Mikrobiologisk provtagning av kanalförsedda flexibla endoskop och diskdesinfektorer för värmekänsliga endoskop

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Mikrobiologisk provtagning av kanalförsedda flexibla endoskop och diskdesinfektorer för värmekänsliga endoskop 14 15 16 Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 2019-XX-XX 28

2019-XX-X 1.0 2 (31) 29 30 31 32 Mikrobiologisk provtagning av flexibla kanalförsedda endoskop och diskdesinfektorer för värmekänsliga endoskop. Rapport från arbetsgrupp inom Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH). 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 Medverkande Aino Kempe, hygiensjuksköterska, NU-sjukvården (sammankallande), Västra Götalandsregionen Anna Holmberg, infektionsspecialist/hygienläkare, Region Skåne Carina Hartmann, hygiensjuksköterska, Region Stockholm Ingrid Karström, endoskopist, sjuksköterska Region Skåne. SEGP representant. Maria Marklund, klinisk mikrobiolog/hygienläkare, Region Västerbotten Adjungerande Salman Aboukhousa, Teknikkoordinator, Sterilteknik, Danderyds sjukhus

2019-XX-X 1.0 3 (31) 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 Syfte... 4 Mikrobiologiska risker... 4 Spårbarhet... 5 DEFINITIONER/FÖRKORTNINGAR som används i detta dokument... 6 MYNDIGHETSDOKUMENT... 8 KLASSIFIKATION AV ENDOSKOPISK UTRUSTNING... 10 Tabell 1... 11 LITTERATURSAMMANSTÄLLNING... 12 GUIDELINES... 13 KONKLUSION AV DOKUMENTEN... 21 PROVTAGNING... 22 TOLKNING AV PROVSVAR... 24 REFERENSLISTA... 27 BILAGA 1... 30 BILAGA 2... 31 80 81 82 83 84

2019-XX-X 1.0 4 (31) 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 INLEDNING Sedan mitten på 1950-talet har flexibla endoskop använts inom sjukvården för preventiv intervention, diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd i lungor och magtarmkanalen. Initialt användes tekniken i diagnostiskt syfte men i dagens sjukvård har endoskopin även en terapeutisk funktion. Endoskopiverksamheten har vuxit i omfattning det senaste decennierna och det är inte ovanligt att ett och samma sjukhus rymmer flera endoskopienheter. Syfte Syftet med dokumentet är att öka patientsäkerheten genom att skapa en nationell riktlinje och rekommendation för mikrobiologisk provtagning av kanalförsedda flexibla endoskop och diskdesinfektorer med kemisk desinfektion för värmekänsliga endoskop. Utöver detta ska dokumentet ange rutin för tolkning och handläggning av provsvar. Rekommendationen baseras på genomgång av nationella och internationella dokument, guidelines, standarder, gällande lagstiftning samt erfarenhetsbaserad kunskap. Mikrobiologiska risker Endoskop är komplexa instrument avsedda för flergångsbruk, vilket ställer krav på noggrann rengöring, desinfektion och hantering mellan varje patient. Flexibla endoskop kontamineras av blod, faeces, sekret i samband med undersökningar och behandlingar. Endoskopens uppbyggnad och multipla interna kanaler med trånga lumen försvårar rengöringsprocessen. Värmekänsliga flexibla endoskop tål inte autoklavering med värme. Enbart manuell rengöring och desinfektion av endoskop rekommenderas inte då processen inte är möjlig att validera. Istället ska diskdesinfektor för värmekänsliga endoskop, EWD, användas. Desinfektionen av endoskop ska föregås av en noggrann manuell mekanisk rengöring enlig vårdhandboken. Rengöring och desinfektion av endoskop ska skötas av personal med specialutbildning inom ämnet. Infektioner via endoskop kan i princip förhindras om korrekt utförd rengörings-och desinfektionsprocess samt korrekt hantering beaktas. 113

2019-XX-X 1.0 5 (31) 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 Bakterier kan fästa på endoskopets ytor företrädesvis i kanalerna och bilda biofilm. Bakterier i biofilm är skyddade mot torka, olika desinfektionsmedel samt antibiotika. Det är viktigt att regelbunden kontroll av rengöring och desinfektionsprocessen sker för att tidigt upptäcka bakterieförekomst och förhindra uppkomst av biofilmsbildning. Även EWD:s kan utgöra en smittkälla om det sista vattnet som de desinfekterade endoskopen sköljs med det vill säga slutsköljvattnet, blivit kontaminerat. För att övervaka det utförs provtagning av så kallat slutsköljvatten. Kontaminerade endoskop har gett upphov till utbrott av vårdrelaterade infektioner världen över. Verklig frekvensen av endoskopirelaterade infektioner är dock okänd på grund av inadekvat eller avsaknad av mikrobiologisk övervakning. Mot bakgrund av att fler endoskopiska undersökningar och behandlingar utförs i kombination med en samtidig ökning av antibiotika resistenta bakterier behöver kraven på rutiner skärpas och patientsäkerheten inom endoskopisk verksamhet prioriteras. I Sverige finns idag ingen enhetlig rekommendation för bakteriologisk provtagning och bedömning av odlingsresultat från endoskop och EWD. Endoskop ska vara minst höggradigt rena (high level disinfection) efter manuell rengöring samt rengöring och desinfektion i EWD. Spårbarhet I Teknisk rapport avseende spårbarhet (SIS-CEN/CLC/TR 14060:2016) anges att fullständig information för varje steg i en processkedja finns tillgänglig. Det innebär att varje händelse av betydelse i processen är verifierbar, dokumenterad och går att härleda. En medicinskteknisk produkt ska av tillverkaren vara märkt med unik produktidentifiering, UDI. Produkten ska registreras i enhetens datasystem vid ankomst. Det ska framgå vem tillverkaren och leverantören är samt, UDI. Produkten ska kunna spåras genom de olika stegen från ankomst till enheten, hur den lagerhålls, när den använts, vem som använder produkten samt vilken patient som exponerats för produkten. Olika tillverkare har olika spårbarhetssystem som kan anslutas till enhetens/förvaltningens befintliga IT-system eller till skrivare. Finns inget kommersiellt spårbarhetssystem ska endoskopets produktidentifiering dokumenteras i patientens journal. 146

2019-XX-X 1.0 6 (31) 147 DEFINITIONER/FÖRKORTNINGAR som används i detta dokument Aeroba bakterier Bakterier som är beroende av syre Anaeroba bakterier Atypiska mykobakterier Biofilm BS CDC CFU DIN E.coli EBUS ERCP EUS/FNA EWD Exogena FDA Flexibla endoskop Icke-fermenterade gramnegativa stavar High level disinfection Bakterier som inte är beroende av syre Icke-tuberkulösa mykobakterier. Omfattar alla mykobakterier som inte tillhör Mycobacterium tuberculosis-komplexet eller Mycobacterium leprae En biofilm är uppbyggt av ett kluster av bakterier som producerar ett skyddande hölje av kolhydrater. Biofilm kan bildas på kroppsfrämmande material till exempel proteser och ge upphov till svårbehandlade infektioner British Standard Centers for Disease Control and Prevention Colony forming units. Antalet bakterier i ett prov uttrycks som kolonibildande enheter till exempel cfu/ml. Deutsches Institut für Normung = Tysk standard Escherichia coli. Gramnegativ stav som är vanlig i människans tjocktarm. Kan ge infektioner till exempel i urinvägarna Endobronchialt ultraljud Endoskopisk retrograd cholangiopancreaticografi Endoskopisk ultraljudssonografi/finnålsaspirat Endoscope wash-disinfector/diskdesinfektor för värmekänsliga endoskop Bakterier som inte kommer från den egna bakteriefloran The Food and Drug Administration Instrument för undersökning och behandling av inre organ Bakterier som inte kan förbränna kolhydrater eller andra energikällor utan tillgång till syrgas. De är därför strikt aeroba. Hit hör bland andra Pseudomonas aeruginosa, Stenotrophomonas malthophilia och släktet Acinetobacter Höggradigt ren, maximalt en apatogen mikroorganism/ tusen artiklar

2019-XX-X 1.0 7 (31) KNS Koagulasnegativa stafylokocker. Samlingsnamn för en grupp av grampositiva kocker. På människans hud är Staphylococcus epidermis den vanligaste bakterien ur denna grupp Kontamination Förorening Låneinstrument Låneinstrument är en medicinteknisk produkt som är lånad eller hyrd Mesofila Bakterier som växer bäst i 35 C- 45 C Mikrokocker MRB NaCl Patogener Grampositiva kocker. Bakterier som finns på människans hud Multiresistenta bakterier Natriumklorid, salt 9 mg/ml Sjukdomsalstrande 148 PEG Percutan endoskopisk gastrostomi P. aeruginosa Pseudomonas aeruginosa. Bakterie som tillhör gruppen icke-fermenterande gramnegativa bakterier. Trivs i fuktiga miljöer S. aureus Staphylococcus aureus. Grampositiv kock som kan orsaka till exempel hudinfektioner och blodförgiftning S. maltophilia Stenotrophomonas maltophilia. Gramnegativ bakterie som finns i vattenmiljöer och har förmåga att bilda biofilm spp. efter bakteriens artnamn UDI Validera Bakteriesläkte till exempel Pseudomonas spp. Unique device identification, unik produktidentifiering Validering utförs för att säkerställa att rengöringsförmågan i diskdesinfektor för värmekänsliga endoskop motsvarar kraven i SS-EN ISO 15883 149 150 151 152

2019-XX-X 1.0 8 (31) 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 MYNDIGHETSDOKUMENT I lagen om Medicinteknisk produkt, SFS 1993:584, anges att produkten ska vara lämplig för sitt användningsområde och underhållas i enlighet med tillverkarens krav. Bestämmelserna i lagen gäller även tillbehör till medicintekniska produkter om tillverkaren av tillbehöret avsett att det ska användas tillsammans med en medicinteknisk produkt, och tillbehöret behövs för att den medicintekniska produkten ska kunna användas på det sätt som dess tillverkare avsett. Tillverkaren har ett ansvar under hela produktens livscykel, vilket inkluderar exempelvis konstruktion, tillverkning, dokumentation, bevakning av olyckor och tillbud samt korrigera och genomföra förebyggande åtgärder. Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter ska tillverkaren fortlöpande övervaka hur deras produkter fungerar i praktiskt bruk och är skyldiga att rapportera olyckor och tillbud när det finns en misstanke om att produkten kan ha del i händelsen. Dessutom ska utrustningen vara märkt med unik identifiering och användarinformation vara skrivna på svenska. Personalen ska ha fortlöpande utbildning inom det aktuella området, både teoretisk och praktisk samt ges tillfällen till repetition och vidareutbildning. Enligt Patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren främja patientsäkerheten genom att planera, leda och kontrollera verksamheten och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Patienten ska erhålla hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS 2014:821). Vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Det ska finnas utbildad personal, anpassade lokaler och ändamålsenlig utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges (SFS 2017:30). Enligt Smittskyddslagen ska det finnas skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Då det inte alltid är känt om en patient bär på en smitta ska hälso- och sjukvårdspersonal alltid vidta åtgärder som minimerar risken för smittspridning. Syftet med kraven i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen, Miljöbalken Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets regler är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljölagstiftningen är till för att skydda arbetstagare från smitta på arbetsplatsen. Vissa yrkesgrupper exponeras för ökad smittrisk, detta gäller främst personal inom vårdyrket. Anställda ska informeras om de risker som kan vara förbundna med arbetet samt ha den utbildning som behövs.

2019-XX-X 1.0 9 (31) 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 Det är viktigt att nödvändiga kunskaper, till exempel om risker, smittrisker, hygienkrav, skyddsutrustning och personlig skyddsutrustning, hålls aktuella (AFS 2018:4). Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs och arbetstagaren är skyldig att följa dem. Arbetsgivaren ska tillhandahålla personlig skyddsutrustning och arbetstagaren är skyldig att använda den. Exempel på personlig skyddsutrustning är skyddshandskar, förkläden och visir till skydd mot mikroorganismer (AFS 2001:3) Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i nära kontakt med patient och utför arbetsmoment som innebär fysisk kontakt i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen ska följa Socialstyrelsens författning SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg.

2019-XX-X 1.0 10 (31) 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 KLASSIFIKATION AV ENDOSKOPISK UTRUSTNING Tillbehör Enligt Spaulding klassifikationen (Public Health, Ontario. Spaulding's Classification of Medical Equipment) är medicinsktekniska produkter indelade i tre kategorier: kritiska, semi-kritiska och icke-kritiska baserat på risken att förorsaka infektion. Kritiska - produkter som kommer i kontakt med blodbanan och sterila lokaler i kroppen. Hit hör utrustning/tillbehör till exempel biopsitång, injektionsnål som penetrerar steril vävnad och endoskop som kommer i kontakt med sterila hålrum eller vävnad, direkt eller indirekt, till exempel duodenoskop, cystoskop, bronkoskop, endoskopiska ultraljud samt tillbehör. De utgör en stor risk för smitta och smittspridning om de vid användandet är kontaminerade. Endoskopen ska vara höggradigt rena och tillbehören ska vara sterila. Semi-kritiska - produkter som kommer i direkt eller indirekt kontakt med slemhinnor utan att penetrera Hit hör utrustning till exempel gastroskop, koloskop. De utgör en risk för smitta och smittspridning i händelse av kontamination vid användning. Dessa instrument måste vara minst höggradigt rena. Tillbehör som spolflaskor, ventiler/nipplar är svåra att säkerställa renhetsgraden på varför engångsprodukter starkt rekommenderas. Icke-kritiska - produkter som inte kommer i direkt kontakt med patienten eller endast berör intakt hud. Dessa rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med tensid.

2019-XX-X 1.0 11 (31) 219 Tabell 1 Klassifikation Definition Nivå av rengöring/sterilisering 220 221 KRITISK utrustning SEMI-kritisk utrustning SEMI-kritisk utrustning med kritisk delprocedur Icke-kritisk utrustning/ tillbehör Utrustning/tillbehör som penetrerar steril vävnad Endoskop i kontakt med sterila hålrum eller vävnad Flexibla instrument som o Bronkoskop o EBUS o Cystoskop Utrustning/tillbehör som kommer i kontakt med icke-intakt hud eller slemhinnor, men inte penetrerar slemhinnan Flexibla instrument med och utan kanaler som o Esofago-gastroskop o Koloskop o Enteroskop o Laryngoskop o Nasopharyngoskop Endoskop till o ERCP o PEG o EUS/FNA Medicinteknisk utrustning, till exempel övervakningsutrustning, ljuskälla, processor, diatermiutrustning, röntgenutrustning Rengöring följt av sterilisering Rengöring följt av High Level Disinfection i EWD. Aseptisk hantering av endoskopen Rengöring och desinfektion i EWD Rengöring och desinfektion i EWD. Aseptisk hantering av endoskopen Rengöring och desinfektion med ytdesinfektionsmedel med tensid

2019-XX-X 1.0 12 (31) 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 LITTERATURSAMMANSTÄLLNING Ett flertal dokument rörande endoskophantering och rengöring ligger till grund för denna rekommendation. Arbetsgruppens rekommendation är en fusion av dessa dokument samt erfarenheter från bland annat region Skåne som under flera år arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra den endoskopiska verksamheten. Nedan följer en kort sammanfattning av de guidelines och dokument som legat till grund till arbetsgruppens riktlinje och rekommendation. SS-EN ISO 15883-1 Beskriver hur slutsköljvatten ska tas från EWD och ur provet ska odlas. SS-EN 15883-4 2019 Annex E i standarden beskriver både hur slutsköljvatten ska samlas in och vilka acceptansnivåer som gäller för bakterieväxt. För den som arbetar på mikrobiologiskt laboratorium finns även beskrivning av odlingsteknik och lämpliga odlingsmedium. Behållarna för provtagning ska vara minst 250 ml och vara sterila. Provpunkterna ska torkas med 70 % alkohol och självtorka innan provet tas. Proverna ska analyseras inom fyra timmar efter insamlandet eller lagras i 2 C -5 C i max 48 timmar. Godkänt resultat är växt av mindre än 10 cfu/100 ml slutsköljvattenprov och vattnet ska vara fritt från P. aeruginosa och atypiska mykobakterier. I vissa fall kan också andra relevanta bakterier, till exempel legionella, behöva analyseras. Teknisk rapport SIS-TR 46:2014 De mikrobiologiska gränserna för slutsköljvatten är <10 cfu/100 ml för totalantal bakterier och ska vara fritt från myko- och legionellabakterier samt P. aeruginosa. Provtagningen ska göras var tredje månad. Tekniska rapporten omfattar inte endoskophantering. ESGENA (European Society of Gastroenterology and Endoscopy Nurses and Associates) Reprocessing of flexible endoscopes and endoscopic accessories used in gastrointestinal endoscopy. et anger inga provtagningsanvisningar vare sig på endoskop eller EWD. Slutsköljvattnet ska minst vara av dricksvattenkvalitet och fritt från patogener som P. aeruginosa.

2019-XX-X 1.0 13 (31) 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270 271 272 273 274 275 276 277 278 279 280 281 GUIDELINES Australien Infection Control in Endoscopy GESA updated. I Australien och Nya Zeeland har kontinuerlig mikrobiologisk övervakning av endoskop utförts på de flesta endoskopienheter i många år. Övervakningsodlingar av endoskop och EWD utförs som en del i kvalitetskontrollen av adekvat och fullständig rengöringsoch desinfektionsprocess. För gastrointestinala endoskop rekommenderas odling för munhålans och tarmens mikroorganismer, coliforma bakterier samt icke-fermenterande gramnegativa bakterier. För bronkoskop rekommenderas samma odling som för gastrointestinala endoskop med tillägg av snabbväxande mykobakterier. Odling för M. tuberkulosis rekommenderas inte i den rutinmässiga övervakningen men ska utföras vid nästa planerade provtagning om bronkoskopet använts på patient med känd växt av M. tuberkulosis. För EWD rekommenderas odling för Pseudomonas spp., S. maltophilia samt övriga ickefermenterande gramnegativer och snabbväxande mykobakterier. De rekommenderar inte odling av legionella, anaeroba bakterier eller Helicobacter pylori. Ingen rutinmässig övervakning av virus rekommenderas. Provtagningsintervall För EWD, duodenoskop och bronkoskop rekommenderas odling var fjärde vecka, övriga gastrointestinala endoskop odlas var tredje månad. Endoskop som steriliserats och förvaras förpackade odlas en gång var tredje månad. Låneendoskop ska provtas inom två dagar efter att det erhållits och därefter ingå i ordinarie odlingsschema. Instrumenten ska provtas efter rengöring och desinfektion samt efter att de förvarats i minst 12 timmar. Utökad odling sker vid stor omsättning av personal som sköter rengöring och desinfektion av endoskop, vid misstanke om smittspridning, om vattenförsörjningen till enheten förändrats och som följd av positiva mikrobiologiska odlingar. Det sistnämnda gäller inte endoskop som steriliserats och förvaras förpackade. De provtas enligt instruktion ovan. 282

2019-XX-X 1.0 14 (31) 283 284 285 286 287 288 289 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 305 306 307 308 309 310 311 312 313 Den australiensiska rekommendationen för provtagning av EWD skiljer sig markant från SS-EN 15883-4 2019 varför arbetsgruppen bedömt att inte ta med det i detta dokument. Tolkning av mikrobiologiska fynd från endoskop Lågt antal omgivningsbakterier exempelvis KNS bedöms sannolikt utgöra kontamination vid provtagning. Granskning av provtagningstekniken rekommenderas. Vid växt av P. aeruginosa från duodenoskop eller EWD krävs omedelbar åtgärd. Instrumentet tas ur bruk, ny odling utförs på EWD och duodenoskop. Duodenoskopet inspekteras och patienter som genomgått ERCP följs upp. Odlingsfynd av tarmorganismer såsom E.coli och enterokocker kan inge misstanke om mekanisk skada på endoskopet eller fel i rengörings- och desinfektionsprocessen. Odlingsfynd av M. tuberkulosis från bronkoskop utgör ett allvarligt problem och bronkoskopet ska tas ur bruk. Canada Infection Prevention and control guideline for Flexible Gastrointestinal Endoscopy and Flexible bronchoscopy; Public Health Agency. et fokuserar på endoskop och berör ej EWD. Biofilmsbildning hos bakterier beskrivs som en riskfaktor för endoskopirelaterade infektioner. Med anledning av detta betonar dokumentet att den första genomsköljningen av endoskopkanalerna inne på undersökningsrummet ska ske snarast efter undersökning. Den påföljande manuella rengöringen beskrivs som mycket viktig. Kontrollodling av endoskop i övervakningssyfte beskrivs som en kontroversiell fråga men bedöms vara av värde för att påvisa okända problem med rengörings- och desinfektionsprocessen. Tolkning av mikrobiologiska fynd från endoskop 200 cfu/ml tas endoskopet ur bruk och provtas igen Visar omprovtagningen fortfarande värden 200 cfu/ml kontaktas Vårdhygien för utredning. Alla endoskop kan då behöva provtas. Att beakta i den situationen är bland annat om kvarstående fukt finns i kanalerna under förvaring, hur den manuella rengöringsprocessen ser ut och om slutsköljvattnet är kontaminerat. 314

2019-XX-X 1.0 15 (31) 315 316 317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327 328 329 330 331 332 333 334 335 336 337 338 339 340 341 342 343 344 345 346 Danmark Nationale Infektionshygiejniske retningslinjer for genbehandling av fleksible endoskoper. et trycker på betydelsen av biofilmsbildning i endoskop som möjlig orsak till spridning av infektioner. De vanligast förekommande bakterierna vid exogena infektioner relaterade till undersökningar med flexibla endoskop finns listade. Till exempel finns P. aeruginosa med på den listan vid gastroskopi, ERCP, bronkoskopi och cystoskopi. I Danmark har de genom provtagning och analys av >25 000 prover erfarit att regelmässig provtagning av endoskop identifierar brister i rengöring- och desinfektionsprocessen såväl som systematiska tekniska problem. Rekommendationen är att alla endoskopets kanaler provtas. Enheter med många akuta endoskopiundersökningar rekommenderas tätare provtagning av varje endoskop till följd av att flera aktörer är inblandade i rengöring- och desinfektionsprocessen. et gör en indelning av bakterier i vad de kallar indikatorbakterier för att lättare kunna bedöma om de är patientrelaterade, härrör från hantering av endoskop eller från omgivningen. Slutsköljvatten från EWD som inte använder termisk självdesinfektion ska provtas var tredje månad. Tolkning av mikrobiologiska fynd från endoskop Om 95 % av endoskopen, provtagna under en 12 månaders period, visar godkända odlingssvar så kan i ett enstaka endoskop växt av 5-50 cfu/0,2 ml anses acceptabelt. Indikatorbakterier som streptokocker, enterokocker E.coli, Klebsiella spp., Proteus spp. bedöms som patientrelaterat från svalg- och tarmsystem. P. aeruginosa, S. maltophilia, Acinetobacter spp., KNS, S.aureus bedöms som bristande hantering av endoskop, process och omgivning. Renhetsgraden på endoskopen definieras såsom Rena, Kritiska och Högrisk utifrån antal cfu i odlingen.

2019-XX-X 1.0 16 (31) 347 348 349 350 351 352 353 354 355 356 357 358 359 360 361 362 363 364 365 366 367 368 369 370 371 372 373 374 375 376 377 378 England Management and decontamination of flexible endoscope (HTM 01-06). Department of Health and Social care. et betonar god processkontroll genom följsamhet till BS EN ISO 13485:2012. Kontroll och hantering av endoskop och EWD ska vara kända och följas på alla nivåer i organisationen, avsteg från detta kan leda till rättsliga konsekvenser. Kvalitetssäkring via spårbarhet endoskop-diskmaskin-patient, vikten att ha utbildad personal och kompatibilitet mellan endoskop och diskmaskiner samt ha nära kontakt med vårdhygienisk expertis. Förebyggande service av EWD och endoskop utförs regelbundet. Tolkning av mikrobiologiska fynd från endoskop <10 cfu/100 ml är acceptabelt. 10 cfu/borstprov. Tolkning av mikrobiologiska fynd från EWD Slutsköljvatten analyseras en gång/vecka avseende totalantal bakterier där <10 cfu/100 ml är acceptabelt. Analys av P. aeruginosa samt atypiska mykobakterier rekommenderas var tredje månad med gränsvärde 0 cfu/100 ml. BSGE (British Society of Gastroenterology Endoscopy) BSG guidance for decontamination of equipment for gastrointestinal endoscopy. BSGE belyser behovet av kompetent och specialutbildad personal och betonar vikten av övervakningssystem så att rengörings- desinfektions- och förvaringsprocessen följer standarder. Nödvändigheten i spårbarhet understryks. Flergångstillbehör ska bara användas när motsvarande engångstillbehör inte finns. Flergångstillbehör ska vara värmebeständiga och kunna spåras till enskild patient och endoskop. Spårbarheten ska omfatta hela processen och kunna identifiera patienter exponerade för specifikt endoskop. Enbart manuell rengöring är oacceptabel. Alla endoskop som används ska ha genomgått en desinfektionsprocess inom tre timmar före och efter undersökning. Omedelbart efter undersökning ska endoskopet genomspolas och lumen hållas fuktig, alkohol rekommenderas inte. Därefter görs manuell läcktest och rengöring. Endoskopet placeras i EWD med flödeskontroll av

2019-XX-X 1.0 17 (31) 379 380 381 382 383 384 385 386 387 388 389 390 391 392 393 394 395 396 397 398 399 400 401 402 403 404 405 406 407 408 409 410 endoskopets samtliga kanaler. Låneendoskop måste genomgå rengöring- och desinfektionsprocess innan användning. et omfattar även Wales och Skottland. Holland Professional Standard Handbook cleaning and Disinfection Flexible Endoscopes. Mikrobiologisk provtagning rekommenderas av slutsköljvatten var tredje månad efter att godkända installationskontroller utförts. Odling ska göras för mykobakterier och aeroba mesofila bakterier. Provtagning som utförs efter att självdesinfektion genomförts, ska ske med normal desinfektionsprocess med endoskop som last. Det anges också att om tillverkaren uppger annan provtagningsmetod så ska den följas. Om slutsköljvattnet innehåller tillsats av kemikalie ska neutralisering av slutsköljvattenprovet ske direkt efter provtagning enligt tillverkarens anvisning. Mikrobiologisk provtagning av endoskop sker bara vid misstanke om att det varit smittspridning, fel på EWD, vattensystemet eller torkskåp. Låneendoskop ska bifogas ett skriftligt intyg på att de inte varit använda på djur eller på person med prionsjukdom. Tolkning av mikrobiologiska fynd från endoskop 1-10 cfu/100 ml anges som acceptabelt. 11-100 cfu/100 ml utredning ska ske. >100 cfu/100 ml kan EWD tas ur bruk beroende av vilken bakterie som odlats fram. Vid växt av bakterier ovan satta gränser, det vill säga för mesofila aeroba bakterier >10 cfu/100 ml och vid fynd av mykobakterier, ska provtagning även ske för legionella. Åtgärder Vid växt av >20 cfu/20 ml föreslås olika åtgärder beroende på vilken mikroorganism som påvisas. Till möjliga omgivningsbakterier hör KNS, S.aureus, bacillus och mikrokocker medan exempelvis E.coli, andra enterobacteriaceae och enterokocker bedöms härröra från otillräcklig rengöring eller defekta endoskop. P. aeruginosa och andra icke-fermenterade gramnegativa stavar bedöms komma från otillräcklig sköljning, kontamination av slutsköljvatten, fel på EWD, kontamination av filter, fel i torkprocessen eller defekta endoskop. Vid odlingsfynd som inte bedöms som omgivningsbakterier tas endoskopet ur bruk tills orsak identifierats.

2019-XX-X 1.0 18 (31) 411 412 413 414 415 416 417 418 419 420 421 422 423 424 425 426 427 428 429 430 431 432 433 434 435 436 437 438 439 440 441 442 Utgångsläget är att dricksvattenkvaliteten kontrolleras för legionella på sjukhus. Tyskland Anforderungen an die Hygiene bei der Aufbereitung von Medizinprodukten Empfehlung der Kommission für Krankenhaushygiene und Infektionsprävention. Rekommendationen är att provtagning utförs var tredje månad. Efter upprepade negativa kontroller kan intervallen förlängas till halvårsvis. Vid mikrobiologisk växt kan kontrollerna behöva utföras med tätare intervall. Mikrobiologisk kontroll av endoskopets luft-vatten- och instrumentkanal ska utföras och på duodenoskop ska även vinkelbryggans hålrum provtas. För varje endoskop måste det finnas ett provtagningsschema. Alla endoskop som används ska kontrolleras minst årligen samt efter varje reparation/service. Vid rutinkontrollerna ska minst ett endoskop av varje sort till exempel gastroskop, koloskop, duodenoskop inkluderas. Personalens kunskap om rengörings- och desinfektionsprocessen ska upprätthållas genom regelbundna utbildningstillfällen. Checklistor för rengöring och desinfektion av instrument och utrustning ska finnas. Visar odlingar av endoskopen inte godkänt resultat ska alla steg i processen ses över inklusive EWD. För provtagning av slutsköljvatten EWD hänvisas till DIN EN 15883. Visar svaret från det provtagna endoskopet på att det sista sköljvattnet kan ha kontaminerat endoskopet rekommenderas provtagning av slutsköljvattnet i EWD. Tolkning av mikrobiologiska fynd från endoskop Ingen växt av E. coli, andra enterobacteriaceae eller enterokocker accepteras. Växt tolkas som indikatorer för otillräcklig rengöring och desinfektion. Ingen växt av P. aeruginosa, andra Pseudomonas spp. eller andra ickefermenterade gramnegativer accepteras. Växt tolkas som indikator för problem med slutsköljvattnet eller torkprocessen i EWD. Ingen växt av S. aureus accepteras. Växt tolkas som indikator för felaktig provtagning och/eller hantering. Ingen växt av Streptococcus spp. accepteras på bronkoskop och duodenoskop. Tolkas som indikator för otillräcklig rengöring.

2019-XX-X 1.0 19 (31) 443 444 445 446 447 448 449 450 451 452 453 454 455 456 457 458 459 460 461 462 463 464 465 466 467 468 469 470 471 472 473 Alla bakterier som odlas fram måste kvantifieras. Mikrobiologiskt gränsvärde 1 cfu/ml. Minsta mängd analysvätska är 20 ml. Svaret anges i cfu/ml. USA Multisociety guideline on reprocessing flexible gastrointestinal endoscopes. et understryker vikten av noggrann rengöring innan HLD då hela endoskopet inklusive ventiler och knappar, kanaler, kopplingar ska borstas med specifikt anpassade borstar utifrån kanalens lumen. Den manuella rengöringen efter undersökning ska göras inom leverantörens tidsrekommendation. Manuell inspektion med förstoringsglas ska utföras och rengöring i ultraljudsbad ska användas till flergångstillbehör. Exponeringstid och temperatur för desinfektion av endoskop ska följa av FDA godkänd standard. För att uppnå HLD efter rengöring och desinfektion i EWD ska kemikalien för den manuella rengöringen vara kompatibel med rengöringsmedlet i EWD. Läcktest ska utföras efter varje användning enligt tillverkarens rekommendationer. Provtagning av endoskop med kanaler Mikrobiologisk provtagning av endoskopi som rutin rekommenderas inte. CDC har gett råd om genomförande av övervakningsodlingar för kvalitetssäkring, dock är dessa icke validerade odlingsmetoder utvecklade för smittspårningar i samband med utbrott. Bedömningen är att mer data och validering krävs för att ett övervakningsprogram ska kunna implementeras i U.S hälso- och sjukvård. Det ska då även finnas spårbarhet för endoskop- patient. I samband med utbrott har odlingar från duodenoskop utförts efter varje desinfektionscykel för att säkerställa att rengöring- och desinfektionsrutinen varit adekvat enligt modellen odla- och -håll i karantän tills mikrobiologiskt svar anlänt. Det finns dokument för de enheter som på eget initiativ vill odla sina duodenoskop men det är inte en generell rekommendation. Här graderas patogener som hög/låg risk samt antal cfu som ska föranleda åtgärd. Utanför de rengörings- och desinfektionssteg som rekommenderas så finns i nuläget inga validerade metoder för ytterligare kontroll av duodenoskop. Enheter som har verksamhet som omfattar duodenoskopi kan överväga möjligheten att implementera ett eller flera av de extra rekommendationer som FDA anger för dudenoskop.

2019-XX-X 1.0 20 (31) 474 475 476 477 478 Uppstår ett kluster av endoskopirelaterade infektioner ska undersökning av smittvägar utföras samt rapporteras till motsvarande Vårdhygien samt FDA. Således saknas idag gemensamma standards och guider för odlingsförfarande av endoskop i övervakningssyfte. 479 480 481 482 483 484 485 486 487 488 489 490 491 492 493 494 495 496 497 498 499 500 501 502 503 504 505 506

2019-XX-X 1.0 21 (31) 507 508 509 510 511 512 513 514 515 516 517 518 519 520 521 522 523 524 525 526 527 528 529 530 531 532 533 534 535 536 537 538 539 540 541 KONKLUSION AV DOKUMENTEN Arbetsgruppen har granskat nationella och internationella dokument, guidelines, standarder samt gällande lagstiftning med målsättning att skapa ett nationellt dokument som omfattar endoskopihantering, provtagning och gränsvärden för mikrobiologisk växt i endoskop och diskdesinfektorer. I majoriteten av dokument kontrolleras endast förekomst av patogena bakterier men inte förekomst av omgivningsbakterier. Gränsvärden, provtagningsteknik och frekvensen av odlingskontroller åtgärdsplaner i relation till mikrobiologiskt svar skiljer sig markant. En ökad rapportering av endoskopirelaterad smittspridning globalt har bidragit till ökad insikt att konkreta åtgärder för kvalitetssäkring av endoskopens rengörings- och desinfektionsprocess samt att vikten av spårbarhet säkerställs. De provtagningsrutiner som beskrivs i dokumenten är väsentligen lika i sin utformning. Vid provtagning av endoskop borstas kanalerna och genomspolas med sterilt NaCl eller sterilt vatten. Vissa dokument beskriver att provtagning utförs rutinmässigt, andra vid misstanke om smittspridning eller vid tekniska fel på utrustningen. Provtagning av slutsköljvattenprov av EWD rekommenderas oftast inte rutinmässigt utan utifrån de mikrobiologiska fynd som görs vid mikrobiologisk odling av endoskop. Tolkning av mikrobiologiska fynd delas i litteraturen upp i olika grupper som benämns utifrån om det är omgivningsbakterier eller kroppens normalflora, om de är sjukdomsframkallande eller om de kan vara tecken på specifika fel i rengörings- och desinfektionsprocesserna. Vi har funnit att det inte finns något internationellt standardiserat sätt att genomföra mikrobiologisk kontroll eller spårbarhet. Det finns stora variationer mellan de olika dokumenten avseende metod och tolkning av mikrobiologiska svar.

2019-XX-X 1.0 22 (31) 542 543 544 545 546 547 548 549 550 551 552 553 554 555 556 557 558 559 560 561 562 563 564 565 566 567 568 569 570 571 572 PROVTAGNING Provtagning av endoskop med kanaler Provtagning av samtliga endoskop ska göras var tredje månad enligt instruktion nedan. Endoskopen ska ha förvarats enligt enhetens rutin i minst 12 timmar före provtagning. Detta för att efterlikna de förutsättningar som råder när endoskopet används till patient. Instrumentet kan användas i väntan på provsvar. Låneendoskop samt endoskop som varit på service ska efter rengörings- och desinfektionsprocess provtas enligt samma rutin. Provtagningsmaterial För varje endoskop som odlas behövs: En steril provtagningsflaska, beställs från mikrobiologiskt laboratorium. En engångsborste med anpassad lumen för rengöring. Enkelborste rekommenderas. För borstning av vinklingsbryggan på duodenoskop krävs en specialborste. Minst 200 ml steril NaCl 9 mg/ml. Använd till exempel bälgförpackning eller steril skål/kopp och spruta. 70 % etanol utan tensid Provtagningsanvisning För att provet ska kunna utföras under aseptiska förhållande krävs minst två personer, en som håller instrumentet och en som utför provtagningen. Desinfektera händerna Desinfektera mynningen på sug- och biopsikanal samt den utvändiga distala delen på endoskopet med 70 % etanol utan tensid Spola igenom kanalerna med drygt 100 ml steril NaCl, i sugkanalen och i biopsikanalen. Spola med lågt tryck för att undvika läckage. Vätskan samlas upp i provtagningsflaskan utan att endoskopet vidrör flaskans mynning. Säkerställ att ingen vätska rinner längs endoskopets utsida ner i flaskan till exempel genom att ha en böj på endoskopet som är lägre än flaskans mynning. Borsta fram och tillbaka från sugkanalens ventilmynning och nedåt, minst 20 cm, i tre omgångar. Upprepa därefter borstningen genom hela den gemensamma sug- och biopsikanalen i tre omgångar. Kassera därefter borsten.

2019-XX-X 1.0 23 (31) 573 574 575 576 577 578 579 580 581 582 583 584 585 586 587 588 589 590 591 592 593 594 595 596 597 598 599 Duodenoskop ska även borstas i vinklingsbryggan med anpassad borste. Efter borstningen spolas kanalerna med ytterligare drygt 100 ml med NaCl. Samla upp i den tidigare påbörjade provtagningsflaskan. Se till att vätskan rinner ner i flaskan utan att mynningen vidrörs. Minst 200 ml behövs för analys av provet. Märk remisser, provtagningsrör, provtagningsflaska med tydlig instrumentidentitet enligt lokal rutin. Efter provtagningen rengörs- och desinfekteras endoskopen åter i EWD. Provtransport Använd lämplig transportförpackning. Prover som når laboratoriet efter fyra timmar från provtagning ska förvaras och transporteras kylda. Tid från provtagning till ankomst laboratoriet ska vara inom 24 timmar. Provtagning av slutsköljvatten Vattnet som provtas ska ha genomgått en fullständig process, det vill säga samma process som används vid rengöring och desinfektion av endoskop. Provtagning ska tas i kammaren och utan last. Det väsentliga är att vattenprovet tas i sista slutsköljfasen och utan att kontaminera provet. Provtagningsvolym anges av det mikrobiologiska laboratoriet. Provtagning av slutsköljvatten ska göras var tredje månad. Finns kemikalier kvar i vattnet kan det behöva neutraliseras för att inte påverka odlingsresultatet. Uppgifter avseende programinställning för slutsköljvattenprov, var provet ska erhållas samt eventuellt behov av neutralisator inför odling inhämtas hos leverantören. Provtagningsmaterial Provtagning ska utföras under aseptiska förhållanden. Förbered provtagning genom att ta fram allt material. För varje EWD som prov tas från behövs: Steril provtagningsflaska, beställs från mikrobiologiskt laboratorium Steril spruta och eventuellt steril sugkateter

2019-XX-X 1.0 24 (31) 600 601 602 603 604 605 606 607 608 609 610 611 612 613 614 615 616 617 618 619 620 621 622 623 624 625 626 627 Provtagningsanvisning Desinfektera händerna innan provtagning. Skruva av flaskans kork utan att vidröra flaskmynningen eller korkens insida. Använd engångsspruta och eventuellt steril tappningskateter för att provta sköljvattnet. Fyll provtagningsflaskan med sköljvattnet till önskad mängd som anges av det mikrobiologiska laboratoriet. Skruva på flaskans kork utan att vidröra flaskmynningen eller korkens insida. Märk remiss och provtagningsflaska med EWD:s identitet enligt lokal rutin. Provtransport Använd lämplig transportförpackning. Prover som når laboratoriet efter 4 timmar från provtagning ska förvaras och transporteras kylda. Tid från provtagning till ankomst laboratoriet ska vara inom 24 timmar. TOLKNING AV PROVSVAR Vid fynd av mikrobiologisk växt i odlingar från EWD och endoskop behöver ett antal faktorer, utöver bakterietyp och antal cfu beaktas. Faktorer som kan påverka bedömningen av odlingsfyndet är till exempel: upprepad bakterieväxt/utbrott typ och ålder på endoskop kontroll av loggbok och ålder på EWD kända skador/incidenter kring endoskopet patientkategori multiresistenta bakterier utbildningsgrad hos personal vattenkvalitet senaste service/reparation För att kunna göra en korrekt bedömning av vidare handläggning kontaktas Vårdhygien.

2019-XX-X 1.0 25 (31) 628 629 630 631 632 633 634 635 636 637 638 639 640 641 642 643 644 645 646 647 648 649 650 651 652 653 654 655 656 657 658 Tolkning av mikrobiologiska fynd från endoskop Vid fynd av mikrobiologisk växt liknande omgivningsflora, till exempel KNS, mikrokocker, bacillus som ofta detekteras i odlingar från endoskop kan en kontamination vid provtagning inte uteslutas. Se över provtagningsteknik samt inspektera endoskopet med förstoringsglas och lampa. Leta efter förekomst av sprickor, ojämnheter, spruckna gummilister, stötta kanter eller krackelering på yta ska noteras och åtgärdas. Se över hur manuell rengöring utförs och om rutiner följs. För bronkoskop, duodenoskop och cystoskop tolereras ingen växt av bakterier det vill säga 0 cfu/100 ml. Värde > 0 cfu/100 ml tas endoskopet ur drift. För övriga endoskop tolereras 50 cfu/100 ml. Värde > 50 cfu/100 ml tas endoskopet ur drift. Kontakta Vårdhygien för diskussion om fortsatt drift av instrumentet är möjligt, se vidare bilaga 1. Vid fynd av mikrobiologisk växt liknande gastrointestinalkanalens flora exempelvis E. coli, Klebsiella spp., Enterobacter spp., Serratia spp., Citrobacter spp., Proteus spp. och/eller Pseudomonas spp., S. maltophilia eller Acinetobacter spp. tas endoskopet omgående ur drift, rengörs och desinfekteras, odlas om och hålls i karantän till dess odlingssvar är klara. Ingen växt tolereras det vill säga 0 cfu/100 ml. Vid mikrobiologiska växt liknande respirationskanalens flora exempelvis S.aureus, viridans streptokocker, non-mykobakterier, Serratia spp. och/eller Pseudomonas spp., S. maltophilia, Candida spp. tas endoskopet omgående ur drift, rengörs och desinfekteras samt odlas om och hålls i karantän till dess odlingssvar är klara. Ingen växt tolereras det vill säga 0 cfu/100 ml. Vid växt av M. tuberkulosis, P. aeruginosa, Burkholderia cepacia eller Acinetobacter baumanni, MRB utförs smittspårning. Vid mikrobiologiska fynd liknande gastrointestinalkanalens flora enligt ovan tas instrumentet ur drift, rengöring och desinfektion ses över och behov av smittspårning utreds. Endoskopet ska hållas i karantän tills dess negativ odling föreligger. Vid fynd av Yersinia spp., Shigella spp., Salmonella spp. utförs alltid smittspårning.

2019-XX-X 1.0 26 (31) 659 660 661 662 663 664 665 666 667 Mikrobiell kvalitet på slutsköljvatten Resultatet ska svaras ut som antal cfu/100 ml. De mikrobiologiska gränsvärdet för totalantal bakterier är <10 cfu/100 ml. För P. aeruginosa och mykobakterier är gränsvärdet 0 cfu/100 ml, ingen växt tolereras. I vissa fall kan också andra relevanta bakterier, till exempel legionella behöva analyseras. Kontakta Vårdhygien för diskussion om fortsatt drift av EWD är möjligt, se vidare bilaga 2.

2019-XX-X 1.0 27 (31) 668 669 REFERENSLISTA Regelverk 670 671 672 673 674 675 676 677 AFS 2001:3 AFS 2018:4 SFS 2004:168 SFS 2017:30 SFS 2010:659 SFS 2014:821 SFS 1993:584 SOSFS 2015:10 SS-EN ISO 15883-1 SS-EN 15883-4 2019 SIS-TR 46:2014 SIS-CEN/CLC/TR 14060:2016 Användning av personlig skyddsutrustning Smittrisker Smittskyddslag Hälso- och sjukvårdslag Patientsäkerhetslag Patientlag Medicintekniska produkter Basal hygien i vård och omsorg Allmänna krav, definitioner och provtagningsmetoder Krav och provtagningsmetoder för diskdesinfektorer med kemisk desinfektion för värmekänsliga endoskop Teknisk rapport Processer för rengöring, desinfektion och sterilisering Teknisk rapport. Spårbarhet för medicintekniska produkter genom unik produktidentifiering (UDI)

2019-XX-X 1.0 28 (31) 678 Publikationer Anforderungen an die Hygiene bei der Aufbereitung von Medizinprodukten Empfehlung der Kommission für Krankenhaushygiene und Infektionsprävention (KRINKO) beim Robert- Koch-Institut (RKI) und des Bundesinstitutes für Arzneimittel und medizinprodukten. Bundesgesundheitsbl 2012 55:1244 1310, DOI 10.1007/s00103-012-1548-6. Springer- Verlag 2012. https://www.rki.de/de/content/infekt/krankenhaushygiene/kommission/downloads/me dprod_rili_2012.pdf? blob=publicationfile BSG guidance for decontamination of equipment for gastrointestinal endoscopy The Report of a Working Party of the British Society of Gastroenterology Endoscopy Committee March 2014, Revised November 2016. https://www.bing.com/search?q=https%3a%2f%2fwww.bsg.org.uk%2fasset%2ff28edce 3-11FC-45B7-B204D3034251D6B9%2F+&form=EDNTHN&mkt=sv- e&httpsmsn=1&refig=a9b27c3dc6504d5c904575f253034d29&sp=- 1&pq=https%3A%2F%2Fwww.bsg.org.uk%2Fasset%2Ff28edce3-11fc-45b7- b204d3034251d6b9%2f+&sc=0-66&qs=n&sk=&cvid=a9b27c3dc6504d5c904575f253034d29 Infection Control in Endoscopy GESA updated February 2008, Australia. https://www.gesa.org.au/resources/infection-control-in-endoscopy/ Infection Prevention and control guideline for flexible gastrointestinal endoscopy and flexible bronchoscopy; Public Health Agency of Canada 2010. http://www.phac-aspc.gc.ca/nois-sinp/guide/endo/pdf/endo-eng.pdf Management and decontamination of flexible endoscopes (HTM 01-06). Department of Health and Social Care. Published 20 March 2013 Last updated 30 June 2016. https://www.gov.uk/government/publications/management-and-decontamination-offlexible-endoscopes Multisociety guideline on reprocessing flexible GI endoscopes: 2016 update. Gastrointestinal Endoscopes 2017:85:282 294. http://dx.doi.org/10.1016/j.gie.2016.10.002 Nationale Infektionshygiejniske retningslinjer for genbehandling av fleksible endoskoper udgave 2018. Statens Seruminstitut. Danmark. https://www.ssi.dk/-/media/arkiv/subsites/infektionshygiejne/retningslinjer/nir/nirendoskoper.pdf?la=da

2019-XX-X 1.0 29 (31) Professional Standard Handbook cleaning and Disinfection Flexible Endoscopes Version 4.1,2017. SFERD (Steering group for flexible endoscope cleaning and disinfection). Holland. https://wfhss.com/wp-content/uploads/sferd-handbook-4.1_def.pdf Provtagning av flexibla endoskop. Vårdhygien Skåne. 2018-11-02 https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.- vardriktlinjer/vardhygien/riktlinjer/endoskopi/pm-provtagning-flexibla-endoskoprevideringsex-20180607.pdf Public health, Ontario. Spaulding's Classification of Medical Equipment/Devices and Required Level of Processing/Reprocessing. Best Practices for Cleaning, Disinfection and sterilization of Medical Equipment/ Devices In All Health Care Settings, 3rd edition. Provincial infectious disease advisory committee, Canada. 2013. https://www.publichealthontario.ca/-/media/documents/bp-cleaning-disinfectionsterilization-hcs.pdf?la=en Reprocessing of flexible endoscopes and endoscopic accessories used in gastrointestinal endoscopy: Position Statement of the European Society of Gastrointestinal Endoscopy (ESGE) and European Society of Gastroenterology Nurses and Associates (ESGENA) Update 2018 https://www.esge.com/assets/downloads/pdfs/guidelines/2018_a_0759_1629.pdf Vårdhandboken -En tjänst från Sveriges regioner och kommuner https://www.vardhandboken.se/ 679 680 681 682 683 684 685 686 687

2019-XX-X 1.0 30 (31) 688 689 BILAGA 1 Tolkning och åtgärder av mikrobiologiska gränsvärden, Endoskop Analysresultat Endoskop Första åtgärder Vidare åtgärd Icke sjukdomsframkallande bakterier till exempel Bacillus, KNS 50 cfu/100 ml Alla endoskop förutom bronkoskop, EUS, EBUS duodenoskop, cystoskop Ingen åtgärd Icke sjukdomsframkallande bakterier till exempel Bacillus, KNS > 50 cfu/100 ml Alla endoskop förutom bronkoskop, EUS, EBUS, duodenoskop, cystoskop Endoskopet tas ur drift Kontakta Vårdhygien Ny rengörings- och desinfektionsprocess av endoskop samt nytt prov. Bedömning om fortsatt drift av instrumentet är möjlig. Kvarstår avvikande resultat kan leverantör behöva kontaktas. Icke sjukdomsframkallande bakterier till exempel Bacillus, KNS 1 10 cfu/100 ml Sjukdomsframkallande bakterier till exempel P. aeruginosa, enterokocker, E. coli, klebsiella, stafylokocker > 0 cfu/100 ml Bronkoskop, EUS, EBUS, duodenoskop, cystoskop Alla endoskop Endoskopet tas ur drift Kontakta Vårdhygien Ny rengörings- och desinfektionsprocess av endoskop samt nytt prov. Instrumentet får ej användas förrän negativt provsvar föreligger. Kvarstår avvikande resultat kan leverantör behöva kontaktas.

2019-XX-X 1.0 31 (31) 690 691 BILAGA 2 Tolkning och åtgärder vid mikrobiologiska gränsvärden, EWD Analysresultat Åtgärd Totalantal bakterier 10 cfu/100 ml Godkänt resultat, ingen åtgärd P. aeruginosa, Atypiska mykobakterier 0 cfu/100 ml Totalantal bakterier >10 cfu/100 ml (men fritt från P. aeruginosa, Atypiska mykobakterier) Kontakta Vårdhygien för bedömning om EWD ska tas ur drift. Omgående ny provtagning. Kontakta leverantören samt den verksamhet som ansvarar för service och drift efter samråd med Vårdhygien. P. aeruginosa, Atypiska mykobakterier > 0 cfu/100 ml EWD tas ur drift, kontakta Vårdhygien. Omgående ny provtagning. Kontakta leverantören samt den verksamhet som ansvarar för service och drift. EWD får ej användas förrän negativt provsvar föreligger. Bedömning görs av verksamhet och Vårdhygien. 692