2013-08-16 Dnr: 2012/269-BaUN-625. Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden



Relevanta dokument
Dnr: 2012/269-BaUN-625. Katarina Lindh - al268 E-post: Barn- och ungdomsnämnden

Datum Remiss - Motion väckt av Hona Szatmari Waldau (V) om att starta återanvändningscenter

STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Motion 2013:10 om sommarjobbare som sommarmusiker KS-2013/1183 Förslag till beslut

Pedagogiska skolgårdar

7. Motion angående start av ett kreativt återanvändningscenter i Västerviks kommun svar Dnr 2015/

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Storyline Familjen Bilgren

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

Grön Flagg

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

1. Brief och förberedelser. Förberedelser. Skicka ut en inbjudan till alla som deltagit i er SPN-undersökning

Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola

Förskolan Trollstigen AB

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Sotenäs kommun VaraLean något att luta sig mot

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Barn och familj

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden

Kulturskolans kurser

Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsdokument 2013/2014

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Medelvärde och Median

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Sagor och berättelser

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Arbetsplan Stockby Förskola

Kreativt återvinningscenter i Göteborg

Foto: Johan Eriksson

Projektbeskrivning arbetsmarknadsprojekt Återvinning

Världskrigen. Talmanus

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Vad händer sen? en lärarhandledning

Välkommen till Håstahöjdens förskola

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Riktlinjer för resultathantering. Bilagor Resultathantering inom barn- och utbildningsförvaltningen.

Finn upp gör problemlösning roligt!

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012

KVALITETSREDOVISNING 2006

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag HABO KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Akvarellens förskola Helsingborg

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Lärande & utveckling.

För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Systematiskt kvalitetsarbete

Annan pedagogisk verksamhet

Kvalitetsredovisning. Förskola

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Klass 6B Guldhedsskolan

Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Transkript:

Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-08-16 Dnr: 2012/269-BaUN-625 Barn- och ungdomsnämnden Beslut avseende ReMida återvinningscenter i Västerås Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar skapa ett återvinningcenter för förskolan med målet att bli ett certifierat ReMida återvinningscenter. Ärendebeskrivning ReMida återvinningscenter har utvecklats inom förskoleverksamheten i Reggio Emilia i Italien och har funnits där sedan 1996. Konceptet bygger på att lokala företagare lämnar sitt överskottsmaterial till återvinningscentret där det kommer till användning inom den pedagogiska verksamheten i förskolan. Syftet med centret är att stimulera förskolebarns kreativitet och experimentlusta. I stället för att företagen slänger sitt överskottsmaterial kommer det till användning och på så vis kan företagande, utbildning, konst och miljö bindas samman. Barnens kreativitet främjas och istället för att använda färdiga produkter får barnen själva skapa något nytt av materialet. Tanken är att centret också kan bidra till att minska införskaffande av färdiga leksaker och material till förskolan. Materialet ska varken vara miljöfarligt, ohälsosamt eller smutsigt. Verksamheten ska samarbeta med övriga förvaltningar i kommunen. Arbetet sker i projektform i tre olika etapper och beräknas vara framme vid målet, ett certifierat ReMida blir tidigast hösten 2015. Bilagor Utredningsuppdrag - utred möjligheten att starta ett Remidainspirerat återvinningscenter i Västerås Protokollsutdrag från Barn- och ungdomsnämnden Protokollsutdrag från Barn- och ungdomsnämnden Beslut angående - Remidainspirerat återvinningscenter i Västerås Skickad av: Katarina Lindh - al268

Tjänsteskrivelse Diarienr 2012-06-04 2012/269-BaUN- Er referens Sid 1 Pedagogiska nämndernas stab Till Barn- och ungdomsnämnden Utredningsuppdrag utred möjligheten att starta ett Remida inspirerat återvinningscenter i Västerås Bakgrund Pedagogiska nämndernas stab har i en motion från (S) i kommunfullmäktige (KFM 97 Dnr: 2009/306-KS-180) fått uppdraget att utreda möjligheten och vilka förutsättningar som krävs för att starta ett Remidainspirerat återvinningscenter i Västerås. Vidare att i den fortsatta utredningen särskilt beakta de synpunkter som inlämnats av Vafab Miljö AB. Inledning Remida vad är det? Idén är ursprungligen hämtad från Reggio Emilias förskoleverksamhet i Italien, men finns nu även i Sverige. I Reggio Emilia benämner man sitt återvinningscenter för Remida. Re står för Reggio, mida syftar på kung Midas som enligt sägnen fick allt han rörde vid att förvandlas till guld. Remida är ett kreativt återvinningscenter för barn och går i korthet ut på att stimulera barns kreativitet genom att använda överskottsmaterial från lokala företag. Restmaterial kan alltså bli till resurser för barn och unga i förskolans/skolans verksamhet. Ett återvinningscenter kan också bidra till att öka barn och ungas intresse för miljö, konst och teknik och utveckla det pedagogiska arbetet. Det värdelösa har blivit till det mest värdefulla. Syftet är att stimulera barns kreativitet och laborerande genom att barnen fritt får experimentera med de restmaterial som kommer från de olika lokala företagen. Remida i Italien startade för 14 år sedan. Remida binder samman industri, utbildning, konst på ett kraftfullt sätt. Från början hade de 15 företag som bidrog med restmaterial. I dag levererar över 200 företag material ca varannan vecka. Förutsättningar i Västerås Vid ett första möte med flera olika intressenter och representanter i staden som till exempel de två förskollärarna som tidigare visat intresse för ett Remida, AMA, Edströmska gymnasiet, Vafab, Kif staben, representanter från Västerås kulturcentrum och rektorn för kulturskolan framkom att det finns ett stort engagemang och intresse för att skapa ett återvinningscenter i Västerås. Vafab Miljö uttrycker det positiva från deras sida utifrån ett miljömedvetet perspektiv. Remida bidrar till en ökad miljömedvetenhet genom att materialet får ett nytt eller förlängt liv. Deltagarna fick samma frågeställning som uttrycks i motionen nämligen om det finns förutsättningar för att starta ett Remida i Västerås. För att förstå mer om Remida behövdes mer information som till exempel vad restprodukter kan vara. Material som används kan vara plast, metall, läder, gummi, trä, textilier, papper, kartong, frigolit, plexiglas mm och allt material ID: Yttrande_om_motion_Remida_rev_B[1]

Västerås stad 2 (3) som blir över i produktion. Materialet får inte vara miljöfarligt eller smutsigt. Det bästa med dessa material är att det är könsneutralt och det är enbart barns fantasi och kreativitet som sätter gränser. Materialet förvaras i transperanta kärl/korgar av sk hönsnät, så att barn kan se vad som finns i kärlen. Förskollärarna berättade om deras möte med Remida i Italien och hur barnen fick gå och hämta material som lockade till skapande och pedagogerna ansåg att det är på tiden att Västerås skapar ett eget återvinningscenter. De informerade också om att det redan finns ett Remida i Sverige. Centret som ligger i Södertälje är Sveriges första certifierade Remida (2008), och startade som ett projekt. I dag står Södertälje kommun för en halv miljon till initiativtagarna för att driva Remida vidare. I Södertälje finns lokalen i en källare på en förskola och det är inte hela Södertälje som är involverad utan endast 7 förskolor. Materialet som lokala småföretagare ger till verksamheten hämtas av elever i år 2 på Fordonstekniska. Vidare innebär certifieringen att man genomgått utbildning i Reggio Emilia och får använda deras namn och logotyp. För att bli certifierad måste man först få en projektbeskrivning godkänd av ansvarig i Reggio Emilia. Nästa steg är utbildningen som kostar 25 000:- per grupp, oavsett antal, dessutom en kostnad för tolk. För att få reda på småföretagarna åsikter och tankar om ett framtida återvinningscenter inbjöds representanter från lokala företag, som Öbergs färg, Willmans trä, Gullbergs, Aros industripartner och Furulunds till ett möte. De företagare som kom till mötet beskrev att man idag skickar iväg sina spillprodukter och får betalt för det, men efter att ha lyssnat på informationen om Remida var representanterna positiva och överens om att det fanns så mycket restmaterial att det skulle räcka till att bidra till barn och pedagoger i staden. I Västerås med omnejd finns tusentals småföretagare där flertalet kan bidra med sina spillprodukter. Större företag med över 500 anställda uppgår till ca 100 företag, vilka några förmodligen också har restprodukter. Företagarna ansåg att det vore bra att synliggöra barn och unga på ett positivt sätt och tanken med återvinning lär barn att bli miljömedvetna. I en förlängning kan barnoch unga synliggöras i positiv bemärkelse i Västerås stad genom de alster som skapas. Möjligheterna till det finns att samverkan med City samverkan och Västerås kulturcentrum. Som småföretagare blir det goodwill att bidra till hållbar utveckling och att faktiskt få viss publicitet som kan smitta till att fler företag involveras. Det som lyftes fram som viktigt för företagarna var att de måste finnas kärl att lägga materialet i och att restmaterialet hämtades. Det fanns inte tid för deras personal att sortera och fylla kärlen. Det krävs extra samordningsinsatser för den pedagogiska verksamheten och för materialanskaffning. Väljer staden att skapa ett regelrätt Remida inspirerat återvinningscenter krävs utbildning av förskolepedagoger i Italien. Genom den utbildningen blir centret certifierat och har rätt att kallas för Remida, som till exempel i Södertälje kommun. En förutsättning för att komma igång med arbetet är att det behövs en projektanställning för att arbeta upp former och struktur för verksamheten samt som kan söka bidrag förslagsvis från sociala företag och EU. En uppgift blir också att binda samman de olika processer som redan är i gång i staden. Enligt strateg på VUC visar AMA intresse för att kunna medverka i arbetet med att eventuellt hämta restprodukterna hos lokala företag och sortera materialet i lokalen. Pedagogerna ansvarar för att produkterna blir åldersanpassade. Efter samtal med projektledare och pedagog som driver Komtec idag framkom att ett Remida återvinningscenter skulle på sikt kunna lokalintegreras med Komtec, som en fortsättning och en röd tråd för barns kreativitet och experimentlusta.

Västerås stad 3 (3) I utredningen har också särskilt beaktats de synpunkter som har inlämnats av Vafab Miljö. Vafab Miljö lyfter upp miljöaspekten med ett återvinningscenter, minimering av avfall, hållbar utveckling och återanvändning av produkter som mycket positivt för Västerås stad. Vafab Miljö ställer sig också positiv till att vara garant för säkerhet och kvalitet av materialet och att vara kontakten med lokala företag under förutsättning att resurser för detta kan tillställas. Ekonomi Uppskattad kostnad för att skapa ett Remida i Västerås; 25 000:- för att bli certifierad och det är en engångskostnad, 2 eller fler pedagoger, (plus omkostnader för resa och tolkstöd). 200 000:- för en projektledare i ett uppstartsskede 250 000:- för lokal, ca 100 kvm 250 000:- för inskaffande av kärl och transport av material 50 000:- för Vafab Miljö ska vara garant för materialet I en förlängning när Remida har startat finns behov av pedagog/pedagoger i verksamheten som ansvarar för att åldersanpassa materialet och handleda personal från AMA. Den totala kostnaden för första årets uppbyggnad av Remida återvinningscenter uppskattas till 775 000:-. Ett Remida återvinningscenter kan med fördel startas under 2013 men det förutsätter att kommunfullmäktige tilldelar barn- och ungdomsnämnden ytterligare medel för ändamålet. Stabens slutsatser Stabens bedömning är att intresset för ett Remida i Västerås stad är stort från förskolor, småföretagare och de av kommunens egna verksamheter som berörs, exempelvis Vafab Miljö, Komtec och AMA. Under förutsättning att ovanstående kan lösas finns goda möjligheter att starta ett återvinningscenter i Västerås stad. Eva Cederberg Ställföreträdande direktör Katarina Lindh Strateg

De fyra nedersta bilderna är hämtade från ReMida återvinningscenter i Reggio Emilia. Bilderna åskådliggör hur det kan se ut i ett framtida Västerås ReMida återvinningscenter. Allt material sorteras för att inspirera till kreativitet.

Bilden visar gångtunneln till järnvägsstationen i Reggio Emilia. Barn (5 år) som i temat cykel, skapat bilderna av återvinningsmaterial från Remida. Bilder som i ett nästa skede fotas och blir ytterligare förstärkt på plåt av äldre elever.