SAMMANFATTNING... 2 UPPFÖLJNING AV FULLMÄKTIGES MÅL OCH PROGNOS...

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 UPPFÖLJNING AV FULLMÄKTIGES MÅL OCH PROGNOS... 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 GOD KOMMUNAL SERVICE... 12 EKONOMISKT RESULTAT OCH PROGNOS... 18 BUDGETUPPFÖLJNING OCH PROGNOS... 18 Driftsredovisning... 18 RESULTATENHETER... 19 Resultatenheter förskoleverksamhet, kommunala... 19 Resultatenheter grundskola F-5, kommunala... 19 Resultatenheter grundskola 6-9, kommunala... 20 CENTRAL BUDGET... 20 Utfall per verksamhet central budget... 20 Resultaträkning, central budget... 21 Ackumulerad budget, utfall och avvikelse central budget... 22 NÄMNDEN TOTALT... 23 Utfall per verksamhet totalt för nämnden... 23 Utfall och förbrukad andel av årsbudget övriga budgetposter... 23 Budget, utfall och avvikelse för nämnden totalt per månad... 24 Ackumulerad budget, utfall och avvikelse för nämnden totalt... 25 Investeringsredovisning... 25 OMVÄRLDSFÖRHÅLLANDEN... 26 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR... 26 INTERNKONTROLLPLAN... 27 KUNSKAPSKONTROLLER... 29 PERSONAL... 33

Delårsrapport 1 för Grund- och förskolenämnden Sammanfattning Denna delårsrapport är en uppföljning av kommunfullmäktiges mål, nämndens strategier: förvaltningens åtaganden samt förskolor och skolornas olika aktiviteter. Under perioden har förvaltningen fortsatt med att utveckla och förbättra mål- och resultatuppföljningen inom såväl förskolan som grundskolan. Ett exempel på detta är att rektorer inom F-5 samt 6-9 har genomgått utbildning i analysverktyget IST Analys. Syftet har varit att rektorer snabbare skall få kunskap om sina skolors resultat samt kunna sätta in de adekvata åtgärder där det varit nödvändigt. Förskolorna har inom perioden fortsatt kompetensutveckla personalen. Innehållet i kompetensutvecklingen har varit starkt fokuserad på att den ska leda till ökad måluppfyllelse. Inom förskolan fortsätter verksamheten med att utbilda barnskötare till förskollärare. Detta är speciellt viktigt eftersom endast 32 % (54 % i riket) av förskolepersonalen i Haninges kommunala förskolor har någon form av pedagogisk högskoleutbildning. Förskolan och grundskolan F-5 har under perioden fortsatt med att fokusera på miljöperspektivet. Detta har skett genom deltagande i en klimatdag för pedagoger samt att några förskolor ansökt om miljöcertifiering Grön flagg. Inom grundskolan F-5 har en utvärdering skett av SET 1. Inom riket har denna metod under en tid varit starkt kritiserad. Inom grundskolan F-5 och 6-9 finns ändå i vissa delar flera positiva erfarenheter av SET. Därför kommer rektor i framtiden själv avgöra vilka delar av SET som bör och kan användas. Under perioden har det även genomförts några kunskapskontroller samt gjorts en uppföljning av elevernas närvaro och frånvaro. Den ogiltiga frånvaron inom F-5 skolorna är fortfarande låg. Däremot visar årets uppföljning av närvaro samt ogiltig frånvaro inom 6-9 skolorna att den ogiltiga frånvaron främst kommer till uttryck i åk. 8 och 9. Den totala andelen elever i åk. 2 som varit godkända i alla delprov i ämnet matematik, minskade något i jämförelse med år 2010. Inom motsvarande ämne för åk. 8 har en kunskapskontroll genomförts. Resultatet av denna kontroll visar att endast hälften av eleverna som genomfört provet uppnår målen. Totalt sett på samma kontroll har ändå en marginell förbättring skett. Budgetuppföljningen omfattar utfallet till och med april månad. Budgetramen för 2011 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges befolkningsprognos samt anslag för särskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel och skärgårdsbidrag. 1 Social och Emotionell Träning 2

Nämndens budgetram för 2011 är 1 250,7 mnkr exklusive äskat överskott av driftmedel från 2010. KF fattade beslut om överföring av driftmedel (1,4 mnkr) den 4 april varför 2011 års budgetram är justerad till 1 252,1 mnkr. Uppföljningen bygger på de transaktioner som bokförts till och med 2011-04-30. Nettoutfallet totalt för nämnden är 422,6 mnkr vilket motsvarar 33,8 procent av årsbudget. Ackumulerat för nämnden överstiger utfallet periodiserad budget för perioden med 3,2 mnkr. Avvikelsen motsvarar 0,3 procent av årsbudget och 0,8 procent av periodiserad budget för perioden. Om man räknar bort resultatenheterna och endast ser till den centrala budgeten överstiger utfallet budget för perioden med 5,8 mnkr Nämndens bokförda bruttokostnader totalt för perioden uppgår till 803,1 mnkr vilket är 20,1 mnkr eller 2,6 procent mer än samma period föregående år. Intäkterna för perioden är 1,3 procent högre än samma period 2010. Tittar man på bruttokostnaderna centralt, exklusive resultatenheterna, uppgår dessa till 466,3 mnkr vilket är 4,2 mnkr eller 0,9 procent mer än samma period föregående år. Årsprognosen efter april månad är ett underskott på 15,0 mnkr baserat på nuvarande budgetförutsättningar och ackumulerat nettoutfall för perioden. Budgetförutsättningarna som här avses är att central förvaltning fortfarande har en underfinansierad budget för skolskjutsar samtidigt som det faktiska utfallet löpande bokförs. Skolskjutsarna har hittills kostat 6 mnkr. Kostnaden för modersmålsundervisning överskred 2010 budgetramen med ca 3 mnkr, vilket har tagits hänsyn till i 2011 års budgetram. Trots det har drygt 40 procent av 2011 års budget förbrukats tom april, vilket antyder att kostnaden även för 2011 kommer att överskrida budget med ca 3 mnkr med motsvarande efterfrågan och oförändrad ersättningsnivå. Prognosen bygger också på att resultatenheter med överskott från tidigare år ännu inte börjat förbruka dessa i någon betydande omfattning under 2011. Nämndens överskott från tidigare år på 1,4 mnkr inte kan finansiera enheternas uttag av överkott 2011. Om överskotten förbrukas och inga besparingar görs på annat håll kommer prognosen att försämras med motsvarande. Förvaltningen arbetar med att ta fram förslag till besparingsåtgärder vilka, om de beslutas, kan bidra till ett bättre resultat än prognosen efter april. Om dessa åtgärder å andra sidan inte kan beslutas, eller bara delvis beslutas, kan resultat och prognos framöver även komma att försämras ytterligare om enheterna förbrukar delar eller hela överskotten. De enheter som har underskott med sig från 2010 återbetalar endast en tredjedel av detta under 2012 utom i undantagsfall. Prognos för volymutvecklingen och eventuella ekonomiska konsekvenser av denna jämfört med budget och tilldelad volymkompensation har ännu inte kunnat tas fram då underlag för faktisk volym för perioden inte kommit Ksf tillhanda. Eventuell volymkompensation är därmed inte beaktade i prognosen. Årsprognosen är på grund av de faktorer som nämnts ännu att betrakta som osäker. 3

Uppföljning av fullmäktiges mål och prognos God ekonomisk hushållning Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Mål 1) Haninge kommuns verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning Nämndens strategi Skolpengsystemet skapar lika villkor för såväl kommunala som fristående skolor. Strukturmedel skall fördelas så att den enskilda eleven får hjälp som den har behov av. Vidareutveckla resultatoch kvalitetsuppföljningssystem samt hur de kopplas till förbättringsåtgärder i verksamheterna. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Ramavtalstrohet, antal inköp inom ramavtal skall öka i jämförelse mellan. år 2010 och år 2011. Genomför en översyn av skolornas organisation. Särskilt bör beaktas förslaget att ha mål i åk 3, åk 6 och i åk 9 samt att få till ett mer optimalt lokalutnyttjande. Utred möjligheten att förändra resursfördelningen av strukturmedel och medel för barn i behov av särskilt stöd så att det kan fördelas på ett mer fördelaktigt sätt för att stödja barnens/elevernas måluppfyllelse. Analys/åtgärder Följs upp i årsredovisning Översynen har påbörjats under perioden. Kansliavdelningen: Förvaltningens åtagande är att vidareutveckla styrprinciper och uppföljningssystem. Rutiner har skapats så att de nya lagbestämmelserna om beslut (grundoch tilläggsbelopp) till fristående skolor har börjat tillämpas fullt ut. I ett överklagat ärende blev dessa rutiner prövade av Förvaltningsrätten. Beslut har kommit och rätten gick på kommunens linje. För att IST analys ska kunna bli ett effektivt verktyg att använda vid uppföljning av resultat måste grundstrukturen för it-stöden fungera. Den strukturen har fortsatt att utvecklas under våren. Systemförvaltare finns utsedda för samtliga it-system, och samarbetet med kommunstyrelseförvaltningens nya enhet BIT etableras steg för steg. Strategin bedöms kunna uppfyllas. 4

Mål 2) Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nämndens strategi Grund och förskolenämnden ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi. Strategin bedöms kunna uppnås. Resultat förv. åtaganden, inkl uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Ekonomiskt resultat skall vara minst 2 % Effektivisera resursutnyttjandet av förvaltningens personal och lokaler. Analys/åtgärder 6-9: Aktivitet: Alla enheter ska under våren 2011 inventera behovet av personal och anpassa personalstorleken utifrån elevantal och uppdrag. Arbetet görs på enhetsnivå i samarbete med grundskolechefen för år 6-9 och med central personalavdelningen på kommunstyrelseförvaltningen. Aktivitet: Alla enheter ska under våren 2011 göra en analys av lokalbehovet och där det är möjligt ställa av lokaler som verksamheten inte behöver. Arbetet görs på enhetsnivå och i samarbete med kommunstyrelseförvaltningens lokalcontroller. Arbetet pågår. Kansliavdelningen: (Se i uppföljning av ekonomiska resultat och prognos) 5

Mål 3) Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. Nämndens strategi Kompetensutveckling: Fortsatt kompetensutveckling av personalen. Ledarskap: Arbete med det pedagogiska ledarskapet ska säkerställas, det skall omfatta alla nivåer i organisationen. Strategin bedöms kunna uppfyllas. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde * Andel utbildade i jan 2011 och i dec 2011 * Nöjd medarbetarindex är minst 85 (sammanvägd index som tas fram genom tre nyckelfrågor ifrån APU) * Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Högst 7 % Fördjupa insatser för att öka andelen utbildade förskollärare och fritidspedagoger. Genomför insatser för att öka kompetensen hos lärarna. Genomför insatser för att öka kompetensen hos elevassistenter. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem: Aktivitet: Barnskötare som arbetar inom förskoleverksamheten i Haninge kommun uppmuntras till vidareutbildning till förskollärare genom att utbildningen delvis bedrivs på betald arbetstid. Vid nyanställning ska högskoleutbildade pedagoger prioriteras. I Haninge kommun har 32 % av förskolans personal högskoleutbildning. (Riksgenomsnitt 54 %) Aktivitet: Våren 2011 fortlöper regeringens satsning Förskolelyftet. Det syftar till att ge personal inom förskola möjlighet till fortbildning med inriktning på språk, matematik och ledarskap. Det redan påbörjade kompetensutvecklingsinsatsen i pedagogisk dokumentation fortsätter, dels som grundkurs samt i form av fördjupningskurs. F-5: Aktivitet: Genomför en kompetenskartläggning av samtliga personalkategorier utifrån skollagens krav. Analys: Genomförd Aktivitet: Lägg upp en strategi för lärarlyftets användning utifrån kartläggningen samt se över om vissa utbildningar behöver samordnas centralt. Analys: Ej genomförd. Aktivitet: Fortsätta satsning på vidareutbildning av barnskötare till fritidspedagoger. Analys: Åtta barnskötare studerar till fritidspedagog på distans. 6-9: Uppföljning/Utvärdering: T 2 Redovisning sker i samband med årsredovisning. 6

Hållbar samhällsutveckling Målområdet omfattar i stor utsträckning den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling syftar till att resurser ska brukas på ett långsiktigt hållbart sätt så att biologisk mångfald, kulturmiljöer, människors hälsa och ekosystemens produktivitet värnas och bevaras. För vissa mål beskrivs måluppfyllelsen utifrån det sociala perspektivet av hållbar utveckling, andra mål relateras till det ekologiska perspektivet. Mål 4) Med 2008 som jämförelser ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000. Nämndens strategi Strategin bedöms kunna uppfyllas Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Förskola och grundskola skall med en ökad mål- och resultatuppfyllelse, bidra till ökad attraktion till att vilja bosätta sig i Haninge. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem: Aktivitet: Högre andel högskoleutbildad personal och satsning på kompetensutveckling i bl.a. språk och matematikutveckling leder till ett ökat resultat och måluppfyllelse, vilket leder till ökad attraktion att bosätta sig i Haninge kommun. 6-9: Aktivitet: Arbetet med skolplanen fördjupas genom att grundskolechefen vid sina besök på skolorna under våren 2011 bland annat observerar och granskar verksamheten utifrån skolplanens sju strategier. Observationerna följs upp i samtal med en elevgrupp, en personalgrupp och enhetens ledningsgrupp. Analys: Linjechef har under första tertialen genomfört besök på samtliga 6-9 skolor, deltagit i: *Ledningsgrupp *Ämneskonferens *Arbetslagsträff *APT. 7

Mål 5) Haninge ska bli en attraktiv regional stadskärna Nämndens strategi Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Genom att fortsätta säkra skolvägar skall skolan bidra till öka attraktionen av stadskärnan. Med den skyldighet (Lpo 94)som skolan har att bedriva undervisning i bl.a. trafik för barn/elever, kan skolan ytterligare bidra till en attraktion av stadskärnan. Analys/åtgärder F-5: Redovisas i T2. 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. Mål 6) Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005. Nämndens strategi Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Miljöperspektiv i undervisningen (Lpo 94) ska ge eleverna sådana kunskaper att eleven kan bidra till att hindra en skadlig miljöpåverkan. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem: Aktivitet: En studiedag i Klimatpedagogik ska genomföras för förskolans personal för att öka kompetensen. På enhetsnivå kommer pedagoger tillsammans med barnen att sopsortera och lyfta in klimatperspektivet i den dagliga verksamheten. Åtagandet delvis uppfyllt. Klimatdagen är genomförd. Ett antal enheter har anslutit sig till Grön flagg för att få miljöcertifiering. Det har bidragit till en ökad medvetenhet kring miljöfrågor hos pedagoger och barn. 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. 8

Mål 7) Kommunens ytvattenförekomster skall uppnå god ekologisk och kemisk status senast 2021. Nämndens strategi Verksamheten inom grundskolan bör tidigt introducera ett ekologiskt synsätt i hela verksamheten. Strategin bedöms kunna uppfyllas. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Undervisning bör inkludera praktiska anvisningar av hur vatten används i samhället. Undervisning i ekologi/naturkunskap kombineras med praktiska övningar/studiebesök i verkligheten. Analys/åtgärder 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. Mål 8) Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. Nämndens strategi Nämnden menar att kunskapsskolan är bästa åtgärden för att bl.a. förebygga arbetslöshet, psykisk ohälsa, droganvändning och kriminalitet. Skolan och skolans kunskapsuppdrag är en av de absolut viktigaste faktorerna för att barn och ungdomar ska växa upp till ansvarstagande och trygga medborgare. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Fråga i den s.k. Stockholmsenkäten - Minst 66 % år 2011 Fördjupa arbetet med Brobygget så att samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan stärks. Analys/åtgärder F-5: Utvärdering/Åtgärder: T2. Strategin bedöms kunna uppfyllas. 9

Mål 9) Folkhälsan ska förbättras. Nämndens strategi Strategin bedöms kunna uppfyllas. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Hälsotalet bland medarbetare inom såväl förskolan som grundskolan skall förbättras under år 2011. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem: Aktivitet: Rektorerna kommer att arbeta med att förebygga ohälsa genom olika aktiviteter i samarbete med enheternas hälsoinspiratörer. Likaså kommer det systematiska arbetet vid korttidsfrånvaro att fortgå i samarbete med företagshälsovård, Roa och PA team. Ett projekt Frisk i förskolan har pågått under Vt. 2011. Fokus på pedagogiskt ledarskap. Kartläggning av samtliga enheter har genomförts med hjälp av avd. Arbetsrätt och hälsa. 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. Mål 10) Invånarnas delaktighet i samhället ska öka. Nämndens strategi Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Kommunikationen mellan skola och hem skall ytterligare utvecklas med syfte att bl.a. bidra till minskad ogiltig frånvaro. Analys/åtgärder 6-9: Uppföljning/Utvärdering: T 2 Analys: T 2 Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. 10

Mål 11) Invånarnas trygghet ska öka. Nämndens strategi Vi ska med FN:s barnkonvention som grund svara för barn och ungas rätt till utbildning, delaktighet och inflytande samt att deras rätt till god psykisk hälsa och miljö tillgodoses. Strategin bedöms kunna uppfyllas. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Med ett fördjupat arbete kring frågor om trygghet, arbetsro, mobbing och inflytande ska skolan leva upp till FN:s barnkonvention. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem: Aktivitet: Rektorerna kommer tillsammans med central förskolechef fördjupa sig i FN:s barnkonvention. I kvalitetsdialogerna som rektor har med central förskolchef kommer det att föras en diskussion om hur arbetet för trygghet, arbetsro, mobbing och inflytande i förskolan sker i praktiken. Fördjupningsarbetet är påbörjat och pågår. F-5: Aktivitet 1: Kollegial granskning av likabehandlingsplaner på rektorsmötet. Analys: Genomförd till viss del behöver fördjupa arbetet. Aktivitet 2: Uppföljning av SET-arbete och arbetet med ledarskap i klassrummet. Analys: En utvärdering är genomförd som visar att utbildningen i SET har lämnat en del positiva avtryck i verksamheten. Nationell kritik har framförts mot metodens arbete avseende vissa övningar med elever. F-5 kommer inte att fortsätta med SET som en gemensam satsning utan varje rektor får använda valda delar av metoden tillsammans med andra metoder i det förebyggande arbetet. Aktivitet 3: Utbyte av goda erfarenheter. Analys: Genomförs kontinuerligt på rektorsmöten. 6-9: Uppföljning/Utvärdering: T 2 Analys: T 2 Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. 11

God kommunal service Inom målområdet finns mål som riktar sig specifik till nämnderna, kommunstyrelsen och de kommunala bolagen. Mål 12) Invånarna ska vara nöjda med kommunens service Nämndens strategi För att möta familjer och barns behov ska det finnas valfrihet och olika former av förskoleverksamhet i Haninge. Vi har pedagogisk omsorg, tvåfamiljssystem, förskolor, allmän förskola samt vårdnadsbidrag. Strategin bedömd uppfylld. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Minst 60 i medborgarindex år 2011 Utred e-tjänst som ger föräldrar och elever större möjlighet att välja förskola/skola som svara mot de kvalitetskrav som familjerna har. Analys/åtgärder Kansliavdelningen: Utredningen är genomförd och bifogas denna delårsrapport. Mål 13) Den enskildes valfrihet och inflytande över den kommunala servicen ska öka Nämndens strategi Nämnd och förvaltning är öppna för att enskilda aktörer startar verksamhet. Strategin bedöms kunna uppfyllas. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Utred möjligheten att helt knoppa av pedagogisk omsorg. Genomför en kartläggning av studie- och yrkesvägledningen organisation och hur eleverna kan få en förhöjd vägledning inför gymnasieval och framtida yrkesval. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem Aktivitet: Central förskolechef kommer att utreda möjligheten att privatisera pedagogisk omsorg genom att i steg 1 ta kontakt med kommuner som genomfört ett sådant arbete. Därefter kommer pedagogisk omsorg att bjudas in till en informationsträff om hur erbjudandet ser ut och vilka förutsättningar verksamheterna får. Åtagandet delvis uppnått. En informationsträff i samarbete med Fri företagarcentrum för dagbarnvårdare anordnades i april och ytterligare en kommer att anordnas i augusti. 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. 12

Mål 14) Inköpen av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen ska öka Nämndens strategi Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Ökad andel i jämförelse med år 2010-9% Vi skall följa koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem: Aktivitet: Haninge kommuns förskolor följer koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. 13

Mål 15) Alla elever ska nå skolans kunskapsmål. Därför ska andelen öka varje år Nämndens strategi Nämnden vill att verksamhetens ska organiseras så att eleverna i så hög utsträckning som möjligt har behöriga lärare i samtliga ämnen. Vidare skall insatser för de elever som riskerar att inte nå målen prioriteras. Nämnden prioriterar vidare en nolltollerans mot skolk, mobbning och kränkningar. Resultat förv. åtaganden inkl uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Klarar samtliga nationella mål i år 3, 6 och 9 (förbättring i jämförelse mellan år 2010 och år 2011) * Elevernas skolresultat samt jämförelsetal i skolplaneenkäten skall, förbättras i jämförelse mellan år 2010 och år 2011 Ny skolplan för skolans långsiktiga arbete, dvs. Skolplan 2012-2015 skall framarbetas. Utveckla arbetet med pedagogiskt centrum samt utred möjligheten att koppla den till skolforskning. Vidareutveckla resultat- och kvalitetsuppföljningssystem samt hur det kopplas till förbättringsåtgärder i verksamheterna. Genomför en kartläggning av elevhälsan. Elevhälsan skall genomsyras av synvändan och bidra till elevernas möjlighet till ökad måluppfyllelse. Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem: Aktivitet: Förskolan bör representeras i kommande arbetsgrupp kring Haninge kommuns skolplan. Syftet är se till att förskolans reviderade läroplan blir en naturlig del inom ramen för ny skolplan. Kansliavdelningen (vidareutveckla ): För att IST-analys ska kunna bli ett effektivt verktyg att använda vid uppföljning av resultat måste grundstrukturen för it-stöden fungera. Den strukturen har fortsatt att utvecklas under våren. Systemförvaltare finns utsedda för samtliga it-system, och samarbetet med kommunstyrelseförvaltningens nya enhet BIT etableras steg för steg. Åtagande inom förskolan: Pedagogiskt planerad verksamhet såväl inomhus som utomhus skall bedrivas måndag till fredag, klockan 9-14. Fortsatt arbete med verksamhetsuppföljning genom kunskapskontrollerna inom förskolan Centrala stödavdelningen: (genomför en kartläggning av elevhälsan) Aktivitet: Nämnden har fattat beslut om styrgrupp för elevhälsa och därmed ökat möjligheten att arbeta strategiskt kommunövergripande med elevhälsa. Styrgruppen kommer under hösten formulera innehållet i kartläggningen. Elevhälsans arbetssätt ses över utifrån ändringarna i skollagen. Studie- och yrkesvägledarnas roll i elevhälsoarbetet granskas särskilt. T1: Åtagande delvis uppfyllt Förskola/familjedaghem Aktivitet: Pedagogisk planerad verksamhet såväl inomhus som utomhus bedrivs måndag till fredag, kl. 14

Personalens arbete med planering, dokumentation och utveckling av verksamheterna ska stärkas Organisation och arbetssätt anpassas till barngruppernas storlek, barnens behov och lokalernas förutsättningar 9-14. Åtagandet delvis uppfyllt. Ett antal enheter har ett ekonomiskt underskott vilket leder till indragningar av t.ex. vikarietillsättning vid ordinarie personals frånvaro. Detta innebär att personaltätheten stundtals är låg vilket påverkar den pedagogiskt planerade verksamheten. Aktivitet: Förskolorna fortsätter att följa de tidigare utarbetade instruktionerna för kunskapskontrollernas genomförande. Åtagandet uppfyllt. En viss förändring har genomförts ang. anvisningarna utifrån Lpfö 98 och skollagen. Forts mål 15 Utvecklingssamtal skall vara framåtsyftande och som informera föräldrarna om hur de kan stötta sitt barns kunskapsutveckling hålls varje termin Åtagande inom grundskolan: Alla elever som lämnar grundskolan ska ha minst godkänt i alla ämnen Kompetensutveckling för lärarkåren Aktivitet: Vi fortsätter att genom lokala pedagogiska forum utveckla verksamheten. Förskollärarens och förskolechefens uppdrag och ansvar är förtydligat i förskolans nya läroplan vilket kommer att stärka verksamhetens utveckling. Åtagandet uppfyllt Implementering av ny skollag och reviderad läroplan för förskolan pågår. Diskussioner och reflektioner kring förändringar ang. förskollärarens resp. förskolchefens roll påbörjat. Aktivitet: Varje enhet har sin egen organisation som är anpassad till barngruppens storlek, barnens behov och lokalernas förutsättning. Åtagandet delvis uppfyllt. Brist på högskoleutbildad personal och olika förutsättningar beträffande både lokal och ekonomi har bl.a. medfört att barngruppernas storlek har ökat, dvs. antal barn per årsarbetare. Ovanstående faktorer påverkar möjligheten att möta varje barns samt gruppens behov i negativ riktning. Aktivitet: Förskolan följer de gemensamma instruktioner kring genomförande och innehåll i utvecklingssamtalet samt den individuella utvecklingsplanen. I skolplaneenkäten 2010 fick förskolan 15

Tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå målen Tidiga insatser mot skolk Åtagande inom fritidshemmen: Pedagogisk planerad verksamhet så väl inomhus som utomhus skall bedrivas måndag till fredag till klockan 16.00 Fortsatt arbete med kompetensutveckling för personalen Verksamheten skall bidra till barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling Föräldrar skall i ett framåtsyftande perspektiv informeras om barnets utveckling Andel barn/elever som klarar kunskapskontrollerna ökar i förskoleklass som klarar kunskapskontrollen ökar klarar för åldern avsedd kunskapskontroll når målen i de nationella proven ökar i åk 5 når kunskapsmålen i alla ämnen ökar i år 3 klarar samtliga nationella prov ökar i år 5 klarar samtliga nationella prov ökar som helhet lågt resultat på Hur personalen informerar föräldrarna hur de kan stötta sina barns kunskapsutveckling. Utifrån det diskuteras detta på enhetsnivå samt i rektorsgruppen. Åtagandet delvis uppfyllt. Arbete pågår med att fördjupa innehållet i utvecklingssamtalen och koppla till pedagogisk dokumentation. Brist på högskoleutbildad personal och därmed kompetens medför att samtalens innehåll endast delvis är framåtsyftande och med fokus på barnets kunskapsutveckling. Individuell utvecklingsplan för barn i förskolan borttaget from januari 2011. Påbörjade individuella utvecklingsplaner följs upp VT2011. F-5: Redovisas i T2 6-9: Analys/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. Uppföljning/Utvärdering: Enligt måloch resultatuppföljningsplan. Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. i år 9 klarar samtliga nationella prov ökar i åk 9 klarar samtliga nationella prov ökar lämnar grundskolan med minst godkänt i alla ämnen ökar lär sig något på varje lektion ökar Andel föräldrar som upplever att fritidshemmens verksamhet bidrar till barnets utveckling ökar Strategin bedöms kunna uppfyllas upplever att särskolans undervisning bidrar till elevens utveckling ökar 16

Mål 16) Alla ska uppleva trygghet och arbetsro i skolorna. Därför ska andelen öka varje år Nämndens strategi I Haninges skolor ska det råda nolltolerans mot skolk och mot mobbning och kränkningar Strategin bedöms kunna uppfyllas Resultat förv. åtaganden inkl aktivitet, uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Andel med upplevd trygghet i skolplaneenkät, minst 90 % * Andel med upplevd arbetsro i skolplaneenkät, minst 86 % Fördjupa arbetet med vår handlingsplan för trygghet och arbetsro i skolan Utbildningsförvaltning ska följa upp varje skolas arbete med likabehandlingsplanen och skolornas arbete med att förhindra, upptäcka och åtgärda mobbning och kränkningar Följ upp effekten av arbetet med SET Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem Aktivitet: Rektorerna för förskolan kommer att fördjupa sig i Handlingsplanen för trygghet och arbetsro i förskolan under 2011. Därefter kommer fördjupning att ske även på enhetsnivå. Aktivitet: Central förskolechef kommer under 2011 att samla in samtliga likabehandlingsplaner och ha ett samtal kring dokumenten med resp. rektor och utvalda pedagoger. Samtliga ledningsgrupper för förskolan samt ett antal pedagoger kommer att delta i en föreläsning om Värdegrunden under 2011. Åtagandet delvis uppfyllt. Föreläsning om Värdegrunden genomförd. 6-9: Uppföljning/Utvärdering: Enligt måloch resultatuppföljningsplan. Analys och åtgärder: T 2 Uppföljning/Utvärdering: T 2 Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisningen. Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisningen Åtagande: Följa upp effekten av arbetet med SET Aktivitet: Aktiviteten beskrivs i åtagandet Uppföljning/Utvärdering/Analys: Redovisning sker i samband med årsredovisningen 17

Ekonomiskt resultat och prognos Budgetuppföljning och prognos Driftsredovisning Budgetuppföljningen omfattar utfallet till och med april månad. Budgetramen för 2011 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges befolkningsprognos samt anslag för särskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel och skärgårdsbidrag. Nämndens budgetram för 2011 är 1 250,7 mnkr exklusive äskat överskott av driftmedel från 2010. KF fattade beslut om överföring av driftmedel (1,4 mnkr) den 4 april varför 2011 års budgetram är justerad till 1 252,1 mnkr. Uppföljningen bygger på de transaktioner som bokförts till och med 2011-04-30. Nettoutfallet totalt för nämnden är 422,6 mnkr vilket motsvarar 33,8 procent av årsbudget. Ackumulerat för nämnden överstiger utfallet periodiserad budget för perioden med 3,2 mnkr. Avvikelsen motsvarar 0,3 procent av årsbudget och 0,8 procent av periodiserad budget för perioden. Om man räknar bort resultatenheterna och endast ser till den centrala budgeten överstiger utfallet budget för perioden med 5,8 mnkr Nämndens bokförda bruttokostnader totalt för perioden uppgår till 803,1 mnkr vilket är 20,1 mnkr eller 2,6 % mer än samma period föregående år. Intäkterna för perioden är 1,3 % högre än samma period 2010. Tittar man på bruttokostnaderna centralt, exklusive resultatenheterna, uppgår dessa till 466,3 mnkr vilket är 4,2 mnkr eller 0,9 % mer än samma period föregående år. Årsprognosen efter april månad är ett underskott på 15,0 mnkr baserat på nuvarande budgetförutsättningar och ackumulerat nettoutfall för perioden. Budgetförutsättningarna som här avses är att central förvaltning fortfarande har en underfinansierad budget för skolskjutsar samtidigt som det faktiska utfallet löpande bokförs. Skolskjutsarna har hittills kostat 6 mnkr. Prognosen bygger också på att resultatenheter med överskott från tidigare år börjat förbruka dessa under 2011 samtidigt som nämndens överskott från tidigare år på 1,4 mnkr inte kan finansiera detta 2011. Kostnaden för modersmålsundervisning överskred 2010 budgetramen med ca 3 mnkr, vilket har tagits hänsyn till i 2011 års budgetram. Trots det har drygt 40 % av 2011 års budget förbrukats tom april, vilket antyder att kostnaden även för 2011 kommer att överskrida budget med ca 3 mnkr med motsvarande efterfrågan och oförändrad ersättningsnivå. Förvaltningen arbetar med att ta fram förslag till besparingsåtgärder vilka, om de beslutas, kan bidra till ett bättre resultat. Om dessa åtgärder å andra sidan inte kan beslutas kan resultatet och prognosen framöver även komma att försämras ytterligare. Prognos för volymutvecklingen och eventuella ekonomiska konsekvenser av denna jämfört med budget och tilldelad volymkompensation har ännu inte kunnat tas fram då underlag för faktisk volym för perioden inte kommit Ksf tillhanda. Årsprognosen är på grund av de faktorer som nämnts ännu att betrakta som osäker. 18

Resultatenheter Resultatenheter förskoleverksamhet, kommunala Ackumulerat Prognos utfall budget Avvikelse egen Benämning 201101-201104 201101-201104 2223 Vendelsömalms fskrektromr 38 552-514 2270 Vendelsögårds fskrektorsomr -180 60-239 2290 Haga förskolerektorsomr. 327 200 127 2300 Familjedaghem -616-18 -597 2370 Brandbergens fskrektorsomr. -515 99-614 2380 Svartbäckens fskrektorsomr. 539-19 557 2420 Båtsmans förskolerektorsomr. 127-4 132 2480 Vikinga förskolerektorsomr. -26-29 3 2500 Handens förskolerektorsomr. 566 268 297 2570 Skärgårdens förskolerektorso. -386-315 -71 2580 Vega förskolerektorsomr. 149 114 35 2590 Södra Jordbro förskolerektorsomr. 665 128 536 2690 N Jordbro förskolerektorsomr. 318-98 416 2730 Ribbybergs förskolerektorsomr. -216-70 -146 2820 Tungelsta förskolerektorsomr. 261 181 79 2880 Parks förskolerektorsomr. 232 320-88 2890 Åby/Muskö förskolerektorsomr 380 144 236 Totalt 1 663 1 515 149 De kommunala resultatenheterna inom förskoleverksamheten har för perioden ett positivt nettoutfall på sammantaget ca 1,7 mnkr. Periodiserad budget för perioden är ett överskott på 1,5 mnkr, ackumulerat är nettoutfallet därmed 0,1 mnkr bättre än periodiserad budget för perioden. 11 rektorsområden av 17 har ett positivt ackumulerat resultat. Enheternas kommentarer och prognos redovisas på nämndsammanträdet. Resultatenheter grundskola F-5, kommunala Ackumulerat Prognos utfall budget Avvikelse egen Benämning 201101-201104 201101-201104 2310 Hagaskolan 762-70 833 2331 Vendelsömalmsskolan F-5-464 -235-229 2340 Svartbäcksskolan 743-262 1 005 2360 Klockarbergsskolan 216-1 217 2510 Båtsmanskolan -199 30-229 2530 Vikingaskolan -450 40-490 2540 Runstensskolan 129-32 161 2560 Måsöskolan 536-89 626 2650 Lundaskolan -81-261 180 2670 Kvarnbäcksskolan 106-211 317 2840 Ribbybergsskolan -443-212 -232 2850 Åbyskolan -123-107 -16 2875 Tungelsta skola F-5 421-142 563 Totalt 1 154-1 553 2 707 19

Resultatenheterna har totalt ett positivt nettoutfall för perioden på ca 1,2 mnkr. Periodiserad budget för perioden är ett underskott på 1,6 mnkr, ackumulerat är nettoutfallet därmed 2,7 mnkr bättre än periodiserad budget för perioden. 7 enheter av 13 har ett positivt ackumulerat resultat. Enheternas kommentarer och prognos redovisas på nämndsammanträdet. Resultatenheter grundskola 6-9, kommunala Ackumulerat Prognos utfall budget Avvikelse egen Benämning 201101-201104 201101-201104 2320 Lyckebyskolan 160 48 112 2332 Vendelsömalm 6-9 -120 34-154 2350 Brandbergsskolan -716-955 238 2520 Söderbymalmsskolan -70-292 222 2554 Dalarö & Skärgårdens rektorsomr. -854-1 097 242 2660 Jordbromalmsskolan -285 41-326 2810 Tungelstaskolan -446-87 -359 2830 Ribbyskolan 68 247-178 Totalt -2 263-2 060-203 Totalt har resultatenheterna ett negativt nettoutfall på -2,3 mnkr. Periodiserad budget för perioden är ett underskott på 2,1 mnkr, ackumulerat är nettoutfallet därmed 0,2 mnkr sämre än periodiserad budget för perioden. Av 8 resultatenheter har 6 ett negativt nettoutfall. Enheternas kommentarer och prognos redovisas på nämndsammanträdet. Sammanlagt har resultatenheterna ett positivt ackumulerat nettoutfall på 0,5 mnkr vilket är 2,7 mnkr bättre än periodiserad budget för perioden. Central budget Utfall per verksamhet central budget Ackumulerat Budget utfall budget Avvikelse helår Förbrukad andel Benämning 201101-201104 201101-201104 2011 201101-201104 Gemensam verk BuF 14 086 0 Förskola 124 243 392 303 32% Förskoleklass 18 806 56 606 33% Skolbarnomsorg 34 142 91 849 37% Grundskola 190 088 592 245 32% Grundsärskola 12 746 24 950 51% Tilläggsbelopp 29 014 94 204 31% Totalt 423 124 417 344-5 781 1 252 156 34% 20

Rapporten visar utfall, budget och avvikelse för central budget (exklusive resultatenheter) per verksamhet. Stödavdelningens budget håller på att struktureras om för att bättre avspegla verksamheten som den ser ut idag. Detta gör att budget och utfall idag är svåra att analysera, i bokföringen är det svårt att fullt ut särskilja den del av verksamheten som ska belasta gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Detta är en kvarleva sedan Barn- och utbildningsnämnden delades i Gfn och Gvn. Resultaträkning, central budget Periodens resultat Budget Utfall Budget Avvikelse helår 201101-201104 201101-201104 2011 Beskrivning Intäkter 43 162 39 755 3 407 119 278 Kostnader -466 286-457 099-9 187-1 371 434 Totalt -423 124-417 344-5 781-1 252 156 Rapporten visar utfall, budget och avvikelse för central budget (exklusive resultatenheter) fördelat på intäkter och kostnader. Intäkterna visar på ett överskott med 3,4 mnkr medan kostnaderna överstiger budget för perioden med 9,2 mnkr. Den totala avvikelsen är ett underkott på 5,8 mnkr. Inläsningen av budget behöver finjusteras för att överensstämma på kontonivå med budget, detta kommer att ses över löpande under året. 21

Ackumulerad budget, utfall och avvikelse central budget 450 000 Budget, utfall, avvikelse ackumulerat, tkr Budget Utfall Avvikelse 400 000 350 000 300 000 250 000 tkr 200 000 150 000 100 000 50 000 0-50 000 januari februari mars april månad -5 781 Diagrammet visar budget (blå), utfall (röd) samt avvikelse (grön) ackumulerat till och med april för den centrala budgeten exklusive resultatenheter. Den ackumulerade avvikelsen är ett underskott på 5,8 mnkr. 22

Nämnden totalt Utfall per verksamhet totalt för nämnden Rapport: Utfall per verksamhet Gfn, nämnden totalt Ackumulerat Budget utfall budget Avvikelse helår Benämning 201101-201104 201101-201104 2011 Gemensam verk BuF 14 100 Förskola 127 613 Förskoleklass 13 433 Skolbarnomsorg 22 678 Grundskola 213 179 Grundsärskola 11 195 Tilläggsbelopp 20 388 Totalt 422 587 419 387-3 200 1 252 157 33,7% 33,5% -0,3% Rapporten visar utfall, budget och avvikelse för nämnden totalt (inklusive resultatenheter) fördelat per verksamhet. Orsakerna till att avvikelsen därmed blir mindre och resultatet bättre i denna rapport än när man tittar på central budget separat är två vilka ligger i både utfall och budget: 1. Resultatenheterna har ett positivt nettoutfall på 0,5 mnkr sammanlagt vilket bidrar till ett bättre resultat då de inkluderas. 2. Central budget och resultatenheternas budget har inte exakt lika periodisering varför budget för perioden får ett annat värde i denna rapport inklusive resultatenheterna än när man tittar på central budget separat. Utfall och förbrukad andel av årsbudget övriga budgetposter Strukturbidrag: 13,0 mkr (34,8%) Språkutvecklingspeng: 2,7 mkr (28,7%) Modersmål: 4,8 mkr (40,3%) Köp enskild: 68,6 mkr (33,3%) Köp IKE: 8,2 mkr (40,4%) Språkutvecklingspeng: 2,7 mkr (28,7%) Skolskjuts: 6,0 mkr (33,3%) 23

Budget, utfall och avvikelse för nämnden totalt per månad Budget/utfall samt avvikelse, tkr per månad Budget tkr Utfall kr Avvikelse tkr 140 000 120 000 100 000 104 346 80 000 Tkr 60 000 40 000 20 000 0-20 000 januari februari mars april maj juni juli månad augusti september oktober november december Medel Diagrammet visar utfall (röd) jämfört med periodiserad budget (blå) för hela nämnden inklusive resultatenheter per månad samt avvikelse (gul). Periodiseringen är sammanvägd utifrån resultatenheternas kontra central förvaltnings periodisering, vilka skiljer sig något. 24

Ackumulerad budget, utfall och avvikelse för nämnden totalt 450 000 Budget, utfall, avvikelse ackumulerat, tkr Budget Utfall Avvikelse 400 000 350 000 300 000 250 000 tkr 200 000 150 000 100 000 50 000 0-50 000 januari februari mars april månad -3 201 Diagrammet visar budget, utfall och avvikelse ackumulerat per månad för hela nämnden totalt till och med april. Ackumulerat övertiger kostnaderna periodiserad budget för perioden med 3,2 mkr. Avvikelsen motsvarar 0,3 % av årsbudget och 0,8 % av budget för perioden. Periodiseringen är sammanvägd utifrån resultatenheternas kontra central förvaltnings periodisering, vilka skiljer sig något. Investeringsredovisning Grund- och förskolenämnden tilldelades 144,3 mkr för investeringar under 2011 varav 135,8 mkr för tillkommande verksamhetsanpassningar enligt beslut i kommunstyrelsen. 4,5 mkr ytterligare har tilldelats för iordningsställande av Brandbergsskolan och fördelning mellan Tornberget och nämnden är inte klar för dessa. För 2011 disponeras även 19,6 mkr överförda från 2010 års investeringsbudget för pågående investeringsprojekt som ej var slutförda vid utgången av 2010. Totalt finns 163,9 mkr att disponera under 2011 för investeringar i inventarier, utrustning och fastigheter. Under januari till april 2011 har 9 tkr bokförts som investeringar och avser utgifter i samband med att förskoleavdelningen Eken startas upp. Ytterligare inköp är på gång. Andra pågående investeringar för Grund- och förskolenämnden är upprustning av Svartbäcksskolan, kafeteria Vendelsömalmsskolan 6-9 och programpaket för sjuksköterskor. 25

Totalt har för perioden 135,8 mkr reserverats i nämndens investeringsbudget för investeringar, utförda i Tornbergets regi och regleras genom en teknisk ramjustering mellan grund- och förskolenämnden och Tornberget. Omvärldsförhållanden Under perioden har en fortsättning skett av implementering av nya reformer, såsom exempelvis skollag, läroplan och nya ämnesplaner. Verksamhetsförändringar Förskolan Färglådan kommer att rivas och ersättas med nya inhyrda paviljonger. Jordbromalmsskolan fortsätter att avvecklas. Klockarbergsskolan flyttar in i Brandbergsskolan, Brandbergsskolans musikklasser blir en lokal profil. 26

Internkontrollplan Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Reglementet syftar bl. a till att nämnder ska upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll, som innebär att med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: - ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer I reglementet framgår att nämnderna varje år ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen (internkontrollplan). Grund- och förskolenämnden antar varje år en mål- och resultatuppföljningsplan. Den ligger till grund för den uppföljning som sker under året av skolornas resultat. Betyg och resultaten vid nationella prov och kunskapskontroller följs upp och utvärderas på olika nivåer. Det är på detta sätt som nämnden och förvaltningen kan säkerställa efterlevnaden av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer inom förskolans och skolans verksamhetsområde. Utöver de kontroller som redovisas i mål- och resultatuppföljningsplanen har ytterligare ett antal arbetsområden valts ut som ska kontrolleras inom ramen för internkontrollen. Dessa arbetsområden faller inom ramen för kontroll av tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer. En väsentlighets- och riskbedömning ligger till grund för vilka rutiner och arbetsområden som har valts ut till internkontrollplanen. Konsekvensen av att rutinen inte fungerar bedöms, liksom sannolikheten för att fel ska uppstå. Till internkontrollplanen har endast valts ut rutiner som får kännbara eller allvarliga konsekvenser om de inte fungerar. Sannolikheten för att fel ska uppstå kan variera mellan mindre sannolik, möjlig och sannolik. Rutin/arbetsområde Kontrollmoment Ansvarig för kontroll Uppföljning i ledningsgrupp Uppföljning i nämnd Övergripande ekonomisk uppföljning Analys av utfall mot budget Verksamhetscontroller vid ksf Månatligen T1, T2, Årsredovisning Ekonomisk uppföljning på enhetsnivå Analys av utfall mot budget Varje chef Månatligen T1, T2, Årsredovisning Lönerevision Kontroll av att personal ligger rätt registrerad i Heroma Varje chef Två veckor innan slutdatum för första lönebudsregistreringen T1, Årsredovisning Attestrutiner Ärendehantering Delegationsordning Upphandling Kontroll av att attestförteckningen uppdateras Kontroll av att policy för ärendehantering följs Kontroll av att delegationsbeslut anmäls Kontroll av att ramavtalen efterflöjs Verksamhetscontroller vid ksf Feb T1, Årsredovisning Kanslichef Juni, Dec T2, Årsredovisning Kanslichef Juni, Dec T2, Årsredovisning Upphandlingsenheten vid ksf Juni, Dec T2, Årsredovisning 27

Mål- och resultatuppföljning - Vårtermin 2011 Samtliga enheter Januari Februari Mars April Maj Juni Skolplaneenkäten 31-mar GFN-Förskola/familjedaghem Januari Februari Mars April Maj Juni Uppföljning matematik: Kunskapskontroll matematik 4-åringar 20-maj Uppföljning LUS: Kunskapskontroll läsning 5-åringar 20-maj GFN-F-5 Januari Februari Mars April Maj Juni Kunskapskontroll matematik årskurs 2 Kunskapskontroll simning årskurs 3 Kunskapskontroll läsning förskoleklass Kunskapskontroll matematik förskoleklass Kunskapskontroll läsning årskurs 1 LUS-kontroll årskurs F-5 20-feb 20-maj 20-maj 20-maj 20-maj 20-maj Måluppfyllelse årskurs 5 10/6 o 17/6 Nationella prov årskurs 3 10/6 o 17/6 Nationella prov årskurs 5 10/6 o 17/6 Ogiltig och giltig frånvaro (kommunala skolor) GFN-6-9 Januari Februari Mars April Maj Juni Preliminärt besked om betyg i grundskola 10/6 o 17/6 Kunskapskontroll matematik årskurs 8 Kemi årskurs 7 20-feb 10-mar LUS-kontroll årskurs 6-9 20-maj Nationella prov årskurs 9 10/6 o 17/6 Skolverkets siffror: Grundskola betyg Ogiltig och giltig frånvaro (kommunala skolor) Preliminärt gymnasium betyg och andra nyckeltal Skolverkets siffror: Gymnasium betyg Ogiltig och giltig frånvaro (kommunala skolor) GVN-Gymnasiet Januari Februari Mars April Maj Juni GVN-Vuxenutbildningen och SFI Januari Februari Mars April Maj Juni Preliminärt betyg Vuxenutbildningen och SFI Skolverkets siffror: Vuxenutbildningen och SFI-betyg 10-jun 10-jun Blå färg = Kvalitetscontroller tar fram detta underlag Grön färg = aktiv arbetsinsats av skolan och sista datum för resultatinmatning 28

Kunskapskontroller Förskola/familjedaghem: Förskolan har inga kunskapskontroller att redovisa under denna delårsrapport.. F-5-Kunskapskontroll matematik åk 2 Andel elever som har klarat alla delprov Kunskapskontroll matematik åk 2, vårtermin 2011 och vårtermin 2010, kommunala och fristående skolor 2010 2011 100% 90% 80% 91% 84% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Båtsmansskolan Dalarö-Ornö-Utö skolor Hagaskolan Haninge Montessoriskola Klockarbergsskolan Kvarnbäcksskolan Lundaskolan Lötkärrsskolan Montessoriskolan Fredsduvan Muskö Skola Ribbybergsskolan Rodrets skola Runstensskolan Svartbäcksskolan Söderbyskola Tungelsta skola F-5 Vega resultatenhet Vendelsömalmsskolan F-5 Vikingaskolan Västerhaninge Montessorieskola Västra ekoskolan Åbyskolan Total Resultatet visar de elever som hade alla rätt och som klarat alla delprov. Vid jämförelse med 2010 så går det dock att se en försämring. Samtidigt, inom respektive delprov är det ett fortsatt högt resultat: förutom det delprov som berör problemlösning, vilket är ett område som ytterligare behöver förstärkas avseende aktuella elevgrupper samt för utvecklingen av matematikundervisningen. 29

F-5-Frånvaro/närvaro Närvaro - frånvaro, vecka 13, vårtermin 2011 Kommunala skolor årskurs f-5 Diagram sorterat i alfabetisk ordning. Procenttal beräknat på andel av kvitterad lektionstid. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Närvaro (%) Frånvaro (%) Ogiltig frånvaro (%) 94,0% 89,6% 93,6% 93,2% 92,2% 90,6% 92,3% 95,3% 93,2% 92,8% 93,2% 89,9% 91,6% 91,6% 90,6% 91,4% 92,0% 20% 10% 6,0% 10,4% 6,4% 6,8% 7,8% 9,4% 7,7% 4,7% 6,8% 10,1% 7,2% 6,8% 8,4% 8,4% 9,4% 8,6% 8,0% 0% Brandbergsskolan åk 4, 5 Båtsmansskolan Dalarö-Ornö-Utö skolor F-5 Hagaskolan Klockarbergsskolan Kvarnbäcksskolan Lundaskolan Muskö Skola Ribbybergsskolan Runstensskolan Svartbäcksskolan Tungelsta skola F-5 Vega resultatenhet Vendelsömalmsskolan F-5 Vikingaskolan Åbyskolan Totalt Ogiltig frånvaro är inte något stort problem inom de yngre åren och med undantag för förskoleklass som är en frivillig skolform är frånvaron låg. I förskoleklass är den något högre men fortfarande förhållandevis låg. Vi har fortfarande en del problem med handhavandet av systemet då en hel del lärare inte registrerar korrekt - detta behöver åtgärdas. 30

6-9-Kunskapskontroll i matematik årskurs 8 Andel elever som klarat alla delprov Kunskapskontroll matematik åk 8, vårtermin 2010 och 2011, kommunala och fristående skolor. 100% 2010 2011 90% 80% 75% 70% 60% 59% 63% 59% 59% 60% 59% 64% 50% 40% 30% 42% 27% 31% 41% 52% 49% 43% 42% 35% 43% 49% 50% 20% 10% 0% Brandbergsskolan Dalarö-Ornö-Utö skolor Jordbromalmsskolan Lyckebyskolan Ribbyskolan Rudanskolan Söderbymalmsskolan Tungelsta skola 6-9 Vendelsömalmsskolan 6-9 Totalt Kunskapskontrollen i matematik årskurs 8 är en prognos för att se hur utvecklingen mot uppnående av målen i årskurs 8. Om elev prognostiseras uppnå målen i matematik så har eleven klarat samtliga områden i denna kontroll. Huvudsyftet med utvärderingen är dels att skolpolitiker ska få information om elevernas grundläggande kunskaper i matematik, dels att lärarna och eleverna ska få en kompletterande bild av kunskaperna i klassen. Diagrammet visar att endast hälften av eleverna som genomfört provet uppnår målen. Det saknas resultat från 88 elever eller 12 %. En marginell skillnad kan konstateras mellan flickor och pojkar som uppnått målen. Kontrollen genomfördes för andra året och visar en höjning av resultatet med 1 procentenhet. 31

6-9-sammanställning av närvaro och frånvaro Giltig/ogiltig frånvaro under en utvald vecka, vårtermin 2011 Kommunala skolor, årskurs 6-9 Diagram sorterat i alfabetisk ordning. Procenttal beräknat på lektionstimmar. Observera att skalan på Y-axeln är 18 %. 18% Total frånvaro (%) Giltig frånvaro (%) Ogiltig frånvaro (%) 16% 14% 14,6% 12,5% 14,0% 15,5% 14,6% 12,6% 13,7% 12% 10,9% 10% 9,3% 8% 7,5% 6% 4% 3,5% 5,1% 6,1% 4,8% 3,9% 2% 0% Brandbergsskolan Dalarö-Ornö-Utö 0,4% Jordbromalmsskolan Lyckebyskolan Ribbyskolan 0,3% Söderbymalmsskolan Tungelsta 6-9 1,6% Vendelsömalm 6-9 Totalt En sammanställning a närvaro och frånvarostatistik på kommunala skolor årskurs 6-9 är en lägesrapport för veckorna 12, 13 eller 14 år 2011. Skolorna har själva valt vecka för utvärdering. Underlaget är beräknat på hur närvaro och frånvaro sett ut under den lektionstid som kvitterats av lärare. Inte kvitterad tid gör att varken frånvaro eller närvaro registreras på eleverna och att frånvaron inte visas i systemet för föräldrarna. Detta kommer dock att vara ett krav enligt skollagen 17 från 1 juli 2011. Här visas enbart frånvaro. Först den totala frånvaron i blå staplar, och sedan hur det är fördelat mellan giltig och ogiltig frånvaro. Staplarna i diagrammet är beräknat på tid (inte elever). De visar närvaro i procent av den kvitterade tiden. Det är viktigt med rutiner för att kvittera lektionstid. Tendensen är att andelen kvitterad tid ökar vilket är bra, men behöver bli bättre även veckor då inte mätning görs. För samtliga kommunala 6-9 skolor ser fördelning på total nivå ut så här: Närvaro 86,3 % av kvitterad lektionstid. Frånvaro 13,7% av kvitterad lektionstid varav 3,9 % är ogiltig frånvaro. Pojkar har en något högre total frånvaro (14,3 %) än flickor (13,1 %). Pojkar har även en högre andel ogiltig frånvaro (4,3 %) mot flickor (3,5 %). Såväl giltig som ogiltig frånvaro är högst i årskurs 8 och nästan lika hög i årskurs 9. 118 elever (4,5 %) har den utvalda veckan haft en ogiltig frånvaro på 20 % eller mer. 32