Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Akvarellens förskola Helsingborg

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Samhälle, samverkan & övergång

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Rapport skolinspektionen vt-11

Förskolan Smultronstället

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Individuella utvecklingsplaner IUP

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Reviderad februari 2015

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson

Arbetsplan för Bokhultets förskola

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Bakgrund och förutsättningar

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Tillsyn av fristående SMUlans förskola

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Arbetsplan 2014/Förskola

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Lokala arbetsplan

Förskola, före skola - lärande och bärande

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Transkript:

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 1

Inledning Baronen har fortsatt att arbeta hemvistvis under detta år. Det innebär att vi delar upp barnen i tre grupper under stora delar av dagen och utifrån dessa grupper/hemvister gör vi ytterligare mindre grupperingar. Vi upptäcker att vi genom detta kommer närmare barnen och vi ger en lugn miljö för lärande och lek. Under året har förskolorna gemensamt i kommunen haft en gemensam processutbildning där vi haft föreläsningar från högskolan i Jönköping omkring att utveckla och fokusera på utvecklingssamtalet och dokumentationen av verksamheten. Vi har också haft ett par förskollärare som deltagit i lärgrupper tillsammans med elevhälsans specialpedagoger. Detta har varit en del i modellområdet att tidigt upptäcka barn i svårigheter och att göra tidiga och rätt insatser. När vi har utvärderat verksamheten har vi dels gjort en självvärdering utifrån Skolverkets allmänna råd för Kvalitet i förskolan, dels en enkät till föräldrar och dels egen utvärdering av våra prioriterade mål i verksamheten. Självvärdering Målen i de nationella styrdokumenten ställer många krav på förskolan. Det är inte alltid lätt att veta hur väl man klarar att uppnå mål som ibland är svåra att mäta som ex inflytande och samverkan. Skolverket har gett ut allmänna råd för Kvalitet i förskolan (2005). Sävsjö Kommun har utifrån dem gjort ett självvärderingshäfte som vi använt på Baronens förskola för att värdera valda delar i vårt arbete. Frågorna har också använts som underlag till en enkät som föräldrarna fyller i. När vi svarar på frågorna utgår vi från fem olika kvalitetsindikatorer från att påståendet inte stämmer / det kännetecknar inte vår verksamhet till påståendet stämmer helt/ vår verksamhet kännetecknas i stor utsträckning av detta. Helhetssyn och synen på barns utveckling och lärande Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär för det dagliga arbetet i förskolan samt hur verksamheten kan utformas så att omsorg, fostran och lärande utgör en helhet. Personalen på Baronen upplever att detta kännetecknar i stor utsträckning deras verksamhet men diskussionen och reflektion kan utvecklas mer och det är inte alltid som åtgärder görs av det som diskuteras. Det vi behöver fortsätta att utveckla är synen på oss själva som förebilder. Det som också är tydligt på någon hemvist är att det diskuteras och görs åtgärder men själva dokumentationen av åtgärd och uppföljning saknas och behöver åtgärdas till nästa år. Helhetssyn och personalens förhållningssätt Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen fortlöpande praktiserar och omprövar sitt förhållningssätt till barn och vuxna med utgångspunkt i läroplanen och dess intentioner. 2

Personalen på Baronen värderar själva att ett konkret arbete har påbörjats. Medvetenheten och kunskapen om läroplanen har vi alltid i fokus men det är inte alltid att den exakta ordalydelsen finns med. Vi behöver bli bättre på att synliggöra läroplanen. Barn i behov av särskilt stöd Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödresurserna är adekvata och tillräckliga. Personalen upplever att verksamheten kännetecknas av detta i stor utsträckning. Grunden är att göra uppföljningar och förändra verksamheten vid behov. Vi har haft ett bra stöd av kommunens specialpedagoger inom detta. Åtgärder som är viktiga att vi följer och där alla ska göra lika har dokumenterats och följts upp. Genom samtal med föräldrar följer vi upp och synliggör om vi ser barnets behov på likadant sätt och om vi ser effekter av insatser som är gjorda. Det vi kan utveckla mer är att filma mer av verksamheten för att över tid följa ex barnets språkutveckling för att lyssna och höra hur det utvecklas genom insatser som görs. Måluppfyllelse Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen använder olika verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering som visar hur förskolan skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Till stor del upplever personalen att detta kännetecknar deras verksamhet. Vi observerar leken, vi använder portfolio för barnen, vi dokumenterar barnets språkutveckling med TRAS 1, foton för att synliggöra olika sekvenser och de digitala fotoramarna som visar vad som händer. Det vi vill utveckla mer är att filma både barn och personal för att se hur barnen utvecklas och för att utveckla personalens förhållningssätt i syfte att bli bättre på att skapa bra förutsättningar för barns lärande och utveckling. Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen använder barns och föräldrars synpunkter vid utvärderingen av verksamheten för att på så sätt ge en så bred och nyanserad bild som möjligt av måluppfyllelsen. Barnens synpunkter kommer oftare fram än föräldrarnas även om vi efterfrågar dem. Vi tycker att ett konkret arbete har påbörjats. De små barnen som inte har utvecklat sitt språk i så stor omfattning har vi observerat och tolkat för att upptäcka deras vilja. Vi ser att de är delaktiga och vi har upptäckt när deras intresse minskar då har det varit dags att byta tema. Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen använder resultatet från utvärderingar som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten kännetecknas i stor utsträckning av detta. Utvärdering av verksamheten sker varje vecka och används som underlag för nästa veckas planering. Vid den årliga utvärderingen följer vi upp de gemensamma mål som är satta och använder det som underlag för kommande års förbättringsområden. 1 Tidig registrering av språkutveckling 3

Enkät från föräldrar I sambands med utvecklingssamtalet som vi hade under senare delen av våren delade vi ut vår enkät som vi haft de senaste åren. Tidigare år har vi haft en låg svarsfrekvens och föräldrarna i Brukarrådet önskade att enkäten skulle delas ut i samband med samtalet och om det var möjligt lämna den direkt. Svarsfrekvensen blev 16 av 28 alltså ca 57% som svarade. På de första 5 frågorna som föräldrarna svara på kan man kryssa på fem olika svarsalternativ från stämmer inte till stämmer helt. 87% av de som svarat tycker att Baronen i hög grad eller helt har en verksamhet som är meningsfull för deras barn och som utmanar deras barns nyfikenhet och lust att lära. När föräldrarna svarar på frågan om förskolan främjar deras barns lärande och utveckling genom lek, sång, musik, utevistelse och rörelse så tycker ca 85% att det i hög grad eller helt stämmer med den verksamhet som bedriv. Det är också personalens känsla av hur de organiserar sin verksamhet. De diskuterar och reflekterar och omprövar sin verksamhet utifrån barnens behov. Det som personalen själva vill fortsätta att utveckla är på vilket sätt vi ska dokumentera och synliggöra verksamheten. Till viss del sammanfaller det med föräldrarnas synsätt när de svarar på frågorna om hur förskolan kontinuerligt samtalar med föräldrarna om deras barns utveckling och på vilket sätt förskolan bidrar till att barnens trivs lär och utvecklas, samt hur man som förälder kan delta och påverka förskolans verksamhet. Där tycker 43 % av föräldrarna att de delvis eller i låg grad kan påverka verksamheten eller har kontinuerliga samtal om barnets utveckling. Här behöver vi mötas med kanske en annorlunda dokumentation och synliggörande kopplat till vad enskilda föräldrar vill veta för att kunna påverka. Möjligheten till enskilda samtal i vardagen är dock beroende på när man hämtar eller lämnar sitt barn. Ibland liknar det en kö för att komma in och göra en personlig överlämning eller hämtning eftersom det är en tid när många kommer samtidigt. Då är det inte möjligt att ha längre samtal om barnets utveckling och lärande eller att diskutera vad förskolan behöver utveckla mer. Ekonomisk uppföljning I januari 2011 infördes barnomsorgspeng. Det innebär att jag som förskolechef ännu mer än tidigare räknar på barn och personal. Fler barn i verksamheten ger mer pengar in men det är samtidigt beroende av antalet timmar och ålder som barnet har, vilken summa det blir. Under våren tog Baronen emot flera nya små barn eftersom det var kö till barnomsorg i kommunen och med barnomsorgspengen fanns möjlighet att anställa ytterligare personal för att klara uppdraget. Så många barn som vi hade i våras, 36 barn, är nästan mer än vad huset klarar av. Det blir mycket barn stor del av dagen och det blir mycket vuxna som också tar plats. Vi kan konstatera att om man ska välja mellan att ha färre barn i barngruppen med färre personal mot att ha fler barn och fler personal så är det förstnämnda att föredra. Det är dock svårt att vara för få för att överhuvudtaget ha täckning hela dagen. En svår balansgång som vi hoppas bara kan bli bättre. Budgeten är i balans och inför kommande läsår har vi inte anställt extra personal. 4

Årets och kommande års utvecklingsområde Utvecklingssamtalet och dokumentationen av vår verksamhet har varit i fokus under året. Den kontinuerliga dokumentationen som gjorts varje vecka och där varje arbetslag mer än tidigare har reflekterat omkring vad som gjorts och skrivit ner åtgärder som ska göras som sen återigen utvärderas, dokumenteras och åtgärdas har blivit tydligare. Detta har varit viktig dokumentation inför utvecklingssamtalen. När samtalen har genomförts så har personalen refererat utifrån den verksamhet som bedrivits och på vilket sätt verksamheten gynnar utvecklingen av det enskilda barnets förmågor. Vi kan ex säga att barnets lek har utvecklats, att samspelet barn emellan har ökat eller på vilket sätt barnets språkutveckling gynnas genom innehållet i verksamheten och i olika samlingar Vår upplevelse är att dialogen i samtalet har blivit mycket bättre och att föräldrarna blivit mer delaktiga än tidigare. Vi vill dock fortsätta att utveckla detta vidare så kommande läsår vill vi; Utveckla vår verksamhetsdokumentation så att utveckling av vår verksamhet sker kontinuerligt under året. Eksjö 2011-11-06 Lotta J Sundblad 5