Kvalitetsrapport 2013-14. Föllinge Barn och Utbildning

Kvalitetsrapport 2013-14 Föllinge Barn och Utbildning

Föllinge Barn och Utbildning Lisbeth Lehtipalo, tf rektor

Förord Föllingebygdens Barn och Utbildning är ett rektorsområde i Krokoms kommun som är störst till ytan men minst vad gäller antalet elever. På skolorna finns det årskurser med endast ett fåtal elever eller ingen elev alls. Det betyder många åldersintegrerade grupper. Det kräver innovativ och kompetent personal som hittar nya pedagogiska och organisatoriska lösningar. Eftersom elevantalet totalt inom områdets skolor är lågt behöver personalen kombinera tjänster på andra skolor. Området har haft många rektorsbyten, pga sjukdom, under läsåret.

Innehåll 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Dokumentation... 7 2 Presentation av rektors ansvarsområde...9 2.1 Organisation... 9 2.2 Materiella förutsättningar... 9 3 Statistik...10 3.1 Personal... 10 3.2 Elever... 10 4 Ledning och utveckling av utbildningen...11 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem... 11 4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola... 13 4.3 Rektors mål för enheterna - Grundskola... 16 5 Grundläggande värden och inflytande...17 5.1 Fritidshem... 17 5.2 Förskoleklass... 17 5.3 Grundskola... 18 6 Trygghet, god miljö och studiero...20 6.1 Fritidshem...Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Förskoleklass...Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.3 Grundskolan... 20 7 Utveckling och lärande...fel! Bokmärket är inte definierat. 7.1 Fritidshem...Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Undervisning och lärande...21 8.1 Förskoleklass... 21 8.2 Grundskola... 21 9 Arbetet med särskilt stöd...22 9.1 Fritidshem...Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.2 Förskoleklass...Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.3 Grundskola... 22 10 Bedömning och betygsättning...23 10.1 i alla ämnen... 23 10.2 Nationella prov... 28 10.3 Betyg... 30 10.4 Genomsnittligt meritvärde... 34 10.5 Behörighet till gymnasiet... 35

1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Föllinge Barn och Utbildning. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 13/14. 1.1 Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg i lärplattformen InfoMentor. 7

Grundskolan använder Infomentor även till nationella prov. Åtgärdsprogrammens dokumentation sker för närvarande inte i InfoMentor då sekretessfrågan är under utredning. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8

2 Presentation av rektors ansvarsområde 2.1 Organisation Föllinge Barn och Utbildning Föllinge Laxsjö Cederbergsskolan Laxsjöskola F-9 skola F-6 skola 121 elever 22 elever 10,34 tjänst 2,2 tjänst Fritidshemmet Fölet 35 barn Föllinge 1,95 tjänst Rektorsexpedition 1,0 rektor Valsjöbyn 0,5 specialpedagog Valsjöbynsskola 0,75 skoladministratör F-6 skola 15 elever 1,7 tjänst 2.2 Materiella förutsättningar Området har ändamålsenliga lokaler som är i behov av uppfräschning. I Föllinge finns relativt nybyggd sporthall och simhall. Utemiljöerna präglas av naturnära områden. 9

3 Statistik 3.1 Personal 3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Fritidshem* 18 25 95 Förskoleklass 16 100 100 Grundskola 1-3 12 100 80 Grundskola 4-6 9 100 80 Grundskola 7-9 8 96 44 * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 3.2 Elever 3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2013 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem 35 18 17 Förskoleklass 21 13 8 Grundskola åk 1 16 7 9 Grundskola åk 2 18 16 2 Grundskola åk 3 18 9 9 Grundskola åk 4 11 8 3 Grundskola åk 5 16 9 7 Grundskola åk 6 16 9 7 Grundskola åk 7 15 6 9 Grundskola åk 8 14 4 10 Grundskola åk 9 16 7 9 10

4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem 4.1.1 Folkhälsa Mål I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag Mätning Varje elevs IUP beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling. Målet är delvis uppnått Kommentar Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen. 4.1.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla. 4.1.3 Trygghet Mål Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål. 11

Målet är delvis uppnått Kommentar Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet. 4.1.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. 4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Aktiviteterna i fritidshemmet ska genomföras så att kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom stimuleras. Mätning I samband med fritidshemmens utvärderingsdag sammanställs aktiviteter som har haft extra mycket av ovanstående karaktär. Målet är delvis uppnått 12

4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola 4.2.1 Folkhälsa Mål 1 Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mätning Betyg i årskurs 9 Målet är inte uppnått Kommentar Antal behöriga elever till gymnasiet är 80,0 procent. Mål 2 (Målet gäller inte för grundsärskolan) Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven. Mätning Nationella prov Målet är inte uppnått Kommentar Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas. Mål 3 Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar. Mätning Luppen, CAN och hälsosamtal Målet är uppnått Kommentar Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak på fritiden. Arbete pågår för att motverka detta. Mål 4 Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs. 13

Mätning Medarbetarenkät, Luppen och samtal. Målet är uppnått Kommentar Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i åsiktscafe tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa caféer resulterar i att medborgarförslag skrivs av ungdomarna. 4.2.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Mätning Luppen och enkäter. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras. En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren. 4.2.3 Trygghet Mål Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal. Målet är delvis uppnått Kommentar Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter. Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten 2007. 14

4.2.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet fortgår Mål 2 Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Målet är delvis uppnått Kommentar Kommunen har under året genomfört en Framtidsdag för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen. Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor. 4.2.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Öka samverkan mellan skolan och näringsliv. Målet är uppnått Kommentar Samverkan mellan skola och näringsliv sker i samband med skolbesök och Framtidsdagen. 15

4.3 Rektors mål för enheterna - Grundskola Mål enligt styrdokument Vårt huvudmål är att samtliga elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg och behörighet till gymnasieskolan. Förbättringsområde Vi behöver förbättra vår dokumentation i läroplattformen InfoMentor. Utifrån skolinspektionens rapport kan vi också konstatera att vi behöver förbättra vårt arbete kring elevinflytande och det övergripande värdegrundsarbetet. Indikatorer Betyg Användning av läroplattformen InfoMentor Handlingar/ insatser För högre måluppfyllelse har särskilt stöd i olika former såsom Skolans val(utifrån elevernas IUP), undervisning en till en och i mindre grupper, kompensatoriska hjälpmedel t.ex elevdator erbjudits. Vid provtillfällen har elever i behov av särskilt stöd fått möjlighet att visa sina kunskaper muntligt och enskilt med pedagog. Angående InfoMentor har vi haft utbildning i mjukvaran för att få mer kunskap. Elevrådet har fått utbildning. Eleverna har fått vara med i vissa ämnen och bestämma hur de vill visa sina kunskaper. Värdegrundsarbetet med Olweusarbetet har vi fortsatt med, det ingår bl.a återkommande på klassmöten. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har kommit en bit på väg i vår strävan att använda InfoMentor, ökat elevinflytandet och fortsatt värdegrundsarbetet (eleverna börjar förstå poängen med Olweusarbetet). Arbetet med årskurs 9 har lett till att fler i klassen har fullständiga betyg jämfört med vt åk 8. Analys av resultatet Vår organisation är skör, vi är en liten enhet och har många elever i behov av särskilt stöd. Trots vårt relativt omfattande behov av specialpedagog har vi bara tillgång till 50 procent specialpedagogtjänst. En tjänst som på ett geografiskt område ska täcka tre skolor. Vi har för lite specialpedagogresurs. Ökad grundbemanning vore önskvärt, vid frånvaro(såsom sjukdom) faller stödinsatser. Vi har en vikariebrist som gör att vi får täcka upp för varandra och alldeles för mycket av vår planeringstid går åt till sådana tillfällen. Önskad effekt Delvis 16

5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Fritidshem 5.1.1 Lgr 11 Eleverna har fått möjlighet att vidareutveckla påbörjade idéer från skolan ex. handarbeten och lekar från rasten. Vi har samverkat med skolan i tematiska arbeten ex. pärlplattor. Det pågår en ständig socialutveckling i möten barn/barn och barn/vuxna. Förändringar i miljön utifrån elevernas intressen och behov. 5.2 Förskoleklass 5.2.1 Lgr 11 Arbetsmiljö och trivsel för elever och personal. Lgr 11 och Infomentor Föräldrasamverkan en meningsfull kommunikation mellan hem och skola Förbättringsområde Fortsätta vårt arbete och följa upp vårt årshjul genom att ta upp det på varje APT. Utskick av anteckningar från samverkansrådet skickas ut snarast. En central sändlista till samtliga vårdnadshavare för t.ex. anteckningar från samverkansråd. Använda Infomentor till mer än sjukfrånvaro. Handlingar/insatser Under läsåret har vi pedagoger genomfört fortbildning inom taluppfattning(matematik) och läsförståelse. Resultat: Uppnått Personalhelg i Vålådalen med arbete med fokus på de prioriterade målen. Resultat: Uppnått Föräldrautbildning i InfoMentor på kvällar och föräldramöten. Resultat: På väg Julknytis i elev/personalvårdande syfte. Resultat: Uppnått Utvärdering av Infomentor för personalen, frekvens av föräldrainlogg m.m Resultat: Uppnått Samverkansrådet har haft tre möten under året. 17

Resultat: Uppnått Utvärdering av Infomentor under utvecklingssamtalen. Resultat: Uppnått Föreläsning av Sonja Elfstål mot alla odds om olikheter och värdegrund. Resultat: Uppnått Personaltrivselkväll. Resultat: Uppnått Diplom till elevråd och skol if. Resultat: Uppnått Analys av resultat Våra fortbildningsgrupper har gett oss möjlighet att ta del av forskning och fördjupade diskussioner. Organisationen kring informationen från föräldrasamverkansrådet ska förbättras. Vi lärare har haft möjlighet att ställa våra frågor när vi har haft utbildning i Infomentor. Infomentor har lett till att fler föräldrar använder Infomentor vid frånvarorapportering. Öppet Hus kvällarna har lyft värdegrundsfrågor och dessutom har föräldrarna fått möjlighet att träffas. Vålådagshelgen har varit givande men vi borde ha mer tid för uppföljning och utvärdering av målen. Nu är det kanske dags för nya mål. Föräldrasamverkansrådet har börjat få struktur på sina möten men informationen bör förbättras genom central sändlista. 5.3 Grundskola 5.3.1 Lgr 11 Se vårt svar på 4.3 5.3.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum I Olweusarbetet har vi fyllt i en nätbaserad enkätstudie. Redovisningen av denna sker nästa läsårsstart. Vår åk 8 har också genomfört enkätundersökningen LUPP som Krokoms kommun centralt tagit fram. Återkoppling har inte skett. Vi har också genomfört klassråd/klassmöten utifrån Olweus-värdegrundsarbete. Dessa möten genomförs vid behov(uppskattningsvis minst varannan vecka). Själva dokumentationen kring arbetet har varit bristfällig då tiden till detta inte har räckt till. Redovisningen skulle kunna bli bättre om den prioriteras, vi har valt att prioritera det praktiska värdegrundsarbetet. 18

Elevrådet har dokumenterat sina möten under året. Protokollen finns tillgängliga och läses upp vid klassmöten. Då har eleverna fått kommentera och ta upp synpunkter de vill lyfta. Vårt föräldraforum heter Samverkansrådet. Där möts föräldrarepresentanter, lärare och rektor. De mötena protokollförs och protokollen skickas ut till hemmen. 19

6 Trygghet och studiero 6.1 Grundskolan 6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Se punkt 5. 6.1.2 Olweusprogrammet Se punkt 5. 6.1.3 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Se punkt 5. 20

7 Undervisning och lärande 7.1 Förskoleklass 7.1.1 Lgr 11 Vi har haft en omväxlande och lekfull undervisning där vi växlat mellan praktik och teori men med ett tydligt syfte. Vi har försökt nå varje elev utifrån deras behov och anpassat undervisningen därefter ex en pedagog har undervisat en grupp med färre elever i ett grupprum, en elev har fått läsa med 1-2:an en lektion i veckan. Vi har under året haft ett samarbete med 1-2:an då vi arbetat med tvärgrupper. 7.1.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Både föräldrar och elever har varit positiva till vårt arbetssätt. 7.2 Grundskola 7.2.1 Lgr 11 Utifrån de förutsättningar vi har är måluppfyllelsen god. 7.2.2 Pedagogiska planeringar Självklart har vi pedagogiska planeringar, våra planeringar har sin utgångspunkt i Lgr 11 och vi väljer i varje planering ut vilka kunskapskrav vi bedömer. Vårt utvecklingsområde är att tydligare kommunicera våra pedagogiska planeringar och hur vi formativt bedömer elevernas kunskaper. 7.2.3 Individuella utvecklingsplaner Det finns IUP skrivet vid varje utvecklingssamtal(en gång per termin) för varje elev. Dock är planen inte levande och uppföljningen mellan utvecklingssamtalen är bristfällig. Där det fungerar bäst är hos elever med särskilds behov där vi utvärderar kontinuerligt(för ökad måluppfyllelse) 7.2.4 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Se punkt 5. 21

8 Arbetet med särskilt stöd 8.1 Grundskola 8.1.1 Åtgärdsprogram Vi gör orosanmälan till EHT som sedan leder till ett upprättande av Åtgärdsprogram(dåå eleven riskerar att ej nå lägsta kunskapskrav). 22

9 Bedömning och betygsättning För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: i alla ämnen Nationella prov Betyg Meritvärden Behörighet till gymnasieskola 9.1 i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 9.1.1 Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 1 15 1 Biologi Engelska 1 12 Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa 17 Kemi Matematik 1 12 4 Modersmål Musik 1 16 Naturorienterade 1 13 3 ämnen Religion Samhällskunskap Samhällsorienterade ämnen 1 15 1 23

Ämne Slöjd Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Svenska 1 11 3 Svenska som 2 andraspråk Teknik 4 Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Alla elever har inte nått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram, med definierat stöd, skrivas. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Upprättande av åtgärdsprogram 9.1.2 Årskurs 2 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 17 1 Biologi Engelska 13 1 Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa 17 1 Kemi Matematik 2 12 4 Modersmål Musik 16 2 Naturorienterade 16 2 ämnen Religion Samhällskunskap Samhällsorienterade 16 2 ämnen Slöjd 24

Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Svenska 13 5 Svenska som andraspråk Teknik 10 Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Alla elever har inte uppnått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram med definierat stöd skrivas. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Upprättande av åtgärdsprogram. 9.1.3 Årskurs 3 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 4 13 Biologi Engelska 1 10 1 Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa 12 5 Kemi Matematik 11 5 Modersmål Musik 9 2 Naturorienterade 14 2 ämnen Religion Samhällskunskap Samhällsorienterade 16 ämnen Slöjd 25

Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Svenska 2 8 5 Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Grupperna har varit åldersblandade. I gruppen är en elev särskoleintegrerad, en elev är utredd för dyslexi och två elever läser SVA. Specialpedagog är inkopplad på gruppen. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsatt hjälp och stöd till eleverna med stora behov 9.1.4 Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 9 1 Biologi 6 Engelska 1 8 1 Fysik 6 Geografi 10 Hem- och konsumentkunskap Historia 10 Idrott och hälsa 9 1 Kemi 6 1 Matematik 9 1 Modersmål Musik 10 Naturorienterade 4 ämnen Religion 10 Samhällskunskap 10 Samhällsorienterade ämnen Slöjd 1 9 Svenska 2 8 Källa: InfoMentor 26

Målet är inte uppnått Alla elever har inte nått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram med definierat stöd skrivas. 9.1.5 Årskurs 5 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 4 1 Biologi 1 Engelska 4 1 Fysik 1 Geografi 5 Hem- och 1 konsumentkunskap Historia 5 Idrott och hälsa 4 1 Kemi 1 Matematik 4 1 Modersmål Musik 5 Naturorienterade 4 ämnen Religion 4 1 Samhällskunskap 5 Samhällsorienterade ämnen Slöjd 1 4 Svenska 1 3 Svenska som 1 andraspråk Teknik 5 Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Alla elever har inte nått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram med definierat stöd skrivas. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Åtgärdsprogram 27

9.2 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. 9.2.1 Årskurs 3 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik. Resultat Godkänt alla delprov Delprov H Delprov G Delprov F Delprov E Delprov D Delprov C Delprov B Delprov A 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flickor Pojkar Totalt Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 vårterminen 2014. Godkänt alla delprov Delprov G Delprov F Delprov E Delprov D Delprov C Delprov B Delprov A 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flickor Pojkar Totalt Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 vårterminen 2014. 28

Målet är inte uppnått Analys Inom de arbetsområden där vi har undervisat mycket har eleverna nått bättre delresultat. Finns både för- och nackdelar med att arbeta i B-form men för stor spännvidd typ F-3 är oftast till nackdel. Oftast får vi hjälp med diagnostisering och åtgärdsprogram så att vi vet vad som skulle göras men vi får ofta inte förutsättningar att genomföra åtgärderna som t.ex en till en undervisning. Ibland får vi också vänta väldigt länge på tips om medel till specialpedagogiskt material och t.ex egen dator till elever med dyslektiska problem. Nyanlända behöver tolk. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Utveckla och utöka den specialpedagogiska resursen. 9.2.2 Årskurs 6 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. Resultat Tabell 8. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN 67 Matematik åk 6 - MA 87 NO-ämnen åk 6 - KE 100 SO-ämnen åk 6 - HI 100 Svenska åk 6 - SV 80 Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Elever med särskilda behov har inte fått de specialpedagogiska insatser som behövdes för att alla mål skulle bli uppfyllda. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden När vår (lärarnas) kompetens inte räcker till behövs det specialpedagogiska insatser. 9.2.2 Årskurs 9 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. 29

Resultat Tabell 9. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 9 - EN 80 Matematik åk 9 - MA 100 NO-ämnen åk 9 - FY 100 SO-ämnen åk 9 - RE 86,5 Svenska åk 9 - SV 86,5 Målet är inte uppnått Analys Statistiken är missvisande i ämnet Engelska, 86,5 % av eleverna har presterat på en minimum E-nivå. Statistiken är missvisande i ämnet religion, 93% av eleverna har presterat på en minimum E-nivå. Flera elever har fått anpassade prov och därför kan procentsatsen blivit högre. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som ligger på en låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen. 9.3 Betyg 9.3.1 Årskurs 6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 10. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 6 7 1 14 Biologi 1 2 5 3 2 1 14 Engelska 1 4 4 2 1 1 1 14 Fysik 1 5 5 3 14 Geografi 1 2 3 4 2 2 14 Hem- och konsumentkunskap 1 6 3 4 14 Historia 1 2 3 3 1 4 14 Idrott och hälsa 2 5 5 1 1 14 Kemi 1 2 4 3 4 14 Matematik 4 1 3 4 2 14 Modersmål Musik 13 1 14 Naturorienterade ämnen Religionskunskap 1 2 2 3 2 4 14 30

Ämne - F E D C B A Total Samhällskunskap 1 6 3 3 1 14 Samhällsorienterade ämnen Slöjd 4 4 3 3 14 Svenska 4 2 4 2 1 13 Svenska som andraspråk 1 1 Teknik 1 3 7 3 Källa: InfoMentor Analys av resultatet I en liten elevgrupp får några lågpresterande elever stort genomslag i statistiken. Det är samma elever som syns i samtliga ämnen i betygen F och streck. Glädjande nog finns en hel del C-betyg i gruppen och det har även utdelats A och B-betyg. Målet är inte uppnått Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som ligger på en låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen. 9.3.2 Årskurs 7 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 11. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 7 5 1 1 14 Biologi 1 2 4 5 2 14 Engelska 4 1 3 5 1 14 Fysik 1 2 10 1 14 Geografi 1 5 7 1 14 Hem- och konsumentkunskap 11 2 1 14 Historia 1 4 4 5 14 Idrott och hälsa 4 5 5 14 Kemi 1 7 5 1 14 Matematik 1 4 5 4 14 Moderna språk 1 1 3 5 Modersmål Musik 14 14 Naturorienterade ämnen Religionskunskap 1 3 5 5 14 Samhällskunskap 1 6 7 14 Samhällsorienterade ämnen 31

Ämne - F E D C B A Total Slöjd 10 2 1 1 14 Svenska 5 5 3 13 Svenska som andraspråk 1 1 Teknik 1 3 10 14 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Antalet streck tillhör samma elev. I kärnämnena är det mest anmärkningsvärt att vi har fyra elever underkända i engelska. Vi funderar vidare kring varför elevgruppen presterat lågt i de praktisktestetiska ämnena Hkk, Mu och Sl. Glädjande nog finns en hel del C-betyg i gruppen och det har även utdelats A och B-betyg. Målet är inte uppnått Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som ligger på låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen. 9.3.3 Årskurs 8 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 12. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 2 8 4 14 Biologi 5 3 5 1 14 Engelska 3 1 7 2 1 14 Fysik 3 5 6 14 Geografi 1 2 5 5 1 14 Hem- och konsumentkunskap 1 8 5 14 Historia 1 1 4 3 3 2 14 Idrott och hälsa 1 6 3 3 1 14 Kemi 2 8 4 14 Matematik 1 1 8 4 14 Moderna språk 1 1 3 5 Modersmål Musik 10 4 14 Naturorienterade ämnen Religionskunskap 1 1 2 6 3 1 14 Samhällskunskap 8 4 2 14 Samhällsorienterade ämnen Slöjd 7 6 1 14 Svenska 1 2 1 3 5 1 13 32

Ämne - F E D C B A Total Svenska som andraspråk 1 1 Teknik 1 10 3 14 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Det är samma elever som ligger på en F-nivå i flera olika ämnen. En elev i gruppen har anpassad studiegång och utgör streckeleven och finns med i F-nivån. Vi funderar vidare varför elevgruppen presterat lågt i de praktisktestetiska ämnens Hkk, Mu och Sl. Glädjande nog finns en hel del C-betyg i gruppen och det har även utdelats A och B betyg. Målet är inte uppnått Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som ligger på en låg kunskaps(och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen. 9.3.4 Årskurs 9 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 13. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 1 5 3 3 3 15 Biologi 1 5 5 2 2 15 Engelska 2 4 5 2 2 15 Fysik 4 8 3 15 Geografi 1 2 4 5 3 15 Hem- och konsumentkunskap 3 6 5 1 15 Historia 3 3 5 2 2 15 Idrott och hälsa 5 4 5 1 15 Kemi 1 3 4 6 1 15 Matematik 6 6 3 15 Moderna språk 1 1 2 4 Modersmål Musik 10 1 4 15 Naturorienterade ämnen Religionskunskap 2 6 4 3 15 Samhällskunskap 4 4 5 2 15 Samhällsorienterade ämnen Slöjd 4 5 2 4 15 Svenska 2 6 2 4 1 15 Svenska som andraspråk 33

Ämne - F E D C B A Total Teknik 1 9 5 15 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Statistikmässigt är det svårt att dra några slutsatser, en elev får stort genomslag. Vidare funderar vi på de A och B betyg som gruppen fått. Ett av de betygen tillhör en pojke. Resten är flickors höga betyg. Målet är inte uppnått 9.4 Genomsnittligt meritvärde 9.4.1 Årskurs 6 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 14. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid År 2013 2014 Genomsnittligt 217,5 162,8 meritvärde Källa: InfoMentor Analys av resultatet 2014 har årskurs 6 haft en stor andel elever med olika svårigheter. Elevunderlaget har dessutom halverats i jämförelse med 2013. Gruppen har en stor spridning med några högpresterande elever. Målet är inte uppnått Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som ligger på en låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen. 9.4.2 Årskurs 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- 34

och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk räknas även det in som ett 17:e ämne. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320/340 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 15. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid År 2010 2011 2012 2013 2014 Genomsnittligt 207,5 214 205,5 210,5 203,5 meritvärde Källa: InfoMentor Analys av resultatet 2014 har årskurs 9 haft en stor andel elever med olika svårigheter. Elevunderlaget har dessutom minskat i jämförelse med 2013. Gruppen har en stor spridning med några högpresterande elever. Flickor presterar generellt betydligt högre än pojkar. Målet är inte uppnått Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som ligger på låg kunskaps(och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen. 9.5 Behörighet till gymnasiet För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen. För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå. Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Mål Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. 35

Resultat Tabell 16. Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen, läsåret 2013/14 År Antal elever Andel behöriga EHS i % Andel behöriga ES i % Andel behöriga NT i % Andel behöriga Yrkesprogram i % Andel ej behöriga elever 2012/13 21 90 90 90 90 10 2013/14 15 80 80 80 80 20 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Då elevunderlaget kraftigt minskat så ger varje elev stort genomslag i statistiken. Statistiken är skör då eleverna på vår enhet inte är så många, en elevs underkända betyg får stor effekt. Målet är inte uppnått Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som ligger på en låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i sin undervisning. 36