Dnr: 2012/269-BaUN-625. Katarina Lindh - al268 E-post: Barn- och ungdomsnämnden

Relevanta dokument
Datum Remiss - Motion väckt av Hona Szatmari Waldau (V) om att starta återanvändningscenter

Dnr: 2012/269-BaUN-625. Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/120-FSN Linda Sporrong E-post:

7. Motion angående start av ett kreativt återanvändningscenter i Västerviks kommun svar Dnr 2015/

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Projektplan. Projektnamn: Återvinsten - ett kreativt återanvändningscenter. Projektägare: Carl-Josef Johansson, Förvaltningschef

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Välkommen till Väjerns förskola

Välkommen till Smögens förskola

Beslut gällande fristående huvudman - Förskolan Väktaren i Smista, Segeltorp

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Kreativt återvinningscenter i Göteborg

Medborgarförslag om samarbete KSRR (Kalmarsundsregionens

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor,

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Arbetsplan 2015/2016

Dnr: 2014/382-BaUN-621. Katarina Lindh E-post: Barn- och ungdomsnämnden

Förskolans yngsta barn

När du blir stor Om våra mål och visioner. Det man lyser på växer Om vårat pedagogiska förhållningssätt. Om oss och vår organisation

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Barn- och ungdomsnämndens förskoleutskott

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

PEDAGOGISK PLATTFORM ÖRBY FÖRSKOLOR

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLORNA I ÖSTADS ENHET

Mitt i City förskolor

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Mitt i City förskolor

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Skräp. - poppis bland. barnen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Vasaparkens förskolor

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Kumlasjöns förskola

ARBETSPLAN 2015/2016 EDDA

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Välkommen till Torps förskoleområde

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola

Bilagor Utredning om resursavdelningar i förskoleverksamheten

Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund?

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

ipad strategi i förskolan

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Sagor och berättelser

education ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SKOGSTORP Arbetslag Igelkotten/ Räven

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Profil. Naturvetenskap och teknik

Vad betyder begreppet lek för oss?

Sammanträdesprotokoll 67-90

JA! DEN HÄR PLASTMOJÄNGEN

ATT BYGGA FÖRTROENDE

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Stadsdelsnämndens beslut äger giltighet ett år från beslutsdatum.

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Transkript:

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se Kopia till 2013-10-28 Dnr: 2012/269-BaUN-625 Barn- och ungdomsnämnden Beslut avseende ReMida - kreativt återanvändningscenter i Västerås Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar godkänna 1. Förlängd projekttid för projektledaren till längst 31 december 2015 med målet att skapa ett återanvändningscenter för förskolan med målet att bli ett certifierat ReMida återanvändningscenter från januari 2016. 2. Godkänna redovisningen av projektets syfte, mål, ekonomi och eventuell medfinansiering Ärendebeskrivning ReMida återvinningscenter har utvecklats inom förskoleverksamheten i Reggio Emilia i Italien och har funnits där sedan 1996. Konceptet bygger på att lokala företagare lämnar sitt överskottsmaterial till återvinningscentret där det kommer till användning inom den pedagogiska verksamheten i förskolan. Syftet med centret är att stimulera förskolebarns kreativitet och experimentlusta. I stället för att företagen slänger sitt överskottsmaterial kommer det till användning och på så vis kan företagande, utbildning, konst och miljö bindas samman. Barnens kreativitet främjas och istället för att använda färdiga produkter får barnen själva skapa något nytt av materialet. Tanken är att centret också kan bidra till att minska införskaffande av färdiga leksaker och material till förskolan. Materialet ska varken vara miljöfarligt, ohälsosamt eller smutsigt. Verksamheten ska samarbeta med övriga förvaltningar i kommunen och även vara centrum för kompetensutveckling av pedagoger. Arbetet sker i projektform i tre olika etapper och beräknas vara framme vid målet, ett certifierat ReMida blir tidigast hösten 2015. Bilagor presenteras på beredningsutskottet 20141022 och inför nämndmötet 20131105. Skickad av: Katarina Lindh - al268

VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2013-10-28 Dnr: 2012/269-BaUN-625 Bilagor Utredningsuppdrag - utred möjligheten att starta ett Remidainspirerat återvinningscenter i Västerås Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott den 22 oktober 2013 (2013-10-22) Syfte och mål med ReMida Ekonomisk- och tidplan - ReMida Bildspel ReMida

Förskolan SKRÄP ÄR DET SOM ÅTERSTÅR NÄR FANTASIN HAR TAGIT SLUT!!

Bakgrund Förskolenämnden besökte Reggio Emilia i Italien hösten 2008 Gruppen besökte då ett återanvändningscenter som hette ReMida Våren 2010 kom beslut om att utreda möjligheten att starta ett ReMida Återanvändningscenter i Västerås Start av projektet och projektledare tillsatt okt 2013

Mål Är att skapa och driva ett återanvändningscenter för förskolorna i Västerås stad som en permanent verksamhet Certifiera verksamheten som en ReMida verksamhet

Syfte Att stimulera samt locka barnens lust till kreativitet och skapande. Att öka barnens intresse för konst och teknink Att vara ett verktyg för att utveckla det pedagogiska arbetet Förutom detta är tanken att centrat ska bidra till att öka miljömedvetenhet genom att ett material får ett nytt eller förlängt liv.

Återanvändningscenter Återanvändningscenter som erbjuder barn och pedagoger outnyttjat rest- och spillmaterial från lokala företag och industri. Här hämtar förskolorna rest- och spillmaterial som sedan används i den skapande och experimenterande verksamheten. Exempel på material är plast, metall, läder, gummi, trä, textilier, papper, kartong, frigolit, plexiglas etc. Materialet får inte vara miljöfarligt eller smutsigt. Remida drivs inte av vinstintresse utan finansieras av kommunens budget och samarbetspartners. Företag som vi samarbetar med tillhandahåller rest- och spillmaterial utan ersättning.

ReMida Certifiering Krav om att återanvändningscentret följer ReMidas intentioner Krav om att pedagoger utbildas i Italien Pedagoger utbildar pedagoger på hemmaplan Godkänns av ReMida i Italien ReMida certifiering som mål hösten 2015

ReMida Re: Står för åter, som i återvinning Mida: Namnet har sitt ursprung i myten om kung Midas allt han vidrörde förvandlades till guld. Förvaltningsnamn / Datum

ReMida Historia Remida har sitt ursprung i Reggio Emilia, Italien. Filosofin inom Reggio Emilia tar sin utgångspunkt av ett pedagogiskt förhållningssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Man pratar om att ett barn har hundra språk. I Reggio Emilia finns lång och god erfarenhet av att arbeta med rest- och spillmaterial pedagogiskt. Första ReMida startade upp 1996 i Italien ReMida finns nu på åtta platser i Italien, där det hela startade, samt i Tyskland, Norge, Danmark, Australien och Sverige. I Sverige finns det just nu bara i Södertälje.

Mervärden av ett ReMida Remida binder samman industri, utbildning och kreativt skapande på ett kraftfullt sätt. Synen att avfall i en verksamhet kan vara användbara produkter i en annan verksamhet. Ökad och tidig miljömedvetenhet hos våra deltagande barn och pedagoger. Mer värde för pengarna. Den barnpeng som satsas kommer ge mångfalt tillbaka. Goodwillvärde för deltagande aktörer

Presentation av material vid Remida i Södertälje

Presentation av material vid Remida i Italien

Skulptur i Vaggeryd

Lerfigurer i Reggio Emilia

2013-10-28 Syfte: Att minska konsumtionen inom förskolan och att återanvända material. Att samla in material medvetet. Att skapa ett kreativt återanvändningscenter för alla förskolor i staden. Nyckelord för ReMida i Västerås ska vara: Estetik, hållbar utveckling, kretslopp, innovation, hundraspråkighet, kreativitet, etik, forskning, globalitet, lojalitet och olikhet. Mål: Att skapa en gemensam kreativ plats där barn och pedagoger utvecklas och händelser sker. En plats som tar fokus på nyfikenhet, fantasi, visionär kapacitet och projekterande förmåga. ReMida är på så sätt ett entreprenöriellt förhållningssätt. För dessa medel får alla förskolor, både kommunala och fristående, fri tillgång till att hämta material till förskolan. I ett nästa steg kan alla pedagoger inom de kommunala förskolorna utbildas på centret och de fristående förskolorna kan köpa utbildning på plats. ReMida kan tillhandahålla både butik (handla gratis) och utbildning. Medlen går även till projektledaren som ska säkerställa material från företagen, planera gemensamma aktiviteter för barnen i staden, där gärna fler förvaltningar ingår. Ett annat uppdrag för projektedaren är att söka bidragsmedel för att utbilda fler förskollärare i tänket och i förhållningssättet. Det går ej i dagsläget att säga hur mycket medel som kan tillföras under projekttiden, men målet är att ca 50% av kostnaden ska tillföras genom extern finansiering. Som exempel på externa finansiärer är Sociala fonden, Länsstyrelsen, Tillväxtverket och ev Skolverket. Ekonomin dokumenteras och rapporteras vid regelbundna avstämningar till styrgruppen. En uppgift för ReMida internationellt är att kunna ge plats för personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden på olika sätt. Dessa personer kan anslutas till ReMida och vara behjälplig i att t ex ta emot material, bearbeta materialet och se till att materialet kommer ut i lokalen. En del av tanken och filosofin med det är att man kan erbjuda olika arbetsuppgifter som behövs utföras och där ej någon utbildning krävs. Projektledaren önskar komma tillbaka till nämnden i december 2014 och 2015 och visa på hur projektet framskrider och hur det ska inlemmas i ordinarie verksamhet.

Budget ReMida INÄKTER Projekt Projekt Ordinarie 2014 2015 2016 Direkta intäkter Tillförs från KS 400 000 400 000 0 Inom ram för Bun 525 000 525 000 685 000 Extern finansiering under projekttiden 300 000 300 000 Summa direkta intäkter 1 225 000 1 225 000 685 000 Externa intäkter Utbildning 0 Studiebesök 20 000 Arrangemang med sammarbetsföretag 0 Summa externa intäkter 0 0 20 000 SUMMA TOTALA INTÄKTER 1 225 000 1 225 000 705 000 KOSTNADER Personalkostnader Löner 1st Projektledare 100% 550 000 550 000 0 Löner 1st ReMidaledare 50% 275 000 ReMida & Reggioutbildning i Italien 8 personer / år 220 000 220 000 0 Summa personalkostnader 770 000 770 000 275 000 Övriga kostnader Hyra av lokal 200 000 200 000 200 000 El 25 000 25 000 25 000 Städ köpta tjänster 25 000 25 000 25 000 Leasing av inredning 30 000 30 000 30 000 Leasing av brännugn 10 000 10 000 10 000 Transport av återanvändningsmaterial 30 000 30 000 30 000 Förbrukningsmaterial 10 000 10 000 10 000 Reparationer och underhåll 10 000 10 000 10 000 Bredband 10 000 10 000 10 000 Telefon, mobil 10 000 10 000 10 000 Vernisage / Utställningar 50 000 50 000 50 000 Årsavgift ReMida 3 000 3 000 3 000 Marknadsföring och reklam 20 000 20 000 7 000 Diverse kostnader 22 000 22 000 10 000 Summa övriga kostnader 455 000 455 000 430 000 SUMMA TOTALA KOSTNADER 1 225 000 1 225 000 705 000 RESULTAT 0 0 0