Lärlingskonferensen i Sundsvall 100920 - dokumentation Pass 1 Ämne: Handledarutbildning och hur denna kan genomföras Det är viktigt med handledarutbildning, då det är en ny arbetsform för företagarna! Samsyn bör råda kring utbildning. Om företag och skola samverkan blir det utbildning. En nationell gemensam grund för handledarutbildning bör finnas och som gäller för alla Olika exempel på material diskuterades; CD+handledarpärm+samtal men det finns mera. Det är ett stort spann på handledarutbildning allt ifrån kortare insatser till mera omfattande. Småföretag hur når vi dem? Företagspeng skulle det vara ett alternativ Handledarutbildningens olika steg hur kan de utformas? Handledarna bör få lättillgänglig och enkel information. Mats.larsson32@comhem.se Framtidsgymnasiet Stockholm thomas.lybeck@elbolaget-glodlampan.se Elbolaget AB Flen Ritva.Lindqvist@linkoping.se Birgittaskolan, Linköping Kim.Gaines@linkoping.se Birgittaskolan, Linköping jwm@robertsfors.se Jennigsskolan, Robertsfors monica.vestin@personal.finspong.se, Bergska skolan Finspång tomas.hansson@cll.heby.se Lärlingsutbildningen Heby kommun torbjorn.westh@edu.hudiksvall.se daniel.svensson@skovde.se Skövde Kommun, Kavelbrogymnasiet ktd@bolandgymnasiet.uppsala.se Gunilla.Abrahamsson@hylte.se Hylte Trainee Gymnasium Pernilla.ohrn@johnbauer.nu John Bauergymnasiet, Umeå Ämne: Hur kan man knyta och upprätthålla kontakten med företagen? Vi sår fröet hos företaget för att blomman ska växa och då måste vi inse att det är viktigt att vårda fröet och blomman. Det finnas oftast en enda kontaktperson till företaget och då är det viktigt med rätt person. När direktiv är tagna från skolledningen startar det fortsatta arbetet. Vi/kontaktpersonen kan kontakta företagen för påtryckning mot skolledning angående behov av lärlingar. anders@lexter.se mikael.larsson@flen.se lars.davidsson@leksand.se lars.svantesson@skola.sundsvall.se sara.nordstrom@skola.timra.se christine.karlstrom@leksand.se marie.lundmark@skola.sundsvall.se 1
victoria.lillestol@skola.sundsvall.se Ämne: Dokumentation av kunskaper i lärlingsutbildning Det ska vara samma dokumentation i såväl nationellt program som i lärlingsförsök. Vad det gäller slutdokumentation/slutbetyg efterlyses en enhetlig mall för varje yrkeskategori (med branschanknytning) Olika exempel pålöpande dokumentation under utbildningen lämnades, vilket gav tips och idéer Checklistor (nätbaserade eller papper) kan med fördel användas. Bäst är att använda branschgodkända sådana. Trepartssamtal mellan lärare, handledare, lärling är en bra metod. Yrkesplaner kan göras upp i samverkan med branscherna. Loggböcker är ett annat exempel där eleven kan dokumentera fritt dag för dag alt. kopplat till konkreta frågor. Introduktion och information till handledare är viktigt. Glöm inte branschernas egna lärlingsböcker. Ta efter de etablerade branschernas rutiner och mallar (ex Bygg) Ställ krav på branschen att upprätta en kravlista på önskad kompetens. Ha täta kontakter med lärlingsrådet. Det är hela skolans ansvar att etablera kontakt med arbetslivet. Ämne: Graden av individualisering i lärlingsutbildning? Ett sätt är att integrera kärnämnena även ute på praktiken, vilket är resurskrävande. Kvalitetssäkra bedömningen på lärlingsplatsen (företaget). Yrkesbaserat lärande var en metod som diskuterades och som väckte intresse. Att skapa samhörighet i gruppen/klassen för lärlingar är viktigt att tänka på. Vad är bäst; eleven startar med programingång eller lärlingsingång? Gymnasieskolans struktur och kursmål försvårar lärlingsutbildningen. Det blir ett resurskrävande pusslande med mål. Strukturproblem kan också uppstå. Annica.lagstrom@gu.se Kamilla.roos@didaktus.se Bengt.funseth@zonline.se asab@hantverksakademin.se helena.aronsson@ljusdal.se asa.kallman@harnosand.se Grupp: Hur ska den unges status vara? Anställd eller elev Det finns oklarheter i regelverket t ex kring försäkringsfrågor. Risken finns att en elev fastnar på ett företag. Rotation av arbetsplatser bör ingå. Inget är skrivet om detta i den nya förordningen. Synlighet av företag skola certifikat. 2
Handledarutbildning ger status. Lars.davidsson@leksand.se Kjell.sundstrom@krokom.se Margareta.nasberg@zonline.se Mats.ytterberg@edu.norrkoping.se Lars-goran.welinder@skola.sundsvall.se Tommy.johansson@nosnas.stenungsund.se mariej@hantverksakademin.se patrik.torin@skola.vargarda.se par.bodin@zonline.se goran.thulin@skola.hylte.se tomas.bratt@malmo.se lotta.byren@svenskhandelkunskap.se kari.tallqvist@timra.se maria.a.andersson@umea.se tommy.johansson@kungsbacka.se yngve@ribston.se Ämne: ALF-kursen Gruppen önskar: Flexibel ALF i antal poäng för att kunna kombinera ALF och nationella kurser. ALF bör finnas för att individanpassa utbildningen. ALF kan leda till anställningsbarhet. Den sociala utvecklingen är viktig och skall ingå i dokumentationen, samt elevens referenser och nätverk. Gruppen efterfrågar ett nationellt likriktningsinstrument för underlag och bilaga till betyg. Vi tror att Valideringsdelegationen kan ha något trevligt att tillhandahålla. Här önskar vi hjälp av Nationella lärlingskommittén. Eleven behöver ha nödvändiga förkunskaper innan den går ut på APL: Dessa är olika i olika branscher. Tekniska branscher med farliga maskiner kräver mer förkunskaper än t ex Omvårdnad. Arbetsmiljö och säkerhet kan vara bra för alla. Det är också bra med några veckor på skolan för att skapa en grupp och också för att se att eleverna kan komma i tid osv. Pass 2 Ämne: Hur kan organisationen se ut och hur kan skolförlagd utbildning kombineras med lärlingsförlagd utbildning? Om skolan erbjuder nationella kurser behövs inte ALF-kursen. Det finns möjlighet att bara bedriva programmet företagsförlagt Olika exempel på organisationsupplägg diskuterades: - Ett lärlingsparaply finns med flera program - Eleven läser med programmet, men har praktik ute i stället för i skolans verkstad - Eleven är inne på skolan varierande tid innan man tillåts arbetsplatsförlägga - Branscher har olika önskemål om upplägget. 3
- Företag får välja elever, praktik och antagning redan under våren i 9:an (kan det fungera i GY11?) - IV och nationellt program samverkar (Gy-poäng även på IV) - Utbildningsmålen för en utbildning gäller! Finns mål i hantverksprogrammet? Eller annat nationellt program? lottanilsson@hutb.se kari.tallqvist@timra.se mariej@hantverksakademin.se par.bodin@zonline.se bengt.funseth@zonline.se ann-kristin.nilsson@edu.hudiksvall.se ola.larsson1@edu.hudiksvall.se hans.persson@edu.hudiksvall.se torbjorn.westh@edu.hudiksvall.se petra.m.lindstrom@soderhamn.se margret.gudmundsdottir@tbschool.se gunnel.kannius@edu.falkoping.se kay.johansson@lidkoping.se gunilla.abrahamsson@hylte.se leif.eriksson@edu.hudiksvall.se ake.eriksson@skovde.se allan.pinaitis@skolverket.se david@park.se tomas.bratt@malmo.se kent.nathanaelsson@umea.se mats.larsson32@comhem.se kristina.stillermark@hudiksvall.se per.lindstrand@sundsvall.se elisabeth.berglund@skola.sundsvall.se annika.ingelstrom@stockholm.se annica.lagstrom@gu.se Ämne: Hur når vi ut till grundskolan? Viktiga grupper att informera om lärlingsutbildning är elev/föräldrar, studie- och yrkesvägledare och annan personal Det förefaller vara stora skillnader mellan stor respektive liten region. Konkurrens råder om tid för att informera i år 8-9. Kan skolan komma ut tidigare? Tips: Använd också: - Provpraktik - Praoperiod Tydlig information bör också lämnas tidigt om vilken vår produkt är. Kommer det att bli skillnad i GY11 i förhållande till nuläget? Grundproblematik är densamma dvs. vi arbetar i viss motvind i förhållande till förutfattade meningar. 4
Vem är den typiska lärlingseleven? Lärlingsutbildning är tuff och det måste fram. Men också fördelarna ska lyftas fram. ÖNSKAN OM CENTRAL HJÄLP via Nationella lärlingskommittén. Ämne: Lärling på Handelsprogram Svensk Handel har ett koncept som heter Lärling i butik. Det är viktigt att det är en utbildningsplats och inte en praktikplats. ALF-kursen ska brytas ned i detaljerade yrkesuppgifter. Dokumentationen av kunskaperna är viktig! Det är också viktigt att få lärare att inse att det går att lära sig i praktiken, inte bara teoretiskt Då går det också att involvera alla lärare. Tid i tjänsten behövs till lärlingslärare. Ämne: Validering av kunskaper Validering är ett förhållningssätt som bör finnas på alla lärlingsutbildningar på gymnasienivå. Validering av kärnämnen är en bra idé. Validering görs av egna yrkeslärare alt. externa personer inom yrket för bästa kvalitetssäkring. Matcha branschens krav mot elevens mål. Lärlingsråden ett forum för validering där man utgår från företagen. En tät dialog bör finnas mellan yrkeslärare handledare lärling per.strom@skola.sundsvall.se Ari.mitronen@personal.finspong.se elisaa@park.se marie.lundmark@skola.sundsvall.se inger.gardmo@zonline.se marita-bardosson-svedberg@zonline.se kjell.andersson@skola.sundsvall.se birigitta.burmeister@ange.se kamilla.roos@didaktus.se borje.samuelsson@larlingsgymnasiet.se margareta.nasberg@zonline.se kjell.sundstgrom@krokom.se linda.wennerholm@hylte.se tnm@bolandgymnasiet.uppsala.se Ämne: Lärling på Omvårdnadsprogrammet Olika förutsättningar för lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet råder på olika orter bland annat beroende på storlek. Kvalitet är avgörande vad gäller uppföljning, lärandeprocessen etc. Hur får vi elever att söka till lärling OP? Kamilla.roos@didaktus.se Victoria.lillestol@skola.sundsvall.se 5
Karin.tallqvist@timra.se Per.strom@skola.sundsvall.se Marie.lundmark@skola.sundsvall.se Lars.svantesson@skola.sundsvall.se Maria.svard@cll.heby.se Tomas.hansson@cll.heby.se jwm@robertsfors.se david@park.se ktd@bolandgymnasiet.uppsala.se Pass 3 Ämne: Antagning till lärlingsutbildning Antagning genom direktintag till lärlingsutbildning fungerar bättre än att eleven först ska tas in på program och sedan vidare till lärlingsutbildning. Tydligare information måste ges till blivande lärlingselever. När får vi använda antagning i stället för betyg? När ska eleven få prova på sökt yrkesinriktning (innan utbildningen börjar)? Antagning kan ske i samråd med företagen. Kan vi använda antagningsprov? En stark önskan finns om detta. maria.a.andersson@umea.se tommy.malmgren@lks-gy.org tommy.andersson@stenungsund.se linda.wennerholm@hylte.se Ämne: Skolkultur visavi yrkeskultur En tydlig dialog bör föras med företagen om elevernas kunskaper och färdigheter vid start. Skapa rätt förväntan! Lärlingsråden är viktiga för att ha en bra dialog. Öppna upp för möjligheten att ge betyg i delmoment i kurser även för ungdomar (vid exemeplvis avhopp). Skolan kännetecknas av möjliga rättigheter och nya chanser. Arbetslivet kännetecknas av skyldigheter och en chans Informera om skolans uppdrag för all personal på företaget ( tvätta bort egna fördomar från skoltiden) Skolan ska ansvara för elevens sociala situation fullt ut. Lärlingsutbildning kräver lärare med större socialt ansvarstagande för elevernas situation Vi i skolan laddar status i lärlingsutbildning genom hur vi pratar om lärlingsutbildning Deltagarlista: Hakan.gisselman@harnosand.se Thomas.lybeck@elbolaget-glodlampan.se 6
Ingemar.lenstromer@telia.com Lars-goran.welinder@skola.sundsvall.se Majlis.jonsson@didaktus.se Kim.gaines@linkoping.se Ritva.lindqvist@linkoping.se Daniel.svensson@skovde.se Kjell.sundstrom@krokom.se Neta.strom@praktiska.se Margareta.nasberg@zonline.se Ingalill.waltersson@linkoping.se Morgan.gronkvist@linkoping.se Monica.vestin@personal.finspong.se Elisabeth.e@dille.se elisaa@park.se inger.gardmo@zonline.se marianne.lindbla@skolverket.se marianns@hantverksakademin.se Ämne: Lärlingslärarens yrkesroll Rollen är högst flexibel och varierande. Förutsättningarna är så olika. Många namn finns t ex karaktärsämneslärare/elevhandledare, koordinator, samordnare. Dessutom kan det vara olika innehåll. Hur mobiliserar vi för den nya organisationen (yrkeslärare)? De måste följa med och kunna validera i yrkesverksamhet. Kan den som har pedagogisk kompetens bedöma även om man inte har yrket? Träning i trepartssamtal behövs för dem som bara är vana att arbeta med stora grupper Inom vissa program kommer inte alla kurser att kunna APL-förläggas. Läraren måste undervisa i dessa på skolan. Skilda förutsättningar råder kring hur mycket besökstid som avsätts/elev (25-70 timmar per elev och år) Lärartiden är oorganiserad. annica.lagstrom@gu.se ola.larsson1@edu.hudiksvall.se gun-britt.johansson@hudiksvall.se kent.nathanaelsson@umea.se christel@berver.se lottanilsson@hutb.se johnny.holmgren@ljusdal.se margareta.nasberg@zonline.se ingalill.waltersson@linkoping.se tomas.grip@bollnas.se marita.bardosson-svedberg@zonline.se anders@lexter.se (Enskedegårds gymnasium) gunhild.karlsson@educ.goteborg.se roger.kristiansson@malmo.mediegymnasiet.nu ingela.berg@edu.hudiksvall.se 7
pernilla.ohrn@johnbauer.nu arne.larsson@koping.se Ämne: Lärlingar på fordonsprogrammet Motorbranschen har klart uttalat att de inte vill ha rena mek. lärlingar. För att få ut grundkunskaper i kurserna behöver mer än halva tiden ligga på skolan. Olika lärlingstid behövs för olika inriktningar. Hans.persson@edu.hudiksvall.se Kay.johansson@lidkoping.se Borje.samuelsson@larlingsgymnasiet.se Patrik.torin@skola.vargarda.se Tommy.johansson@kungsbacka.se Lindstrom.tage@gmail.com ktd@bolandgymnasiet.uppsala.se Ämne: Branschorgan visavi Skola Vissa branscher är negativa till lärlingsutbildning. Det finns skillnader i branschkrav regionalt/lokalt/centralt. Det blir ingen likvärdig/rättvis/rättssäker utbildning. Det blir en krock mellan Skolverkets riktlinjer, branschernas egna regler och vilja till gymnasial lärlingsutbildning. Hur ska vi kunna utföra vårt uppdrag? Bedriver vi en utbildning ingen vill ha och som vi inte är överens om riktlinjer kring? Gruppen efterfrågar centrala direktiv. ALF -kursen är ogiltig för lärlingsbok i vissa yrken? Hur blir det för våra elever som lämnar skolan VT 2011? Det finns exempel på projektledare/samordnare lokalt/regionalt som jobbar med branscherna. Ämne: Lärling på IV går det? Ja det går att genomföra. Se t ex Önsköldsviksmodellen som passar bra in i den nya gymnasiereformen. Den pågår under 4 år och utmynnar i - Samlat betygsdokument - Praktikintyg - OCN-intyg - CV Det kan också utföras som ett basår/preparandår. UTVÄRDERING AV ARBETSFORMEN SAMT FRÅGOR & TIPS: Vilken positiv arbetsform! Jag har fått med mig mycket. Det var en jättebra metod, som kan appliceras på lärarkåren. Många idéer om marknadsföring var viktiga för mig! 8
Handledarutbildning bör ges med en gemensam grund. Nu är den varierande, men det behövs något centralt. Fantastiskt sätt att arbeta på, många frågor går i varandra, men kom upp samtidigt. Det var mycket nyttigt och gav många tips inför GY2011 (Allan Pinaitis, Skolverket) Bra att få höra om olika lösningar som man har gjort. Det är också viktigt att föra vidare till politiker för framtiden för nödvändiga justeringar i systemet. Utbildningen för smala yrken, där det saknas i befintlig programstruktur, upplever det svårt att nå fram i det nuvarande försöket. Det var en bra arbetsform med mångas idéer och erfarenheter/guldkorn, attityder kring kunskap och lärande samt värderingar. Det krävs mycket arbete med att marknadsföra lärlingsutbildning som kräver väldigt mycket av eleven. Det är viktigt med samverkan för kvalitetssäkring, speciellt kring handledarutbildningen. Dagen gav oerhört många konkreta tips och idéer och arbetssättet var aktivt. Det var ett annorlunda sätt att jobba på. Yrkeslärarens villkor bygger på ett mycket flexibelt arbetssätt och har många olika förutsättningar. Praktisk teori kontra teoretisk praktik belystes. Våga lite på handledarnas kunskap, de kan sitt jobb! Jättebra dag. Det jag tog med mig är att inom lärlingsutbildning finns det utbildningsplatser i stället för praktikplatser. Tacka arrangörerna. Arbetssättet var positivt; vi kommer närmare varandra och får bra kontakter via arbetssättet. Vi har alla ett ansvar för denna alternativa utbildningsform; den är ej någon lättare variant. Den är ej för skoltrötta, då kunskapskravet är lika stora och den får ej bli en B- utbildning. Det är därför viktigt att föra fram kvalitet. Problematiken kring lärlingsutbildning beror på att vissa betingelser är annorlunda mot vanlig yrkesutbildning och därför är det viktigt att arbeta så att det blir ett bra resultat. Många tips och idéer kom, men information inför hösten är viktig. Dagen gav bekräftelse på många funderingar. Stöp ej all lärlingsutbildning i samma form. Olika utbildningar behöver olika mycket tid på företag. Bra arbetsform som skapade liv och lust. Vad händer med eleverna i ALF kursen inför slutbetyg i vuxenutbildning om halva utbildningen har genomförts enligt ALF? Väldigt inspirerande dag! Utbyte! Likvärdig problematik diskuterades. Frågor finns innan GY 2011, hur aktivt ska vi arbeta vidare? Elever på individuella programmet kan vara på praktik, men får nu större möjligheter med yrkesintroduktionen. Lärlingsutbildning passar bra där. Det var nyttigt med erfarenheter, men jag saknar info om GY2011. Om man slopar ALF kursen går det då att utbilda sig i smala yrken som lärling? SYV har en viktig roll. Via skollagen kommer ett fantastiskt fint uppdrag inom gymnasieskolan nämligen att arbetskraftförsörja tillsammans med företag. Yrkeslärare kanske inte alltid har formell kompetens, men har erfarenhet vilket borde värderas (inte bara behöriga borde får undervisa) Hur många olika sorters lärlingsutbildningar ska vi ha? Det måste vara olika för olika branscher. Jag är avundsjuk på skola i Göteborg som har 70 lärlingar på omvårdnadsprogrammet. De mailar mig om hur man har ordnat så många lärlingar. 9
Härlig dag, alla egna tankar har blivit bekräftade. ALF-kursen fångar upp elever med smala inriktningar och speciella behov. Den kräver yrkeskunskap som ska passa in i kursen. Fantastisk bra dag, Hur ska ersättning till skolorna se ut framöver? Är målsättningen att finansiera verksamheten såsom inom försöksverksamheten. Kommer det inte att finnas ersättning inom GY 2011? 10