Att mäta fysisk aktivitet

Relevanta dokument
SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Nya föreskrifter och allmänna råd

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

SOSFS 2011:9 ersätter

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Malmö stad Medicinskt ansvariga

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen?

Rutin för utformande, uppföljning och revidering av rutiner i ledningssystemet

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Utredning av vårdskador

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Rutiner för f r samverkan

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Blås- och tarmdysfunktion

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Ledningssystem för god kvalitet

Utgåva 02. Fastställd

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Ärende- och dokumenthantering

Transkript:

Agenda Att mäta fysisk aktivitet Vad? Diabetologiskt vårmöte 13-15/3 2019 Hur? Maria Hagströmer, leg sjukgymnast, professor Sophiahemmet Högskola maria.hagstromer@shh.se 2 Motionsvanor i Sverige Motionerar minst 2 gånger i veckan Personer 16-84 år 1988-2007. Procent 100 Alla män 16-84 år 80 Alla män 16-84 år T Alla kvinnor 16-84 år Alla kvinnor 16-84 år T 60 40 OBS! Metodbyte i 2006 års uppgifter 20 0 1980-81 1982-83 1984-85 1986-87 1988-89 1990-91 1992-93 1994-95 1996-97 1998-99 2000-01 2002-03 2004-05 2006 2007 3 Maria Hagströmer Maria Hagströmer 4 Källa: SCB, ULF undersökningarna Fysisk aktivitet och dödlighet CVD - MVPA Cancer - MVPA Maria Hagströmer 5 Maria Hagströmer Exempel 6 1

DOS-RESPONS Hur mycket fysisk aktivitet krävs? Maria Hagströmer 7 8 FYSS2017 Effektutvärdering Utvärdera interventioner Kunna ge specifika råd Exempel: Conradsson D et al. NNR. 2015 Maria Hagströmer 9 10 Självmonitorering Utvärdera interventioner Kunna ge specifika råd Självmonitorering (motivation) 11 Maria Hagströmer Maria Hagströmer 12 2

Vad säger lagen? 31 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras I 2 a första stycket hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om patientsäkerhet och kvalitet av vården. Uppföljning av levnadsvanor skiljer sig inte från uppföljning av annan behandling inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården skall ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för hur nya behandlingsmetoder skall tas fram, provas ut och introduceras så att patientsäkerheten säkerställs. Vidare skall det finnas rutiner för hur fastställda metoder skall tillämpas, kontinuerligt följas upp samt vid behov revideras och rutiner för vilka åtgärder som skall vidtas när tillämpningen av metoderna behöver förändras. 13 14 Hur ser det ut i kliniken? Vad ska vi bedöma? Diskutera i två och två Vad följs upp/dokumenteras systematiskt? - Metod (t.ex rådgivning) - Förändring av fysisk aktivitet hos individen? Vilken metod/indikator används? Maria Hagströmer 15 16 Hagströmer et al. PTR 2017 17 FYSS 2017 18 3

FYSS uppföljning och utvärdering Hur ska vi bedöma fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Funktion/kapacitet Sjukdomsspecifika markörer Hälsorelaterad livskvalitet Självrapporterad fysisk aktivitet - vanligt använd - finns i flera journalsystem - låg validitet - medelgod reliabilitet - viktigt att inte göra ändringar - Socialstyrelsens indikatorfråga Objektivt bedömd fysisk aktivitet - rörelsemätare - finns bl.a i mobiltelefoner - får en bild av såväl aktivitet som stillasittande beteende - god validitet och reliabilitet - visat god användbarhet inom hälso- och sjukvården 19 20 Fysisk aktivitet Exempel på accelerometerdata Frågorna ska fånga om personen uppfyller rådande rekommendation och samtidigt ska frågan vara känslig nog att kunna mäta en förändring. Socialstyrelsens rekommenderade indikatorfråga om fysisk aktivitet. 21 Maria Hagströmer 22 Monitorering Uppföljning och utvärdering Uppföljning bör ske direkt efter den initiala träningsperioden och gärna återkommande för att säkerställa effekten och därmed kvalitetssäkra behandlingen. Uppföljning bör ske frekvent utifrån individens förmåga och hälsotillstånd under minst 6 månader. 23 24 4

Vad ska systematiskt dokumenteras Sammanfattning Typ av råd (metod) (enkla råd, rådgivande samtal, kvalificerat rådgivande samtal) Grad av fysisk aktivitet innan rådgivning Grad av fysisk aktivitet vid uppföljning (OBS med samma metod som innan) Vad? Hur? Hur går du vidare i din organisation? 25 26 Tack för uppmärksamheten! efyss 27 5