Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Relevanta dokument
Inspirationsfilm HFS matvanor

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Dina levnadsvanor din hälsa

Prevention och behandling vid

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Ämnesutbildning: Mat

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Svenska Läkaresällskapet

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Goda levnadsvanor gör skillnad

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Matprat i primärvården

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Nutrition & risk för undernäring

Vad påverkar vår hälsa?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Vad räknas till frukt och grönt?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Rekommendationer från Hälsorådet

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Testa dina vanor Hälsotest

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Ämnesutbildning: Mat

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Testa dina levnadsvanor!

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Nutritionsproblem och åtgärder

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

WHO = World Health Organization

Diabetesutbildning del 2 Maten

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Hälsofrågor i årskurs 4

Mat på vetenskaplig grund

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa TÄNK PÅ!

Testa dina vanor Hälsotest

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Bakom våra råd om bra matvanor

Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Goda levnadsvanor gör skillnad

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Transkript:

Ohälsosamma matvanor Linn Fjäll, leg. die7st

Riskgrupper Vuxna med särskild risk: - sjukdom som diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt- kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression - fysisk, psykisk eller kogni7v funk7onsnedsädning - social sårbarhet (t.ex. låg socioekonomisk ställning) - biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfedsrubbningar, övervikt eller fetma) - andra riskfaktorer (t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor sam7digt eller en olycksfallsskada) Vuxna som ska genomgå en opera5on Unga under 18 år Barn 2-5 år och 6-12 år Gravida

Iden5fiera ohälsosamma matvanor Kostindexfrågor 1. Hur ofta äter du grönsaker eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? χ Två gånger varje dag eller mer (3p) χ En gång varje dag (2p) χ Några gånger i veckan (1p) χ En gång i veckan eller mindre (0p) 2. Hur ofta äter du frukt eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? χ Två gånger varje dag eller mer (3p) χ En gång varje dag (2p) χ Några gånger i veckan (1p) χ En gång i veckan eller mindre (0p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur (som huvudrätt, i sallad eller som pålägg)? χ Tre gånger i veckan eller mer (3p) χ Två gånger i veckan (2p) χ En gång i veckan (1p) χ Några gånger i månaden eller mindre (0p) 4. Hur ofta äter du kakor, choklad, godis, chips eller läsk? χ Två gånger varje dag eller oftare (0p) χ En gång varje dag (1p) χ Några gånger i veckan (2p) χ En gång i veckan eller mindre (3p) 5. Hur ofta äter du frukost? χ Varje morgon χ Nästan varje morgon χ Några gånger i veckan χ En gång i veckan eller mindre Kos5ndex 0-4 poäng = betydande ohälsosamma matvanor. Pa7enten bör erbjudas kvalificerat rådgivande samtal. 5-8 poäng= mindre bra matvanor. Behöver förbädra sina matvanor. 9-12 poäng = hälsosamma matvanor. Följer i stort sed de officiella rekommenda7onerna.

1. Gör en bedömning om det är relevant ad ställa frågor om matvanor 2. Bedöm om pa7enten har ohälsosamma matvanor kos7ndex 3. Återkoppla din bedömning 7ll pa7enten 4. Informera om risker med ohälsosamma matvanor och koppla 7ll pa7entens hälsa 5. Undersök mo7va7on 6. Erbjud hjälp

Riskfaktorer som kan leda 7ll undernäring mat som inte äts upp, gammal mat i kylen köper mindre mat än vanligt försämrad ap7t tugg- och sväljproblem bris[ällig tandstatus dålig munhygien, smärta i mun ofrivillig vik[örlust mag- tarmproblem löst sidande kläder, ringar, klocka depression, nedstämdhet, ensamhet sjukdomar som o\a är förenade med undernäring, t.ex. o cancer o o o kroniska sjukdomar i lungor, hjärta, njurar och lever demenssjukdom, neurologiska 7llstånd som t.ex. e\er stroke Parkinson medicinsk behandling tex nyligen genomgången kirurgi, cytosta7ka- eller strålbehandling som påverkar näringsintag, energiomsädning eller metabolism Läkemedelsbehandling, framför allt mul7pel läkemedelsbehandling som kan orsaka tex illamående, muntorrhet eller förstoppning

Riskbedömning undernäring Ofrivillig viknörlust Har du gåd ner i vikt? OavseD 7dsförlopp och omfadning Ätsvårigheter Kan du äta som vanligt? T.ex. ap7tlöshet, svälj- och tuggproblem, orkeslöshet, motoriska störningar Undervikt Mät vikt och längd och räkna ut BMI Undervikt = BMI <20 för pa7ent under 70 år < 22 för pa7ent över 70 år.

Iden7fierat ohälsosamma matvanor eller risk för undernäring/ undernäring? Ge enkla råd om hälsosamma kostmönster alt. enkla råd om ökat energiintag RemiDera 7ll eller kontakta die7st (uppgi\er om vikt, ev. viktminskning, BMI, ätsvårigheter, Kos7ndex)

Hälsosamma kostmönster MER BYT TILL MINDRE Grönsaker Baljväxter Frukt och bär Spannmålsprodukter av vid/siktat mjöl Smör, smörbaserade ma[eder Spannmålsprodukter av fullkorn Vegetabiliska oljor, oljebaserade ma[eder Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Magra mejeriprodukter Salt Charkprodukter RöD köd Drycker och livsmedel med 7llsaD socker NöDer och frön Alkohol

Enkla råd vid undernäring/risk för undernäring Förkorta nalasta - under 11 h Täta mål7der 6-8 änllfällen/dag Undvika lädprodukter