Sid 1 (12) Projektnamn Kompetensförsörjning inom besöksnäringen i Dalarna Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidén Besöksnäringen i Dalarna är idag en av regionens viktigaste tillväxtbranscher. Dalarna är den tredje största besöksdestinationen i landet efter de två storstadsområdena, Stockholm och Göteborg. Besöksnäringen måste idag betraktas som en basnäring och antalet arbetstillfällen beräknas stiga kraftigt de kommande åren. Arbetskraftsbehovet bara i Dalarna beräknas öka med mer än 2 000 personer under de närmaste tio åren. Dalarna har dessutom en hög genomsnittsålder vilket leder till ökat antal pensioneringar med tillhörande ersättningsrekrytering. De besökande ställer idag större krav på service och fler funktioner i företagen. Detta leder i sin tur till större behov av kompetens hos personalen. Genom kompetensutveckling av de anställda kan företagen i besöksnäringen utvecklas till en mer kundanpassad bransch. Det är även viktigt för framtiden att får mer stabilitet och kvalitetssäkring i besöksnäringen, speciellt emot en utländsk marknad. Samtidigt måste också besökarantalet öka och för detta krävs nya utvecklade produkter mot nya marknader och med kunnig personal. FRIRPT v.1 [1415000000348] d.frirpt v.1 Verksamheten i besöksnäringen är extra intensiv under sommaren och vintern med många visstidsanställda i företagen. Många företag har i nuläget svårt att hittat nya säsonger eller har små möjligheter att förlänga sommarsäsongen och vintersäsongen. Detta innebär att i stort sett enda möjligheten för en säsongsarbetare att få en längre anställning är att den anställda breddar sin kompetens så att man lättare kan hitta olika sysselsättningar i branschen. Anställningsbarhet över ett större geografisk område kan skapa rörlighet och öka förutsättningarna för personal att förflytta sig mellan fler arbetsplatser. Utbildningsnivån i Dalarna är generellt låg jämfört med många andra regioner i landet. Fortbildningsinsatserna i branschen är dessutom relativt sett begränsade och få anställda ges möjligheten att regelbundet utbilda sig teoretiskt sig i arbetet. Detta innebär att behovet stimulerande kompetensutveckling finns uttalat och att denna måste göras mer lättillgänglig. Mot denna bakgrund av detta är det viktigt att stärka kompetensen hos personalen i Dalarnas besöksnäring. Samtidigt som man ökar kunskaps- och färdighetsnivån hos företagen stärker man även de anställdas egna möjligheter till karriär i branschen. Genom en satsning på kompetensutveckling hos företagen och dess anställda så stärker man även Dalarnas besöksnäring i stort. Resultat Projektet har varit en viktig motor för att komma en bit på väg mot en mer kontinuerlig kompetensutveckling i regionens besöksnäring. Kompetensprojektet, som det kallats till vardags, har inneburit en möjlighet för företagen och dess personal att stärka sina kunskaper och färdigheter på ett sätt som inte hade blivit möjligt annars. Projektets intressenter har varit besöksnäringsföretag i regionen med fler än 10 anställda och
Sid 2 (12) med ett regelbundet behov av ny kompetens in i sin verksamhet. Bland dessa företag har det varit enklare att hitta likartade utbildningsbehov hos medarbetare vilket i sin tur ökat samverkan på ett naturligt sätt. Syftet att möjliggöra kompetensutveckling så nära medarbetaren som möjligt har därmed blivit lättare. Utbildningsmodellen att ge möjlighet till kurser nära de anställda och på normala arbetstider har underlättats genom företagens gemensamma behov och deras närhet till varandra. Totalt har 480 anställda i 19 företag genomgått ett individuellt antal av de 56 kurser som genomförts. Sammanlagt har 22 kompetensområden erbjudit i syfta att möta upp så många behov som möjligt. Summerat har 1350 kursplatser fyllts under en period på drygt ett och ett halvt år. Från företagens sida har det satsats ca 12 000 arbetstimmar till att låta personalen gå kurserna. Där till kommer alla de timmar som lagt på inventering av de anställdas behov av kompletterande kompetens samt tid till samtal och planering. Redan sedan vi start fanns målet att fortsätta arbetet med kontinuerlig kompetensutveckling i besöksnäringen här i Dalarna. Genom projektet ser det nu ut att bli möjligt. Med de deltagande företagen som grund har nu Kompetensportalen BNC Dalarna startat där man till självkostnadspris erbjuds köpa kurser i de kompetenser man önskar. Till hösten 2014 erbjuds just nu nio kurser i sex olika kompetensområden. De kurser som är aktuella och är bokningsbara finns inom områdena, ledarskap, försäljning, marknadsföring, språk, restaurangkunskap och ekonomi. Till detta finns en mängd kurser som är beställningsbara för att så många områden som möjligt skall täckas in i kursutbudet. Kursmäklarfunktionen finansieras genom låga medlemsavgifter vilket gör att fler företag nu kan ingå. I det tomrum som uppstått efter att flera kompetensprojekt avslutats, ges nu möjlighet till fortsatt kursverksamhet genom Kompetensportalen BNC Dalarna. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Huvudinriktningen för projektet och kompetenssatsningen har varit att hela arbetet generellt ska leda till att de som deltar i kompetensutvecklingsinsatserna också utvecklas så att deras kompetens överensstämmer med arbetslivets krav och att de därigenom förbättrar sin anställningsbarhet. Detta har inneburit att följande behovs- och problemområden varit vägledande. - Ökad kompetensnivå inom ett antal utvalda centrala kompetensområden specifikt för besöksnäringen. - Större möjlighet för de anställda att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter men även att bredda sina arbetsuppgifter. - Ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet för personer inom besöksnäringen vilket innebär att personer med säsongsanställning kan få en förstärkt position på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling. Detta innebär i sin tur en möjlighet till utökad anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinter- respektive sommarsäsong. - Ökade möjligheter för de många unga ledarna i företagen att utföra sina arbetsuppgifter på ett bättre och effektivare sätt. - Ett långsiktigt syfte är att företagen inom besöksnäringen ska utveckla verksamheten och
Sid 3 (12) öka sin lönsamhet genom att utveckla mer konkurrenskraftiga produkter, effektivisera sin marknadsföring och öka sin export. - Ökad samverkan mellan företagen som bidrar till att utveckla besöksnäringen i regionen. Styrgruppens förväntningar på projektet och de vinster de såg i genomförandet kan sammanfattas i fyra punkter. - Individerna/anställda Projektet förväntas skapa möjligheter till kompetensutveckling på individnivå vilket skulle kunna förbättra kursdeltagarnas ställning på arbetsmarknaden. - Besöksnäringsföretagen Företagen förväntas genom projektet ges möjlighet att höja kompetensen hos de anställda. Genom att skapa möjligheter för personalen att vidareutbilda sig ges förhoppningar om att detta kan underlätta rekryteringen av personal och öka chanserna för att de väljer att stanna i branschen. - Besöksnäringsbranschen Projektet förväntas fylla ett behov av ökad kompetens inom branschen. En förbättrad besöksnäring förmodas locka fler turister. Förhoppningen är att även de möten som blir mellan olika områden inom branschen skulle kunna skapa förutsättningar för nya spännande idéer och produkter. - Samhällsutveckling en förbättrad besöksnäring med bättre tillgänglighet förväntades locka fler turister. Förhoppningen är att det skulle leda till att besöksnäringen utvecklades och att fler arbetstillfällen skapades. Målsättningen under projektets mobiliseringsfas har varit att identifierade de reella kompetensbehoven hos företagen och dess anställda och därifrån bygga en utbildningsmodell med ett kursutbud som möter upp alla dessa behov. Under mobiliseringsfasen har det därför varit viktigt att se vilka insatser som måste ske för att förbättra situationen för såväl personalen i de enskilda företagen som för företagen själva och dess ledning. Metoden har varit den klassiska, inventera, identifiera, precisera och verifiera de specifika utvecklingsbehoven hos företagen. Projektledningen har under mobiliseringen på olika sätt inhämtat kunskap om hur kompetensbehoven ser ut just nu och för några år framöver för företagen. Företagsledningen har tillsammans med sin personal gått igenom vilka luckor som måste fyllas och vilka funktioner som måste utvecklas och beskrivit dessa. Inventeringen har på ett bra sätt identifierat behoven som sedan kunnat preciseras av projektledningen för att sedan verifieras genom resultatet från den stora gruppen av företag. Precisionen har genom detta arbetssätt tillsammans med verktyget Kompetenslandskapet gjort att kursutbudet blivit rätt och genomtänkt. Sex yrkeskompetenser har kombinerats med fem sociala kompetenser och lagts på tre utbildningsnivåer, orientering, fördjupning och specialisering. Resultatet har blivit ett utbud på ca 25 kurser med olika inriktning och nivå. En viktig aspekt har även varit att se över de regionala utbildningsaktörer som kan bli en del i den kedja som kan leverera fortbildning i framtiden. Utbildningsanordnare i Dalarna med omnejd har uppmanats att lämna anbud på kurser och själva inventerat vad de skulle kunna erbjuda utifrån sin kompetens och sina resurser. Högskolan, yrkeshögskolorna, gymnasieskolorna samt en mängd övriga utbildningsaktörer har kontaktats och resultatet har blivit att kurser skapats endast utifrån besöksnäringens behov och med kursdeltagarnas nivå som ledstjärna. I genomförandefasen har vi sedan haft som utgångspunkt att erbjuda de framtagna kurserna specifikt för personal i företag inom besöksnäringen i Dalarna. De olika yrkeskompetenser som identifierats har främst varit, ekonomi, försäljning, marknadsföring, språk samt olika specifika yrkesämnen som t.ex. köks livsmedelskunskap. De sociala kompetenserna har främst varit, ledarskap, service, entreprenörskap och värdskap. Varje halvår har en ny Kurskatalog skapats där nya och tidigare genomförda kurser erbjudits.
Sid 4 (12) Nya anbudsgivare har hela tiden prövats och genom urvalsprocessen och deltagarnas utvärderingar har ett väl utarbetat kursutbud vuxit fram. Kompetensutvecklingen ska ju leda till att de som deltar i kurserna verkligen tycker att utvecklas och att företagen anser att deras kompetens överensstämmer med arbetslivets krav och att de därigenom förbättrar sin anställningsbarhet. För att bekräfta detta har varje kurs utvärderats av kursdeltagarna. Ett tiotal frågor har ställt på den digitala utvärderingsenkäten där svaren och kommentarerna sammanställts statistiskt. Resultaten från dessa har varit vägledande i arbetet både för projektledning, styrgrupp, följeforskare men inte minst företagen själva. En av de frågor som följeforskarna ställt har varit hur kursens innehåll kunnat bli en del i arbetet med lärande miljöer. Många av deltagarna själva vittnar om hur detta skett vid de arbetsplatsträffar de haft på sitt företag. Deltagarna har fått berätta om sin kurs och vad den betytt för dem. Likaså har de kunnat visa sitt kursmaterial från den pärm som de fått under kursen. Många har även träffat sina chefer individuellt och där fått berätta om sina erfarenheter och kunskaper från kurserna. I detta projekt diskuterades möjligheten till transnationellt arbete enligt den modell som ESF föreskriver. Ett antal europeiska alternativ till partners togs fram men på grund av en projektets storlek och begränsade resurser för projektledning beslöts att inte satsa på detta arbete utan koncentrera verksamheten kring primäruppgiften, erbjuda bra kompetensutveckling för företagen och deras anställda. Följeforskarna har beskrivit resultatet av projektet och fraktida lösningar på följande sätt. Under projektets gång har projektledningen tillsammans med personer ur projektets styrgrupp och andra centrala personer från besöksnäringen inom länet arbetat för att fortsättningsvis kunna erbjuda besöksnäringen kompetensutveckling inom länet. Arbetet har resulterat i att Kompetensportalen har skapats. En fortsättning på projektet som blir ett av tre ben inom Besöksnäringscollege i Dalarna. Verksamheten kommer att innebära förmedling av kurser. Besöksnäringsföretag och skolor i länet kommer att erbjudas möjlighet till medlemskap i Kompetensportalen till en kostnad av 3000 kr. Kompetensportalen kommer att starta under hösten 2014. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. För projektets genomförandefas var målen följande sju: 1. 500 anställda från företag inom besöksnäringen med fler än 10 anställda i Dalarna ska delta i olika utbildningar som ska erbjudas under projektets genomförande. 2. 75 % av deltagarna i utbildningarna ska uppleva att de fått ökad kompetens och därmed bättre förutsättningar att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter på ett effektivt sätt 3. 70 % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att utföra mer
Sid 5 (12) kvalificerade och även nya arbetsuppgifter. 4. 70 % av deltagarna ska uppleva att de har blivit mer rörliga på arbetsmarknaden genom att de ökat sina möjligheter att få nytt arbete vid behov och möjlighet till utökning av anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinter- respektive sommarsäsong. 5. 80 % av ledarna i företagen ska uppleva att de har ökat sin förmåga att stärka sitt företags konkurrens- och utvecklingskraft 6. 70 % av deltagarna upplever att samverkan mellan företagen i projektet bidragit till att utveckla besöksnäringen i regionen. 7. Samtliga deltagare och samverkanspartner i projektet upplever att Besöksnäringscollege är ett strategiskt verktyg för regionens utveckling och tillväxt av besöksnäringen. Så här redovisar Följeforskningen resultatet i sin rapport. Sju mål sattes upp inför projektet. Målen och hur väl projektet uppnått dessa redogörs nedan. 1. 500 anställda från företag inom besöksnäringen med fler än 10 anställda i Dalarna ska delta i de utbildningar som ska erbjudas under projektets genomförande. Totalt deltog 480 personer från deltagande företag i någon eller några kurser inom projektet vilket ger en måluppfyllandegrad på 96 procent. 2. 75 % av deltagarna i utbildningarna ska uppleva att de fått ökad kompetens och därmed bättre förutsättningar att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. Enligt kursutvärderingarna instämmer 84 procent i att deras färdigheter och kompetenser har breddats eller fördjupats genom kursen. Intervjuerna med kursdeltagare bekräftar att majoriteten tycker att de fått ökad kompetens och bättre förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter. 3. 70 % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att utföra mer kvalificerade och även nya arbetsuppgifter. Enligt kursutvärderingarna tycker 73 procent att deras möjligheter till nya arbetsuppgifter förbättrats genom kursen. Intervjuerna med kursdeltagarna visar att många upplever att de fått bättre förutsättningar att utföra mer kvalificerade och nya arbetsuppgifter. Däremot är det få som har fått nya arbetsuppgifter. Istället utför man sina nuvarande arbetsuppgifter på ett bättre sätt och har fått större förståelse för dessa. 4. 70 % av deltagarna ska uppleva att de har blivit mer rörliga på arbetsmarknaden genom att de ökat sina möjligheter att få nytt arbete vid behov och möjlighet till utökning av anställning genom förlängd säsong eller helårsarbete hos ordinarie arbetsgivare eller genom samverkan mellan företag som bedriver verksamhet vinter- respektive sommarsäsong. Detta är ett mål som är svårt att mäta, framförallt på grund av att det är svårt för kursdeltagarna att bedöma om de blivit mer rörliga och/eller ökat sina möjligheter på arbetsmarknaden. Under intervjuerna framgår de däremot att kursdeltagarna bedömer att all kompetensutveckling ökar kompetensen vilket bör göra att man ökar sina möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt konstaterar de också att det är många andra faktorer som också spelar in när det gäller möjligheterna på arbetsmarknaden. Några av de intervjuade personerna hade önskat fler kurser på högskolenivå eftersom det på ett tydligt sätt, genom högskolepoäng, verifierar kompetensen. Paradoxalt nog är högskolekurserna de kurser som efterfrågats i lägst utsträckning. 5. 80 % av ledarna i företagen ska uppleva att de har ökat sin förmåga att stärka sitt företags konkurrens- och utvecklingskraft Samtliga intervjuade företagsledare tycker att utbildning är viktigt, annars hade de inte gått med i projektet. Ett generellt svar är att de inte skulle utbilda om de inte trodde att det stärkte konkurrens- och utvecklingskraften. Däremot prioriterar man utbildning i lite olika
Sid 6 (12) utsträckning. 6. 70 % av deltagarna upplever att samverkan mellan företagen i projektet bidragit till att utveckla besöksnäringen i regionen. Detta är en fråga som företagen tolkar olika vilket gör den svår att ge något svar på. Majoriteten tror dock att denna typ av samverkan kan utveckla besöksnäringen men att man kommer att se resultat av detta på sikt. 7. Samtliga deltagare och samverkanspartner i projektet upplever att Besöksnäringscollege är ett strategiskt verktyg för regionens utveckling och tillväxt av besöksnäringen. Samtliga intervjuade företagsledare är positiva till Besöksnäringscollege samtidigt som det framgår att det på företagen finns olika mycket kunskap om vad Besöksnäringscollege är. Kursutvärderingar har genomförts på initiativ av projektledningen för att säkerställa att kurserna hållit hög kvalitet och samtidigt uppnått de uppsatta målen. Ungefär en fjärdedel av kursdeltagarna har besvarat enkäterna. Resultatet av kursutvärderingarna har löpande studerats och diskuterats vid styrgruppsmötena. Projektledningen och utvärderarna har kunnat konstatera ett mycket positivt enkätresultat vilket redovisas kortfattat nedan. Det sammanfattade omdömet om kurserna är mycket bra. 92 procent svarar att de sammantaget är nöjda eller mycket nöjda med kurserna och 93 procent svarar mer specifikt att de är nöjda eller mycket nöjda med kursens innehåll. Kursdeltagarna är även nöjda med kursledarna. 94 procent nöjda eller mycket nöjda med kursledarens förmåga att lära ut och 95 procent tycker att kursledaren var kunnig i sitt ämne. Kursdeltagarna är även nöjda med sin egen insats. 90 procent har svarat att de är nöjda eller mycket nöjda med sin egen insats. 84 procent tycker att deras kunskaper och färdigheter har breddats eller fördjupats genom kurserna och 73 procent tycker att kurserna har bidragit ökade möjligheter till nya arbetsuppgifter. 72 procent av kursdeltagarna är nöjda eller mycket nöjda med den information de fått inför kurserna och 83 procent är nöjda eller mycket nöjda med arbetsplatsens insats inför kurserna. När det gäller de lokaler som kurserna hållits i är 89 procent nöjda eller mycket nöjda med dessa. Genom att vi nu går vidare med nya kurserbjudanden genom Kompetensportalen BNC hösten 2014 så visar det på vilket genomslag projektet haft. Behovet av en fortsättning har varit tydlig och intresset för nya kurser har funnits både hos personal, företagsledning samt hos företag som inte tidigare kunnat delta i kursverksamheten. I följeforskarnas rapport finns det många vittnen till projektets positiva effekt. Likaså finns det i utvärderingsenkäterna mängder av bekräftande kommentarer till att detta har varit så givande och en viktig del i individens kompetensutveckling. I Följeforskarnas rapport finns i slutet en bilaga med en gedigen dokumentation över deltagarnas värderingar av kursernas betydelse. De enda avvikelser som blivit i projektet totalt är antalet deltagare samt att budgeten inte användes fullt ut.
Sid 7 (12) Deltagarantalet blev 480 stycken vilket innebar att 20 anställda inte deltog i någon aktivitet. Nästan samtliga av dessa arbetade inom avdelningarna fastighetsskötsel och lokalvård men var dock jämt fördelade mellan de olika områdena och företagen. Angående budgeten så var det osäkerheten hos projektledningen att inte överstiga kostnaderna för aktiviteter mot deltagarna. Viss återhållsamhet kombinerat med att antal inställda kurser bidrog till differensen. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Metoden under mobiliseringsfasen har varit den klassiska, inventera, identifiera, precisera och verifiera de specifika utvecklingsbehoven hos företagen. Projektledningen har under mobiliseringen på olika sätt inhämtat kunskap om hur kompetensbehoven ser ut just nu och för några år framöver för företagen. Företagsledningen har tillsammans med sin personal gått igenom vilka luckor som måste fyllas och vilka funktioner som måste utvecklas och beskrivit dessa. Inventeringen har på ett bra sätt identifierat behoven som sedan kunnat preciseras av projektledningen för att sedan verifieras genom resultatet från den stora gruppen av företag. Precisionen har genom detta arbetssätt tillsammans med verktyget Kompetenslandskapet gjort att kursutbudet blivit rätt och genomtänkt. Sex yrkeskompetenser har kombinerats med fem sociala kompetenser och lagts på tre utbildningsnivåer, orientering, fördjupning och specialisering. Resultatet har blivit ett utbud på ca 25 kurser med olika inriktning och nivå. En viktig aspekt har även varit att se över de regionala utbildningsaktörer som kan bli en del i den kedja som kan leverera fortbildning i framtiden. Utbildningsanordnare i Dalarna med omnejd har uppmanats att lämna anbud på kurser och själva inventerat vad de skulle kunna erbjuda utifrån sin kompetens och sina resurser. Högskolan, yrkeshögskolorna, gymnasieskolorna samt en mängd övriga utbildningsaktörer har kontaktats och resultatet har blivit att kurser skapats endast utifrån besöksnäringens behov och med kursdeltagarnas nivå som ledstjärna. I genomförandefasen har vi sedan haft som utgångspunkt att erbjuda de framtagna kurserna specifikt för personal i företag inom besöksnäringen i Dalarna. De olika yrkeskompetenser som identifierats har främst varit, ekonomi, försäljning, marknadsföring, språk samt olika specifika yrkesämnen som t.ex. köks livsmedelskunskap. De sociala kompetenserna har främst varit, ledarskap, service, entreprenörskap och värdskap. Varje halvår har en ny Kurskatalog skapats där nya och tidigare genomförda kurser erbjudits. Nya anbudsgivare har hela tiden prövats och genom urvalsprocessen och deltagarnas utvärderingar har ett väl utarbetat kursutbud vuxit fram. Under projektets gång har projektet stött på en rad utmaningar. Kännetecknande för projektet är att dessa identifierats tidigt. Utmaningarna har främst bestått i att få tillräckligt många deltagare till kurserna och att hitta datum och tider för kurserna för att så många som möjligt ska kunna delta. Detta har försvårats av att flera av företagen varit säsongsföretag. En lärdom som dragits är att företagen haft svårare att låta de anställda lämna verksamheten för att delta på kurserna än väntat. Eftersom projektets finansiering varit beräknad utifrån företagens uppskattning om deltagarantal, totalt 500 stycke, har ovissheten om att lyckas nå upp till detta antal varit en stress för projektledningen.
Sid 8 (12) Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna var ett ESF finansierat projekt där Hans From varit projektledare tillsammans med Erica Sterner som projektledarassistent. Projektägare var Stiftelsen Hantverk och Utbildning men projektet har dessutom haft en koppling till Besöksnäringscollege, exempelvis rymdes projektets egen hemsida med information och kursutbud inom Besöksnäringscolleges hemsida (http://www. bncollege.se/kompetensprojektet). Besöksnäringscollege är ett samarbete mellan besöksnäringen och regionala utbildningsanordnare. Kompetensprojektet har byggt vidare på det arbete som gjorts/och görs inom Besöksnäringscollege och de nätverk och kontakter som skapats där. Projektets styrgrupp har bestått av följande representanter: Näring som deltagit i projektet Anders Nygårds VD Hotell Moskogen Leksand Lena Eriksson Personalansvarig Kläppen Resort Sälen Anna Jungerstedt Personalansvarig Lindvallens Restauranger Sälen Madeleine Blixt Projektkontakt och personalsamordnare på Stiftsgården Rättvik Utbildningsanordnare som bidragit till kursutbud eller varit sakkunniga Carina Isenberg VD för Entreprenörskolan YH - StiftelsenHantverk & Utbildning Leksand ( huvudman för projektet) Jörgen Elbe Docent Tema Turism på Högskolan Dalarna Falun-Borlänge Michael Rocking Rektor på YH utbildningarna Scandinavian College of Travel & Tourism Orsa Jonas Gustavsson Tillgänglighetsutredare Solunova Falun Bransch Erika Charbonnel Sverige Stockholm Petra Lindberg Region Conny Danielsson Maggie Grunden RTS ansvarig nationella kompetensfrågor på Rese-och turistnäringen i RTS projektledare Kurbits Stockholm - ersättare Ansvarig för Kompetensförsörjningfrågor på Region Dalarna Näringslivschef Malung-Sälen Projekt Hans From Projektledare Erica Sterner Projektledarassistent Bengt Pontén Ansvarig Följeforskning Högskolan Dalarna Johanna Jansson Följeforskare-utvärderare Högskolan Dalarna Ted Berggren Handläggare ESF Gävle Nedanstående företag har deltagit i projektet. Bjursås SkiCenter föll dock ifrån då företaget försattes i konkurs under projektets gång. Anläggningen har startats upp med annan ägare men har därefter inte deltagit i projektet. Tandådalens Wärdshus
Sid 9 (12) Lindvallen Restauranger Stöten i Sälen Kläppen Ski Resort Sälens Högfjällshotell Hotell Lerdalshöjden Stiftsgården Rättvik Korstäppans Herrgård Hotell & Restaurang Moskogen Gyllene Hornet Hotel & Resort Tällbergsgården Hotell Åkerblads Hotell & Gästgiveri Klockargården Hotell och konferens Villa Långbers Hotell Green Hotel Quality Spa & Resort Dalecarlia Bjursås SkiCenter (föll ifrån efter konkurs) Romme Alpin Säfsen Resort Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Generellt sett har besöksnäringen stor betydelse för att ge kvinnor möjlighet att förvärvsarbeta. Genom att integrera kvinnorna i arbetslivet i mer glesbygdslika områden där skillnaden är stor mellan män och kvinnors situationer, har jämställdheten förbättrats. Detta framkom i en genus-swot som genomfördes under våren 2007. De flesta företag i Dalarna som leds av kvinnor finns inom området personliga och kulturella tjänster, där merparten av besöksnäringen ingår. I hela projektet har eftersträvats en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor. Projektet har riktats till både män och kvinnor och antalet deltagare har redan från start haft lika fördelning. Aktiviteterna har haft som målsättning att vända sig till båda könen och lyckats med detta till mycket stor utsträckning. Konsultköp har trots upphandling även fördelats jämnt mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har på samma villkor getts möjlighet att delta i de aktiviteter som projektet skapat. Både män och kvinnor har genom projektet kunnat öka sin affärsmässighet och möjlighet att söka nya tjänster. För att öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhet inom branschen har jämställdhetsfrågorna att lyfts fram och kommunicerats i de flesta aktiviteter. Målbilden har återgetts i projektets jämställdhetsplan. Så här står det i projektets jämställdhetsplan. Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning bland projektets personal, deltagare i styrgrupp och referensgrupp. För att säkra att jämställdhetsfrågorna blir uppmärksammade och för att öka kunskapen och medvetenheten om dessa frågor kommer vi att arbeta på följande sätt: - Integrera avsnitt om jämställdhet i lämpliga utbildningar som kommer att genomföras i projektet. Jämställdhetsfrågorna kommer att kopplas till deltagarna och företagens dagliga
Sid 10 (12) verksamhet. Vår avsikt är att öka deltagarnas förståelse och kunskap om hur ökad jämställdhet kan bidra till positiva effekter i det dagliga arbetet. - Vid upphandlingen av kurser och utbildningar kommer vi att säkerställa att utbildningsarrangören har erfarenhet och kunskap om jämställdhetsintegrering. - Vi kommer att skapa rutiner som gör det möjligt att följa män respektive kvinnors väg genom projektet, vilka utbildningar de går och vilket resultat som det har gett. I utvärderingsblanketterna synliggöra kvinnor respektive mäns svar. - Under projektets gång kommer jämställdhetsintegreringsarbetet att finnas med som en punkt vid styrgruppens möten. - Projektledningen ska genomgå jämställdhetsutbildning i ESF:s regi. Resterande medlemmar i styrgruppen erbjuds också att gå samma utbildning Samtliga dessa punkter har genomförts och finns utvärderade i Följeforskarnas rapporter. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vid projektets början gjordes en tillgänglighetsplan som följts upp vid samtliga styrgruppsmötena. I styrgruppen för projektet har det under hela projektperioden funnits en tillgänglighetskonsult som har varit delaktig i framtagandet av tillgänglighetsplanen och under projektets gång kunnat ge tips och råd samt deltagit i utvärderingen av måluppfyllelsen. I formuläret för kursanmälan har det funnits en fråga om eventuella tillgänglighetsbehov. Kurslokaler osv. har anpassats efter dessa önskemål. Hur kurserna fungerat ur tillgänglighetsaspekter har följts upp genom kursutvärderingarna som innehållit en fråga om detta. I resultatet har det inte framkommit några signaler om att detta fungerat dåligt. I kursutbudet har det även funnits en egen kurs om tillgänglighet som varit mycket uppskattad. Kursen har erbjudits vid två tillfällen. På hemsidan för Kompetensprojektet har samtlig text kunnat bli hörbar genom verktyg för Talsyntes. Detta har varit mycket uppskattat eftersom flera i personalgruppen har dyslexi. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inga regionala prioriteringar har ingått i projektet. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Spridningen av projektet har i första hand riktat sig till de naturliga intressenterna, företag som deltagit i projektet och presumtiva företag som kan komma att delta i kompetensutveckling framöver. Den första gruppen är ju de 19 företagen var med medan den andra gruppen inte kan anges exakt men rör sig dagsläget om ca 100 företag. Dessa når vi idag lätt genom vår samverkansorganisation Besöksnäringscollege där de flesta indirekt är medlemmar. Till dessa kommer alla de utbildningsanordnare som varit delaktiga eller kommer att bli
Sid 11 (12) delaktiga i Kompetensportalen BNC. Dessa är i dagsläget Högskolan, tre yrkeshögskolor och sex gymnasieskolor. Samtliga dessa är även de presumtiva kursköpare och deltagare. Inom Högskolan har Följeforskarnas rapport spridit genom följeforskarna själva men även genom branschrådet Tema Turism som har ett tjugotal kontaktpersoner. På yrkeshögskolorna finns idag fem ledningsgrupper som delgivits informationsmaterialet och spridit detta till sina styrgruppsmedlemmar. Likaså har de sex gymnasieskolorna sina programråd där utbildningsanordnare och handledare träffas där materialet nu kommer att spridas i slutet av oktober. Till detta har ett större informationsmöte hållits i juni där berörda företag och organisationer var inbjudna, där ibland länsturismchefen. Ett antal träffar är inbokade under hösten med bland annat ett antal företagsträffar i olika kommuner. Likaså kommer projektledare delta i ett antal nationella konferenser där spridning av projektmaterialet är möjligt bl.a. Tillväxtverket konferens i mitten av oktober. Det informationsmaterial som tagits fram är följande. - Följeforskarnas fullständiga rapport - Följeforskarnas rapport i populär-version som en folder - Projektledningens folder med beskrivning av projektet och projektets framtid - Roll-up med information om projektet och dess framtid att använda vid konferenser och informationsmöten Projektledningen för projektet är idag båda involverade i den nya Kompetensportalen BNC. Detta innebär att resultatet av projektet lever vidare genom den nya ersättande kompetensverksamheten och dess ansvariga. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Följeforskare-utvärderare för projektet har varit kopplade till Högskolan Dalarna. De båda, en man och en kvinna, har varit aktiva genom hela arbetet och deltagit i både styrgrupp samt i de individuella avstämningar med projektledning som skett regelbundet. Följeforskningen har uppfattats som kunnig och insatt och allt som utlovats i anbudet har levererats. Genom sina tre delrapporter och sin gedigna slutrapport har de hela tiden förmedlat information om projektet och dess resultat till styrgruppen. De har även varit ett stort stöd för projektledningen genom sitt aktiva och kritiska förhållningssätt under de två åren. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektets ledning har haft månadsvisa utvärderingsträffar. På dessa har vi bl.a. gått i genom resultaten från utvärderingsenkäter och dess kommentarer. På samma sätt har projektledning och ekonomiansvarig träffats varje månad för att stämma av det ekonomiska läget. Följeforskarna har i sin rapport redogjort för det utvärderande arbetet och hur korrigeringar skett under projektets gång. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Besöksnäringen är en mångfacetterad bransch som lidit brist på samordnad utbildning inom
Sid 12 (12) många områden. Då det tagit lång tid för näringen att få in egna ämnen på utbildningsinstitut, skolor och universitet blir detta nu allt viktigare. Nästa steg i utvecklingen mot bättre och mer kvalitetsutbildad personal på alla nivåer är att få upp utbildningen på en interkulturell och internationell nivå. Det är av största vikt att yrkesutbildning omfattar viktiga teknologier för framtiden, liksom att bygga upp ett internationellt nätverk mellan områden som generar och tar emot besökare för största möjliga ömsesidiga förståelse. Detta är något som den internationella besöksnäringen allt mer kräver. För att kunna utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv är tillgång till kompetent arbetskraft en grundförutsättning. Eftersom besöksnäringen är i stark expansion ökar även behovet av kompetent arbetskraft på de interkulturella områdena. Framtida projekt måste därför tillgodose dessa ökande men också förändrade behov av kompetens. Det måste kunna erbjudas relevant och kvalitativ fortbildning på just dessa viktiga områden. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Hans From Kompetensportalen Besöksnäringscollege Dalarna info@bncollege.se tel. 070-5380633