Områden av riksintresse för kulturmiljövården

Transkript

1 Områden av riksintresse för kulturmiljövården Hur tänkte man då? 1987 Hur tänker vi nu? 2013 Ulf Lindberg, Riksantikvarieämbetet Projektet Kulturmiljövårdens riksintressen

2 Uppdrag och fokus har utvecklas Riksintressen Miljömål ELC Områden Miljökvaliteter Hela landskapet Hushålla, Skydda Lösa miljöproblem, skydda Förvalta, planera, skydda Undvika Anpassa, samverka Område områden som har betydelse från allmän synpunkt pga. deras natureller kulturvärden Grundläggande värde... kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Landskap som det uppfattas av människor hela livsmiljön

3 Förutsätter uppdaterad syn på olika riksintressen Exploateringsintressen Bevarandeintressen Gemensamma resurser

4 Vad är bra med riksintressesystemet? Ger stöd för upplysta, genomtänkta val - för en hållbar utveckling Kulturmiljön breddar diskussionen, är tongivande och en inspiration för utvecklingen Ställer krav på planprocessens inriktning och kvalitet En hållbar utveckling som adderar nya värden utan att radera de historiska sambanden verkar för lösningar som håller över tid Medför tydlighet och tidiga signaler i planprocessen Inga stoppområden eller reservat Tidig dialog kring kulturmiljön som resurs - uttolkad i ÖP

5 Ett system många missar Kulturmiljön ses inte som en tillgång (av kommunerna) utan uppfattas mer som ett hinder för utveckling Planeringsprocessen fokuserar mer på vad riksintressena tål än vad de kan bidra med Dialog aktualiseras oftast först inför ett hot, istället för i ÖP-processen Områdena i sig är dåligt förankrade och värdebeskrivningarna är svåra att omsätta/översätta i den fysiska planeringen

6 Juridiska styrmedel för kulturarvet i landskapet KML Skydd av kulturarv - Ortnamn, fornlämningar och fornfynd, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, samt för utförsel och export av äldre kulturföremål FSBM Skydd av statlig fast kulturegendom - Statliga byggnadsminnen (& värdefulla fastigheter) Miljöbalken Hållbar utveckling och skydd av värdefulla miljöer - Riksintressen, kulturreservat, MKB PBL Hållbar samhällsutveckling och skydd av värden i miljön - Detaljplaner, områdesbestämmelser, bygglov, förvanskningsförbud, MKB (SVL, VL Hänsyn till kulturmiljö)

7 Hur skall RI användas? Hänsyn vid skogsbruk och vägverksamhet Miljöersättningar Kyrkligt kulturminne Kulturreservat Fornlämning Ortnamn Områdesbestämmelser Dialog Detaljplan Riksintresse Utvecklingsprojekt Byggnadsminne Kulturmiljövårdsanslag Hembygdsförening

8 Övergripande syfte Förbättra förutsättningarna att tillvarata och utveckla landskapets kulturvärden i enlighet med MB och ELC Göra riksintressena mer kända, angelägna och begripliga Skapa en samsyn bland berörda aktörer Mål Projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Sammanställa och sprida en handbok/vägledning Insatser för fortbildning och information till yrkesverksamma inom samhällsplaneringen Målgrupp Länsstyrelser, kommuner, museer, konsultföretag

9 Projektet 2013 Rev direktiv: fler delmål större fokus på kommuner Temaseminarier och andra aktiviteter kring centrala frågeställningar med företrädare för länsstyrelser, kommuner, museer, konsulter samt civilsamhället Utveckla förslag till hur informationen om riksintressena ska kvalitetssäkras och tillgängliggöras Stötta det pågående arbetet med riksintressen i länen Test om/hur nya teman, perspektiv och former att kommunicera kan omsättas i riksintresseurvalet sammanställa handbok/vägledning utkast klart i oktober remiss och bearbetning okt-dec trycks i början av 2014 Medarrangör vid RAÄ:s höstmöte (5-7 november) särskilt riksintresseseminarium

10 Vägledning för arbetet med riksintressen PM med information och checklista som klargör ansvar och roller i arbetet med riksintressen (prövas inför kommande vägledning) Övergripande utredningsområden Vad är ett riksintresse? Riksintressebeskrivningen Riksintressens avgränsning Att kommunicera kulturhistoriska värden Att hantera förändring Juridiska oklarheter (bl. a. vidareutveckling och fördjupning av PM) Exempelsamling

11 Vad är ett riksintresse för kulturmiljövården? Ett riksintressant kulturlandskap återspeglar en betydelsefull samhällshistorisk utvecklingsprocess Riksintressen speglar snarare det typiska än det avvikande Riksintressen måste ha (fysiska) uttryck Riksintressen tål olika former av utveckling och förändring

12 Avvikande eller kännetecknande? Stora Sundby [D 12] (Västermo sn) Motivering: Unik slottsmiljö från 1840-talet med medeltida anor. Uttryck för riksintresset: Äldre huvudbyggnad, totalt omgestaltad under den stilimiterande 1800-talsarkitekturens begynnelsefas i form av normandisk exteriör från ca Påkostad utformning av arbetarbostäder, ekonomibyggnader, trädgård och park. Ädellövskog. Agrarindustriella anläggningar.

13 Fysiska uttryck? Harpsund [D 34] (Mellösa sn) Motivering: Herrgårdsmiljö kring Harpsund som är hedersbostad för landets statsminister. Uttryck för riksintresset: Säteri på 1600-talet. Ny mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader och arbetarbostäder från Arbetarbostäderna Nygård uppförda som "herrgårdsanläggning i karolinsk stil". Ängs- och hagmarker.

14 Beskrivning av riksintressen En beskrivning av riksintressens kulturhistoriska värden skall fungera vägledande i en planeringssituation skall tydliggöra vilka av och hur landskapets värdebärande egenskaper kan beaktas och vidareutvecklas. För att möjliggöra detta måste riksintressenas uttryck beskrivas med avseende på egenskaper och karaktärsdrag, men också på rumsliga och funktionella samband dem emellan och med landskapet som helhet. Riksintressen är lokala angelägenheter. Staten pekar ut, men kommunen (i dialog med länsstyrelsen) skall uttolka riksintressets innebörd och potential i översiktsplanen.

15 Riksintressebeskrivningen Motivering Skall ange: Präglande kulturhistoriskt tema(/-n) eller utvecklingsförlopp Tidsperiod kortare eller längre Olika präglande perspektiv - delberättelser Kulturhistorisk landskaps- / miljötyp Uttryck för riksintresset Skall ange: Det kulturhistoriska landskapets återspeglande beståndsdelar Landskapets och beståndsdelarnas kulturhistoriska karaktärsdrag och egenskaper samt rumsliga och funktionella samband och sammanhang

16

17 Norrvikens trädgårdar Ur kulturmiljöprogram för Skåne På Bjärehalvöns sluttning något väster om Båstad bildar Norrvikens Trädgårdar ett vidsträckt parkområde, skapat av trädgårdsarkitekten Rudolf Abelin strax efter sekelskiftet Platsen hette tidigare Lilla Båstad och var ett hemman på ¼ mantal. Det natursköna läget med utblick över Laholmsbukten har tagits väl tillvara i anläggningen. Denna rymmer sju trädgårdar i olika stilarter, bland annat en renässansträdgård, en barockträdgård, ett rosarium och en japansk trädgård. I centrum ligger en större villabyggnad i vitt tegel, präglad av det tidiga 1900-talets formspråk. Dammar och figurklippta häckar utgör viktiga element närmast villan. Motiv för bevarande Norrvikens trädgårdar åskådliggör några av det tidiga 1900-talets ideal vad beträffar villaarkitektur och trädgårdskonst. Anläggningen är en av landets främsta exempel från denna tid

18 Norrvikenområdet Campingplats? Skjutbanor? Skåneleden? Apelrydsskolan? Båstad tätort? Småryd?

19 Motivering Norrvikens trädgårdar Förslag till riksintressebeskrivning Rekreationslandskap med bebyggelse och anläggningar för trädgårdsodling, undervisning och förströelse; som återspeglar utvecklingen av samhällets syn på människor, bildning, hälsa, naturmiljön och landskapsgestaltning från sekelskiftet 1900 och fram till idag. Uttryck Trädgårdsanläggningen i sin helhet med byggnader, konstruktioner, parkmiljöer, fruktodlingar och stilträdgårdar. Anläggningens anpassning till omgivande terräng och vegetation, orientering med långsträckt mittaxel och kortare tväraxlar samt rumsliga indelning. Bebyggelsens och delträdgårdarnas formspråk, detaljer och material. Övergångar, rörelsestråk, siktlinjer och utblickar mellan landskapsrummen inom trädgårdsanläggningen samt ut mot havet och in i det omgivande landskapet. Apelrydsskolans läge, bebyggelsekaraktär och öppna vy mot havet. Skåneledens sträckning genom området med anslutande gångstråk och utblickar. Norrvikens campinganläggning på tidigare åkermark, skyddad av omgivande terräng och trädvegetation, med öppen vy mot havet. Namn och benämningar på delområden, kommunikationsstråk, byggnader och anläggningar.

20 Norrvikens trädgårdar Innan riksintresset Nu Präglande kulturhistoriskt tema Stilhistoriska ideal Samhällsideal Tidsperiod 1900-talets inledande år Sekelskiftet 1900 fram till idag Olika präglande perspektiv ( delberättelser ) Biografi, villa- & Människosyn, bildning & hälsa trädgårdsarkitektur samt nyttjande & gestaltning av landskapet Kulturhistorisk landskaps- / miljötyp Trädgårdsanläggning Rekreationslandskap Uttrycken Beståndsdelar (objekt). Villans Beståndsdelarnas formspråk & formspråk samt anläggningens karaktärsdrag samt rumsliga placering & visuella samband visuella & funktionella samband med Laholmsbukten med varandra och med omgivande landskap Fokus Särskiljande Kännetecknande

21 Svårigheter vid värdebeskrivning (Ur utkast till riksintressefördjupning) Kunskapsvärde Bruksområdet har välbevarade byggnader och funktionerna kan tämligen lätt uppfattas, även om masugnen inte finns kvar. Den elektrifierade järnvägen finns delvis kvar med sina lok och har stort kulturhistoriskt värde. Trädgårdsanläggning vid brukskontoret. Upplevelsevärde Mångfacetterad upplevelse av välbevarad bruksmiljö med industribyggnader och bostäder. Tydlig kontinuitet i industriverksamheten från tal till våra dagar. Bruksmuseum och bruksjärnväg är intresseväckande besöksmål. Bruksvärde Levande industrimiljö, gjuteri och kraftstation i drift. Kulturturistisk Potential med bruksjärnväg, bruksmuseum etc.

22 Problematiska värderingsbegrepp Upplevelsevärden Ger möjlighet att läsa och förstå historiska sammanhang Lämpar sig väl för rekreation och friluftsliv Är vackert eller på annat sätt tilltalande Har symbolisk eller andlig innebörd för vissa grupper / individer Har betydelse för människors identitet Autenticitet Ursprungligt / oförändrat Äkta / originalskick Kontinuerligt förändrat / överlagrat Präglat av tidens tand / patinerat Har spår av användning Rekonstruerat med historisk trovärdighet Unicitet Udda / avvikande Kännetecknande / utmärkande (typiskt) för viss företeelse Sällsynt förekommande Ovanligt tydlig, komplex eller välbevarad Av särskilt god kvalitet eller stort intresse Äldst / störst / först Andra genvägar / återvändsgränder Framstående arkitekter eller historiska personligheter Stora berättelser som saknar uttryck Ögonblicksstatus (välhävdad odlingsmark, levande industrimiljö )

23 Avgränsning vad skall med? Anspråket gäller endast de riksintressanta värdebärande egenskaperna i miljön ( skall skyddas mot ). Kulturhistoriskt värdefulla egenskaper i övrigt omfattas inte av riksintresseanspråket utan får hanteras i annan ordning ( skall så långt möjligt skyddas mot ). Utpekandet bygger enbart på en kulturhistorisk värdering. Avvägningar gentemot andra intressen skall inte påverka riksintressets inriktning och avgränsning. Utpekandet handlar om att välja att ta ställning till och tydligt ange det övergripande kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för riksintresset och därmed vad som skall ingå.

24 Sandviken Föreslagen ny riksintressebeskrivning: Sandviken [X900] Motivering Stads- och industrimiljö från 1800-talet som speglar den bostadssociala strukturen i ett bolagsägt, välplanerat industrisamhälle. En ung stad som haft sin storhetstid under modernismen, med bebyggelse och stadsplanemönster som är i hög grad representativa för efterkrigstidens byggande. Uttryck för riksintresset Rutnätsplan. Enhetliga bostadsområden för järnverksarbetare, uppförda under och 1880-talen. Gemensamhetsanläggningar i form av samlingslokal, skolor, bruksmäss m.m. Järnvägsmiljö, kanal och brukskontor. Modernistisk bebyggelse av hög kvalitet, främst centrumbebyggelse samt Nya bruket. Arkitekturhistoriskt värdefull kyrka från 1930-talet.

25 Exemplet Sandviken

26 Att kommunicera värden och hantera förändring Dialogen kring riksintressen bör bygga på hur kulturmiljön kan utgöra en resurs för en hållbar samhällsutveckling. Riksintressen är områden som tål förändring men där kulturmiljön utgör en styrande faktor för utvecklingen. Kulturmiljöfrågan bör integreras i en målbild i tidiga skeden. Genom att enbart fokusera på vad riksintressena tål dvs fokusera på tillåtligheten tas varken deras potential eller kulturmiljövårdens kunskaper till vara. En bedömning av påtaglig skada skall endast omfatta en analys av skadan på de riksintressanta värdena inte en avvägning mot andra intressen. En påtaglig skada kan kompenseras.

27 Länsstyrelsen tar till vara och samordnar statens intressen Länsstyrelsen tillhandahåller underlag och råd Länsstyrelsen verkar för att RI tillgodoses (3 kap 10 ) (11 kap 10 ) Den kulturhistoriska dimensionen översätts inte i planerarspråk Riksintresse beskrivning / Fördjupad beskrivning Skjuter upp ställningstagande Att men inte hur ÖP Kulturmiljöfrågan integreras inte i den långsiktiga målbilden Ev. planeringsunderlag, riktade kunskapsunderlag, MKB Den kulturhistoriska frågan skjuts upp till sist DP Tillståndsprövning

28 Dialogen kring riksintressen lagstödet en ingång Förändring riksintressanta egenskaper/företeelser i miljön försvinner förvanskas försvagas påtaglig skada Ej tillåtligt Kompensera för undvik skadan skada Hindra Lindra Minimera skadan förblir oförändrade neutral påverkan Hänsyn Balansera - bruka varsamt förstärks förökas förädlas förbättring Inspirera - stärka Berika Lagstyrt - myndighetutövning Miljökonsekvenser Skydda undvika Hindersprövning Förhindra skada Målstyrt hållbar utveckling Miljöförutsättningar Samverka anpassa Alternativ Maximera nytta

29

30 Påtaglig skada och rättstillämpning Motiv: Odlingslandskap med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet med välbevarade bybyggelser och sockencentrum (Bymiljö) MÖD: Landskapet är redan påverkat av modern samhällsutbyggnad. Utblicken österut utgör starkaste upplevelsen. De värden som utgör grunden för utpekandet skadas inte påtagligt (Öland: Hjärpestad-Långöre; Vindkraft) Motiv: Odlingslandskap i centralbygd REGERINGSBESLUT: Att riksintresset redan är påverkat av annan exploatering utgör inte skäl att tillåta ytterligare skada. (Skåne; Östra Karup, Dp)

31 Kompensation för brutna samband Riksintresset Burlöv