Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 il/ ERNST & YOUNG
il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Resultatutfall 2012... 3 2.1 Utfall kommunen...................................... 3 2.2 Driftredovisning...... 5 2.3 Budget- och prognosföljsamhet.............................. 6 3. Kommentarer till bokslut... 6 3.1 Bokslutsprocessen......... 6 3.2 Materiella anläggningstillgångar.................... 7 3.3 Finansiella anläggningstillgångar............................ 7 3.4 Bidrag till statlig infrastruktur............... 7 3. 5 Exploateringsverksamhet......... 7 3.6 Kundfordringar.................. 8 3. 7 Periodisering av intäkter och kostnader................... 8 3.8 Avsättningar................................ 8 3.9 Kortfristiga placeringar.......................... 9 3.1 O Leasing................................................ 9 4. Måluppföljning... 9 5.1 Inledning...... 9 5.2 Avstämning av balanskravet... 1 O 5.3 Finansiella mål....................... 1 O 5.4 Verksamhetsmål........................ 11 5. Sammanfattande bedömning... 12 1
i!l frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Sammanfattning På uppdrag av kommunrevisionen i Burlövs kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2012. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Arets resultat Arets resultat uppgår till 21,8 mnkr vilket är 9,4 mnkr högre än föregående år. l förhållande till budget är årets resultat 20,7 m n kr bättre och i förhållande till den prognos som avlämnades per 2012-06-30 är utfallet ca -1,4 mnkr lägre. Under 2012 har kommunsektorns resultat påverkats positivt till följd av återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007 och 2008. För Burlövs kommun motsvarade detta en positiv resultateffekt om 11,7 m n kr. Totalt uppgår jämförelsestörande poster till 18,7 och om dessa elimineras från resultatet uppgår resultatet för 2012 till 3,1 mnkr. Verksamheternas totala budgetavvikelser uppgår till -11,7 m n kr vilket motsvarar cirka 1, 7 % av verksamheternas totala budgetanslag. Större avvikelser konstateras för kommunstyrelsen (+5,6 mnkr), barn- och utbildningsnämnd (+6,6 mnkr) samt socialnämnd (-13,5 mnkr). Ökningstakten avseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan 2012 och 2011 cirka 1,5 % vilket kan jämföras med ökningstakten för verksamhetens nettokostnader om 1,6 % inklusive jämförelsestörande poster och 4,3 % justerat för dessa poster. Detta innebär att oavsett justering för jämförelsestörande poster så har, i likhet med föregående år, verksamhetens nettokostnader ökat mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. God ekonomisk hushållning De av kommunfullmäktige antagna finansiella målen för 2012 har uppfyllts. Fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning för verksamheterna har till övervägande del helt eller delvis uppnåtts. Det lagstadgade balanskravet har uppnåtts. Verksamheten kan därmed ur allmän synpunkt anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. En tydligare samlad bedömning av om kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning efterlyses. l enlighet med kommunens årsredovisning prognostiseras en omfattande investeringstakt kommande år vilken kommer ställa stora krav på finansiella överskott och enligt kommunens långtidsprognos kommer inte dessa investeringar att kunna finansieras via egna medel. Nyupplåning kommer därför blir aktuellt. Trenden att nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna är oroande och kan dels äventyra framtida resultatmålsättningar och dels påverka investeringsutrymmet Investeringsverksamheten Investeringsbudgeten för 2012 uppgick till 127 mnkr. Utfallet under 2012 uppgick till 27,5 mnkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 22 %. Både investeringsnivån och genomförandegraden är det lägsta utfallet för den senaste fyraårsperioden. Det konstateras att fullmäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts under de fyra senaste räkenskapsåren. God redovisningssed Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Arsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Synpunkter på bokslut och årsredovisning framgår vidare i rapporten. 2
i!j frnst & YOUNG 1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Burlövs kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2012. Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2. Resultatutfall 2012 2.1 Utfall kommunen Övergripande kommentarer till utfallet Arets resultat uppgår till 21,8 mnkr vilket är 9,4 mnkr högre än föregående år. l förhållande till budget är årets resultat 20,7 mnkr bättre och i förhållande till den prognos som avlämnades per 2012-06-30 är utfallet om 21,8 mnkr ca -1,4 mnkr lägre. Under 2012 har kommunsektorns resultat påverkats positivt till följd av återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007 och 2008. Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (m n kr) 21,8 23,2 12,4 Utfall 2012 Budget 2012 Utfall2011 Prognos delår För Burlövs kommun motsvarade detta en positiv resultateffekt om 11,7 mnkr och har redovisats som en jämförelsestörande post i kommunens årsredovisning och var av naturliga skäl inte budgeterad vid årets början. Som jämförelsestörande post redovisas även realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar (+5,9 mnkr) samt överskott i exploateringsverksamheten (+1, 1 mnkr). Sammanfattningsvis konstateras därmed att verksamhetens nettokostnader innehåller jämförelsestörande poster om totalt 18,7 m n kr (11, 7 mnkr +5,9 mnkr +1, 1 mnkr). 3
S!J ERNST & YOUNG Om de jämförelsestörande posterna elimineras från resultatet uppgår resultatet för 2012 till 3,1 m n kr. Detta justerade resultat, det vill säga årets resultat exklusive jämförelsestörande poster, är tillika definierat som ett av kommunens finansiella mål. För 2012 var målsättningen att detta skulle uppgå till +- O innebärande att målsättningen är uppnådd. Kommunens totala utfall med jämförelse för utfall exklusive jämförelsestörande poster (m n kr) 21,8 Utfall2012 3,1 Utfall exkl jämförelst. J Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader uppgår till -720,3 mnkr vilket är cirka 11,6 mnkr högre än föregående års utfall om -708,7 mnkr. Ökningstakten för verksamhetens nettokostnader uppgår till cirka 1,6 %jämfört mellan 2012 och 2011. Som tidigare nämnts ingår i verksamhetens nettokostnader jämförelsestörande poster om totalt 18,7 m n kr till följd av återbetalning av försäkringspremier (+11,7), realisationsvinster (+5,9 mnkr) samt exploateringsöverskott (1, 1 m n kr). Vid justering för jämförelsestörande poster uppgår nettokostnadsökningen till cirka 4,3 %. Ökningstakten för verksamhetens nettokostnad är, även med justering för jämförelsestörande poster, lägre än föregående år då ökningstakten uppgick till cirka 7,5%. skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning uppgår till 728,4 mnkr 2012 och jämfört med föregående års utfall om 717,7 m n kr medför detta en ökning om cirka 1 O, 7 16,00% mnkr. 14,00% Ökningstakten avseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan 2012 och 2011 cirka 1,5 % vilket kan jämföras med ökningstakten för verksamhetens nettokostnader om 1,6 % inklusive jämförelsestörande poster och 4,3% justerat för dessa poster. Det konstateras således att ökningstakten avseende verksamhetens nettokostnader har avstannat vid jämförelse med föregående års väsentliga ökning om drygt 7,5 %. Dock kan konstateras att, oavsett justering för jämförelsestörande poster, så har, i likhet med föregående år, verksamhetens nettokostnader ökat mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 2009 2010 2011 -+-Nettokostnad - Just jämförelsestörande poster skatteintäkter, statsb o utj 2012 4
S!J ERNST & YOUNG Nyckeltal, befolkningsutveckling Befolkningsmängden i kommunen uppgick vid årsskiftet till 17 011 personer vilket är en ökning om 168 personer (1 %) i förhållande till föregående år. Sedan 2008 har befolkningen i kommunen ökat med 781 personer, alternativt 4,8 %. 17500 17000 16500 16000 15500 Antal invånare i kommunen 2008 2009 2010 2011 2012 soliditet Kommunens soliditet, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen (totalt kapital), uppgår till 79 % per 2012-12- 31 och är i paritet med föregående år. Om pensionsförpliktelsen som redovisas utanför balansräkningen beaktas i soliditetsberäkningen blir procentrelationen cirka 54 % vilket är oförändrat mot föregående år. 100% 80% 60% 40% 20% 0% soliditet över tid m jämförelse )( )( )( 2008 2009 2010 2011 2012 ~ soliditet Burlöv - soliditet Burlöv inkl pens.förpl soliditet medel Skåne - Soliditet medel Skåne in kl pens.förpl 2.2 Driftredovisning Verksamheternas totala budgetavvikelser uppgår till -11,7 mnkr vilket motsvarar cirka 1,7 % av verksamheternas totala budgetanslag. Under året har nämnderna erhållit tilläggsanslag om totalt 7,7 mnkr. Större avvikelser konstateras för kommunstyrelsen (+5,6 mnkr), barn- och utbildningsnämnd (+6,6 mnkr) samt socialnämnd (-13,5 mnkr). Utöver nämndernas totala budgetavvikelse om - 11,7 m n kr finns en positiv avvikelse avseende centrala poster som inte är hänförlig till en verksamhet om totalt 32,4 mnkr. Detta tillsammans förklarar kommunens positiva budgetavvikelse om 20,7 m n kr. Belopp i mnkr Centrala poster Total budgetavvikelse -- + Kommunstyrelse och kommunfullmäktige Teknisk nämnd Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Interna p_9~ter _!l].m. Summa nämnder Budgetavvikelse 5,6-0,7 0,2-0,2 6,6-13,5 - -9,7 j -11,7 l 32,4 j 20,7 Kommunstyrelse och kommunfullmäktige redovisar en positiv avvikelse i förhållande till budget om cirka 5,6 mnkr. Orsaken härtill avser bland annat överförda medel från 2011 avseende planarbete och utredning för Kronetorpsområdet som inte har utnyttjats under 2012. Vidare finns överskott inom fysisk planering inklusive miljö och hälsa om cirka 1,6 mnkr. Socialnämndens totala budgetunderskott uppgår till totalt -13,5 mnkr. Avvikelsen motsvarar cirka 5
S!J frnst & YOUNG 5,4% av nämndens totala budgetanslag.lnom nämnden konstateras negativa avvikelser för externa placeringar (-4 mnkr), särkilt boende och korttidsvård (-3 mnkr), hemvård (-3, 1 mnkr) samt vård och behandling inom individ och familj ( -5,1 m n kr). Även verksamheterna inom socialpsykiatri, ekonomiskt bistånd och LSS har inte klarat av att bedriva verksamheten utifrån tilldelad ram. Utfallet för barn- och utbildningsnämnden ger en positiv budgetavvikelse om totalt 6,6 mnkr. Flertalet av verksamheterna inom nämnden redovisar positiva avvikelser varav de största avser förskoleverksamhet (+1, 7 mnkr) samt gymnasieverksamhet (+3,5 mnkr). Avvikelsen avseende centrala poster uppgår till totalt 32,4 mnkr. Den största förklaringen härtill är de jämförelsestörande posterna avseende återbetalning av försäkringspremier (11, 7 m n kr) samt realisationsvinster vid avyttring av fastigheter och exploateringsområden (7,0 mnkr). Avvikelsen för avskrivningar är positiv och uppgår till cirka 2,4 mnkr. Orsaken är primärt det låga investeringsutfallet i förhållande till investeringsbudgeten (se vidare nedan). skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning visar en positiv budgetavvikelse om totalt 3,6 mnkr samt utfallet av nettot av finansiella intäkter och kostnader blev cirka 7, 7 m n kr bättre än budget. Det sistnämnda förklaras framförallt av högre avkastning på placerade medel samt att de indexjusteringar som görs enligt avtal om medfinansiering av infrastruktur blev lägre än beräknat. Kommunens placeringar och medfinansiering av infrastruktur redogörs vidare under kapitel 3. 2.3 Budget- och prognosföljsamhet l nedanstående tabell sammanfattas budget- respektive prognosavvikelsen för de fyra senaste räkenskapsåren. 2012 2011 2010 2009 2008 Budget 1,1 0,4 4,0 1,7 112,2 Utfall 21,8 12,4 38,8 41,2 1,0 Budgetavvikelse +20,7 +12,0 +34,8 +39,5-111,2 Prognos från 30 juni* 23,2 6,6 21,2 22,6-15,4 Utfall 21,8 12,4 38,8 41,2 1,O Prognosavvikelse -1,4 +5,8 +17,6 +18,6 +14,4 *För åren 2008, 2009 och 2010 avser prognosen per 31 augusti. Som konstaterats tidigare uppgår budgetavvikelsen för 2012 till cirka 20,7 m n kr. Justerat för jämförelsestörande poster som inte omfattades av budgeten för räkenskapsåret uppgår budgetavvikelsen till +2,2 mnkr och är beloppsmässigt den lägsta under ovanstående femårsperiod. l förhållande till prognosen som genomfördes i samband med avgivande av delårsrapporten per 30 juni 2012 är utfallet cirka 1,4 mnkr lägre. Även denna avvikelse är den lägsta för ovanstående femårsperiod. 3. Kommentarer till bokslut 3.1 Bokslutsprocessen Bokslutsprocessen uppges vara oförändrad mot tidigare år. Bokslutet var väl förberett i samband med genomförd revision. 6
S!J ERNST & YOUNG 3.2 Materiella anläggningstillgångar Investeringsbudget l nedanstående tabell sammanfattas genomförda nettoinvesteringar i jämförelse med budget samt en beräkning av genomförandegraden definierad som utfallet i relation till budget för den senaste fyraårsperioden. Utfall nettoinvesteringar (mnkr) Budget nettoinvesteringar (mnkr) Genomförandegrad (%) 2012 27,5 127,0 22 2011 33,1 105,8 31 2010 44,5 89,2 50 2009 46,3 89,4 52 l tabellen ovan konstateras att investeringsbudgeten för 2012 uppgick till 127 mnkr. Utfallet under 2012 uppgick till 27,5 mnkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 22 %. Både investeringsnivån och genomförandegraden är det lägsta utfallet för den tidsperiod som redovisas ovan. Det konstateras att fullmäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts under de fyra senaste räkenskapsåren. Investeringsbidrag Investeringsbidrag redovisas som en minskning av anskaffningsvärdet (minskad tillgång) och inte som en skuld i balansräkningen i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 18. Detta medför enbart ett klassificeringsfel i årsredovisningen och påverkar inte årets resultat. 3.3 Finansiella anläggningstillgångar Burlövs kommun har varit delägare i det kommunalägda bolaget Kommunupphandling Syd AB. Den ursprungliga totala insatsen uppgick till 1,O mnkr. Under 2012 har bolaget likviderats och kvarstående medel har utskiftats till delägarna. Burlövs kommun erhöll drygt 0,7 mnkr i samband med likvidationen men då kommunen tidigare år genomfört en nedskrivning av aktierna om 0,3 mnkr är resultateffekten för 2012 marginell. Dock kvarstår det faktum att kommunen inte fick tillbaka den ursprungliga insatsen i bolaget. 3.4 Bidrag till statlig infrastruktur Burlövs kommun ingick under 2011 ett genomförande- och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket l avtalet förbinder sig Burlövs kommun att medfinansiera projektet med 21,5 mnkr. l enlighet med lagen om kommunal redovisning kan dessa typer av åtagande redovisas antingen i balansräkningen eller i resultaträkning. Redovisning ska ske i samband med att det finns ett bindande avtal. Om redovisning sker i balansräkningen ska bidraget lösas upp under maximalt 25 år. Burlövs kommun har valt att redovisa detta bidrag i balansräkningen och löser upp bidraget under 20 år. Upplösningen har påbörjats det år avtalet ingicks. Detta medför således att resultatet kommer under 20 år belastas med cirka 1,1 m n kr årligen med start 2011. Enligt avtalet med Trafikverket ska bidraget indexuppräknas då avtalet om medfinansiering är beräknat utifrån 201 O års penning nivå. 3.5 Exploateringsverksamhet Fr o m 2005 redovisas exploateringsfastigheter som omsättningstillgång. Vid försäljning av exploateringsfastigheter resultatförs skillnaden mellan köpeskillingen och fastighetens be- 7
i!j frnst & YOUNG räknade andel av exploateringsutgifterna för området. Utgående värdet för exploateringsfastigheter uppgår till cirka 0,2 mnkr per 2012-12-31 vilket är i paritet mot föregående års bokslut. Enligt kommunen finns ett betydande övervärde i upptagna belopp. slutreglering sker då området är färdigställt och sålt. Tillämpad princip bedöms vara ett uttryck för försiktighet. Den aktuella principen är inte i enlighet med de principer som rådet för kommunal redovisning har angivit men kommunen har valt att fortsätta med sin nuvarande redovisningsprincip till aktuella exploateringsprojekt är avslutade och därefter införa nya principer på framtida exploateringsområden. 3.6 Kundfordringar Utestående kundfordringar uppgår till 4,9 mnkr. För VA-verksamheten finns kvarstående förfallna fordringar om cirka 0,3 mnkr som ej överläts till VA SYD. Dessa fordringar är nedskrivna i sin helhet. Generellt sker värdering av osäkra fordringar efter individuell prövning. Någon generell nedskrivningsprincip finns ej. 3. 7 Periodisering av intäkter och kostnader Genomförd periodiseringskontroll har inte påvisat några väsentliga avvikelser. 3.8 Avsättningar Kommunens avsättningar uppgår till totalt 121,2 mnkr (118,3 mnkr) per 2012-12-31 vilken är en ökning med cirka 2,9 mnkr i förhållande till föregående år. Nedan kommenteras större avsättningar per 2012-12-31. Avsättning för pensioner Avsättningen för pensioner uppgår till 6,1 mnkr per 2012-12-31 vilket är en ökning om 0,2 mnkr i förhållande till2011-12-31. Enligt den s k blandmodellen redovisas de intjänade pensionerna före 1998 som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Av den totala pensionsskulden på 306,9 mnkr redovisas 300,8 mnkr som ansvarsförbindelse, vilket medför att ca 98% av den totala pensionsskulden ligger utanför balansräkningen och således skall finansieras av löpande medel. Marknadsvärdet för de placeringar som har avskiljs för pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 75,3 mnkr vilket innebär cirka 25 o/o av totalt pensionsåtagande. Avsättning för medfinansiering av Pendlarstation Burlöv Som redogjorts ovan har Burlövs kommun under 2011 ingått ett genomförande och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket Då beloppet inte har utbetalats till Trafikverket samtidigt som bidraget ska redovisas i samband med att det finns ett bindande avtal har beloppet reserverats som en avsättning. Avsättningen uppgår per 2012-12-31 till 22,6 mnkr och består av avtalat bidrag om 21,5 mnkr samt indexuppräkning under 2011 uppgående till 0,9 mnkr samt 2012 om 0,2 mnkr. Avsättning dåvarande Banverket l bokslutet 2008 genomfördes en avsättningen avseende avtal mellan Burlövs kommun, dåvarande Banverket samt Region Skåne angående utbyggnad av Södra stambanan. Den ursprungliga avsättningen baserat på avtalet uppgick till 75,0 mnkr. l enlighet med avtal har beloppet indexuppräknats i bokslutet 2010 (2,5 mnkr), 2011 (3,7 mnkr) samt 2012 (0,9 mnkr) innebärande att den utgående avsättningen uppgår till 82,2 mnkr. l enlighet med kommun- 8
i!j frnst & YOUNG fullmäktiges beslut under 2009 har 75 Mkr avskiljts från likvida medel och placerats i långsiktig kapitalförvaltning. Detta i syfte att "öronmärka" medel för att täcka kommunens medfinansiering av utbyggnaden av södra stambanan genom Burlöv. Marknadsvärdet på dessa medel uppgår per 2012-12-31 till 87,3 mnkr innebärande att de avskiljda medlen överstiger det bedömda åtagandet. Avsättning för framtida exploateringsavgifter Avsättning för framtida exploateringsavgifter uppgår till totalt 9,4 mnkr varav 5,7 mnkr (4,2 m n kr) avser St Bernstorp 1 och 3, 7 m n kr (3, 7 m n kr) avser St Bernstorp 2. Under 2012 har avsättningen för St Bernstorp 1 ökats med cirka 1,5 mnkr. Kalkylen för beräkning av avsättningarnas storlek följer tidigare principer. 3.9 Kortfristiga placeringar Det bokförda värdet för kommunens placerade värdepapper uppgick till 149,4 mnkr per 2012-12-31. Föregående års bokförda värde uppgick till 141,5 mnkr. Av det totala värdet är 68,8 mnkr avsett för pensioner och 80,7 mnkr avsett för avtal med dåvarande Banverket (se ovan angående avsättningar). Uppföljning av upptaget belopp mot externa besked har genomförts. För den totala portföljen översteg marknadsvärdet det bokförda värdet per 2012-12-31 med cirka 13,2 mnkr. l bokslutet för 2012-12-31 har kommunen omklassificerat de placerade värdepapperna från finansiell anläggningstillgång till kortfristiga placeringar i enlighet med ny rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (rek. Nr 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder). 3.10 Leasing l årsredovisningens skrivelse om redovisningsprinciper framgår att kommunen inte följer RKR:s rekommendation nummer 13.1 beträffande leasingavtal med hänvisning till avtalens ringa värde. Kommunen redovisar därmed samtliga leasingavtal som operationella leasingavtal. l enlighet med RKR:s rekommendation nummer 13.1 är det förenligt med god redovisningssed att klassificera samtliga leasingavtal som operationella om avtalets värde är obetydligt. 4. Måluppföljning 5.1 Inledning Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige fastställa finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter uppföljning sker av målen i årsredovisningen. Allmänt kan de finansiella målen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras. 9
S!J frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do 5.2 Avstämning av balanskravet Balanskravsresultat enligt kommunens årsredovisning Arets resultat enligt resultaträkning 21,8 Avgår reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -5,9 Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut 3,8 Justering för kostnader avseende åtgärder för kostnader där medel reserverats för kommande år -14,0 Balanskravsresultat 5,6 Ovanstående utredning av balanskravet framgår i förvaltningsberättelsen vilket skulle innebära ett balanskravsresultat om 5,6 mnkr (föreg år 8,0 mnkr). l bokslutet 2011 reserverades inom ramen för balanskravsutredningen totalt 10,3 m n kr varav 3,8 m n kr har använts under 2012. Dessa medel avsåg planarbete och utredningar Kronetorp (Södra stambana), F-6 skolor Arlöv, komvux samt kompetenshöjande insatser för flyktingar. l bokslutet 2012 och budget för 2013 reserveras ytterligare 14 mnkr fördelat på 12 mnkr avseende fastighetsunderhåll samt 2 mnkr avseende höjning av resultat på Vårboskolan. Reserveringen görs med hänvisning till synnerliga skäl i enlighet med kommunallagen. l lagtexten framgår ingen definition av begreppet synnerliga skäl. l kommunallagens förarbeten ges viss öppning för kommuner med en stark finansiell ställning att tillåtas minska/nyttja sin förmögenhet i form av det egna kapitalet. Hänvisning sker emellertid till att upprätta en budget som inte är i balans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna. l ovanstående balanskravsutredning sker justering redan i balanskravsutredningen och inte i budgeten. Effekten blir emellertid densamma. Sammanfattningsvis konstateras emellertid att resultatet, obeaktat justeringen ovan, är positivt och balanskravet därmed är uppfyllt för 2012. 5.3 Finansiella mål Kommunfullmäktige i Burlövs kommun har för 2012 fastställt följande finansiella mål: Arets resultat skall medge att investeringarna långsiktigt kan finansieras utan upplåning. Arets resultat, exklusive jämförelsestörande poster, skall vara lägst+/- O. Avstämning av måluppfyllelsen görs i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Bedömning l kommunens förvaltningsberättelse görs en utvärdering av måluppfyllelsen avseende de finansiella målen. Kommunstyrelsens bedömning är att bägge finansiella mål är uppfyllda för 2012. Arets resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 3,1 mnkr. Som framgår av flerårsöversikten intill kan det emellertid konstateras att årets resultat exklusive jämförelsestörande poster successivt minskat under de tre senaste åren. 40 30 20 10 o "l Arets resultat, exklusive jämförelsestörande poster (mnkr) 33,6 12,4 3,1 2010 2011 2012 10
1 34 S!J frnst & YOUNG Ingen nyupplåning har skett under året vilket resulterar i att de investeringar som har genomförts har finansierats via egna medel. Som framgår av kommunens årsredovisning har kommunen planerat för omfattade investeringar inom bland annat skolor och förskolor de närmaste åren. Denna investeringstakt kommer ställa stora krav på finansiella överskott och enligt kommunens långtidsprognos kommer inte dessa investeringar att kunna finansieras via egna medel och nyupplåning kommer därför blir aktuellt. Som nämnts tidigare finns det också en trend att nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna vilket dels kan äventyra framtida resultatmålsättningar och dels påverka nivån på självfinansiering av investeringar. Sammanfattningsvis bedöms Burlövs kommun för 2012 ha bedrivit verksamheten enligt de ekonomiska ramar som fullmäktige har angivit. 5.4 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning skall anges i budgeten och utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i delårsrapportens respektive årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i 2011 års budget (men gäller för 2011-2012) fastställt tre stycken övergripande mål vilka är nedbrutna i 16 mål eller riktlinjer. Följande kommunövergripande mål har antagits av kommunfullmäktige: 1. Ökad delaktighet och gemenskap - minskat utanförskap 2. Invånarna ska erbjudas en god boendemiljö 3. Kommunens verksamheter skall bedrivas effektivt och med en hög kvalitet l årsredovisningens förvaltningsberättelse görs en utvärdering av måluppfyllelsen för de 16 delmålen. För att aggregera måluppfyllelsen på de övergripande målen har kommunen bestämt följande gränsvärden: l < 33 % av delmålen är uppfyllda Kommunen har inte uppnått det övergripande målet % - 67 % av delmålen är uppf\lllda Kommunen är på väg att uppnå målet l >68 % av delmålen är uppfyllda Kommunen har uppnått målet. l följande grafer görs en sammanställning av kommunstyrelsens uppföljning av delmålen fördelat på respektive övergripande mål. 11
i!/ ERNST & YOUNG Ökad delaktighet och gemenskap - minskat utanförskap Invånarna ska erbjudas en god boendemiljö Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Kommunens verksamheter skall bedrivas effektivt och med en hög kvalitet Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Bedömning Vad gäller verksamhetsmålen anses tolv av sexton fastställda mål ha helt eller delvis uppfyllts för 2012 vilket motsvarar cirka 75 % (föregående år 63 %). Fyra mål bedöms ej ha uppfyllts under 2012. Kommunstyrelsens applicering av måluppfyllelsen på de övergripande målen utifrån ovan angivna gränsvärden inom de övergripande målen ger att två av de övergripande målen bedöms delvis uppfyllda och ett övergripande mål bedöms ej uppfyllt. Som nämnts i tidigare års granskningsrapport bör det i årsredovisningens förvaltningsberättelse finnas en samlad utvärdering och bedömning av god ekonomisk hushållning genom utvärdering av de finansiella målen och kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål Kommunen bör vidareutveckla den övergripande bedömningen i förvaltningsberättelsen så att det tydligare framgår att verksamheten har bedrivits utifrån, och därmed uppnått, god ekonomisk hushållning. 5. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2012 är det vår uppfattning: att de av kommunfullmäktige antagna finansiella målen för 2012 har uppfyllts, att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts, att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del har helt eller delvis uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. En tydligare samlad bedömning av om kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning efterlyses. 12
i!/ ERNST & YOUNG Som framgår av kommunens årsredovisning har kommunen planerat för en omfattande investeringsnivå de kommande åren. Denna investeringstakt kommer ställa stora krav på finansiella överskott och enligt kommunens långtidsprognos kommer inte dessa investeringar att kunna finansieras via egna medel och nyupplåning kommer därför blir aktuellt. Som nämnts tidigare finns det också en trend att nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna vilket dels kan äventyra framtida resultatmålsättningar och dels påverka investeringsutrymmet Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Arsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Arlöv den 23 april 2013 Alexander Carlsson Godkänd revisor Linn Höglund 13