Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen
2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig: Expertrådgivare: Handläggare: Handläggare: Karin Hammarlund, Fil.Lic. Kulturgeograf Jenny Nord, Fil.Dr. Arkeolog Henrik Olsson, landskapsarkitekt Johanna Verbaan, landskapsarkitekt Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö
3 Innehåll Sammanfattande slutsatser 4 Bakgrund och utgångspunkter 5 Inledning 6 Problemställning Syfte Metod Definition och avgränsning av mellanbygden 8 Länsstyrelsen Hallands län Fältstudie Fotopunkter Strukturerande element Karaktärsområde inom mellanbygden 14 Analys av landskapsrum 15 Storskaligt landskapsrum sydost om Asige Asige bykärna Särestad Blixtorp Årstad Hjuleberga Sörby Vessige Abild Slutsatser 24 Anpassning 26
4 Sammanfattande slutsatser Analysen visar att mellanbyggden är uppdelad i två olika områden vilka har begränsad visuell kontakt med varandra på grund av de restberg som finns i anslutning till Falkenberg och Halmstad. Dessa restberg är beklädda av en granskog som tydligt avviker från andra områden i mellanbygden med sin karaktär av produktionsskog. Produktionsskogen skapar tillsammans med den tydliga landhöjningen en gräns som tydliggör behovet av att i en fördjupad landskapskaraktäranalys (jmfr Landscape Character Assesment metoden) urskilja ytterligare en karaktärstyp; den skogliga mellanbygden. Den övergripande karaktärstypen mellanbygd anses av länsstyrelsen vara präglad av en flytande övergång från slättbygd till skogsbygd. En fördjupad karaktärbeskrivning visar att samhällen i mellanbygdens centrala delar upplevs främst genom vistelse där och på färd igenom landskapet längs kommunikationsstråk med högt tidsdjup. Vidare skapas de småskaliga och pittoreska miljöerna av tydligt avgränsade rumsligheter. I de centrala delarna av mellanbygden mellan Falkenberg och Halmstad finns både höjder och blandskog som begränsar siktlinjerna mot vindkraftsetableringar i vad vi kallar den skogliga mellanbygden och skogsbygden. Särprägeln hos de miljöer vilka befinner sig inom riksintresse Ätradalen mellan Falkenberg och Halmstad bedöms därför inte nämnvärt beröras av vindkraftverk i det område vi kallar den skogliga mellanbygden. Vi bedömer därför att skyddsavstånd, mellan vindkraftverk som befinner sig inom den skogliga mellanbygden och riksintresseområdet Ätradalen (KN19), inte har någon avgörande betydelse i den västra delen av det tänkta etableringsområdet omfattande fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4 m.fl. I den nordvästra och västra delen av etableringsområdet, i de områden som befinner sig utanför riksintresset Ätradalen (KN19), är det Ry som främst berörs av den vindkraftsetablering som planeras på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4 m.fl. Här hjälper vegetationsridåer till att placera vindkraftverken i ett annat rum till fördel för de närmst boende. Vidare befinner sig boende och vindkraftverk på samma höjd vilket bidrar till att minska risken för att verken ska uppfattas luta sig in över de boende. Det är dock av största vikt att vindkraftverken inte bidrar till en s.k. inringningseffekt av de boende varför verk inte bör befinna sig både direkt norr, söder och öster om boende samt att gällande nivåer för buller och skuggor följs. Det är vår sammantagna bedömning att det för övrigt föreligger liten risk för att vindkraftverk i den skogliga mellanbygden, skulle minska läsbarheten av mellanbygden som en övergång där skogsbygd och slättbygd knyts samman. De kulturhistoriska värdeområden inom riksintresset Ätradalen (KN19) som kan beröras av en vindkraftsetablering på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. finns i någon mån vid Hjuleberga i norr och främst vid Asige i söder. Hjuleberga består av ett storskaligt och öppet jordbrukslandskap beläget nere i en dalgång som omgärdas av en höjd med tät vegetation Hjulebergas storskaliga dalgång domineras av monumentalt präglade fornlämningar (högar och resta stenar) belägna i landskapsrummets centrala delar. Platsens höga historiska läsbarhet upplevs inte påtagligt påverkas av de fem befintliga verk som syns från områdets västra, lite högre delar där produktionsskogar tar vid. De verk vi idag kan förhålla oss till tycks befinna sig i en helt annan tid, vilket snarare kan sägas förhöja kontrasten mellan dåtid och nutid i landskapet (jmf Landskapsbedömning av Siljanområdet, Länsstyrelsen Dalarna). Asige i söder innebär den största och enligt vår mening viktigaste problemställningen vad gäller risken för påtaglig påverkan av riksintresseområdet Ätradalen (KN19) från en vindkraftsetablering i den skogliga mellanbyggden på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. Genom centrala Asige löper den gamla Boråsvägen. Längs med vägens båda sidor finns ett stort antal gravhögar. Asige är en järnåldersbyggd beläget längs ett viktigt kommunikationsstråk där upplevelsen av mellanbygdens kulturhistoria och landskapskaraktärer är påtagligt. Området kring Asige kan i vissa delar upplevas ha en relativt hög komplexitet, med flera inslag av gravhögar och vegetation i mindre grupp. Det dominerande intrycket är dock områdets höga historiska läsbarhet och kontinuitet (tidsdjup). Siktlängderna är i vissa delar goda med väl synliga landmärken såsom runstenar och gravhögar från förhistorisk tid. Asige har således unikt höga tidssamband där allt för många och spridda vindkraftverk kan komma att störa möjligheten att i någon riktning kunna uppleva ett kulturhistoriskt viktigt titthål i landskapet.
5 Bakgrund och utgångspunkter I vår analys har vi fokuserat på att belysa och utreda följande aspekter: Att mellanbygden är en dalgångsbygd med sammanhållet, väl hävdat odlingslandskap med viktiga kommunikationsstråk kopplade till fornlämningstäta områden. Att mellanbygden innefattar ett sammanhållet odlingslandskap men beskrivs ändå som en flytande övergång mellan skogsbygd och slättbygd. Att det inte är önskvärt att ha en gräns mellan skogsbygd och slättbygd eftersom detta uppfattas minska läsbarheten av mellanbygden som en övergång där skogsbygd och slättbygd knyts samman. Att mellanbygden trots att sin flytande övergång från slättbygd till skogsbygd har en tydligt avgränsad och därmed småskalig pittoresk särprägel som levande landsbygd. Att det mellan Falkenberg och Halmstad finns ett landskap av mellanbygdskaraktär, som med sina skogsklädda höjdpartier och jordbrukslandskap i dalarna, gör att Mellanbygden som karaktär bör indelas i två underkaraktärer här eftersom det lokala inslaget av restberg skapar en mer skoglig och höglänt mellanbygd än den som generellt åsyftas. Att Länsstyrelsens tålighetsbedömningar har gjorts i en regional skala vilket innebär att bedömningarna är en generalisering och att det inom en karaktär eller ett delområde som bedömts som känsligt kan finnas områden som är tåliga och vise versa. Att utifrån en fördjupad landskapskaraktärsbeskrivning i den lokala skalan, med fokus på i riksintresset Ätradalen (KN19) mellan Falkenberg och Halmstad, bidra till en fördjupad tålighetsbedömning vad gäller hur vindkraftsetablering på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4 m.fl i Falkensbergs kommun påverkar upplevelsen av landskapet inom riksintresseområdet. Att ta fram strategier för hur och var verken ska placeras i syfte att undvika att menligt inverka på de viktiga kulturhistoriska värdeområdena och titthål, med sammanhängande upplevelser av ett välhävdat och sammanhängande odlingslandskap innefattande viktiga kommunikationsstråk.
6 Inledning Vi har på uppdrag av Vattenfall Vindkraft AB genomfört en kompletterande landskapsanalys med fokus på hur riksintresse Ätradalen (KN 19) samt de kulturvärden som är förknippade med detsamma påverkas av en vindkraftsetablering på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. i Falkenbergs kommun. Analysen har genomförts så som en fördjupad karaktärsområdesbeskrivning av det landskapsområde vilket omfattas och berörs av riksintresset Ätradalen. Landskapskaraktären har i den beskrivning av det halländska landskapet som gjorts ur ett vindkraftsperspektiv, av Länsstyrelsen i Halland, kallats Mellanbygden Föreliggande analys förhåller sig således till skrivningar angående landskap och befintliga värden i Falkenbergs kommuns vindbruksutredning samt Länsstyrelsens utredning; Vindkraft i Hallands län, samt analyserar ur ett lokalt perspektiv möjligheterna till en vindkraftsetablering på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4, m.fl.. Varberg Analyserat område Falkenberg Halmstad Det analyserade landskapsutsnittet markerat i rött.
7 Problemställning Vindkraftsetablering på fastigheten Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. i Falkenbergs kommun ligger i en karaktärstyp kallad mellanbygden enligt den landskaps beskrivning som Länsstyrelsen i Halland genomfört som planeringsunderlag för vindkraftsetableringar. Länsstyrelsens landskapsbeskrivning menar att mellanbygden är mycket känslig för vindkraftsetableringar. Bakgrunden till denna bedömning är mellanbygdens karaktär som upplevelselandskap, dess småskalighet och ibland stora höjdskillnader mellan dal och höjd som länsstyrelsen menar kan innebära att vindkraftverk kan upplevas dominerande i landskapet. En annan viktig faktor som påverkar länsstyrelsen bedömning är mellanbygdens läge i landskapet mellan slättbygden och de högre partierna i skogsbygden. Vidare rymmer mellanbygden många områden med naturkaraktär och landskap med en potential att bli viktiga kulturhistoriska värdeområden och titthål vars karaktär är känslig för vindkraftverk. Länsstyrelsen menar att stora vindkraftverk med sin industriella produktionskaraktär skulle kontrastera mot och försvaga mellanbygdens karaktär. Länsstyrelsens analys har genomförts på en generell skala. Ur en lokal skala bör man därför förhålla sig kritiskt till den regionala analysens tålighetsbedömningar och analysera den enskilda etableringens påverkan på landskapet, samt föreslå strategier för hur verken placeras. Syfte Denna landskapsanalys syftar till att bidra med en fördjupad beskrivning av mellanbygdens upplevelsevärden i den lokala skalan inom riksintresse Ätradalen (KN19) med fokus på området mellan Falkenberg och Halmstad. Vidare syftar analysen till att göra en nyanserad bedömning av hur en vindkraftsetablering på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. kan anpassas för att inte påverka viktiga inom riksintresset Ätradalen belägna kulturhistoriska värdeområden och titthål. Metod En kompletterande landskapsanalys har utförts med fokus på landskapets karaktär i den lokala skalan. För att i den lokala skalan förstå landskapets inom riksintresse Ätradalens känslighet och tålighet i förhållande till vindkraftsetablering har analysen sökt beskriva landskapet i enlighet med den checklista som presenteras i rapporten Vindkraft i Hallands län, beskrivningar av det halländska landskapet ur ett vindkraftsperspektiv: Landskapets skala, rumslighet och komplexitet Landskapets orienterbarhet, siktlängder, riktningar och landmärken Landskapets tidssamband Grad av mänsklig påverkan och naturkaraktär Landskapets bruksvärde Landskapets särprägel och representativitet Analysen har utförts i fält i de områden som bedömts vara viktiga att besöka i samband med en beskrivning av hur kulturhistoriska värdeområden och titthål inom riksintresse Ätradalen mellan Falkenberg och Halmstad kan komma att påverkas av en vindkraftsetablering på fastigheten Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. I den länsstäckande landskapsbeskrivningen kan man läsa att landskapskaraktären Mellanbygd har en pittoresk särprägel som småskalig levande landsbygd, något som idag är ovanligt i Sverige. Vår analys visar att det i anslutning till Falkenberg och Halmstad finns restberg som gör det viktigt att dela in karaktärstypen mellanbygd i delområden som bättre beskriver karaktären hos landskapet i den lokala skalan, i enlighet med metoden; Landscape Character Assessment, LCA. Vi kallar detta karaktärområde, som i den östra delen av mellanbygden gränsar mot skogsbygden och vilket utmärker sig genom att karakteriseras av skogsklädda höjdpartier, för skoglig mellanbygd.
8 Definition och avgränsning av mellanbygden Länsstyrelsen Hallands län Ur: Landskapsbeskrivning - underlag vid bedömning av landskapets tålighet för vindkraftsetableringar: /.../ mellanbygden utgörs av de kuperade och mosaikartade områdena som finns på gränsen mellan slättplatån och kustplatån, vid de restberg som skjuter ut i slätten mellan Halmstad och Falkenberg och vid Hallandsåsen. Mellanbygdens har en pittoresk särprägel som småskalig levande landsbygd, något som idag är ovanlig i Sverige. Slättbygd Mellanbygd Etableringsområde Skogsbygd
9 Fältstudie Utifrån avgränsningen av riksintresse för kulturmiljövård, Ätradalen (KN19) mellan Falkenberg och Halmstad har orterna: Blixtorp, Årstad, Särestad, Asige, Sörby, Hjuleberga, Vessige och Abild besökts och studerats utifrån befintliga planeringsunderlag och analyser samt genom fotodokumentation och studier i fält. Urvalet av områden som besökts har skett i dialog med landskapsarkeolog Fil.Dr. Jenny Nord vid SLU, Alnarp med fokus på sammanhängande värdeområden med hög historisk läsbarhet och kontinuitet (tidsdjup). Område för riksintresse för kulturmiljövård, Ätradalen Fotopunkt Rutt Sörby Etableringsområde Hjuleberg 13 12 11 10 Årstad Blixtorp 9 8 7 Heberg Särestad 6 5 1 4 2 3 Asige
10 Fotopunkter 1. Heberg 2. Söder om Asige 3. Väg söder om Asige 4. Asige 5. Hagbards galge 6. Korsning mellan Asige ooch Särestad 7. Särestad
11 8. Särestads gravfält 9. Blixtorp 10. Årstad 11. Fält söder om Hjuleberg 12. Korsning söder om Hjuleberg 13. Sörby
12 Strukturerande element Kartan nedan sammanfattar strukturerande element i form av främst rumsligheter vilka påverkar landskapets siktlängder. I rum med större skala ökar siktlängderna, flera landmärken blir synliga och följer med skalan i landskapet och därigenom ökar orienterbarheten i ett regionalt perspektiv. I rum med mindre skala minskar siktlängderna och landmärken som följer skalan och orienterbarheten utifrån ett regionalt perspektiv minskar. Detta kan ge småskaliga rum en hög komplexitet med en oförutsägbarhet angående vad som finns utom synhåll. Storskaliga rum kan också ha en hög komplexitet genom att vegetation och höjder i vissa riktningar avgränsar siktlängderna och genom att modernt och gammalt blandas i samma rum och därmed också försvårar en uttolkning av tidssambanden. En hög komplexitet kan även följa av en varierad grad av mänsklig påverkan i samma landskapsrum, där områden med extensivt brukande låtit naturen ta över hand i ett annars intensivt brukat landskap. Hur landskapet brukas påverkar tidssambanden, vilket bidrar till landskapets särprägel. En modern produktionsskog präglas av sin högproduktiva granskog och brukas för att optimera avkastning med hänsyn till den lagstiftning som reglerar bruket. Tidsambanden har i regel brutits och historien är kanske bara till vissa delar läsbar. I ett jordbrukslandskap med lång hävd är tidssambanden långa, landskapet har ett högt tidsdjup dvs. den historiska läsbarheten är hög och karaktären hos landskapet lever kvar. Skalan hos och avgränsningarna av ett landskaps rumslighet är av central betydelse för huruvida karaktärsdanande element blandas samman och på så vis ökar komplexiteten eller om de hänger ihop i ett väl avgränsat och läsbart sammanhang. Riksintresse för kulturmiljövård, Ätradalen Rumsligheter: större öppet rum Horisontlinje: markant beskogad landhöjning H. G. I. F. E. D. C. B. A. Etableringsområde
0 2 000 4 000 6 000 Meters 13 Kommunikationsstråk med högt tidsdjup kopplar ihop sammanhangen hos landskapsrum med hög historisk läsbarhet som ger mellanbygden sin särprägel. Färden längs dessa stråk representerar en stor del av upplevelsen av mellanbygden inom riksintresset Ätradalen. I ett fåtal storskaliga rum kvarstår ett tydligt historiskt läsbart sammanhang och en stark särprägel, som på grund av sina tydliga geofysiska avgränsningar (höjd och vegetation) tycks tåliga Legend i förhållande till omgivningens förändringar. Horisontlinje: markant beskogad landhöjning Etableringsområde Elevation Område_yttreavgränsning101015 191,2-215,1 167,3-191,2 143,4-167,3 119,5-143,4 95,6-119,5 71,7-95,6 47,8-71,7 23,9-47,8 0-23,9 Terrängkarta
14 Karaktärsområde inom mellanbygden Analysen visar att mellanbyggden är uppdelad i två olika områden vilka har begränsad visuell kontakt med varandra på grund av de restberg som finns i anslutning till Falkenberg och Halmstad. Dessa restberg är beklädda av en granskog som tydligt avviker från andra områden i mellanbygden med sin karaktär av produktionsskog. Produktionsskogen skapar tillsammans med den tydliga landhöjningen en gräns som tydliggör behovet av att i en fördjupad landskapskaraktäranalys (jmfr Landscape Character Assesment metoden) urskilja ett karaktärsområde; den skogliga mellanbygden. Den övergripande karaktärstypen mellanbygd anses av länsstyrelsen vara präglad av en flytande övergång från slättbygd till skogsbygd. Denna flytande övergång kan sägas upphöra i den skogliga mellanbygden. En fördjupad karaktärbeskrivning visar att samhällen i mellanbygdens centrala delar upplevs främst genom vistelse där och på färd igenom landskapet längs kommunikationsstråk med högt tidsdjup. Vidare skapas ofta de småskaliga och pittoreska miljöerna av tydligt avgränsade rumsligheter. Slättbygd Öppen mellanbygd Skoglig mellanbygd Etableringsområde Skogsbygd
15 Analys av landskapsrum A. Ett stort landskapsrum söder om Asige Landskapsrummets närmsta avgränsning utgörs av en mjukt kuperad terräng och vegetation på varierad höjd. Rummet har sin lägsta punkt i de centrala delarna men tack vare den flacka terrängen är siktlängderna goda. Komplexiteten är låg och landskapet består främst av ett jordbrukslandskap med spridda grupper av bebyggelse av varierande ålder. Skalan hos landskapet med många moderna jordbruksbyggnader skapar en hög komplexitet och tidssambanden blir svåra att läsa. En väg skapar en tydlig riktning från väst till öst. I nord-ost, i riktning mot etableringsområdet avgränsas siktlängder av den skogliga mellanbygden. Landmärke i den stora skalan är Asige kyrka som skymtar i ostlig riktning. Rummets upplevelseyta Bebyggelse Vegetation i mellanbygden Skoglig mellanbygd/höjdrygg Tydlig riktning i landskapet Vy i bilden (mot etableringsområdet) Landmärke, Asige kyrka Vegetation som avgränsar rummet Skoglig mellanbygd Jordbruksmark med låg komplexitet
16 B. Asige Landskapsrummets närmsta avgränsning utgörs söder ut av Asige bykärna, västerut av en mindre skogsbeklädd höjdrygg och i nordlig och ostlig riktning av den skogiga mellanbygden. I riktning mot den skogliga mellanbygden stiger landskapet sakta vilket förstärks av den nord-sydliga Boråsvägen som skapar en tydlig riktning i landskapet. Jordbrukslandskapet upplevs som småskaligt och har en hög komplexitet genom en mångfald av mindre vegetationsgrupper, bebyggelse och kulturhistoriska element som gravhögar och stenformationer. Fornlämningarna som tydligt följer kommunikationsstråke skapar dock tillsammans en hög historisk läsbarhet och kontinuitet i landskapet. Siktlängderna är goda. Rummets upplevelseyta Bebyggelse Vegetation i mellanbygden Skoglig mellanbygd/höjdrygg Tydlig riktning i landskapet Vy i bilden (mot etableringsområdet) Hög läsbarhet genom landmärken i form av gravhögar och stenformationer från järnåldern Vegetation och höjd som avgränsar rummet Jordbruksmark med hög komplexitet Vy mot etableringsområdet i nordöst Skoglig mellanbygd
17 C. Särestad Längs med Blixtorpsvägen ligger Särestad som avgränsas av den omgivande kuperad terrängen med tät vegetation. Landskapsrummets golv är mjukt kuperat och förhållandevis öppet vilket skapar ett upplevelsemässigt storskaligt rum från en högre punkt i rummet. Lågpunkter och grupper av vegetation skapar dock mindre rum i det större landskapsrummet. Komplexiteten upplevs därmed som hög men siktlängderna är goda i framförallt nordlig riktning, sett från högre punkter i landskapsrummet. I denna riktning syns två landmärken i form av vindkraftverk som uppskattas befinna sig på ca 1 mils avstånd. I nordostlig riktning avgränsas rummet av en vegetationsbeklädd höjd som hindrar siktlängder mot den skogliga mellanbyggden. Området utgörs till största delen av jordbruksmark och betesmark, samt en större gård med ett boningshus. I rummets nordostliga del hittas ett område med fornlämningar men nya stängsel, moderna ekonomibyggnader och en nyanlagd sjö minskar upplevelsen av ett tidssamband. Vyn mot etableringsområdet är avskärmad av en högre terräng väster om den skogliga mellanbyggden. Skoglig mellanbygd på höjdrygg Vegetation som avgränsar rummet Jordbruksmark och betesmark Befintliga verk
18 D.Blixtorp Landskapsrummet ligger på en flack höjd som avgränsas av en mjukt kuperad terräng med spridda vegetationsgrupper. I nord-ostlig riktning är siktlängderna goda men den skogliga mellanbygden syns dock långt ner i horisonten eftersom närbelägna vegetationsbestånd till största del skymmer sikten. Rummet är storskaligt men komplext med mindre inre rum som avgränsas av träddungar och en bitvis ondulerande terräng. Området består till största del av jordbruksmark där inslag av moderna ekonomibyggnader och framförallt villor skapar en komplex karaktär. Vidare norrut längs med Blixtorpsvägen sänker sig terrängen och Åstorpskyrka visar sig som ett tydligt landmärke. Rummets upplevelseyta Bebyggelse Vegetation i mellanbygden Skoglig mellanbygd/höjdrygg Tydlig riktning i landskapet Vy i bilden (mot etableringsområdet) Jordbruksmark och bebyggelse av varierad tidsålder i mjukt kuperad terräng Skoglig mellanbygg i horisonten Vegetation som avgränsar rummet
19 E. Årstad Söder om Årstad öppnar ett storskaligt och flackt landskap upp sig. Rummet är avgränsat av en kuperad terräng i söder och österut möter rummet den skogliga mellanbygden. Årstad ligger på en höjdpunkt som avgränsar rummet i nordlig riktning. Bebyggelsen är samlad och byns mittpunkt utgörs av Årstads kyrka. Siktlängderna från denna punkt är goda i ostlig, sydlig och västlig riktning. Bebyggelsen är till största delen modern och den historiska kontinuiteten förhållandevis låg. Landskapsrummet består av en blandning av bebyggelse och jordbruksmark och komplexiteten upplevs därför som hög. Skoglig mellanbyggd Vegetation som avgränsar rummet Bostäder av blandad tidsålder, i bakgrunden ett storskligt och öppet jordbrukslandskap
20 F. Hjuleberga Området består av ett storskaligt och öppet jordbrukslandskap beläget nere i en dalgång som omgärdas av en höjd med tät vegetation. Den stora skalan hos det vidsträckta jordbrukslandskapet och utblickarna är fascinerande. Mindre vegetationsdungar är utspridda i det öppna landskapet som har ett par mindre korsande vägar. Landmärken är Hjuleberga slott och fornlämningar i form av stenformationer vilka för blickarna till sig och därigenom dominerar det stora rummets golv. Området har en stark historisk särprägel vilken tycks tålig i förhållande till vindkraftverk som kan ses från områdets högre delar i den norra horisonten. Från områdets lägre punkt, närmre vegetationsranden syns endast två av verken då utsikten här inte är lika god. Rummets tydliga avgränsning mot den skogliga mellanbygden och dess skorskalighet gör att rummets historia inte underordnar sig vindkraftverken. I rummets mittpunkt och lägsta del skyms siktlängder mot den skogliga mellanbygden, i riktning mot etableringsområdet, då terrängen i rummets sydliga delar höjer sig. Rummets upplevelseyta Bebyggelse Vegetation i mellanbygden Skoglig mellanbygd/höjdrygg Tydlig riktning i landskapet Vy i bilden (mot etableringsområdet) Ett storskaligt och öppet jordbrukslandskap i mjukt kuperad terräng. Hög läsbarhet med synliga historiska landmärken Skoglig mellanbyggd skymtar i horisonten Vegetation som avgränsar rummet
21 G. Sörby Landskapsrummet är ett småskaligt och mjukt kuperat landskap som avgränsas av höjdformationer och vegetation som omgärdar de centrala delarna av rummet. Bebyggelsen är samlad vid områdets lägsta del och siktlängder från denna punkt är därför begränsade. Direkt i öster reser sig en vegetationsbeklädd höjd som skärmar av sikten i denna riktning. I sydostlig riktning är siktlängderna längre men når aldrig den skogliga mellanbygden annat än om man aktivt söker höjdlägen i terrängen. Detta småskaliga jordbrukslandskap med sin samlade bykärnan i den mjukt kuperade terrängen med spridd vegetation ger området en mycket pittoreskt särprägel. Småskligt landskap i mjukt kuperad terräng, bebyggelse och jordbruksmark Vegetation som avgränsar rummet
22 H.Vessige Sydöst om Vessige sänker sig den terräng som i Vessigebro till stor del skymmer sikten i sydostlig riktning mot etableringsområdet och den skogliga mellanbygden. Landskapsrummet avgränsas söderut av en vegetationsbeklädd höjdpunkt och norrut av vegetationsridåer. Österut är dock siktlängderna goda och landskapet är öppet och vidsträckt. Komplexiteten är ganska låg och marken består främst av jordbruk och spridd bebyggelse. Rummets upplevelseyta Bebyggelse Vegetation i mellanbygden Skoglig mellanbygd/höjdrygg Tydlig riktning i landskapet Vy i bilden (mot etableringsområdet) Ett storskaligt jordbrukslandskap i mjukt sluttande terräng. Vegetation som avgränsar rummet
23 I. Abild Abild ligger precis vid den skogliga mellanbygdens gräns och landskapsrummet är tydlig avgränsat av täta vegetationsridåer. Siktländer är begränsade i alla riktningar då vegetation är tät och frekvent. Siktlängderna når inte etableringsområdet söderut då den inre vegetationen skymmer sikten. Bebyggelsen är samlad och Hallandsleden, som vidare söderut kallas Boråsvägen, skapar en tydlig nord-sydlig riktning i landskapet då den följer den stigande terrängen österut. Landskapsrummet är småskaligt och domineras av bostadsbebyggelse och jordbruk. Vegetation som avgränsar rummet Landskap av mindre skala med blandad bebyggelse och jordbruksmark
24 Slutsatser Denna landskapsanalys drar slutsatsen att mellanbygden mellan Falkenberg och Halmstad upplevs huvudsakligen vid vistelse i dess väl avgränsade rumsligheter som bidrar till dess pittoreska och småskaliga karaktär eller på färd mellan dess rumsligheter vilka skiftar i skala och hela tiden bjuder nya upplevelser. Mellanbygdens läge mellan den lägre slättbygden och den högre skogsbygden bedöms inte i den lokala skalan som mycket känslig för en vindkraftsetablering i mellanbygdens östra gränszon mot skogsbygden, av oss kallad den skogliga mellanbygden, eftersom den tydligt tillhör de högre partierna i landskapet vilka huvudsakligen är beskogade av produktionsskog. Vindkraftverk här förstärker snarare höjdskillnaderna i landskapet och placerar sig, på färd genom mellanbygden inom riksintresset Ätradalen, tydligt i ett annat av skogen och höjdskillnaderna markerat rum. I de centrala delarna av mellanbygden finns både höjder och blandskog som begränsar siktlinjerna mot vindkraftsetableringar i den skogliga mellanbygden och skogsbygden. Dessa miljöers särprägel bedöms därför inte nämnvärt beröras av vindkraftverk i den skogliga mellanbygden. I den nordvästra och västra delen av etableringsområdet, i de områden som befinner sig utanför riksintresset Ätradalen (KN19), är det Ry som främst berörs av den vindkraftsetablering som planeras på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4 m.fl. Här hjälper vegetationsridåer till att placera vindkraftverken i ett annat rum till fördel för de närmst boende. Vidare befinner sig boende och vindkraftverk på samma höjd vilket bidrar till att minska risken för att verken ska uppfattas luta sig in över de boende. Det är dock av största vikt att vindkraftverken inte bidrar till en s.k. inringningseffekt av de boende varför verk inte bör befinna sig både direkt norr, söder och öster om boende samt att gällande nivåer för buller och skuggor följs. Vår bedömning är att det föreligger liten risk för att vindkraftverk i den skogliga mellanbygden, skulle minska läsbarheten av mellanbygden som en övergång där skogsbygd och slättbygd knyts samman. De kulturhistoriska värdeområden inom riksintresset Ätradalen (KN19) som kan beröras av en vindkraftsetablering på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. finns främst vid Hjuleberga i norr och Asige i söder. Hjuleberga består av ett storskaligt och öppet jordbrukslandskap beläget nere i en dalgång som omgärdas av en höjd med tät vegetation. Hjulebergas storskaliga dalgång domineras av monumentalt präglade fornlämningar (högar och resta stenar) belägna i landskapsrummets centrala delar. Platsens höga historiska läsbarhet upplevs inte påtagligt påverkas av de fem befintliga verk som syns från områdets västra, lite högre delar där produktionsskogar tar vid. De befintliga verk vi idag kan förhålla oss till på platsen tycks befinna sig i en helt annan tid, vilket snarare kan sägas förhöja kontrasten mellan dåtid och nutid i landskapet (jmf Landskapsbedömning av Siljanområdet, Länsstyrelsen Dalarna). Asige i söder innebär den största och enligt vår mening viktigaste problemställningen vad gäller risken för påtaglig påverkan av riksintresseområdet Ätradalen (KN19) från en vindkraftsetablering i den skogliga mellanbyggden på fastigheterna Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. Genom centrala Asige löper den gamla Boråsvägen. Längs med vägens båda sidor finns ett stort antal gravhögar. Asige är en järnåldersbyggd beläget längs ett viktigt kommunikationsstråk där upplevelsen av mellanbygdens kulturhistoria och landskapskaraktärer är påtagligt. Området kring Asige kan i vissa delar upplevas ha en relativt hög komplexitet, med flera inslag av gravhögar och vegetation i mindre grupp. Det dominerande intrycket är dock områdets höga historiska läsbarhet och kontinuitet (tidsdjup). Siktlängderna är i vissa delar goda med väl synliga landmärken såsom runstenar och gravhögar från förhistorisk tid. Asige har således unikt höga tidssamband där allt för många och spridda vindkraftverk kan komma att störa möjligheten att i någon riktning kunna uppleva ett kulturhistoriskt viktigt titthål i landskapet.
25 Områden som bedöms ha god tålighet i förhållande till vindkraftsetableringen Hjuleberga, viktigt storskaligt historiskt landskapsrum Ry, möjlig inringningseffekt Asige, vikigt historiskt titthål Etableringsområde
26 Anpasssning Falkenbergs kommun föreslår inte generellt hinder för vindkraft i områden med stora och samlade kulturvärden. Dock bör stora kulturvärden beaktas vid prövning av enskilda projekt. Vad gäller en vindkraftsetablering på fastigheten Abilds-Perstorp 1:4, m.fl. bör en vindkraftsetablering hållas samman i syfte att värna ett historiskt titthåll i den norra horisonten sett från de centrala delarna av Asige. I etableringsområdets västliga delar är det av stor vikt att vindkraftverken inte bidrar till en s.k. inringningseffekt av de boende i framförallt Ry. I övrig finns inget behov att hålla ett stort avstånd till riksintresset Ätradalen i dessa delar, då höjdskillnaden tillsammans med vegetationen i den skogliga mellanbygden ställer verken i ett välavgränsat rum i förhållande till de sammanhängande historiska upplevelsevärden vi funnit i den lokala skalan inom riksintresset Ätradalen.
27 Etableringen i västra delen skulle kunna hållas samman i östlig riktning för att minimera inringningseffekten i Ry Etableringen söderut bör hållas samman i nordöstlig riktning för att värna historiskt titthål i Asige Etableringsområde