Julledigheten närmar sig med stormsteg. Från programrådets sida vill vi förbättra hur vi informerar er som har anknytning till yrkeslärarprogrammet om vad vi arbetar med för närvarande. Det här nyhetsbrevet är framför allt ett sammandrag av vad vi har tagit upp på de två senaste programrådsmötena (160914 och 161019). Terminens sista möte äger rum den 6 december. Intentionen är att vi två gånger per termin kommer att distribuera ett nyhetsbrev. Vi inleder varje programrådsmöte med att ta upp frågor från Nämnden för lärarutbildning (NLU) som rör yrkeslärarprogrammet och så inleds också detta nyhetsbrev. Vi har också ägnat oss åt att lyfta fram yrkeslärarprogrammets forskningsanknytning så det är nästa rubrik. I den årsrapport vi i juni varje år skriver till NLU skriver vi fram ett antal områden som behöver utvecklas och en nulägebeskrivning av detta arbete återfinns nedan. Nyhetsbrevet innehåller även information om genomförandet av yrkeslärarprogrammet och avslutas med övriga frågor. I programrådet sitter följande personer: Viktoria Johansson, programrådsledare Jan Andersson, ledamot, FSV Gunilla Gunnarsson, ledamot, FSV Anders Ingwald, ledamot, FTK Håkan Lennerstad, ledamot, FTK Karl-Erik Olsson, extern ledamot Iréne Olsson, adjungerad, Kansliet för lärarutbildning Vakant, studeranderepresentant 1. Från NLU som rör yrkeslärarprogrammet Antagningsläge ht 2016 Efter registreringsperiodens slut konstateras att det är 795 studenter registrerade på sammanlagt 848 platser. Speciallärarprogrammet och Yrkeslärarprogrammet är de program som i år haft svårast att fylla platserna, trots riktad marknadsföring. Gällande Speciallärarprogrammet beror det sannolikt på Lärarlyftet II. När det gäller Yrkeslärarprogrammet är Linnéuniversitetet inte ensamma om att ha haft svårt att locka yrkeslärarstudenter till sig utan det har varit så för de flesta lärosäten i Sverige. Möjliga orsaker kan vara pausad antagning på två inriktningar på hantverksprogrammet, att högskolan Väst tar in fler studenter än tidigare, att e-post från Lnu kan ha hamnat i skräppost och omläggning av webben vid söktiden. Inför höstterminen antog Linnéuniversitetet 50 studenter till Yrkeslärarprogrammet. Vid programstarten kom 48 och nu är det 45 kvar. Verksamhets- och handlingsplan och uppdrag Verksamhetsplan 2017-2019 - NLU har arbetat fram ett preliminärt underlag inför höstdialogen med universitetsledningen. Universitetsstyrelsen fattar den 8 december beslut om Linnéuniversitetets verksamhetsplan och budget 2017-2019. Nästa steg är att NLU beslutar om verksamhetsplan vid nämndsmötet den 9 februari.
Handlingsplan Handlingsplanen konkretiserar verksamhetsplanen genom att bland annat synliggöra det arbete som behöver uppdras till lärare och forskare. NLU skickade i början av november ut ett underlag till berörda fakulteter gällande en avstämning av de uppdrag som är kopplade till verksamhetsplan/handlingsplan 2017 och där NLU ser behov av att uppdraget helt eller delvis genomförs av lärare eller forskare vid fakulteten. Programrådets prioriterade utvecklingsområden 2017 NLU har utifrån programrådets inskickade årsrapport identifierat ett antal uppdrag. Rådet har gått igenom uppdragen och noterar att 90 timmar för språkstöd till studenterna blir 1 h/student. Rådet tror att ca 30 % av studenterna är i behov av språkstöd men konstaterar att alla studenter behöver någon form av språklig handledning även de som är mera studievana. Forskning självvärdering och budget För att även tillvarata fakulteternas erfarenheter av NLU:s nuvarande forskningsstrategi har nämnden uppdragit åt fakulteterna att inkomma med en värdering av NLU:s nuvarande forskningsstrategi där man beskriver vad som har fungerat bra och vad som fungerat mindre bra tillsammans med vad som eventuellt har saknats. Vid nämndens möte i mars togs det formella beslutet om nämndens övergripande målsättning med forskningsmedelsfördelningen 2017 tillsammans med principer för fördelning, beredning, omfördelning och uppföljning för de potter där detta ännu inte har beslutats. Kvalitetsstärkning genom höjda ersättningsnivåer Till fakulteterna har det fördelats 9 miljoner. Medlen gäller för 2016-18 med möjlighet till förlängning. NLU:s kvalitetsarbete NLU har beslutat att behålla programrådsorganisationen tillsammans med den nyinrättade funktionen programkoordinator, som arbetar som ett operativt stöd för programråden och där yrkeslärarprogrammet var med i en försöksverksamhet under 2016. För yrkeslärarprogrammet föreslås till programrådet samma fördelning från fakulteterna och att ledamot ersätts med 5 %, programrådsledare 15 % och programkoordinatorer tillsammans 6 %. Tiden kan utökas via sökta strategiska medel. Viktoria Johansson och Jan Andersson har utsetts till programkoordinatorer av NLU:s dekan, efter förslag från fakulteterna och beredning i programrådet. Uppdraget löper över tre år. Utbyggnad av lärarutbildning 2017 Linnéuniversitetet kommer att bygga ut lärarutbildningen med 40 platser nästa år. Fördelningen mellan programmen innebär 25 platser till förskollärarprogrammet och 15 platser till grundlärarprogrammet. Det finns möjlighet att omfördela platserna till andra lärarprogram om det inte finns tillräckligt många sökande till de utökade programmen. De extra platserna som eventuellt inte fylls ska gå till fortbildningskurser för lärare.
Nyhetsbrev Som ny återkommande punkt på NLU:s sammanträden ges programråden möjlighet att bifoga aktuell information. Programrådsledare, Viktoria och utbildningssamordnare, Irene ansvarar för att tillsammans att skriva nyhetsbrev minst två per termin. Marknadsföring och webbsida Det upplevs lite oklart vem som tar ansvar för marknadsföring av lärarprogrammen.. Programrådet önskar se mer riktad marknadsföring. Förslag framkom att t.ex. skicka e-post till före detta studenter. En folder om programmet skulle kunna utformas med studentintervju, information och eventuellt några skolledares uttalanden. Programrådet rekommenderar att det i kursvärderingen av kurs ett bör finnas frågor om hur studenterna har fått information om programmet. Utbildningssamordnare, kanslichef och utbildningsadministratör på kansliet för lärarutbildning har haft möte med kommunikationsavdelningen. Kommunikationsavdelningen har tagit fram en marknadsföringsplan/fakultetsplan vilken även lärarutbildningen ska utgå från. De har också byggt upp en gemensam sida/ingång för lärarutbildningen. Tyvärr hinner denna troligen inte blir klar inför ansökningsperioden VT 2017 p.g.a. av personalbrist på IT. Viktoria och Irene kommer att titta över webbsidan tillsammans. RUC RUC verkar uppåt (skolmyndigheter), utåt (skolhuvudmän) och inåt (Lnu) och är i sig inte operativa. Man gör en ganska omfattande omvärldsbevakning. Fortbildningar går i riktning mot att handledare utbildas som sedan får utbilda kollegor på sina respektive skolor. Kollegialt lärande är metoden för allt. I regionen finns 37 kommunala och minst 234 fristående huvudmän. NLU:s internat i Borgholm I mitten av augusti genomfördes ett tvådagarsinternat i Borgholm. Under den första dagen låg fokus på verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Per Lindqvist var inbjuden gäst och informerade om underkännande av VFU. Respektive programrådsledare fick redovisa om bedömningspraktik av VFU. VFU-koordinator Katrin Bladh inventerar VFU-skolor. Emil Thyberg och Katrin Bladh berättande om det pågående utvecklingsarbetet om VFU utomlands där det bland annat har tagits fram en folder. Under den andra dagen informerade kvalitetssamordnare Annika Rosengren om UKÄ:s kommande granskning av lärarutbildningarna. Treklövern (Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Karlstads universitet) granskar de utbildningar, inom dessa tre lärosäten, som inte granskas av UKÄ. Dessutom deltog nio av tio forskningsmiljöer. Under hösten har vi fått information om att UKÄ inte utvärderar yrkeslärarprogrammen förrän 2020. 2. Forskningsanknytning i yrkeslärarprogrammet Till programrådsmötet i september bjöds prodekan Stefan Lund in för att berätta om NLU:s forskningsstrategi och vilken forskning vid Lnu som kan knytas an till yrkeslärarprogrammet.
Den övergripande målsättningen med forskningsmedelsfördelningen är att i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning som förstärker lärarutbildningens vetenskapliga bas samt att via tydliga krav på forskningsmiljöernas medverkan i undervisning och kvalitetsarbete tydliggöra relationen mellan forskning och utbildning. (NLU 2015-02-05 12a) NLU stödjer för närvarande tio forskningsmiljöer: Barndomskollegiet (BBK, Kollegiet för lärares arbete (KOLA), Studies in Curriculum, Teaching and Evaluation (SITE), Idrottsvetenskap, Centrum för specialpedagogisk forskning (CSF), Centrum för ämnesdidaktik inom humaniora vid Linnéuniversitetet (CÄHL), Centrum för kultursociologi (CCS), Språk-läs och skrivutveckling, Matematikdidaktik, Naturvetenskapernas didaktik. Definitionen för en forskningsmiljö är: en grupp forskare som representerar ett fokusområde med betydande relevans för ett utbildningsområde inom lärarprogrammen. Forskningsmiljön ska vara av intresse för externa intressenter (skolhuvudmän). Forskningsmiljön ska bestå av minst 5 personer med god och relevant kompetens och som aktivt bedriver forskning i relation till aktuellt fokusområde (NLU 2016-03-21, 39). NLU förväntar sig följande från resp. forskningsmiljö: Forskningsmiljöer erhåller under 2017 ett förstärkt driftsstöd. Forskningsmiljöerna åtar sig för det första ansvar för den vetenskapliga kvaliteten inom de kurser och/eller innehållsområden som utgör forskningsmiljöns kompetensområde. Driftsstödet skall användas till utbildningsvetenskaplig seminarieverksamhet med inriktning främst mot de kurser/innehållsområden som forskningsmiljön ansvarar för och ska vara tillgängligt för samtliga lärarutbildare vid båda campus. Ambitionen skall vara att bidra med kunskapsutveckling för lärarutbildare verksamma inom utbildningsområdet. Forskningsmiljön skall vidare bidra till vetenskaplig kvalitetssäkring av de kurser och innehållsområden som miljön ansvarar för enligt Lärarutbildningens vetenskapliga bas, bilaga 1. (NLU 2015-03-18 33 c). För det andra kan driftstödet användas till annan forskningsverksamhet, forskningsansökningar, publicering, konferenser. Ambitionen skall vara att forskningsmiljön skall medverka till minst en forskningsansökan årligen. Lärarutbildningens vetenskapliga bas tilldelas 125 tkr vardera i driftsstöd. (NLU 2015-03-18 33 b). Yrkeslärarutbildningen är i dagsläget inte knutet till någon specifik forskningsmiljö. Håkan Lennerstad är anställd för att forskningsanknyta yrkeslärarutbildningen. Dessutom finns två doktorander med inriktning mot yrkeslärarfrågor. De är också är mentorer i programmet. Enligt Stefan är huvudmålet att det så småningom ska finnas en specifik forskningsmiljö med koppling till yrkeslärarprogrammet. Håkan Lennerstad skulle då kunna vara vetenskaplig ledare för en seminarieserie. Här skulle även yrkesverksamma lärare från skolan kunna göras delaktiga för att tydliggöra relationen forskning skola. Stefan anser att det är viktigt att kursansvariga är knutna till en lämplig forskningsmiljö. Vidare borde lärarutbildningens hemsida utvecklas med kalendarier med seminarieserier m.m. som det är nu är det brist på kommunikation/information mellan fakulteterna och därmed forskningsmiljöerna. Ett problem är att yrkeslärarstudenter inte blir behöriga till forskarutbildning. Eventuellt skulle man kunna utnyttja programkurser och hitta bryggor från t.ex. yrkeslärare till master osv. (t.ex. bygg-didaktik, el-didaktik). Diskuterades att fakulteten kanske borde ge Håkan tydligare mandat för att möjliggöra arbetet. Andra forskningsmiljöer skulle också kunna bjudas in. Rådet frågade sig hur tydliga vi är med att yrkeslärare inte är behöriga för vidare
studier. Programrådet anser att Linnéuniversitetet borde ha kurser som gör yrkeslärare behöriga och tills vi har det bör vi visa att möjligheten till vidare studier finns. De båda doktoranderna med inriktning mot yrkeslärarfrågor Maria C Johansson och Eva Klope har bjudits in till var sitt programrådetmöte för att berätta om sin kommande forskning. Maria besökte oss på ett möte i våras och Eva var på mötet i oktober. Eva är frisör och yrkeslärare. Hon berättade om sin tidigare licentiatuppsats, I skuggan av ett yrke om gymnasieelevers identitetsskapande på hantverksprogrammet frisör, Forskarskolan i yrkesämnenas didaktik, Stockholms universitet. Studien försöker förstå skapandet av identiteter, med särskilt fokus på yrkets identiteter inom yrkesutbildningen, utifrån ett elevperspektiv. Sedan augusti 2016 är hon anställd som forskarstudent vid Linnéuniversitetet. Evas tanke är att hon i sin forskning ska följa upp elever efter gymnasieskolan med fokus på övergången från skola till arbetsliv har frisöreleverna skaffat sig yrkesidentitet? 3. Utvecklingsarbete delredovisning VG på VFU (Viktoria) I nuläget implementeras VG på VFU i kurs 4. Bedömningsmatrisen är omarbetad och i bedömningskriterierna skrivs den kvalitativa bedömningen tydligare fram. Eventuellt kan dialog föras med examinator i VFU-kurserna vid andra program och med VI-profilen framöver. Studentinflytande (Viktoria och Jan) Viktoria har vid kursträffar samt i MyMoodle-rummet frågat om studenter från kull 16 skulle vilja sitta i programrådet men hittills har ingen visat sitt intresse. Viktoria kontaktar Linnéstudenterna för att informera om hur studentinflytande sker i programrådet. Kull-14-studenterna som slutade ht-16 var nöjda med utbildningen. Det finns planer på att utveckla studentträffarna med utomstående samtalspartners som t.ex. Karl-Erik O. vår externa ledamot och Gunilla G förslagsvis i mars v. 11 2017 med kull 15 resp. kull 16. Mentorskap (Viktoria och Jan) Överenskommelsen mellan fakulteterna gällande mentorskap i yrkeslärarprogrammet ska ses över. Vid översynen av överenskommelsen bör även det beslutade NLU-dokumentet Principer för mentorskap beaktas. Internationalisering (Anders och Viktoria) Viktoria och Anders har träffar Emil och diskuterat vad internationalisering kan vara. I yrkeslärarprogrammet förekommer inresande lärare och vi har även ett fåtal utresande studenter. Utbildningen måste vara flexibel för att möjliggöra för studenter att resa ut. Viktigt att använda utresandes erfarenhet i utbildningen. Emil, Viktoria och Anders konstaterade att det inte är så klart framskrivit i kursplan/er och utbildningsplan vad som redan görs. Andra erfarenheter t.ex. COHAB skulle kunna utnyttjas. Programrådet enas om att gå igenom kursplaner och utbildningsplan, hur det är framskrivet och dokumentera vad som faktiskt finns/görs. Rådet enades om att söka internationaliseringsmedel för detta arbete liksom att diskutera internationalisering på den planerade yrkeslärardagen.
Avhoppsfrekvens och prestationsgrad (Iréne) Kull 15 De som avbrutit studierna har oftast gjort det av personliga skäl, en annan orsak är arbetsrelaterat, t.ex. att rektorn inte tillåtit nedsättning i tjänstgöringsgrad. Kull 16 De som beslutat sig för att inte påbörja studierna trots att de tackat ja till utbildningen har också gjort det av personliga skäl. Flera säger också att de kommer att söka igen till, någon redan till nästa år igen. Forskningsförankring och ökat samarbete mellan lärarutbildningar (Håkan och Anders) Anders kontaktar Håkan för att börja planera för en seminarieserie. När det gäller övriga prioriterade utvecklingsområden så redovisas dessa enligt årsrapportens plan. 4. Genomförande av yrkeslärarprogrammet Det är intensivt för studenterna i avslutningen av kurs 3 och början av kurs 4. Det har varit en del problem med VFU-placeringarna. Fram till programrådsmötet flöt det sedan på som vanligt. Det finns studenter med hörsel- och synnedsättning. Viktoria har konsulterat Dan Fogby som ansvarar för att underlätta för studenter med funktionsnedsättningar och hans information har vidarebefordrats till kursansvariga, examinatorer, mentorer och programråd. Studenterna i båda kullarna yrkeslärarstudenter har uttryckt önskemål om att få ta del av föreläsningsunderlag före träffen. I samband med Viktorias föreläsning för kull 16 hade fem studenter tittat på Power Point-presentationen i förväg. 5. Övriga frågor Yrkeslärardag 2017 Rådet har bjudit in kursansvariga, examinatorer och mentorer till en yrkeslärardag onsdagen den 15 februari 2017. Utifrån önskemål från medverkande lärare i programmet så kommer dagen att förläggas till Kalmar. Nätverk för yrkeslärare konferens 17 november Vid yrkeslärarkonferensen deltog Helena Tsagalidis, en av Sveriges främsta experter på bedömning i yrkesämnen, Linköpings universitet, Björn Sterner från Skolverket pratade om bedömning ur Skolverkets perspektiv och Gunilla Berg Christoffersson, yrkeslärare pratade utifrån sin licentiatavhandling om digital dialog vid APL för att utveckla yrkeskunnande. Konferensen var mycket välbesökt med drygt 100 deltagare och arrangören var tvungen att säga nej till mer än ett 20-tal lärare som ville delta. Möte med nationellt nätverk för yrkeslärarprogram Viktoria och Jan har i rollen som programkoordinatorer deltagit i ett andra möte med andra lärosäten som anordnar yrkeslärarprogram. Frågor som diskuterades var exempelvis VFU på egen arbetsplats och att få lärare söker VFU-handledarutbildningar.
Nu återstår bara att tacka er alla för det engagemang och arbete ni har ägnat åt yrkeslärarprogrammet under 2016. Vi önskar er en riktigt God jul och ett Gott nytt år! Vänliga hälsningar Programrådet för yrkeslärarexamen gm programrådsledare Viktoria Johansson