Budget 2009 med flerårsplan 2010-2011 Trelleborgs kommun
INNEHÅLL Sid. nr Läsanvisningar 3 KOMMUNLEDNINGEN KOMMENTERAR BUDGET 2009 MED FLERÅRSPLAN 2010-2011 4 ALLMÄN ÖVERSIKT Sammanfattning 6 Särskilda satsningar för 2009 16 Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen 18 Investeringar 19 Exploateringsverksamhet 21 Resultatplan 23 Finansieringsplan 25 Balansprognos 27 Personalekonomi 29 Lokala miljömål och miljöhandlingsprogram 31 VERKSAMHETEN NÄMNDERNAS ANSVARSOMRÅDEN OCH RAMAR Driftverksamheten och kommunfullmäktiges inriktningsmål 33 Politisk verksamhet 36 Infrastruktur, skydd mm 38 Fritid och kultur 45 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 49 Utbildningsverksamhet 53 Äldre- och handikappomsorg samt individ- och fam oms. 59 Särskilt riktade insatser 67 Affärsverksamhet 70 Gemensamma verksamheter och lokaler 73 Kommunstyrelsen 78 Revision 87 1
Överförmyndarnämnden 88 Valnämnden 89 Fritidsnämnden 90 Kulturnämnden 93 Miljönämnden 98 Räddningsnämnden 103 Byggnadsnämnden 108 Fastighetsnämnden 111 Tekniska nämnden 116 Skolnämnden 130 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 138 Vård- och omsorgsnämnden 148 Individ- och familjeomsorgsnämnden 155 BILAGOR Spec. nämndernas drift verksamhet 162 Spec. investeringar 184 Spec. exploateringar 193 Spec. finansiering 194 Ord och begrepp 196 2
Läsanvisningar Kommunens övergripande planeringsinstrument, vad avser den ekonomiska planeringen utgöres av årsbudgeten och den ekonomiska flerårsplaneringen. I årsbudgeten, vilken utgör bas för flerårsplanen, anges handlingsprogrammet för det kommande budgetåret samt delegationen av genomförandet och vilka resurser som varje nämnd disponerar över. Flerårsplanen har ett mera långsiktigt och övergripande ändamål och klargör bl a framtida resurskrav samt finansieringsbehov och hur inkomsterna skall anskaffas. Föreliggande planeringsdokument, årsbudget 2009 med flerårsplan 2010-2011, innehåller en dels en allmän översikt som på en övergripande nivå beskriver hur ekonomin och verksamheten förväntas utvecklas i stort, dels en verksamhetsbeskrivning där all verksamhet redovisas samlat och strukturerat utifrån målområden istället för ansvarområden och dels en nämndsöversikt där alla nämnders uppdrag, mål och organisation beskrivs. Slutligen finns en bilagedel med en specifikation på verksamheternas kostnader och intäkter, en investeringsplan redovisad per ansvarsområde och finansförvaltningen. Då respektive styrelse- och nämnds tilldelade nettoram är anslagsnivå för driftbudget (kommunbidraget) så utgör detta basen för beskrivningen av mål och verksamhet i föreliggande dokument. Detaljer på lägre nivåer inom begreppen ansvar, slag och verksamhet framgår av separata dokument i arbetsbudgeten och ekonomisystemet. Beträffande investeringsbudgeten är anslagsnivån projekt (3 positioner). De investeringsanslag som tilldelas utav kommunfullmäktige i årsbudgeten 2009 framgår av specifikationen i bilagedelen (se högermarginalen under Kommentar). Större investeringar av engångskaraktär kommer i likhet med tidigare att behandlas av kommunfullmäktige såsom särskilda ärenden där underlag och kalkyler har preciserats. Även dessa finns angivna i flerårsplanen enligt en preliminär förkalkyl. I årets budget/flerårsplan har också dessa periodiserats för att så långt möjligt spegla den faktiska resursförbrukningen. Om behov av ytterligare information uppstår kontakta då kommunledningskontoret. Vidare kan information sökas på kommunens hemsida (www.trelleborg.se) 3
Kommunledningen kommenterar Budget 2009 med Flerårsplan 2010-2011 Trelleborgs kommun blickar in i framtiden Vi står inför stora utmaningar. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner Öresunds- och Södra östersjöregionerna. Vårt geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Detta märks på den starka inflyttning som Trelleborg haft under de senare åren. Under 2007 fick Trelleborgs kommun 699 nya invånare och de första åtta månaderna 2008 ökade invånarantalet till 41 442, en befolkningstillväxt på 423 personer. Med nuvarande befolkningsökningstakt har Trelleborgs kommun 45 000 invånare år 2015. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste hålla jämna steg med kommunens tillväxt. Verksamheterna ska utvecklas och kvaliteten ska hållas hög, oberoende av om verksamhetsutföraren är en kommunal förvaltning eller ett företag som åtagit sig uppdraget på entreprenad. Kommunen växer genom nybyggnation i Skegrie, Västra Tommarp, Anderslöv, Smygehamn och Beddingestrand. Trelleborg växer i öster, väster och norr genom Serresjöområdet, Stavstensudde och Västervång. Trelleborgs hamn är idag en omistlig del i den svenska utrikeshandeln. Beräkningar har gjorts som visar på att drygt tjugo procent av värdet av Sveriges handel med omvärlden passerar Trelleborg. Ett stopp i kommunikationerna till havs eller på väg E6/E22 får omgående konsekvenser för svenska näringslivet. Trelleborgs hamn är inte längre endast en hamn av lokal betydelse utan är en viktig länk mellan Sverige och Kontinentaleuropa, med tre hamnar i Tyskland och en i Polen. I takt med att verksamheten i hamnen växer ökar också miljöpåfrestningarna. Det är därför av yttersta vikt att Trelleborgs kommun tar steg och mått för att bevaka och agera mot den negativa miljöpåverkan. En förutsättning för Trelleborgs kommuns fortsatta utveckling är emellertid att frågorna om infrastruktur löses på ett tillfredsställande sätt. Under 2009 kommer utbyggnaden av väg E6/E22 till motorväg att påbörjas. Genom regeringens närtidssatsning på infrastruktur kommer denna utbyggnad igång, vilket gör att den beslutade förskotteringen inte behövs tas i anspråk. Andra viktiga infrastrukturfrågorna i och kring Trelleborg är utbyggnaden av dubbelspår för järnvägstrafiken och en kringled förbi tätorten. Arbetet med översiktsplanen har pågått under 2008 med stor politisk bredd och enighet. Planerings- och påverkansarbetet för att få Öresunds- Pågatågstrafik till Trelleborg pågår ständigt.. Under 2008 har arbetet pågått med att ta fram ett nytt resursfördelningssystem som kommer att användas för första gången i budgetarbetet 2010. Detta innebär nya arbetssätt och sätt att tänka på i arbetet med kommande års budgetar. 4
En annan utmaning inför det kommande året är att hantera den aviserade lågkonjunkturen, och där vi redan nu i föreliggande prognoser ser att år 2010 kan bli ännu mer bekymmersamt med vikande skatteunderlag samtidigt som det finns kostnadsökningar för tillkommande behov och beslutade verksamhetsförändringar. Behovet av att nämnderna håller sina budgetar är i år viktigare än på många år. Investeringsvolymerna måste ner till rimliga nivåer, ett arbete som alla har en viktig roll att spela i. Under åren som kommer måste styrningen bli bättre utifrån den ekonomi som kommunen har och de mål som sätts upp av kommunfullmäktige. Vi har alla ett gemensamt ansvar att hålla den budget som fastställs av kommunfullmäktige. Det är viktigt att kvaliteten bibehålls eller höjs i våra verksamheter inom de ramar som är givna. Denna balansgång måste vi klara vilket vi också kommer att göra. Vårt uppdrag, i både goda och dåliga tider, blir att verka efter visionen: Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Trelleborg i oktober 2008 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 5
Sammanfattning I sitt budgetcirkulär från oktober månad sammanfattar Sveriges kommuner och landsting det ekonomiska läget just nu enligt följande: Den internationella konjunkturavmattning som inleddes mot slutet av 2007 och fortsatte under första halvåret i år har nu fördjupats till följd av den finansiella oron. Turbulensen på de finansiella marknaderna har fortsatt och förstärkts under de senaste månaderna och resulterat i kraftiga börsras och konkurshot. I Sverige dämpas tillväxten i år och nästa år, men efterfrågan tar åter fart mot slutet av nästa år när optimismen sakta återvänder till företag och hushåll. Den försvagade internationella efterfrågan medför att exporttillväxten saktar in. Dessutom sprider sig pessimismen allt mer bland hushållen. Trots den fortsatt expansiva finanspolitiken försvagas arbetsmarknaden ytterligare nästa år och BNP-tillväxten fortsätter att dämpas. Först 2010 tar tillväxten ordentlig fart och ökar med över tre procent. Vår bild är att sysselsättningen just nu börjar vända nedåt. Tillgänglig statistik tyder på en allt svagare efterfrågan på arbetskraft. och vi räknar med minskande sysselsättning 2009. Arbetslösheten kulminerar 2010 och väntas uppgå till 6,7 procent. I konjunkturinstitutets (KI) augusti rapport beräknas BNP-tillväxten utvecklas svagt både under 2008 och 2009 vilket innebär att svensk ekonomi är på väg in i en lågkonjunktur. Försvagningen beror till stor del på den snabba konjunkturnedgången i OECD-området, som tar emot 80 procent av svensk export, men också på minskad inhemsk efterfrågan. Dock räknar KI med att en internationell konjunkturåterhämtning, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik skall bidra till att konjunkturen börjar vända uppåt 2010. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP-tillväxten till 1,4 procent 2008, 1,6 procent 2009 och 3,0 procent 2010 vilket innebär en faktisk ökning med 1,7 procent 2008, 1,4 procent 2009 och 3,3 procent 2010. När det gäller arbetsmarknaden så förutspår KI att sysselsättningen minskar nästa år, framför allt inom industrin, och den sysselsättningstillväxt som pågått inom tjänstebranscherna stannar av. Sysselsättningsnedgången motverkas i viss mån av att en expansiv finanspolitik bidrar till högre sysselsättning bland annat genom fler anställda i den offentliga sektorn 2009 och 2010. När konjunkturen vänder upp 2010 ökar sysselsättningen återigen något i näringslivet. Arbetslösheten stiger under prognosperioden, från 5,9 procent i år till 6,7 procent 2010. Beträffande de offentliga finanserna så försvagas dessa till följd av konjunkturavmattningen men är trots det jämförelsevis starka. Starka finanser i kombination med en svagare konjunktur ger regeringen utrymme att fatta beslut om nya reformer om cirka 35 miljarder kronor för 2009 (utöver de 6 miljarder som redan aviserats för nedsättning av socialavgifter för yngre). Även för 2010 finns det, enligt KIs preliminära bedömning, ett reformutrymme på ytterligare 30 miljarder. Reformerna stimulerar efterfrågan i ekonomin och BNP bedöms bli drygt 1 procent högre och sysselsättningen cirka 0,5 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet med hittills beslutad finanspolitik. Trots konjunkturavmattningen och den expansiva finanspolitiken överskrids överskottsmålet 2009 och 2010. När regeringen presenterade sin budgetproposition den 22e september kunde den konstatera att avmattningen i den internationella konjunkturen fortsätter, och väntas nu bli djupare och mer utdragen än vad regeringen förutsåg i 2008 års ekonomiska vårproposition. Nedväxlingen i BNP-tillväxt är dessutom tydlig i alla viktiga regioner och även ekonomier utanför OECD- 6
området väntas växa långsammare framöver. Men den relativt höga tillväxten i dessa länder bidrar ändå till att den globala BNP tillväxten blir förhållandevis hög under 2008 och 2009. Regeringen bedömer dock att det finns förutsättningarna för att den globala tillväxten förbättras under andra halvåret 2009 i takt med att den finansiella turbulensen klingar av och inflationen dämpas och därför ökar BNP-tillväxten enligt regeringens prognoser mot slutet av 2009 för att därefter vara god både under 2010 och 2011. Denna just nu försämrade utveckling präglar enligt regeringen också svensk ekonomi och konjunkturförsvagningen i Sverige blir därmed både djupare och mer långvarig än bedömningarna i 2008 års vårproposition. Nu beräknas BNP tillväxten till 1,5 respektive 1,3 procent under 2008 respektive 2009. I likhet med vad som gäller för den internationella konjunkturen så räknar regeringen med att utvecklingen påverkar bla arbetsmarknaden och detta i sin tur hushållens ekonomi och därmed konsumtion. Men det finns flera faktorer som bidrager till att hushållens konsumtion dämpas. Börsen har fallit och inflationen tagit fart. Vidare råder stor osäkerheten på bostadsmarknaden vilket också dämpar hushållens konsumtionsbenägenhet. Enligt regeringen väntas hushållen dock öka sin konsumtion kraftigt under 2010 och 2011 när den finansiella oron avtagit och inflationen dämpats. Detta sker samtidigt med en konjunktur uppgång och under 2010 och 2011 bedömer regeringen att BNP ökar med 3,1 respektive 3,5 procent. När det gäller det politiska innehållet i årets budgetproposition så innehåller denna tre paket dvs reformer för jobb, investeringar för framtiden och välfärd för alla. Med reformer på 32 miljarder kronor vill regeringen mildra effekterna av sämre konjunktur, varaktigt höja sysselsättningen och förstärka välfärden. Regeringens mål att få fler i arbete grundar sig på uppfattningen att arbetsmarknaden måste fungera väl för att välfärden ska tryggas både för den enskilda individen såväl som för samhället i stort. Inte minst för att tillskapa mer resurser till välfärden. Regeringen konstaterar att det fortfarande står många svenskar utanför arbetsmarknaden. Därför satsar regeringen på att få fler att vilja söka arbete eller starta ett eget företag och anställa andra. I detta ingår åtgärder för att stärka arbetslinjen, vilket innebär sänkt skatt på arbete och ökad trygghet vid arbetslöshet och förbättrade villkor för företagande och konkurrens. Det skall ske genom enklare regler, ökad konkurrens och ökad integration. Regeringen förslag till åtgärder som ska stärka Sverige inför framtida utmaningar handlar bla om utbildning och forskning med bra kvalitet, att bygga ut infrastrukturen för att stärka Sveriges konkurrenskraft och att utvecklingen hela tiden sker med hänsyn till miljön. För att förstärka välfärden föreslår regeringen åtgärder för att sänka skatten för pensionärer, stärka den psykiatriska vården och ett effektivare rättsväsende. Bland förändringarna som påverkar kommunerna kan nämnas den generellt reducerade arbetsgivareavgiften med en procent from 2009 vilket beräknas minska Trelleborgs kommuns personalutgifter med ca 9 miljoner kronor. Dessutom sker också en sänkning av arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år och effekten av denna kan uppskattas till knappt 3 miljoner kronor för Trelleborg. Tidigare har aviserats en förstärkning med 250 miljoner kronor för att förbättra situationen för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa. Nu satsas ytterligare 650 miljoner. För att bryta nyanlända invandrares bidragsberoende och ge dem utökat eget ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering avsätts 920 miljoner. Ytterligare en dryg miljard anslås till en rad 7
andra integrationsåtgärder. Barnomsorgspeng införs från halvårsskiftet 2009 och allmän förskola för treåringar från halvårsskiftet 2010. För att stärka det pedagogiska uppdraget i förskolan avsätts 200 miljoner per år 2009 2011 och för att skapa fler platser på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen avsätts 124 miljoner 2009, 250 miljoner 2010 samt 376 miljoner 2011. I kommunens delårsrapport ifrån augusti visar helårsprognosen för kommunens resultat 2008 en positiv förändring av eget kapital på 38,1 miljoner kronor. I resultatet ingår dock realisationsvinster på 13,5 miljoner kronor och undantar man dessa så blir resultatet som ska avstämmas mot balanskravet 24,6 miljoner kronor, vilket är 3,6 miljoner kronor bättre än budget. Nämndernas prognos för 2008 års budgetavvikelse är -6,5 miljoner kronor, medan den så kallade finansförvaltningen redovisar en positiv avvikelse på 23,6 miljoner kronor. Årets budgetarbete Årets budgetdirektiv med driftbudgetens ramar fastställdes av kommunfullmäktige 2008-05-19. Inför arbetet med flerårsplanen 2009-11 beslutades bla följande: Utgångsläget för ramfördelningarna är de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige tidigare faställt i samband med Budget 2008. För driftbudget 2009 innebar detta ett resultat med minst + 34,8 miljoner kronor på basis av de då gjorda beräkningar av skatter och generella statsbidrag. Dessutom skärptes resultatkravet ytterligare genom att kommunfullmäktige beslöt om en resultatnivå som låg något högre än vad målet angav dvs + 37,8 miljoner kronor (se avsnittet Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen). Vidare gjordes också i samband med ramberäkningarna en bedömning att det fanns ett behovet av en budgetmarginal framförallt beroende på det osäkra konjunkturläget som bla kan slå ganska kraftigt mot beräkningarna av skatter och statsbidrag, men även för att kunna ta hänsyn till investeringsbeslut som fattas senare under året och för att ge ett politiskt handlingsutrymme vid behandlingen av det slutliga budgetförslaget. Det budgetutrymme som på så sätt reserverades var 23,9 milj och dessa medel budgeterades på ett central anslag. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2009 så bygger dessa på den driftbudget som kommunfullmäktige i november 2007 fastställt för 2008. En annan förutsättning i arbetet med ramarna är en oförändrat utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. I ramarna kompenserades samtliga nämnder för kostnadsökningar till följd av de volymförändringar som redovisades på budgetberedningen tidigare under våren. Denna kompensation innebar ett tillskott med 20,7 miljoner kronor och tilldelades skola, vård och omsorg. Dessutom riktades ytterligare 8 miljoner kronor till samma verksamhetsområde dvs skola, vård och omsorg för kvalitetsförstärkande åtgärder. I övrigt tilldelades ett antal nämnder ramtillskott som kompensation för bla kostnadsökningar på grund av nya kommunfullmäktige beslut under 2008. Sammantaget innebar detta ett tillskott på 7,3 miljoner kronor. Slutligen reducerades driftramarna för kommunstyrelsen och teknisk nämnd med 1 respektive 10 miljoner kronor. Utöver dessa tillskott gjordes en korrigering av ramarna för en minskad intern ränta 2009. Beträffande lönekostnaderna så budgeteras i likhet med tidigare år beräknade kostnadsökningar för kommande avtalsrörelse dvs år 2008 respektive 2009 på ett centralt konto. Anslag för att kompensera nämnderna helt eller delvis kommer att fördelas ut efter avtalsrörelsens slut. 8
Att ramarna är fastställda av kommunfullmäktige och därigenom är bindande för nämndernas fortsatta budgetarbete underströks med skärpa i budgetdirektiven och vidare fanns anvisningar gällande tidplan och budgetprocessen i övrigt. När det gäller investeringsbudgeten så angavs de tidigare nämnda finansiella målen som ett investeringstak vilket för perioden beräknades till totalt 156,8 milj kr för 2009 respektive 146,7 milj kr och 153,6 milj kr åren 2010 och 2011. I övrigt hänvisades till den inriktning som investeringsplanen för 2008-10 har i den av kommunfullmäktige 2007-11-19 faställda Budget 2008 med Flerårsplan 2009-2010. När det gäller övriga budgetförutsättningar så kan i korthet noteras att budget 2009 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning. Enligt den befolkningsprognos som togs fram i början av år 2008 så ökar befolkningen ifrån 41.442 (augusti 2008) till 42.156 december 2009 och ca 43.323 vid årsskiftet 2011/12. Befolkningsprognosen bygger på de vid varje prognostillfälle aktuella planerna för bostadsbyggandet, och kommer att revideras inför nästa års budgetarbete. Inflationen (KPI årsgenomsnitt) har för perioden beräknats enligt regeringens vårproposition till ca 2,3 procent för år 2008, 2,8 procent för 2009, 2,5 procent för 2010 samt 2,4 procent år 2011. När det gäller arbetslösheten ligger Trelleborg just nu både under länssnitt och rikssnitt. Enligt Arbetsförmedlingens statistik från september 2008 var den öppna arbetslösheten bara 2,5 procent av befolkningen 16-64 år. Detta kan jämföras med samma period föregående år då arbetslösheten var 2,2 procent. Slutligen angavs också i budgetdirektiven att nämnderna skulle redovisa möjliga samarbetsprojekt och funktioner inom kommunen där man ser effektiviseringsmöjligheter och möjliga kvalitetsförstärkningar genom att använda andra utförandeformer såväl internt som externt. Detta innebär att all verksamhet inom alla verksamhetsområden skall prövas i konkurrens. Den samhällsekonomiska utvecklingen har efter kommunfullmäktiges beslut om budgetdirektiven (2008-05-19) och fram till höstberedningens arbete stark påverkat budgetförutsättningarna både på kort och lång sikt, och denna negativa utveckling har ytterliggare skärpts efter höstberedningen på grund av framförallt den pågående finanskrisen. De omedelbara effekterna på budgetarbetet är en kraftig reducering av skatteintäkterna men även en ökad risk för att exempelvis försörjningsstödet mot bakgrund av den svaga konjunkturutvecklingen och därmed en försämrad arbetsmarknad, nu kommer att öka och då utöver de nivåer som budgeterats. När det gäller skatteintäkternas beräknade utveckling för 2009 så har dessa sammantaget minskat med 32,8 miljoner kronor i jämförelse med beräkningen i budgetramen och där prognosnedskrivningen under oktober månad står för 19,2 miljoner kronor! Denna kraftiga försämring uppvägs dock i någon mån av ökade generella statsbidrag och då framförallt genom en minskad regleringsavgift. Sammantaget har dock kommunalskatten och de generella statsbidragen minskat med 26,1 miljoner kronor sedan beräkningen i budgetramen. Beräkningen av skatter och statsbidrag baseras på den prognos som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 9e oktober och där SKL gör en bedömning med en betydligt lägre skatteunderlagstillväxt än vad regeringen gjorde i sin budgetproposition. SKLs bedömning ligger 1,3 procent under regeringens för åren 2008-09 och totalt för perioden 2008-11 räknar SKL med en skatteunderlagsutveckling på +18,4 9
procent mot regeringen +19,6 procent. Detta kan i sin tur jämföras med regeringens beräkning i vårpropositionen för motsvarande period + 20,6 procent. Det är kommunledningens bedömning att mot bakgrund av den senaste tidens alltmer försämrade samhällsekonomi och mot bakgrund av att det faktiska ekonomiska läget just nu är mycket svårbedömt, att SKLs prognos bör användas i Budget 2009. När det gäller utvecklingen åren 2010-11 så innebär också regeringens budgetproposition och SKLs oktober prognos en stark försämring jämfört med de prognoser som förelåg i samband med ramberäkningen i våras. För 2010 innebär SKLs prognos en minskning av skatter och generella statsbidrag med ca 39 milj kronor jämfört med beräkningarna i våras eller en minskning med ca 27 miljoner kronor jämfört med beräkningarna i Budget 2008 med flerårsplan 2009-10. För 2011 innebär SKLs prognos en minskning av skatter och generella statsbidrag med ca 37 milj kronor jämfört med beräkningarna i våras. Till trots av det kraftigt ansträngda ekonomiska läget så kan en budget för 2009 redovisas som klarar det finansiella resultatmål som kommunfullmäktige fastställt i tidigare ekonomiska planering dvs att för kommunens totala driftverksamhet redovisa ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag. För år 2009 innebär resultatmålet minst 34,3 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för år 2009 som nu redovisas dvs + 34,8 miljoner kronor kan uppnås mycket tack vare den budgetmarginal som byggdes in i ramberäkningarna men som nu är helt förbrukad! Exkluderas den avgiftsfinansierade verksamheten så återstår + 31 miljoner kronor. Det totala resultatet (+ 34,8) innebär dessutom en förbättring i jämförelse med tidigare budgetår då basbudgeten för 2008 (enligt KF nov 2007) redovisade + 27,5 miljoner kronor totalt. När det gäller de nu föreslagna driftbudgetramarna för 2009 (se avsnittet Resultatplan) så har samtliga nämnders ramar minskats med den beräknade effekten av den av regeringen föreslagna sänkningen med 1 procent av arbetsgivareavgiften. Detta motsvarar en kostnadsminskning för kommunen med 8,7 miljoner kronor. Däremot har ramarna inte påverkats av den föreslagna särskilda minskningen av arbetsgivareavgiften för ungdomar 18-26 år utan dessa medel ska användas för friskvårdande aktiviteter/verksamhet för personalen. De satsningar som kommunen gör under planeringsperioden riktas framförallt mot de s.k. välfärdstjänsterna dvs skola, vård och omsorg, vilket framgår tydligt av såväl driftbudget som investeringsplan. Men kommunens flerårsplan 2009-2011 präglas också inom andra sektorer av den samhällsutveckling som just nu pågår med en stark inflyttning och exploatering av nya bostadsområden inom kommunen. Detaljerna kring verksamhetsförändringar mm framgår av nämndernas beskrivningar. Mot bakgrund av samhällsutvecklingen har under budgetarbetet följande förstärkningar gjorts i förhållande till de ursprungliga driftramarna: Den samlade budgeten för kommunledningens olika ansvarsområden dvs kommunstyrelse, revision, överförmyndarnämnd och valnämnd, ligger 552 tkr över nettokostnaderna för den fastställda basbudgeten år 2008 men 895 tkr under den ram för 2009 som kommunfullmäktige fastställde i maj 2008. Denna nettokostnadsminskning har framförallt två olika orsaker, dels att det för år 2009 ej budgeterats något projektanslag för utveckling av äldreomsorgen vilket innebär en kostnadsminskning med 3.000 tkr i jämförelse med budget 2008, och dels då det sker en minskning av personalresurserna inom förvaltningen. Totalt innebär denna personalminskning en reducering av antalet årsarbeten med ca 5 i jämförelse med budget 2008, varav en del alltså får direkt genomslag i nettokostnaderna. Samtidigt med 10
besparingarna i verksamheten sker också satsningar inom ett antal olika områden. Exempelvis sker förstärkningar vad gäller kommunens direkta kontakter med medborgarna via medborgarkontoret och rådhusets reception och dels förstärkningar när det gäller den interna servicen via televäxeln och IT enheten. Dessutom avsättes anslag både för det sk KLIMP 2 projektet och för att fortsätta bedriva alkohol- och drog projektet även under 2009.Ytterligare satsningar finns inom administrationen och gäller då utbildningsinsatser inför kommande samverkansavtal och ekonomikontorets service åt förvaltningarna bla genom en ekonomfunktion åt fritidsförvaltningen. När det gäller arbets- och försörjningsenheten så förstärks Navigatorcentrum med 200 tkr. Dessutom sker under 2009 ett antal engångssatsningar på olika projekt. Dessa gäller bla arbeten för en renare stad, olika evenemang och på ett arbete med översiktsplanen. Slutligen har kostnadsökningar för den politiska verksamheten med 925 tkr fångats upp inom kommunledningens samlade ram. I dessa ingår bland annat verksamhetsanslag till barn- och ungdomsberedningen med 55 tkr. När det gäller kommunledningens investeringsplan så sker under perioden satsningar framförallt inom teknik sidan avseende service till förvaltningar och allmänhet. Totalt beräknas en investeringsvolym på 5,3 miljoner kronor under perioden 2009-11. Detaljerna i investeringsplanen framgår av avsnittet Investeringar och i en särskild bilaga. Fritidsnämnden tillskjutes netto 500 tkr utöver ursprunglig budgetram. Tillskottet avser 300 tkr för att täcka ökande underhållskostnaderna för anläggningar på landsorten och 200 tkr för ökade föreningsbidrag. I investeringsplanen beräknas bla utgifter för tennisbanor utomhus 2009 (2,5 milj kr), två konstgräsanläggningar under perioden (8 milj kr totalt åren 2009-10), servicebyggnaden Dalabadet år 2011 (3 milj kr) samt idrottsarena Västervång år 2011 (7 milj kr). Totalt beräknas en investeringsvolym på 25,1 miljoner kronor under perioden 2009-11. Kulturnämnden begärde i sitt budgetförslag en extra utökning av ramen för 2009 med ytterligare 500 tkr. I föreliggande budget tillskjutes totalt 1.604 tkr utöver ursprunglig ram. Av detta tillskott avser 804 tkr kostnader i samband med flyttning av museiverksamheten. Resterande tillskott 800 tkr är engångsanslag för år 2009 och riktas till verksamheten i Trelleborgen och till utökade föreningsbidrag. Tillskottet till Trelleborgen skall användas dels till säsongspersonal 400 tkr och dels till verksamhet 200 tkr. I investeringsplanen 2009-11 beräknas totalt 7,9 miljoner kronor varav 3,4 miljoner kronor avser nytt museum med statshistorisk utställning och 3,5 miljoner kronor avser inköp av en ny bokbuss. Miljönämnden begärde i sitt budgetförslag om en extra utökning av ramen för 2009 med ytterligare 2.175 tkr. I föreliggande budget tillskjutes totalt 1.820 tkr. Tillskottet avser dels att täcka kostnader för personal och dels kostnader för miljöundersökningar och utredning kring hamnen. Tillskotten avseende hamnen är ett engångstillskott och gäller bara budget 2009. Miljönämndens investeringsplan omfattar endast anslag för inköp av fordon, 436 tkr under perioden. Räddningsnämndens driftbudget har utöver den ram som kommunfullmäktige fastställde i maj månad tillskjutits 360 tkr som engångsanslag. Tillskottet avser dels 100 tkr för brandutbildning åt barn och dels 260 tkr avseende dykningstjänst inom verksamheten höjd beredskap. Enligt investeringsplanen 2009-11 beräknas totalt 12,1 miljoner kronor varav 4 miljoner kronor avser ny släckbil under 2010 och 5,5 miljoner kronor avser stegbil under 2010. Den senare utgiften är redan beslutad av kommunfullmäktige. 11
Byggnadsnämndens driftbudget bygger helt på den ram som kommunfullmäktige fastställde i maj månad. Nämnden har ingen investeringsplan. Fastighetsnämnden begärde i sitt budgetförslag en extra utökning av ramen för 2009 med ytterligare 1.442 tkr. Detta för att täcka dels kostnadsökningar för två nya tjänster inom administrationen och dels merkostnader som uppstått i samband med nyrekrytering av personal på befintliga tjänster. Denna begäran tillgodoses inte fullt ut i föreliggande budget utan nämnden tillskjutes anslag med totalt 500 tkr för ökade personalutgifter. Dessutom tillskjutes såsom engångsanslag 400 tkr för att öka utbudet av offentliga toaletter. Vidare kompenseras nämnden för ökade interna räntekostnader (1.178 tkr) på grund av markinköp under 2008. När det gäller fastighetsnämndens investeringsplan så omfattar denna totalt 310,6 miljoner kronor under perioden 2009-11. Merparten av de ingående projekten avser barnomsorg- och skolfastigheter med 271,6 miljoner kronor åren 2009-11. När det gäller barnomsorgen och grundskolor så är planeringen baserad på det underlag som tagits fram i de särskilda lokalresursutredningar som genomförts under år 2008. Investeringsprojekten i detalj framgår i en särskild bilaga. Tekniska nämnden tillskjutes ytterligare 5.000 tkr utöver den ram som kommunfullmäktige fastställde i maj månad. Vidare kompenseras nämnden för ökade drift- och underhållskostnaderna inom park- och gatuverksamheten för de pågående exploateringarna vid Dalköpinge 6:15 och Flygsandsvägen Smygehamn i enlighet med tidigare kommunfullmäktige beslut. Totalt 632 tkr under 2009. Nämndens investeringsplan omfattar två olika delar, dels investeringsprojekt inom den skattefinansierade verksamheten och dels investeringsprojekt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Totalt omfattar investeringsplanen 252,1 miljoner kronor under perioden 2009-11 varav 133,9 miljoner kronor inom skattefinansierad verksamhet. Investeringsprojekten i detalj framgår i en särskild bilaga. Skolnämnden begärde i sitt budgetförslag en extra utökning av ramen för 2009 med ytterligare 16.180 tkr. Detta för att dels täcka kostnader för ytterligare ökad personaltäthet inom förskola och fritidshem (10.880 tkr) och dels för att täcka kostnader för ökad personaltäthet inom grundskolan (5.300 tkr). Denna begäran tillgodoses inte fullt ut i föreliggande budget utan nämnden tillskjutes anslag med totalt 2.522 tkr för ytterligare satsningar på förskolan. Vidare tillföres såsom ett engångsanslag under 2009 projektmedel med 100 tkr för renare och schysstare skolor. Tillsammans med de i ramen tillskjutna 8.610 tkr har nämnden därmed fått totalt tillskott på 11.232 tkr varav merparten är riktat mot förskolan. När det gäller nämndens investeringsplan så omfattar denna totalt 19,3 miljoner kronor under perioden 2009-11. Planeringen är baserad på det underlag som tagits fram i de särskilda lokalresursutredningar som genomförts under år 2008. Gymnasienämndens driftbudget överensstämmer helt med den ram som kommunfullmäktige fastställt I denna ingår ett resurstillskott på total 6.163 tkr för 2009 varav 1.980 tkr avser kostnadsökningar för Teknik College enligt kalkylerna som utgjorde underlag för kommunfullmäktiges beslut i december 2007. Investeringsplanen för åren 2009-11 omfattar 9 miljoner kronor avseende inventarier och utrustning med koppling till de planerade ombyggnadsprojekten av gymnasiefastigheter. Vård- och omsorgsnämndens driftbudget bygger helt på den ram som kommunfullmäktige fastställde i maj månad. I denna finns ett resurstillskott på total 16.870 tkr för 2009. I investeringsplanen beräknas utgifter för totalt 15,8 miljoner kronor under perioden 2009-11 och dessa avser inventarier, bilar och övrig utrustning. 12
Individ- och Familjeomsorgsnämndens driftbudget motsvarar de nettokostnader som ramen angav. Nämnden har endast en mindre investeringsplan på 600 tkr för åren 2009-11. Sammantaget innebär ovanstående att nämndernas ramar tillskjutes ytterligare netto 14.588 tkr utöver ramtillskotten på netto 24.986 tkr i de ursprungliga budgetramarna. I denna beräkning har då effekterna av minskad intern ränta och reducerad arbetsgivareavgift tagits bort då dessa justeringar motsvaras av faktiska kostnadsminskningar. Förutom dessa ramtillskott kommer nämnderna att i budget 2009 kompenseras för de avtalsenliga lönekostnadsökningarna som följer enligt avtal 2008 och 2009, när dessa avtal är klara. Detta gäller kostnadsökningar för fast anställd personal. Bredvid dessa förstärkningar av budgetramarna så sker det också en förändring av organisatorisk art. Denna avser återföring av organisationen för exploateringsverksamheten från kommunstyrelsen till teknisk nämnd (netto 500 tkr). Detta sker redan from budget 2008. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Kommunledningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 9e oktober. I dessa har SKL såsom ovan nämnts redovisat en betydligt lägre skatteunderlagstillväxt än vad regeringen gjorde i sin budgetproposition. Bakgrunden till denna skillnad är SKLs bedömningar av arbetsmarknadsutvecklingen. Vår bild är att sysselsättningen just nu börjar vända nedåt. Tillgänglig statistik tyder på en allt svagare efterfrågan på arbetskraft. och vi räknar med minskande sysselsättning 2009. Arbetslösheten kulminerar 2010 och väntas uppgå till 6,7 procent. Dessutom tror SKL att även lönerna kommer att öka långsammare än regeringens bedömning i budgetpropositionen. Skillnaderna mellan de två prognoserna kan bero på att regeringens prognos färdigställdes innan oron på de finansiella marknaderna ökade i slutet på september. De beräknade skatteintäkterna för Trelleborgs kommun är alltså baserade på SKLs oktober prognos och med kommunens egen skatteunderlagsökning som enligt den preliminära taxeringen från den 9e oktober då 98,8 procent av underlaget granskats. Såsom tidigare nämnts innebär denna beräkning en kraftig minskning av skatteintäkterna med 32,8 miljoner kronor i jämförelse med beräkningen i budgetramen! Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2009 oförändrad kommunal utdebiteringen med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden tom år 2011. När det gäller kommunens eget skatteunderlag så ökar detta med 5,56 procent mellan inkomståren 2006 och 2007 och detta ger Trelleborg en egen skattekraft på 89,6 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en bidragsmottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2009 tillförs kommunen 384,2 milj kr via detta bidrag. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultat tablån finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningarna att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under 13
år 2004 9,8 milj kr. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB kommer kommunens avgift bli 26,8 milj kr för 2009. From år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet så kommer denna att påverkas av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 kommer en preliminär avgift att utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för 2008. Därefter sker en avräkning under åren 2011 och 2012 när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2009 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 63,5 miljoner kronor vilket inkluderar en beräknad uppräkning (via avräkningsförfarandet) med 10 miljoner kronor. Denna bedömning baseras på en prognos ifrån SCB. Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. Detta är uttryckt som nyupplåning och under perioden 2008-2011 beräknas detta motsvara 383 miljoner kronor. Av dessa är redan 30 miljoner kronor verkställda under 2008. Det uppkomna finansieringsbehovet beror på investeringsvolymen som beräknas till totalt 893,9 miljoner kronor åren 2008-2011. From 2006 budgeteras och redovisas den intäktsränta som kommunens hamnbolag betalar för ett koncerninternt lån som tecknats i samband med hamnbolagets övertagande av anläggningstillgångarna under hösten 2005. I budget 2009 beräknas denna ränta till 7 miljoner kronor enligt dagens ränteläge. Inom finansieringsanalysen redovisas det för lånet beräknade amorteringarna (13,7 milj kr) under Finansieringsverksamheten. From budget 2009 så införs en avgift som de kommunala bolagen skall betala för det borgensansvar som kommunen åtager sig vid bolagens externa upplåning. Denna utgör 0,2 procent av gällande borgensåtagande och i budget 2009 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 2.095 tkr. Vidare införs ett årligt utdelningskrav på Trelleborgs Hamn AB och i budget 2009 har detta beräknats till 3.500 tkr. Utdelningskravets storlek skall kommunfullmäktige ta ställning till varje enskilt år. I flerårsplan 2010-11 har inget belopp budgeterats. Inom de i budget 2009 redovisade intäkterna i övrigt finns bara en taxe- och avgiftsförändring. Denna återfinnes inom fritidsnämndens ansvarsområde och avser taxan för nyttjande av inomhus- och utomhusanläggningar som föreslås höjas med 2,8 procent from årsskiftet 2008/09. Avslutningsvis kan konstateras att när det gäller kommunens ekonomi som helhet så överlämnar kommunstyrelsen ett förslag till budget som utifrån både gällande lag om balanskrav och kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål visar på en ekonomi i balans. Resultatet innebär dessutom en förbättring i jämförelse mot tidigare år, dvs + 34,8 miljoner kronor enligt budget 2009 mot + 27,5 miljoner kronor för budget 2008 (enligt KF nov 2007). Mot bakgrund av dels det samhällsekonomiska läget just nu och att budgeten för 2009 är helt utan budgeterade reserver så kommer kommunstyrelsen inte i något sammanhang att medge några förstärkningar utöver de driftramar som nu fördelats! Kommunens investeringsverksamhet fortsätter att starkt präglas av den expansiva samhällsutveckling som Trelleborg tillsammans med regionen just nu befinner sig i. Under åren 2008 tom 2011 beräknas kommunens totala investeringsvolym till 893,9 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 223 miljoner kronor per år, vilket klart överstiger den nivå som finns i de finansiella målen. Då denna utveckling är ohållbar ur ett längre tidsperspektiv så innebär de i investeringsplanen nu beräknade investeringsvolymerna för år 2009 respektive 14
nämnds investeringstak. Därför måste nämnderna i de fall att ytterligare projekt tillkommer utöver de i flerårsplanen upptagna, ange vilken omprioritering man då väljer att göra inom nu beräknad investeringsvolymen. Denna prioritering skall då också framgå av beslutsunderlaget. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan för perioden 2008-2011. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt. De senare kommer i likhet med tidigare år att tilldelas slutgiltigt anslag efter särskild framställan till kommunfullmäktige. För att öka tydligheten har 2009-års fastställda ramar/anslag markerats särskilt i bilagan med investeringsplanen för 2009-11. 15
Särskilda satsningar för 2009 För de medel som blir av att Trelleborgs kommun inför en borgensavgift och utdelningskrav på vissa av de kommunala bolagen används de till särskilda satsningar under 2009. Detta är tillskott till verksamheter, men ingen utökning permanent av ramarna för nämnderna. Skolnämnden Summa årets särskilda satsningar: 100 000 kronor Projektet Renare och schysstare skolor syftar till att ge eleverna, lärarna och övrig personal i skolan, både i den kommunala skolan och på friskolor, möjlighet att förbättra sin arbetsmiljö, både den fysiska och den psykosociala miljön, Uppdras åt skolnämnden att utforma villkor kring hur skolorna kan tävla för att bli den renaste och schysstaste skolan under vårterminen och höstterminen. De tillskjutna medlen är menat att användas som belöning till de vinnande skolorna. Fritidsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 200 000 kronor Nämnden tillskjuts 200 000 kronor för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom fritidssektorn i Trelleborgs kommun. Räddningsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 360 000 kronor Nämnden tillskjuts 100 000 kronor för att genomföra utbildning för barn i förskolan och skolorna i årskurs 3 och 8 i brandvett. Vidare kompenseras nämnden för den ökade beredskap och behovet av dykarutbildad personal till följd av den hamnverksamhet som finns i Trelleborgs kommun med 260 000 kronor. Fastighetsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 400 000 kronor Nämnden ges i uppdrag att handla upp offentliga toaletter, förslagsvis två i Trelleborg och en i Anderslöv för de medel som tillskjuts. Kulturnämnden Summa årets särskilda satsningar: 800 000 kronor Nämnden tillskjuts 200 000 kronor för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom kultursektorn i Trelleborgs kommun. För att kunna vidareutveckla verksamheten inom en av kulturnämndens enheter, Trelleborgen, får nämnden 400 000 kronor för att ha möjlighet att anställa säsongspersonal under året, som komplement till den fast anställda personalen, samt 200 000 kronor för att utveckla verksamhet på Trelleborgen. Miljönämnden Summa årets särskilda satsningar: 1 320 000 kronor Till följd av den hamnverksamhet som finns i centrala Trelleborg finns behov av mer omfattande miljöundersökningar och utredningar kring hur miljön påverkas av denna verksamhet. Utredningar kopplat till hur miljön kan förbättras bör också göras. För detta arbete tillskjuts nämnden medel. 16
Kommunstyrelsen Summa årets särskilda satsningar: 1 700 000 kronor Kommunstyrelsen tillförs medel för olika projekt. Projektet Renare stad får 200 000 kronor i syfte att se till att Trelleborgs stad hålls renare, framför allt under helgerna. Det är av vikt att översiktsplanen för Trelleborgs kommun blir klar senast under 2010. Medel reserveras för detta arbete hos kommunstyrelsen med 400 000 kronor. Under året kan det bli aktuellt att genomföra olika typer av evenemang, exempelvis högtidlighållandet av Kungsleden 100 år. 500 000 kronor avsätts för att kunna utveckla evenemangsverksamheten i Trelleborgs kommun. Under ett antal år har sommarjobb erbjudits ungdomar i kommunen. För att så även ska vara möjligt i år avsätts 600 000 kronor för detta. 17
Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen För att möjliggöra denna budgetmarginal för framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs också i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun och som kommunfullmäktige skall faställa i samband med Budget 2009 med Flerårsplan 2010-2011. Målen är: För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 9 procent för år 2009 samt 8 procent för år 2010 och 2011 För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 75 procent för år 2009 samt 83 procent för år 2010 och 2011 För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 58 procent för år 2009, lägst 59 procent för år 2010 och lägst 60 procent för år 2011 Det underströks också i budgetdirektiven att dessa finansiella mål utgör den yttre ramen för både drift- och investeringsverksamhet from år 2009 och att det är utifrån dessa förutsättningar som nämndernas ramar kan fördelas. Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås enligt budget 2009 en nivå motsvarande 2,0 procent. För åren 2010-2011 så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag så överskrids nivån i målsättningen för samtliga år, dvs 13,3 procent för 2009 och 13,8 procent för 2010 och 9,7 procent för 2011. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2009 blir självfinansieringsgraden 54 procent, för år 2010 52 procent och för år 2011 71 procent. För 2009 innebär det att budgeten saknar 47 milj kr i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så är det bara ett år som klarar målsättningen enligt de finansiella målen, dvs år 2009 med beräknade 58,1 procent. Åren därefter präglas starkt av den höga investeringstakten och därigenom det ökade behovet av nyupplåning. För 2010 beräknas i föreliggande plan en soliditet på 56,3 procent och för 2011 55,5 procent. 18
Investeringar Då flerårsplanen utarbetas och behandlas samordnat med årsbudgeten, så ingår samtliga beräknade investeringsutgifter respektive -inkomster i planen. Dessutom har för 2008 gjorts en beräkning av förbrukningen på befintliga anslag, både vad avser investeringar enligt ram (årsbudget 2008) och de anslag som tilldelats som tilläggsanslag. Avvikelserna har därefter periodiserats mellan 2008 och 2009. Summan av de anslag som tilldelas direkt utav kommunfullmäktige i årsbudgeten 2009 framgår av nedanstående tablå. Större investeringar av engångskaraktär kommer i likhet med tidigare att behandlas av kommunfullmäktige såsom särskilda ärenden när underlag och kalkyler har preciserats. Även dessa finns angivna i flerårsplanen enligt en preliminär förkalkyl. I årets budget/flerårsplan har också dessa periodiserats för att så långt möjligt spegla den faktiska resursförbrukningen. Den samlade investeringsplanen framgår av särskild bilaga. Här framgår också vilka anslag dvs investeringsmedel som nämnderna har tillgång till vid årets start utan nya beslut i kommunfullmäktige (markerade med NY) Totalt beräknas för perioden 2008-2011 en investeringsvolym med 894 miljoner kronor netto i löpande priser, vilket kan jämföras med 743 miljoner kronor för perioden 2007-2010 enligt budget 2008. Av den totala nettobudgeten på 894 miljoner kronor tillhör 734 miljoner kronor det sk skattekollektivet. Merparten av denna investeringsvolym är kopplad till investeringsverksamhet inom fastighetsförvaltning och teknisk försörjning. Av de beräknade nettoinvesteringar för 2009 med 228 miljoner kronor utgör 49 miljoner kronor anslag som tilldelas nämnderna redan i samband med att årsbudgeten fastställs. Dessa anslag är således tillgängliga direkt from 2009-01-01 utan nya kommunfullmäktige beslut. I följande tablå redovisas investeringsbudgeten summerad per ansvarsområde. I bilagedelen framgår dessutom investeringsbudgeten i detalj per ansvarsområde. Projektnivå är anslagsnivå för investeringsbudgeten. Dock skall beaktas att under löpande verksamhetsår har respektive nämnd med egna beslut rätt att omdisponera de anslag som är angivna som investeringsramar. Bruttoinvesteringar flerårsplan år 2009 inkl beräknad ombudgetering från 2008 Räddningstjänst 1% Övrigt 4% Vård o omsorg 2% Kultur & Fritid 13% Skola o barnomsorg 46% 19 Teknisk verks 34%
2009 ÅRS NYA ANSLAG I SAMMANDRAG (tkr) ANSVARSOMRÅDE NETTOINVESTERING Kommunstyrelse - 3 250 Fritidsnämnd -2 200 Kulturnämnd -335 Miljönämnd -300 Räddningsnämnd -900 Fastighetsnämnd -5 000 Teknisk nämnd, skattekollektivet -10 900 Teknisk nämnd, avgiftskollektivet -17 900 Skolnämnd -2 500 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd -1 000 Vård- och omsorgsnämnd -4 500 Individ- och familjeomsorg -200 SUMMA INVESTERINGAR - 48 985 20