Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Relevanta dokument
Rådslag om Vår Framtid

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Rapport om läget i Stockholms skolor

5 vanliga misstag som chefer gör

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Så bra är ditt gymnasieval

Likabehandling och trygghet 2015

Varje elev till nästa nivå

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Ärende/Föredragande 1. Arbetsplan för samarbete skola-arbetsliv Besök av rektor Per Sandberg och studie- och yrkesvägledare Ola Hjalte

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Välja yrke (SOU 2015:97)

Intervju med Elisabeth Gisselman

Lärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Varje elev till nästa nivå

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Struktur Marknad Individuell

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Handling för tillväxt... 2

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Verktyg för Achievers

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet

Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Praktikrapport Strandberghaage

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Praktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning

Förarbete, planering och förankring

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

Har du funderat något på ditt möte...

Utbildningen Service inom äldreomsorg

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

Grundskoleprogram 2012

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Ekbackens Restaurang både vägkrog och hotell

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.

Gysam Verksamhetsplan 2015

Diskussionskarusellen

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Självbestämmande och delaktighet

SLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Handbok för LEDARSAMTAL

Samtal kring känsliga frågor

Trainee för personer med funktionsnedsättning

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Humanas Barnbarometer

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar

Förhållandet mellan mästare och lärling

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Bengts seminariemeny 2016

Tingsryd - där livet är härligt!

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Elevdemokrati och inflytande

Framtidstro bland unga i Linköping

Identifiera dina kompetenser

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Transkript:

Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt i regionen genom en ökad rekryteringsbas. UPPSNAPPAT lärare kan använda sig av. väl insatt i skolans värld och som lägg som tydligt visar vad som ska göras, av vem och när.

Nu är det skarpt läge! Både arbetsliv och skola måste visa hur samverkan ska kunna gå som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. I skolan formas framtidens medarbetare, men det är utifrån arbetslivets behov som undervisningen och utbildningen måste formas. Nyckelordet för att säkra kompetensförsörjningen är samverkan. Om vi gör rätt insatser och öppnar dörrarna mellan varandra får vi Ökad kontakt med arbetslivet under skoltiden ger ökad insikt, förståelse och motivation, både hos lärare och elever. Steget från skolan till ett arbete blir mer naturligt och självklart. Entreprenörskap i skolan bygger på samverkan med arbetslivet och består av två delar: 1. Kontakter med det omgivande samhället och arbetslivet. 2. Ett tydligt förhållningssätt i undervisningen. Mycket tack vare projektet Skola Arbetsliv - struktur för samverkan mellan skola och näringsliv. Det är en struktur som vi tror på och som vi gärna delar med oss av. Den har underlättat kontakterna mellan olika aktörer i samhället och lagt en grund för skolan att arbeta vidare med för att utveckla barnens och elevernas entreprenöriella förmågor. Denna upparbetade struktur kan också användas i skolans arbets- och undervisningsmetoder i ett mer långsiktigt perspektiv. När elever och lärare lär känna det lokala närings- och arbetslivet får de veta ju både bo och arbeta! Målsättningen med att forma en arbetsplan/samverkansplan och öppna dörrarna mellan skola och arbetsliv är att barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att komma i kontakt med arbetslivet under hela sin skoltid. Alla aktiviteter och insatser ska naturligtvis anpassas till elevernas intressen, ålder och mognad, liksom till Anette Rönnberg P.S. Vill du komma i kontakt med mig hör av dig på 070-329 04 16!

TRIPLE STEELIX Vision Mission Öka attraktiviteten i regionen genom kompetens samhälle. Huvudman Finansiärer borg och Västmanland. Samarbetspartners Målgrupp och verkstad med tillhörande tjänstesektor tillsammans ca 22 000 medarbetare.

Våga utmana gamla strukturer! Kompetensförsörjningen är en av vår regions största utmaningar. Det sa vi för tre år sedan och det säger vi fortfarande. Därför var det alldeles själv- Skola Arbetsliv. relationer mellan arbetslivet och eleverna. Projektet har åstadkommit en metod där man kan jobba strategiskt med såväl grundskola som gymnasium. Det är också viktigt att lärarna får möjlighet att få inblick i andra för alla inblandade. ren. Anette Rönnberg är envis, uthållig och ambitiös samtidigt som hon är världarna och kan deras verkligheter. Det har lett till att hon fått upp dörrarna mellan skolan och arbetslivet. Och de ska fortsätta att vara öppna. andra att ta efter. Så ska en projektledare vara! Projektet Skola Arbetsliv skapa nya metoder och göra något konkret med näringsliv och offentlig sektor i samverkan. Det är viktigt att skolan kan förmedla en bild av De ska veta vilka arbetsmöjligheter som faktiskt De ska också få veta vilka vägar de ska ta för att komma dit. gärna deras modell i din kommun.

3 röster från tre arbetsplatser

Boliden Mineral, Garpenberg För Bolidens räkning har det varit viktigt att utveckla kontakten gruvnäringen står inför nya utmaningar och en spännande framtid, det kommer att bli konkurrens om arbetskraften, vi genomför en produktionsökning och vi har dessutom ökade pensionsavgångar. Lärcentrum, en 30 veckors bergarbetarutbildning. Den genomfördes i två omgångar med tio deltagare vid varje tillfälle. Behovet har inte funnits tidigare, men nu händer det mycket i vår bransch. Vår verksamhet här i Garpenberg har varit okänd för många, vi ville förbättra kontakten med skolan. Du kan välja mellan så många yrken! Vi har bergarbetare, processoperatörer, ingenjörer, mekaniker, geologer och många andra yrken. Dagens elever behöver få veta vilket brett spektrum av arbetsmöjligheter vi har. Men hur skulle vi få kontakt? Då kom Anette utbildningsväsendet, och visade vilka kontaktvägar som fanns inom skolan. Det är utmärkt att kontakterna mellan skola och arbetsliv samordnas och att det får en långsiktighet. Det här arbetet måste bygga på kontinuitet. En direkt följd av kontakten med Anette blev gymnasielinjen med inrikt- Kontakten mellan arbetsliv och utbildningsanordnarna stärker regionen. Eleverna får kännedom om vår verksamhet, vi får träffa lärarna skolan anordnar hade vi missat annars. Det har blivit betydligt lättare för oss att jobba utåtriktat och vi märker ett ökat intresse för gruvbranschen som arbetsplats. Personal- och miljöchef

Anpassarna Gunnérius AB Vi är ju ett relativt litet, familjeägt företag och söker inte ny personal så ofta, kanske vart tredje år. Men det är viktigt att de som söker sig hit vet vad det handlar om. På bilsidan är det inte så mycket praktiskt servicejobb idag, det är mycket mer elektronik och att göra felsökningar via dator som gäller. Bättre samordning gör oss mer Det är bra att man samordnar kontakten mellan skolan och arbetslivet, så att vi kan gå i takt. Vi får förfrågningar om praktikplatser från alla möjliga håll. Vi skulle välkomna initiativ från lärare och studievägledare att komma på företagsbesök hos oss. De behöver se vad som pågår och vilka sorters arbetsuppgifter som mer förberedda att ta emot praktikanter. VD

en mängd olika verktyg och komponenter där högt Erasteel Dörren blev öppnad tack vare Anette Rönnbergs engagemang. Vi har haft problem med att föra en dialog med skolan tidigare. Vi var två parter som verkade på var sitt håll i två olika världar. Vi inom industrin lever i vår värld och ser främst till vår egen verksamhet. Men får vi signaler från skolan öppnar vi självklart dörren! Det är en viktig fråga som man måste arbeta kontinuerligt med av ämneslärarna på el- och industriprogrammet på gymnasieskolan och det elever läst kursavsnittet kvalité hos oss. Ett ämne som kan upplevas arbetet fungerar i praktiken. Det var positivt för alla inblandade. Vi har för det mesta någon elev från industriprogrammets andra eller tredje år som gör sin arbetsplatsförlagda praktik hos oss, även från elprogrammet. Sedan krisen 2009 har vår verksamhet och antalet anställda krympt anställda är i dag över 50 år, så det måste in nytt folk. Det är viktigt att vi får intresserade medarbetare. Företaget har de senaste åren skapat en god kultur och ett bra synsätt som gynnar kontakten med skolan. Som jag ser det måste vi jobba så här för att kunna möta framtiden. Anders Karlströms Personalman

23 tips... Arbetet med att öppna dörrarna mellan skolan och arbetslivet är en lång och kontinuerlig utvecklingsprocess. gropar men mest framgångsfaktorer. 1. Börja med att fundera över vilken arbetsmarknad 2. vägledare informerade. 3. Inte utan rektor! Rektors delaktighet och ansvar är A och O. 4. Delaktighet är inte gjord på en kafferast. Bygg långsiktiga relationer. 6. I lärargruppen kan du ta upp frågan om hur ni kan jobba lokalt med brobygge, samverkan skola arbetsliv. Se upp så ni 5. Skriv ett informationsblad + ett följebrev där du berättar om uppgifter. Beskriv att målet är att skapa goda och långsiktiga kontakter mellan skola och arbetsliv. 7. Ge inte upp och bered dig på att det tar tid. Jag gjorde cirka 60 arbetsplatsbesök. Det tog omkring ett halvår. 10. Förslag på grupper att delta och informera i: 8. Du duger som du är! Se till att ta plats. Var inte rädd för att ta kontakter med omvärlden. Det upplevs så gott som alltid som positivt. Arbetslivet vill ha kontakter med skolan. 9. Du som ska arbeta med detta bör inte göra något annat under tiden. Be att få bli utlyft från andra arbetsuppgifter.

11. Det är viktigt att du syns och hörs. Bygg dina egna struktur för ditt arbete och får bort all eventuell anonymitet. 13. Var du har din arbetsplats betyder munens näringslivskontor kan ge positiva När olika företagsrelaterade möten äger rum kan du också vara med, lyssna och informera. 12. korta men informativa möten. 14. Löpande kontakt med kommunens näringslivsenhet kan inte nog understrykas. De måste stå för ramverket. 15. Informera föräldrar på föräldramöten, förskolechefer, rektorer. 16. Ring runt till företag (stora som små), handeln, bilbranschen, hemtjänsten, industrin och andra arbetsfält i din kommun. Be att få prata med den som arbetar med eller är intresserad av personal-/ rekryteringsfrågor. Det kan vara allt från vd eller till rätt person. Be om tid för ett kort möte. 19. som kan utvecklas till ett styrdokument. 20. Se till att ha stöd uppifrån. Utbildningsnämnden, utbildningsförvaltningen, näringslivsenheten och kommunpolitiker måste vara informerade om vad som pågår. De kan fungera som dörröppnare och bollplank. 17. Se till att sprida budskapet överallt, hela tiden. 18. Det är inte din uppgift att ragga prao-platser. 21. Lärarna måste vara med på tåget. Starta en referensgrupp med lärare från olika skolor och stadier. Lägg in ett möte i månaden på cirka två timmar. 22. Underhåll kontakterna med företagen genom studiebesök, både för lärare och elever. 23. Det du gör idag öppnar dörrarna mellan skola och arbetsliv. Det underlättar för eleverna i deras kommande studie- och yrkesval. De får relationer och insikter som de har nytta av långt in i framtiden.

5 röster från Hedemora kommun Mitt och Anettes samarbete började redan med upp- betar jag fortfarande med och det har bland annat gett mig ett bra kontaktnät med olika företag i kommunen. I referensgruppen, som kom till i samband med projektet Skola Arbetsliv, var vi ca 15 lärare från olika stadier. Gruppen träffades regelbundet under ett års tid. Det var besök. Vi märkte dock att vi hade olika förutsättningar. Jag, som arbetar på en skola mitt i stan, har ju betydligt lättare att besöka olika arbetsplatser med eleverna. Skolorna på landsbygden har svårare Det var roligt att tänka till och fundera över vad elever i olika årskurser kan ha nytta av. Vad gör man på andra skolor? Vad gör vi själva? Vi delade med oss av varandras erfarenheter. Anette har under arbetets gång förankrat projektet i rektorsgruppen, så att de också är delaktiga. Konceptet är under utformning och kommer när det är färdigt att kunna användas av alla lärare i kommunen. Grundskollärare Sv/So 1-7

Vi är mycket positiva till att kontakterna mellan skola och arbetsliv har stärkts. Projektet har drivit på arbetet i skolan mot det lokala arbetslivet och det är nödvändigt. Vi har fått ett värdefullt nätverk inför framtiden. Mycket handlar om kommunikation och interaktion mellan skola och arbetsliv. Det har väl inte alltid fungerat som vi har velat. Kontakten med det omgivande samhället har inte direkt haft högsta prioritet. Det behövs en struktur, en kontinuitet och en spindel i nätet och det har vi nu. En person som förstår både företagens och skolans perspektiv. De har ett gemensamt intresse men olika utgångspunkter. Anette började som projektledare och vi fanns med i en liten del av projektet. Så stod vi inför den nya gymnasiereformen och då insåg vi att det behövs en massiv insats på gymnasiet för att samverka med arbetslivet. Det är ju en stor tillgång för skolans värld! Nu efter projektets slut måste de insatser som gjorts bli en naturlig del i vårt arbete. Man bör ha någon som driver på och stödjer rektorerna i deras arbete. Vi har sett till att det blir så. Torgny Karlsson Förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen Jag tycker det är utmärkt att man från kommunens sida har tillsatt en person som kan fokusera på samverkan skola näringsliv. Det har varit ett problemområde tidigare, det har ofta skötts med ena armbågen. är det ett helt annat ljud i skällan. De är intresserade och vill vara med och ställa upp. För elevernas skull och för deras eget framtida behov av arbetskraft. Det är viktigt att handplocka rätt person. Anette Rönnberg visar, eftersom hon själv har lärarbakgrund, att man kan utöva sitt yrke på olika sätt. Du kan våga kliva ur din lärarroll under en tid till nytta för utveckling inom yrket. Konsten är att få ihop näringsliv och skola. Anette är en person som brinner för uppgiften och hon går hem i Frågan måste ner på det lokala planet. Lärare och elever har rätt att se hur arbetslivet ser ut, att öppna dörrarna mellan varandra. Anki Rooslien Ordförande i utbildningsnämnden (s)

V Geniknölarna, ett teknik/designprojekt i årskurs fem, som Anette Rönnberg initierade. Vi höll kontakten med henne och hon var också med och drev jämställdhetsprojektet Isbryterskan som riktade sig till tjejer på högstadiet. Det fanns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för företagen att öppna upp för eleverna. Barn och unga, men även lärarna, behöver få bättre kännedom om det strier? Finns det plats för både tjejer och killar? Det är viktigt att de får en bild välja inriktning på sina studier? Eller välja att faktiskt stanna kvar i bygden och få jobb på en lokal arbetsplats? Man får vara beredd på mycket råddande fram och tillbaka, att det tar tid att få skolan och näringslivet att närma sig varandra. De måste övertygas om nyttan med att samverka med varandra på ett strukturerat sätt. Styrkan är att ha någon som är väl insatt i skolans värld, och som samtidigt går hem bland företagen.

N teknik i skolan och entreprenöriellt lärande. Vi hade sett många upp- mest genomtänkt. Det höll hög klass och hade skapat ett bra kontaktnät mellan skola och företag. lade det om att bygga broar mellan skola och arbetsliv. En förutsättning för att vi skulle satsa pengar i en slags förstudie till projektet var att den upparbetade kompetensen, metoder och nätverk, skulle leva vidare efter projektets slut. Och så har det också blivit. Det gäller att ha förmågan att få fram ett budskap på rätt sätt. Det märks att Anette är van att förmedla information och anpassa den efter vem som lyssnar. Vi på näringslivskontoret drar nytta av henne och jättebra arbetslivskontakter. Det är viktigt att lärare, studievägledare och andra inom skolan får en inblick i hur det lokala arbetslivet ser ut. Själv har jag haft en utmärkt vägvisare!

Att öppna dörrarna mellan skola och arbetsliv är en utmaning inför framtiden. Så här gjorde Hedemora kommun en modell de gärna delar med sig av! tel 0243-737 35 BESÖKSADRESS Röda Vägen 3 781 28 Borlänge