tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Sammanfattning makroteori Innehållsförteckning Checklista... 1 Makroteorins framväxt Kapitel 6... 2 Penningmarknaden Kapitel 16... 3 Härledning LM-kurvan... 3 Skift i LM-kurvan... 4 Härledning och skift i IS-kurvan... 4 IS-LM-modellen... 5 Valutamarknaden... 5 Mundell-Fleming-modell... 6 Penningpolitik... 7 Finanspolitik... 8 Medelfristiga utbud och efterfrågan Kapitel 17... 9 MAS: Medelfristiga utbudskurvan... 9 SAS: Den kortsiktiga utbudsfunktionen... 10 Härledning av aggregerade efterfrågefunktionen [AD(P)] vid fast växelkurs.... 11 Skift i AD(P)... 12 Fullständig jämvikt... 12 Effekt på kort sikt och medelfristig sikt av efterfrågestörning... 13 Inflation och arbetslöshet - Philipskurvan Kapitel 18... 14
Checklista Härled AD(Y) Intern och extern balans Deflationsgap/ inflationsgap BNP-gap större eller mindre än 0 Arbetsmarknaden Inside-outsider-modellen. Härled IS Härled LM IS LM Mundell Fleming (crowding out) Expansiv penning och finanspolitik (4+4 grafer) Valutamarknaden Härled MAS Den kortsiktiga utbudskurvan SAS AD(P) + skift rvk och fvk Efterfrågestörningar och stabiliseringspolitik Ekonomisk chock Utbudsstörning - marknadsanpassning eller AD politik Medelfristig Phillipskurva MPK Kortsiktig Phillipskurva KPK Philipskurvan 1
Makroteorins framväxt Kapitel 6 Den klassiska kvantitetsteorin: ->1930-talet,Bestämning av allmän prisnivå med fokus på långsiktig penningmängd och prisnivå i sammhällsekonomin. Enonomi i balans = statlig budget i balans. Penningpolitik ansågs inte ha inverkan på tillväxt eller arbetslöshet. Den keynesianska skolan: 1930-, IS-LM-modellen. Inom denna skola så kan och ska staten stabilisera ekonomin. Phillipskurvan: Negativt samband mellan arbetslöshet och inflation. Den moderna kvantitetsteorin: 1960-talet, denna skola skiljer från den klassiska kvantitetsteorin genom att den skiljer på penningpolitikens effekter på lång och kort sikt. Den rationella förväntningsteorin: 1970/1980-talet: Bygger på rationella individer och att de är nyttomaximerare. 2
Penningmarknaden Kapitel 16 Skift ut Skift in Ms = Penningutbudet Riksbanken köper obligationer och statspapper, vilket ökar efterfrågan på värdepapper och räntan sjunker. Riksbanken säljer sina värdepapper och obligationer Md (P,i,Y) = penningefterfrågan Ökade inkomster och prisnivåer ökar efterfrågan på pengar. Minskade inkomster och prisnivåer OBS: Förändring av avkastning (=ränta på värdepapper) resulterar i en sjunkande alternativkostnad för att hålla pengarna. Det ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i en rörelse längs Härledning LM-kurvan 3
Lm-kurvan visar kombinationer av ränta och BNP när det råder jämvikt på penningmarknaden (Md=Ms) vid givet penningutbud. När BNP stiger så åkar efterfrågan på pengar och md skiftar ut, nu jämvikt uppstår och räntan stiger. Skift i LM-kurvan När penningmängden ökar så faller räntan vid varje given BNP-nivå, LM-kurvan skiftar vertikalt ner. Härledning och skift i IS-kurvan Härledning: IS-kurvan visar kombinationer av ränta och BNP sådana att det råder jämvikt på varumarknaden (AD=Y). När räntan sjunker stiger investeringarna och därmed autonom efterfrågan och jämvikts-bnp. Därmed är IS-kurvan negativt lutande. 4
Skift: När autonoma efterfrågan ökar till exempel vid en finaspolitisk expansion, ökar jämvikts-bnp vid varje given ränte nivå. IS-krurvan skiftar horistontellt åt höger. IS-LM-modellen Expansiv penningpolitik i en sluten ekonomi Riskbanken ökar penningmängden så LM skifta ned. Sedan infinner sig ränta i en jämvitk med IS kurvan. Expansiv finanspolitik sluten ekonomi Ökar offentliga utgifter som skifta IS kurvan utåt. Detta resulterar i att penningefterfrågan ökar och räntan stiger. När räntan stiger minskar investeringarna och BNP sjunker lite, kallas krowding out (dämpar BNP). Valutamarknaden 5
Mundell-Fleming-modell Denna modell gäller för kort sikt och har modeller för fast- och rörligväxelkurs. Modellerna visar vad som händer med finas- och penningpolitik vid dessa olika växelkurser. Svensk import ökar -> efterfrågan på utländsk valuta ökar. Svensk import minkar -> efterfrågan på utländsk valuta minskar. Svensk kapitalimport ökar -> utbudet av utländsk valuta ökar. Svensk kapitalimport minskar-> utbudet av utländsk valuta minskar. Svensk kapitalexport ökar -> efterfrågan på utländsk valuta ökar. Svensk kapitalexport minkar -> efterfrågan på utländsk valuta minskar. Svensk export ökar -> utbudet av utländsk valuta ökar. Svensk export minskar -> utbudet av utländsk valuta minskar. Sammanfattningsvis: IM <-> E Ändring åt samma håll X <-> U Ändring åt samma håll KM <-> U Ändring åt samma håll KX <-> E Ändring åt samma håll 6
Penningpolitik Fast växelkurs 1 Inhemska räntan sjunker 2 Efterfrågan på utländsk valuta ökar 3 Penningmänden minskar 4 Räntan tillbaka i utgångsläget Rörlig växelkurs 1 Inhemska räntan sjunker 2 Ökad efterfrågan på utländsk valuta 3 Kronan depreceras 4 Nettoexporten ökar 5 Räntan stiger, penningmängden ökar 7
Finanspolitik Fast växelkurs 1 Ökar G 2 IS-kurvan skiftar ut 3 Ränta stiger 4 Efterfrågan på inhemska valuta stiger 5 Penningmängden stiger 6 Räntan sjunker Rörlig växelkurs 1 Ökar G 2 IS-kruvan skiftar ut 3 Ökad efterfrågan på inhemsk valuta 4 Appricering av kronan 5 Minskar nettoexporten 6 BNP sjunker 8
Medelfristiga utbud och efterfrågan Kapitel 17 MAS: Medelfristiga utbudskurvan På medelfristig sikt är real BNP given av ekonomins tillgång på arbetskraft och kapital och oberoende av prisnivå. Lf: är den mängd arbetade timmar vid full sysselsättning vid en given kapitalstock Y-potentiell: Är oberoende av medelfristig sikt då den enbart beror på mängd arbetade timmar, kapitalstock samt faktorproduktivitet. 9
SAS: Den kortsiktiga utbudsfunktionen Utbudsstörning: SAS skiftar upp Utbudsstörning: SAS skiftar ned 1 Lönerna stiger (W) 2 Priset insatsvaror ökar 3 Produktiviteten sjunker Priset stiger vid ett givet BNP 1 Lönerna sjunker (W) 2 Priset insatsvaror sjunker 3 Produktiviteten ökar Priset sjunker vid givet BNP Vid lågkonjunktur är priset konstant och oberoende av produktionsnivån. I högkonjunktur stiger priset pga marginalprodukten på arbete sjunker då alltmer av kapitalstocken utnyttjas och närmar sig gränsen för fullt kapacitetsutnyttjande. 10
Härledning av aggregerade efterfrågefunktionen [AD(P)] vid fast växelkurs. Nettoexporten (NX) stiger på grund av prisfallet från P1 till P2. En rörelse längs AD(P)- kruvan visar effekten av en prissänkning som gör svenska varor billigare varvid nettoexporten ökar och jämviktsvillkoret ökar. 11
Skift i AD(P) Fullständig jämvikt När den kortsiktiga utbudskurvan går igenom skärningspunkt mellan efterfrågekurvan och den medelfristiga utbudskurvan är varu- penning- och arbetsmarknaden i jämvikt. 12
Effekt på kort sikt och medelfristig sikt av efterfrågestörning En ökning av efterfrågan från ett medelfristigt jämviktsläge ökar BNP på kort sikt (A till B) så att överhettning uppstår. De nominella lönerna börjar stiga varvid den kortsiktiga utbudskurvan skiftar uppåt (B till C) till medelfristiga jämvikt vid potentiell BNP och en ny högra prisnivå uppnås (D). 13
Inflation och arbetslöshet - Philipskurvan Kapitel 18 Medelfristiga Philipskurvan A B +5% AD(P), MS stiger -5% SAS, Nominella löner stiger. Löntagarna räknar med att får +5% mer på år *Arbetsmarknaden är alltid i jämvikt, alltså Y-potentiell *Neutral inflation *Riksbanken indikerar på att MS kommer stiga, MS ökar med 10% så delta MS resulterar i AD(P) stiger med 10% *Facken eftersträvar att lönen ökar med 10%. SAS kurvan minskar därmed 10% 14