Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund

Transkript

1 Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Bild 1: Vindkraft en mellankommunal fråga Vindkraften är ofta en mellankommunal fråga på så sätt att stora etableringar syns över kommungränser och ibland länsgränser. Detta är särskilt uttalat i Kalmarsund mellan Öland och fastlandet. Länsstyrelsen har till uppgift, enligt plan- och bygglagen, att samordna mellankommunala frågor. Länsstyrelsen i Kalmar har därför tagit initiativ till de två följande samarbetsprojekten. Kalmarsunds- Projektet 2004 Kalmar Mörbylånga Torsås Karlskrona Bild 2: Kalmarsundsprojektet. Policy för vindkraft till havs I södra Kalmarsund var det i början av 2000-talet stort exploateringstryck för vindkraft till havs med flera stora parker på verk mellan fastlandet och södra Öland. Hur skulle vi planera för dessa? Det gemensamma landskaps- eller havsrummet berör fyra kommuner och två län. Skulle det tåla hur mycket vindkraft som helst? Det fanns inga aktuella eller samordnade kommunala översiktsplaner som gav vägledning. s.1

2 Utgrunden 1 Kalmarsund Vindkraft till havs Bild 3: Landskapsrum med en av världens första offshore-parker Sveriges första och största havsbaserade vindkraftpark uppfördes år 2000 i södra Kalmarsund, nämligen Utgrunden I med sju verk om 1,5 MW vardera. Denna planeringsförutsättning måste också beaktas tillsammans med känsligheten gentemot bl.a. utsikter, vyer, fågelsträck, fisket och sjöfartens intressen. Hur då placera ytterligare flera och större parker? Styrgrupp 2 län 4 kommuner Ledningsgrupp Tjänstemän från resp. myndighet + Energikontor SO Utredare (BE LW) Projektledare (IW) Interna arbetsgrupper Bild 4: Hur organiserade vi oss? Etablerade samarbetsformer eller organisationer för mellankommunal samverkan av detta slag fanns inte. Därför fick vi själva, kommunerna Mörbylånga, Torsås och Kalmar med Länsstyrelsen i Kalmar samt Karlskrona med Länsstyrelsen i Blekinge, ordna till detta. Det gällde att plocka in den högsta ledningen i respektive organisation, landshövding/länsråd och kommunråden i en styrgrupp, en ledningsgrupp med stadsarkitekter, miljöchefer och länsarkitekten som projektledare. Ledningsgruppen fick återföra till arbetsgrupper med företrädare för berörda sakområden. Särskilda utredare togs också in som fick göra analyserna och komma med förslag. s.2

3 Bild 5: Kartläggning via GIS Kartläggning med olika GIS-skikt togs fram: Basfakta som vindförhållanden och djupkurvor Yrkessjöfart, fiske och fritidsfiske, totalförsvaret Intressen och värden enligt 3-4 kap miljöbalken: - Naturvård och fågelliv - Kulturmiljövård och marinarkeologi - Marinbiologi, bottenflora och bottenfauna - Turism, friluftsliv och besöksområden samt båtlivets vanligaste router - Fritidsboende och helårsboende på fastlandet resp. Öland Bild 6: Fågelsträcken I kontrollprogrammet för Utgrunden I tillstånd fanns krav på undersökning av fågelstrecken i sundet. Dessa kartläggningar gav oss värdefull kunskap om hur fåglarna rör sig i sundet under olika årstider, vilket kom att få stor betydelse för föreslagna och tänkbara placeringar av grupper av vindkraftverk. s.3

4 Bild 7: Utblickar och fria horisonter Sundet är förhållandevis smalt, ca 6 km i norr vid Ölandsbron och km i söder. Vindkraftverk kan påverka utblickarna olika mycket från olika håll. Därför var det viktigt att kartlägga var speciellt turisterna rör sig, alltså de mest besökta platserna på fastlandet och Öland. Det är ju här som människor står och tittar ut över havet, ser vindkraftverk och antingen accepterar dem eller inte! Dessa highlights är markerade med stjärnor på kartbilden. Bild 8: Elnätets kapacitet Nätkapaciteten är oerhört viktig att kartlägga i tidigt skede. Var på land kan sjökablarna anslutas? En utbyggnad av nya ledningar på det regionala nätet kostar avsevärda pengar. I detta fall var problemen inte så stora då det fanns en närliggande 130 kv ledning vid Bergkvara. s.4

5 Bild 9: Scenario I utredningen prövades några scenarier, ett maxalternativ som skulle kunna ge 1 TWh med fem grupper av ca 20 verk i varje. Utblicksvinklar ritades ut för att se hur mycket av sundets horisonter som kunde bli påverkade av vindkraftverken. I detta scenario togs inte hänsyn till försvarets intressen. Bild 10: Utredningens förslag Utredningen enades om ett scenario om ca 0,5 TWh i tre grupper om st 3 MW-verk. Stor hänsyn har tagits till fria utsikter från Ölands södra udde samt delvis fria horisonteter från bl.a. Bergkvara, Kristianopel och Grönhögen. Placeringarna är valda i sundets längdriktning vilket underlättar för sjöfågel att väja för verken. Om försvarets intressen tillgodoses måste den södra gruppen utgå och då beräknades en möjlig produktion till 0,3-0,4 TWh i två grupper. s.5

6 Hantering och status av policyn: Beslut i länsstyrelsernas båda styrelser:..att anta policyn i sin helhet grund för länsstyrelsens samlade beslut/yttrande i ärenden Kommunerna förutsätts inarbeta policyn i sin gällande eller kommande ÖP Då genomgår också policyn den demokratiska processen (så har hittills skett i Mörbylånga och Torsås) Bild 11. Slutsatserna Utredningen angav följande riktlinjer tillsammans med kartans förslag till placeringar: Ej inom tre sjömil från Öland och fastlandskusten Vissa områden helt fria från vindkraftverk med hänsyn till upplevelsen av fria horisonter Grupper placeras i sundets längdriktning Väl avskilda grupper med inga spridda verk emellan. Max 90 m torn och totalhöjd max 150 m Eftersom policyn inte är en översiktsplan i PBL:s bemärkelse utan en lokaliseringsutredning och policy för hantering av de kommande tillståndsansökningarna förutsätts att projektresultaten inarbetas i de kommunala översiktsplanerna, vilket också skett. Utredningen har fått stor betydelse vid tillståndsprövningen av de båda projekten Utgrunden II samt Trolleboda. Planeringsunderlag för vindkraft på Öland Samarbetsprojekt Borgholms och Mörbylånga kommuner Länsstyrelsen i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 1 Bild 12: Projekt Ölandsvind Ett fortsatt stort exploateringstryck för vindkraft på Öland ställde krav på ett förnyat och modernt planeringsunderlag. Den gamla policyn från 1993 utgick från mindre verk (max 50 m navhöjd). Öland består av två kommuner- Borgholm och Mörbylånga- vilka har en natur och ett kulturlandskap med delvis lika, delvis olika känslighet för vindkraftsetableringar. Turistiskt upplevs ön som en helhet utan kommungränser. Hur skulle man kunna optimera vindkraften på Öland? Kunde nya digitala visualiseringsmetoder användas för att bättre bedöma påverkan på landskapet? Samarbetsorganisation för mellankommunal samverkan fick skapas. Resurser likaså. De båda kommunerna med stadsarkitekter, miljöchefer, kommunråd involverades, vindkraftssamordnaren på Regionförbundet samt Länsstyrelsen med länsrådet och flera tjänstemän. Företrädare för berörda nätägare deltog också. Tillsammans formulerades en ansökan om planeringsstöd till Boverket och sådant erhölls. Länsarkitekten blev sammanhållande och projektledare. s.6

7 Vindförutsättningarna! Om det blåser i genomsnitt över 6,5 m/s per år på 71 meters höjd är platsen tillräckligt blåsig för att vindkraft ska löna sig. På Öland blåser det i genomsnitt mellan 6,88 och 8,82 m/s och är därmed ett av Sveriges mest vindbruksintressanta landskap. Bild 13: Extremt goda vindförhållanden Syftet med en ny policy och nytt planeringsunderlag för vindkraft på Öland var utöver att ta fram ett nytt handläggarstöd och GIS-verktyg även att - skapa en gemensam grundsyn för lokalisering för dels berörda myndigheter dels de som bor och verkar på Öland, - planera för hållbart resursutnyttjande och bidra till att regionala och nationella mål uppfylls, - minimera påverkan på landskapet och turismens värden (vindkraft på rätt plats), - motivera och påskynda en nödvändig förstärkning av elnätet. Steg 1 Intressanta områden för vindkraft - kriterier 500 meter hus, tätort, planerad bebyggelse meter från kyrkor och fornborgar. 125 meter från allmän väg meter från utvalda fornminnen. Undantag: Ej naturreservat, fågelskyddsområden (beträdnadsförbud), Ej Natura (förutom St Alvaret), Ej försvarsmakts-områden eller områden som är mindre än 10 hektar. 110 områden blev det! Bild 14: GIS kartering fick fram intressanta områden I arbetets inledning valde vi att göra en traditionell GIS-kartering med skyddszoner kring bebyggelse, kyrkor och vissa fornminnen. De mest värdefulla naturområdena valdes också bort. Vid denna kartering kom då fram 110 större eller mindre områden. Vi benämnde dessa intressanta områden. s.7

8 Steg 2 Preliminär Ranking 1. Prioriterade områden 2. Möjliga områden 3. Mindre lämpliga områden 4. Otänkbara områden Bild 15: Värdering av lämplighet för vindkraft Fyra bedömningsgrupper utsågs att rangordna - samlat värdera och vikta - de 110 områdena i en skala från 1 till 4, från prioriterade, möjliga, mindre lämpliga till otänkbara. Grupperna bestod av dels representanter från de båda kommunerna Mörbylånga och Borgholm, dels representanter från länsstyrelsens sakområden för naturvård respektive kulturmiljövård. På kartbilderna framgår av färgerna hur de olika grupperna rangordnat viktat - de olika områdena. I värderingen viktningen - togs med fakta som inhämtats t.ex. från ornitologiska föreningar, lokala intresseföreningar m.fl. och som inte finns redovisade på kartor. 22 områden blev kvar när datorn räknat fram en medelranking för respektive område och de som fått högst rankingpoäng (samtliga i nivå 1, prioriterade, samt även några från nivåerna 2 och 3). s.8

9 Områden att utreda vidare med 3 D teknik och visualiseringar Totalt 20 km2 1,5% av Ölands yta Frågor inställer sig: - hur mycket vindkraft rymmer dessa? - hur mycket tål Öland? - hur mycket behövs för att nå vissa mål? - vilka mål har vi om energiförsörjningen/ elförsörjningen? - vilka marginaler? - vilka områden blir olämpliga? - Ölands elkonsumtion idag täcks till 35 % av vindkraft. Bild 16: 19 utredningsområden Efter besiktning i fält och militärens granskning kvarstod 19 områden att utreda vidare med 3D-teknik och visualiseringar. Borgholm 10 områden ca 1450 hektar Mörbylånga 9 områden ca 600 hektar Sammanlagt sålunda ca 20 km2 som utgör 1,5 % av Ölands yta. Kartbilden presenterades för media vid pressinformation i november Vi valde att inte visa områdenas exakta geografiska avgränsning utan lade ut prickar för alla, oavsett storlek. Innan dess fanns det ansökningar om ett 20-tal verk på Öland. Ett år senare hade siffran stigit till ca 230! Ett tydligt exempel på hur offentligt planeringsunderlag för vindkraft kan bli styrande för vindkraftsetableringar och förmodligen också för ett ökat intresse för sådana. s.9

10 Vad göra med de 19 områdena? Hur många verk ryms teoretiskt inom ett visst delområde? Exempel: För 2 MW verk behövs rutor om 400 x 580 m Maximal beräkning i box, eller Anpassad placering i linje eller båge Bild 17: Teoretisk beräkning av antal möjliga verk Ett rutnät lades på varje delområde så att antal möjliga verk skulle kunna beräknas. Vid placering i linje eller båge rymde de 19 områdena sammanlagt ca 95 verk i storlek 2 MW. Vid placering av maximalt antal verk inom varje delområde skulle man kunna få ut totalt ca 170 stycken 2MW-verk. s.10

11 Steg 3 Scenarios Ansökningarna ökat lavinartat *Nätkapaciteten är fullt utnyttjad idag!? Scenario 1a: - Självförsörjande Öland på el Scenario 1 b: - Självförsörjande Öland på energi Scenario 2: - Hur mycket klarar befintligt elnät? Scenario 3: - Framtiden, hur mycket kan byggas? Bild 18: Scenarios Öland är idag till 35% självförsörjande på el från vindkraft. Fyra scenarios skisserades: 1 a: Öka självförsörjningsgraden på el till 100% från vindkraft 1 b: Bli självförsörjande på all energi från vindkraft, 2: Hur mycket ytterligare klarar befintlig nätkapacitet utöver dagens? 3: Framtiden, hur mycket kan teoretiskt byggas? Kan Öland bli exportör av energi från vindkraft? Teoretisk bedömning av potential på Öland Scenario verk á 2 MW = MW ger i produktion Gwh verk á 2 MW = MW För självförsörjning el krävs utöver dagens 53 MW ytterligare MW landbaserad vindkraft För självförsörjning energi krävs ytterligare 365 MW landbaserad vindkraft Svar: 100 MW kan vi få på verk beroende på storlek och vi hade teoretiskt plats för inom de 19 områdena! Bild 19: Scenario - självförsörjande Öland på el från vindkraft Enligt beräkningar av Borgholm Energi behövs ca 100 MW ytterligare installerad effekt för att Öland ska bli självförsörjande av el från vindkraft. För detta behövs ca 50 st 2 MW-verk. Enligt våra beräkningar hade vi plats för sådana, vilket innebär att vi med god marginal kan klara ett sådant mål. För att klara ett mål om självförsörjande på energi krävs att alla de 19 områdena fylls maximalt med minst nya 2 MW-verk. Utredningen har bedömt att detta inte är rimligt, både med hänsyn till landskapet och till nätkapaciteten. s.11

12 Scenario 2 Vad klarar befintligt elnät? Begränsande faktor är kapaciteten på kabeln mellan Öland och fastlandet Två 50 kv ledningar, 130 kv vid St Rör Kablarna klarar 30 MW i norr, 30 MW i söder och 30 MW i mitten, totalt 90 MW utspritt Avtal med vindkraftsproducenterna: koppla ifrån om konsumtionen låg och produktionen hög Bild 20: Scenario - Vad klarar befintligt elnät? Befintligt elnät kommer att vara fullt utnyttjat och ingen plats för fler landbaserade verk - om den havsbaserade parken vid Kårehamn (öster om Öland) byggs och dess option på 50 MW ianspråktas. Diskussion upptogs därför med nätägaren E.ON om möjliga lösningar. Beslut togs att skjuta upp optionen och därmed gavs möjligheter för ytterligare 90 MW med vissa förutsättningar om spridning av de nya vindkraftverken på ön. Scenario 3 Framtiden, hur mycket kan byggas? Konsekvenser: Om fler etableringar utöver de MW krävs en ny sjökabel till fastlandet - En sådan 130 kv ledning klarar MW - Tillståndsprocessen för ny kabel ca 5 år eller mer - För lönsamhet alltså planeras för MW - Investeringskostnad 1,5 3 miljarder SEK - Rimligheten: Tål landskapet så många verk fler utöver de verk som behövs för självförsörjning på el?? Bild 21: Scenario - Framtiden Ett framtidsscenario där Ölands vindresurser utnyttjas maximalt kräver en ny sjökabel till fastlandet. Eftersom en sådan kräver stora investeringar och att det samtidigt finns ansökningar och tillstånd klara för minst verk ytterligare utöver de bedöms detta scenario inte rimligt i dagsläget. s.12

13 16 verk påp 600 KW = 10 MW 5 verk påp 2 MW = 10 MW Bild 22: Kastlösa vindkraftpark på Öland För Öland gäller idag enligt 4 kap 3 Miljöbalken en begränsning så att gruppstationer för vindkraft med tre eller flera verk med en sammanlagd uteffekt av mer än 10 MW inte får uppföras. Förslag är lagt av miljöprocessutredningen att begränsningen ska tas bort. Byt små verk mot färre och större! Bilden visar den befintliga parken vid Kastlösa på Ölands västsida som idag har 16 stycken 600 kw-verk, alltså max 10 MW totalt. Om dessa verk byts ut mot 5 större och t.ex. 2 MWverk blir uteffekten densamma och produktionen kan öka från ca 20 GWh per år till minst ca GWh. Effekterna på landskapet och miljön kan var och en fundera över! Möjligheten att minska antalet till ca 10 men större verk ger avsevärt höjd produktion! Detta tål också att fundera över! Från markhöjd nära.. Bild 23: Datasimulering Bilden visar ett exempel från det pågående arbetet vid Länsstyrelsen Kalmar med simulering i tredimensionell datamiljö vilket beräknas vara avslutat under vintern Flera av projektets 19 utredningsområden kommer att visualiseras med filmer över ett antal simulerade verk och placeringar. Den tredimensionella handläggarmodellen kommer att vara stöd för bedömning av tillståndsärenden i både kommunerna och på länsstyrelsen. Vid dessa studier kan det då visa sig att alla de 19 utredningsområdena inte behöver tas i anspråk. s.13

14 Sammanfattningsvis En kraftig vindkraftsutbyggnad måste föregås av fysisk översiktsplanering i kommuner och/eller län. Det handlar om Landskapet är ofta mellankommunalt, vad tål vårt vardagslandskap, vårt naturlandskap? Miljön, klimatet, förnybar energi och minska fossilbränsleberoendet Miljön för boende och besökare, upplevelser och historia Ekonomi för investeringar och regional tillväxt Ekonomi för investeringar i ledningsnät och infrastruktur kan bli avgörande Bild 24. Sammanfattning Många frågor måste beaktas när vindkraften behöver mer plats i vår energiförsörjning. För Ölands vidkommande handlade det inte enbart om landskapets tålighet, miljön och klimatfrågorna utan även om ekonomin för investeringar i ledningsnät och infrastruktur samt regional tillväxt. Genom en fysisk översiktsplanering tas ett helhetsgrepp över alla dessa frågor, kommunerna får initiativet över marknadskrafterna, en översiktsplan enligt PBL ska genomgå den demokratiska processen så att allmänheten ges tillfälle att komma med synpunkter. I detta projekt har allmänheten representerats genom Ölands olika intresseförningar för hembygd, turism, fågelliv, lantbruk och näringsliv. Flera informationsmöten har hållit under projektets gång. Det framtagna regionala eller mellankommunala planeringsunderlaget kommer att inarbetas i de kommunala översiktsplanerna, en process som nu pågår. Ölands goda vindresurser ska nyttjas optimalt vilket förutsätter en placering av verk som landskapet tål och människorna accepterar vindkraft på rätt plats ger ett optimalt resursutnyttjande och därigenom en hållbar utveckling! Mer information om de båda projekten och svar på frågor kan erhållas av: Ingegärd Widerström Tel E-post: ingegard@wilark.se s.14