PrAndV PrAndV IK mn(prandv / PrAndV IK,1) Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara : s produktonsandel av vara Gruppen av modellberäknngskanddaters och resterande produktonsandel av När denna vkt har räknats ut för alla varor för en enskld väls den som är mnst bland alla k vkter > 0. Formel 10. Val av produktonsvkt för en PrVkt där : PrVkt PrVktV PrVktV mn(prvktv 1, PrVktV 2, Vald produktonsvkt för Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara 0, PrVktV k ) och Med denna vkt beräknas sedan den ensklda :ens bdrag tll GP. vara

24 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Formel 11. Beräknng av en enskld : s bdrag tll GP GP mn mn PrAndVm där : 0 0 PrAndV PrVkt PrAndV PrAndV IK PrAndV PrAndV IK PrAndV 1, PrAndV 1 IK mnprandv 2, PrAndV 2 IK PrAndVm IK Vald produktonsvkt för underlagskanddat, PrVkt PrAndV Underlagkanddats produktonsandel av Gruppen av modellberäknngskanddatens vara 1för 1,2,...,m och m PrAndV U 1 1 1för 1,2,...,m och m PrAndV IK 1 1 resterande produktonsandel av För att se vlka :er som ger mest tll GP med mnst vkt beräknas något av dessa två ämförelsetal: en effektvtetskvot eller en relatv effektvtetskvot. Dessa beräknngar görs på fölande sätt: Formel 12. Beräknng av eff mfrlstal rel mfrlstal där : GP PrVkt ämförelsetal GP /PrVkt (Alt. I, effektvt GP /GP max (Alt. II, relatv effektvt Underlagskanddats bdrag tllgemensam produkton Produktonsvkt för underlagskanddat etskvot) etskvot) GP max Maxmala bdraget tllgemensam produkton bland alla Alla :er vars ämförelsetal överstger ett vsst värde kommer att tas med underlaget. Vlket ämförelsetal som används och hur stort gränsvärdet är ska betraktas som parametrar som kan ställas n för vare steg. Innan de :er som har kvalfcerat sg kommer med underlaget görs ytterlgare ett par usterngar. Eftersom flera :er kan kvalfcera sg p.g.a. att de har samma varor kan en eller flera produktonsandelar bl mer än täckta. Detta skulle sådana fall nnebära att produktonsandelen för någon annan vara modellberäknngsgruppen redan detta steg blockeras från att helt täckas av underlaget. För att undvka detta görs en proportonell usterng av produktonsvkterna så att alla :er som kvalfcerat sg tll underlaget tllsammans nte täcker mer än nödvändgt av alla varor. vara

25 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Formel 13. Justerng av vkter för att undvkaöverskott av någon vara underlaget Overskottsust, öust PrVkt där : PrAndV IK n (PrVkt PrAndV ) 1 mn(overskottsust 1,, Overskottsust 2,,, Overskottsust m, ) PrVkt Overskottsust, Justerngsfaktor m.a.p. vara och underlagskanddat öust PrVkt Den överskottsusterade produktonsvkten för underlagskandat Overskottsust, 0 för alla och För att få sprdnng underlaget fnns också en parameter som begränsar hur stort bdrag tll underlaget som ett ensklt steg får bdra med. Om denna gräns överskrds görs en proportonell usterng av vkterna ner tll denna gräns. Formel 14. Justerng av vkter för att se tll att gränsen för stegets MaxBdr MaxBdrJust n öust PrVkt 1 BdrJust öust PrVkt MaxBdrJust PrVkt där : MaxBdrJust Justerngsfaktor m.a.p.maxbdragsgränsen MaxBdr Hur stor andel av underlaget som tllåtskomma från aktuellt steg bdrag nte överskrds Slutlgen görs en usterng så att stegets bdrag tll underlaget e överstger underlagets restvkt. Formel 15. Justerng av vkter för att se tll att restvkten RestVkt RestVktJust n BdrJust PrVkt 1 RestJust RestJust PrVkt RestVktJust PrVkt där : RestVktJust RestVkt Hur stor andel Justerngsfaktor m.a.p.underlaget s restvkt av underlaget som som e blvt täckt nte överskrds tdgare steg De restusterade produktonsvkterna för vare läggs tll de tdgare steg eventuellt skapade produktonsvkterna. En ny restvkt beräknas och underlagets produktonsandelar dras från produktonsandelarna från modellberäknngsgruppen nför nästa steg. Stegen som körs är fölande modellberäknngsnvåer:

26 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Steg 1 Modellberäknngsnvå 9. Söknng på fnaste varunummernvå, KNnr + eventuell tlläggskod från IVP. Jämförelsetalet måste vara större än 0,85 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,5. Steg 2 Modellberäknngsnvå 8. Söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,75. Steg 3 Modellberäknngsnvå 8_2. Ny söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,8. Steg 4 Modellberäknngsnvå 6. Söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,75 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 5 Modellberäknngsnvå 6_2. Ny söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 6 Modellberäknngsnvå 4. Söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 7 Modellberäknngsnvå 4_2. Ny söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1.

27 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Steg 8 Modellberäknngsnvå 2. Söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 9 Modellberäknngsnvå 2_2. Ny söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Är nte hela underlaget skapat (restvkten > 0) efter steg 9 används medelfördelnngsmetoden för den återstående delen. Val av bästa metod Alla tre metoder tllämpas på alla modellberäknngsgrupper. En ämförelse görs sedan av metoderna genom att GP med modellberäknngsgruppen för de olka underlagen beräknas på 2-, 4-, 6- och 8-sffrg KN-nummernvå. För vare modellberäknngsgrupp på 5- sffer SNI används den metod som ger högst värde på summa GP modellberäknngen. 3.2 Redovsnngsförfaranden Resultaten redovsas tll NR en Excelfl.

28 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produktonsversoner I det här dokumentet har framtagnngen av nedanstående slutlga observatonsregster beskrvts. Regster Regstervarant Industrns förbruknng (INFI) Råvaror Regsterverson 2013 Fortsatt dokumentaton av regstrens detalerade nnehåll, fnns på SCB:s webbplats. Där beskrvs alla varabler, värdemängder m.m. Dokumentatonen httar du på Klcka dg fram med hälp av namnen på Regster, Regstervarant och Regsterverson som är angvna ovanstående tabell. 4.2 Arkverngsversoner Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången

29 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Blaga 1 Introduktonsbrev FÖRETAGETS NAMN ADRESS POSTORT Aprl 2013 Industrns förbruknng av nköpta varor 2013 Undersöknngen Industrns förbruknng av nköpta varor ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Era uppgfter bdrar tll att ge Statstska centralbyrån (SCB) ett bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) där ndustrn står för 20 procent. Informatonen som n lämnar hälper oss att beräkna råvaruförbruknngen den svenska tllverknngsndustrn. Användarna av statstken vll veta mer om olka delbranscher, regoner och även kunna räkna på produktvtetsutvecklng. Uppgftsskyldghet förelgger för denna undersöknng. På nästa sda fnns mer nformaton om detta och om undersöknngen. Gör så här Uppgfterna ska avse organsatonsnummer: PeorgnrHe_VeLopnr verksamheten vd: Ben (Peorgnr) Lämna uppgfterna senast 23 ma Användarnamn: Lösenord: AnvId Losenord Logga n va där det fnns mer utförlga nstruktoner tll undersöknngen. Tack för er medverkan! Med vänlg hälsnng Eva-Mare Gustafsson Produktansvarg Mara Nlsson Produktonsansvarg Kontakta oss gärna: Telefon: E-post: nf@scb.se Postadress: SCB DFO/FU Örebro Var god vänd

30 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Hur lämnade uppgfter används Uppgfterna samlas n för att beskrva vlka varor som förbrukas nom den svenska tllverknngsndustrn samt kostnaden för dessa. De används som underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) där ndustrn står för drygt 20 procent. Insamlngen sker på en detalerad nvå för att kunna användas tll natonalräkenskapernas nput- och outputtabeller för ndustrn. Eftersom undersöknngen är en delundersöknng tll Företagens ekonom är det mycket vktgt att det blr konsstens mellan undersöknngarna. Berörs ert företag av båda undersöknngarna ska den totala kostnaden för råvaror och förnödenheter överensstämma. Förutom vd SCB kan uppgfter som hör tll undersöknngen komma att användas av forskare och andra som tar fram statstk. Sådan forsknng och statstkverksamhet omfattas också av statstksekretessen nedan. Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen (2001:99) om den offcella statstken. Statstken regleras även av förordnngen (2001:100) om den offcella statstken och SCB:s föreskrfter (SCB-FS 2010:10). Samråd Samråd har skett med Närngslvets Regelnämnd (NNR). Skydd av lämnade uppgfter Uppgfterna som lämnas skyddas av sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). Vd eventuell framtda publcerng kommer nga ensklda företag att kunna dentferas. Informaton om personuppgfter Uppgft om vem som är kontaktperson för undersöknngen sparas för att underlätta eventuella återkontakter. Resultat I dagsläget är natonalräkenskaperna huvudanvändare av materalet.

31 Statstska centralbyrån SCBDOK (35) Blaga 2 Frågeformulär

32 Statstska centralbyrån SCBDOK (35)

33 Statstska centralbyrån SCBDOK (35)

34 Statstska centralbyrån SCBDOK (35)