Studenters kunskap om fruktsamhet och deras önskan om barnafödande

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Studenters kunskap om fruktsamhet och deras önskan om barnafödande - en väntrumsundersökning Författare Färdig Martin Lindblom Julia Handledare Larsson Margareta Examinator Tydén Tanja Examensarbete i Vårdvetenskap, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Ht 2010

ABSTRACT Aim: The purpose of this study was to describe, analyze and compare university students desire to have children, when they wanted to have their first and last child and their knowledge about fecundity in relation to the background factors: age, gender and educational level. This study will also investigate differences regarding university students desire to have children along with when they wanted to have their first and last child and their knowledge of declining fecundity at increasing age. Method: A descriptive, comparative, cross-sectional study with quantitative method was used in the study. Five hundred university students visiting a Student Health Centre (SHC) in a Swedish town, Uppsala, participated in the study. All visitors at the SHC were asked to participate in the study. The participants answered 52 questions, of which 10 questions were selected for this study. Results: The majority of the participating students (128 men and 324 women) wanted to have children. Despite this fact they lacked knowledge about the age at which fecundity declines. Men in general had poorer knowledge of fecundity than women, and young students had poorer knowledge than older students. The study showed that women wanted children earlier than men and younger students earlier than older students. There was no difference found in educational level and knowledge in fecundity or desire to have children. The level of knowledge students had about declining fecundity at increasing age did not affect their desire to have children, or when they wanted their first and last child. Conclusion: The study confirms previous research on knowledge about fecundity and the desire to have children among students. Once again evidence is presented that women have greater knowledge than men, that young people lack adequate knowledge about fecundity, and that the majority of students want to have children. Evident is that there is a need for further education and to create better conditions for childbearing, with purpose to facilitate a secure family planning for students. Keywords: fertility, knowledge, familyplanning, university students,

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva, analysera och jämföra universitetsstudenters önskan att ha barn, när de vill ha sitt första respektive sista barn, samt vilken kunskap studenterna har om fruktsamhet i relation till bakgrundsfaktorerna ålder, kön och utbildningsnivå. Vidare kommer det undersökas om det finns skillnader beträffande studenternas önskan om att ha barn samt när de vill ha sitt första respektive sista barn och deras olika kunskapsnivåer om sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder. Metod: Deskriptiv, komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ metod med 500 medverkande universitetsstudenter på en gynekologisk studentmottagning i Uppsala. Samtliga besökare på mottagningen tillfrågades om att delta i studien. De medverkande svarade på 52 enkätfrågor, av dessa valdes 10 frågor ut till denna studie. Resultat: Majoriteten av studenterna (128 män och 324 kvinnor) ville ha barn, trots detta hade de ingen kunskap om i vilken ålder fruktsamheten sjunker. Männen hade överlag sämre kunskap om fruktsamhet än kvinnor, och yngre studenter sämre än de äldre. Studien visade att kvinnorna ville ha barn tidigare än männen, och yngre studenter tidigare än de äldre. Det sågs ingen skillnad i utbildningsnivå och kunskap om fruktsamhet eller önskan om barn. Kunskapen studenterna hade om sjunkande fruktsamhet påverkade inte om de ville ha barn, eller när de ville ha sitt första respektive sista barn. Slutsats: Studien stärker tidigare forskning om kunskap om fruktsamhet och önskan om barnafödande. Återigen påvisades evidens för att kvinnor har mer kunskap än män, att unga människor saknar tillräcklig kunskap om fruktsamhet och att majoriteten av studenterna vill ha barn. Tydligt är att det finns ett behov av vidare undervisning samt gynnsammare förutsättningar för barnafödande, med syfte att möjliggöra en god familjeplanering för studenter. Nyckelord: fruktsamhet, kunskap, familjeplanering, universitetsstudenter.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING. 1 1.1. FERTILITET OCH BARNAFÖDANDE 1 1.2. INFERTILITET... 2 1.2.1. Infertilitet kvinnan.. 3 1.2.3. Infertilitet hos mannen... 4 1.3. KUNSKAP OM FERTILITET OCH SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR. 5 1.4. TEORETISKT RAMVERK. 6 1.5. PROBLEMFORMULERING.. 6 1.6. SYFTE.. 7 1.7. FRÅGESTÄLLNINGAR. 7 2. METOD. 8 2.1. DESIGN... 8 2.2. URVAL 8 2.3. DATAINSAMLINGSMETOD 9 2.4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT.. 9 2.5. BEARBETNING OCH ANALYS. 10 2.6. ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 10 3. RESULTAT 11 3.1. SKILLNADER I KUNSKAP OM FRUKTSAMHET... 11 3.1.1. Män och kvinnors kunskap om kvinnans sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder.... 11 3.1.2. Yngre och äldre studenters kunskap om kvinnans sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder.....11 3.1.3. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om kvinnans sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder... 12 3.1.4. Män och kvinnors kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet... 13 3.1.5. Yngre och äldre studenters kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet. 14 3.1.6. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet.... 15 3.1.7. Män och kvinnors kunskap om risker med att skjuta fram barnafödande... 15 3.1.8. Yngre och äldre studenters kunskap om risker med att skjuta fram barnafödandet.. 16 3.1.9. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om risker med att skjuta fram barnafödandet. 16 3.2. SKILLNAD MELLAN BAKGRUNDSFAKTORER OCH ÖNSKAN OM BARNAFÖDANDE... 17

3.2.1. Män och kvinnors önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn. 17 3.2.2. Yngre och äldre studenters önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn..... 18 3.2.3. Grund- och forskarutbildning studenters önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn....19 3.3. SKILLNADER I KUNSKAP OM MINSKAD FRUKTSAMHET VID STIGANDE ÅLDER OCH ÖNSKAN OM BARNAFÖDANDE. 20 3.3.1. Skillnader i kunskap om minskande fruktsamhet vid stigande ålder och studenternas önskan att ha barn 20 3.3.2. Skillnader i kunskap om minskande fruktsamhet vid stigande ålder och när studenterna ville ha sitt första respektive sista barn.. 20 4. DISKUSSION. 22 4.1. RESULTATDISKUSSION... 22 4.2. METODDISKUSSION.. 25 4.2.1. Slutsats... 26 REFERENSER.. 27 BILAGA 1......31 BILAGA 2.. 32

1. INLEDNING 1.1. Fertilitet och barnafödande Sedan slutet av 1990-talet har antalet barnafödslar ökat och denna ökning förväntas fortsätta under närmsta decenniet. År 2008 föddes 109 000 barn i Sverige. I genomsnitt var mammorna 29 år vid födseln av första barnet och papporna 31 år. Av de 109 000 barnen som föddes under 2008 i Sverige var drygt 49 000 mammans förstfödda och 46 000 pappans förstfödda (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2009). Det beräknas att varje kvinna behöver föda i genomsnitt 2,1 barn under sitt liv för att en befolkning ska kunna reproducera sig själv. År 2009 födde kvinnor i genomsnitt 1,94 barn i Sverige. Medelåldern vid första barnets födelse var högre för papporna än för mammorna, och föräldrarnas medelålder vid första barnets födsel har ökat (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2010). Det är allt mer förekommande att män och kvinnor i västvärlden skaffar barn senare i livet (Lampic, Skoog Svanberg, Karlström & Tydén, 2006, s. 558; Rovei et al., 2010, s. 873). Födelsetalen i Europa är låga och det finns oro över dessa låga födelsetal i förhållande till den åldrande befolkningen. Åldern för barnafödande kvinnor har ökat och barnlöshet är ett växande problem (Virtala, Kunttu, Huttunen & Virjo, 2006, s. 312), vilket har lett till betydande sociala och ekonomiska konsekvenser (Rovei et al., 2010, s.873). Anledningar till att vänta med barn kan vara strävan efter en god utbildning, ett stabilt jobb samt en god relation till sin partner för att kunna ge barnet en trygg uppväxt (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001, s. 27; Benzie et al., 2006, s. 625; Tydén, Skoog Svanberg, Karlström, Lihoff & Lampic, 2006, s. 181). Andra orsaker kan vara att unga människor strävar efter självförverkligande (Sobotka, 2006, s. 187). Fler kvinnor än män ansåg att det kunde vara svårt att skaffa barn innan studierna är slutförda, samt att föräldraskapet kunde påverka deras möjligheter på arbetsmarknaden negativt (Skoog Svanberg, Lampic, Karlström & Tydén, 2006, s. 187). Universitetsstudenter var sällan föräldrar, trots att de var i en idealisk ålder för barnafödande och majoriteten av dem ville ha barn (Virtala et al., 2006, s. 314-315). Det fanns ett samband mellan utbildningsnivå och ålder för första barnet; universitets- och gymnasieutbildade kvinnor tenderade att få barn senare i livet än kvinnor med endast grundskoleutbildning (Wu & MacNeill, 2002, s. 194; Billari & Kohler, 2004, s. 164). Högutbildade kvinnor fick färre barn än kvinnor med låg utbildning. Till skillnad från kvinnor, fick män med hög utbildning fler barn än män med låg utbildning (Statistiska 1

Centralbyrån [SCB], 2002). Risk för oönskad barnlöshet fanns när graviditet skjuts upp, bland annat på grund av oavslutade studier. Barnlöshet var sällan ett medvetet och oföränderligt beslut, utan var oftare ett resultat av många fortlöpande beslut att inte ha barn just då (Benzie et al., 2006, s. 630; Virtala et al., 2006, s. 314-315). Kvinnliga och manliga universitetsstudenter i Sverige hade en positiv attityd till framtida barnafödande (Lampic, Skoog Svanberg, Karlström & Tydén, 2006, s. 558; Skoog Svanberg, Lampic, Karlström & Tydén, 2006, s. 187). Många studenter ville ha barn efter 29 års ålder, då fertiliteten hos kvinnan redan är sänkt (Lampic et. al., 2006, s. 558; Tydén, Skoog Svanberg, Karlstöm, Lihoff & Lampic 2006, s. 181). En av fyra studenter ville ha mellan två till tre barn i framtiden (Skoog Svanberg et. al., 2006, s. 187) och det fanns en tendens att överskatta kvinnans möjlighet att bli gravid vid 35 till 40 års ålder (Skoog Svanberg et. al., 2006, s. 187; Lampic et. al., 2006, s. 558; Bretherick, Fairbrother, Avila, Harbord & Robinson, 2010, s. 2165-2167). Trots att ungdomar ansåg att föräldraskap var en viktig del av deras liv hade de dålig kunskap om fruktsamhet och juridiska regler gällande assisterad befruktning, oavsett kön och utbildning (Rovei et al., 2010, s. 873). Varken män eller kvinnor var tillräckligt medvetna om den åldersrelaterade nedgången av fertiliteten i slutet av trettioårsåldern (Lampic et al., 2006, s. 558; Bretherick et al., 2010, s. 2165-217) vilket kan orsaka problem, då många par kommer till fertilitetsutredning först vid 30-35 års ålder. Detta innebär minskade möjligheter till medicinsk behandling av barnlöshet (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001, s. 443). Överlag hade männen sämre kunskap om ålderns påverkan på fertiliteten än kvinnor hade (Tough, Benzies, Fraser-Lee & Newburn-Cook, 2007, s. 192). Enligt Bretherick et al. (2010, s. 2165-2167) verkade inte kunskap om sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder påverka vid vilken ålder man planerade att skaffa barn. 1.2. Infertilitet Femton procent av alla par lider av ofrivillig barnlöshet (Kaplan, Hogg, Hildingsson & Lundgren, 2009, s. 553). Barnlöshet kan bero på infertilitet eller subfertilitet. Infertilitet innebär oförmåga att bli gravid under ett års oskyddat samlag, medan subfertilitet innebär minskad förmåga att bli gravid under ett års oskyddat samlag (Gangar, 2001, s. 21-22). Orsaken till infertilitet beror till 30 % på mannen, 30 % på kvinnan och 30 % på båda parterna. I 10 % av fallen finns ingen förklaring till barnlösheten (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001, s. 443). Stigande ålder, giftiga ämnen såsom tobak och droger, antikroppar mot 2

spermier eller oförmåga att genomföra samlag, var orsaker till infertilitet hos både män och kvinnor (Weström, Åberg, Anderberg & Andersson, 2005, s. 145 & 248-250). Forskning pekar på att stress kan leda till minskad fertilitet hos både män och kvinnor (Campagne, 2006, s 1652). Missbruk av droger innebär en risk för primär infertilitet, då missbrukare i många fall har en ökad prevalens för sexuellt överförbara sjukdomar vilket kan leda till minskad fruktsamhet (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 32). 1.2.1. Infertilitet hos kvinnan Kvinnan är som mest fertil vid 25 års ålder. Efter detta minskar möjligheterna att bli gravid och vid 40 års ålder är fruktsamheten kraftigt sänkt (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001, s. 443). Inverkan av stigande ålder på kvinnans fruktsamhet är komplex och påverkas av både biologiska och psykosociala orsaker. Sexuellt överförbara sjukdomar och effekten av ogynnsamma miljö- och yrkesmässiga faktorer, såsom buller, bly, kadmium och kvicksilver, ökar med stigande ålder. Förekomsten av andra gynekologiska sjukdomar, som myom och endometrios, ökar med stigande ålder (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 130-132). Fem till tio år före menopaus förändras den hormonella miljön och en abrupt nedgång av fruktsamhet förmodas föregå klimakteriet (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 130-132; Frank, Bianchi & Campana, 1994, s. 349). En försämring av den ovariala funktionen, med färre folliklar och fler defekta oocyter med kromosomavvikelser till följd, påvisas hos kvinnor vid stigande ålder (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 130-131). Det kan även ses ett ökande antal tidiga missfall högre upp i åldrarna (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 130-131; Baird et al., 2005, s 268; Adolfsson, 2006, s 8). Kvinnor som födde barn efter 40 års ålder löpte större risk för graviditetsrelaterad diabetes, hypertoni och att förlösas med kejsarsnitt, och deras barn tenderade i större utsträckning att födas prematura, ha för låg födelsevikt och vara i behov av intensivvård (Baird et al., 2005, s. 272-273). En fertilitetsnedgång med 12-18 % har påvisats hos åldersgruppen 30-34 år, jämfört med kvinnor 20-29 år, samt 25-35 % fertilitetsnedgång för kvinnor över 35 år (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 130-131). Vid stigande ålder samt långvarigt äktenskap kan samlagsfrekvensen minska, vilket är viktigt att beakta vid frågor om minskad fruktsamhet (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s 130-131; Frank, Bianchi & Campana, 1994, s. 349). 3

Det vanligaste skälet till infertilitet hos kvinnor är skador eller missbildningar på äggledare, orsakad av en klamydiainfektion (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001, s. 443). Andra orsaker kan vara missbildningar av könsorganen och felaktig kromosomuppsättning i könskromosomparet, utebliven ägglossning, missbildningar eller skador på livmodern, samt bristande hormonpåverkan eller infektioner i cervix som leder till att livmoderhalssekretet inte tillåter genomträngning av spermier (Weström, Åberg, Anderberg & Andersson, 2005, s. 145 & 248-250; Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 37-43). Missbildningar i uterus orsakar 1,5 % av infertiliteten hos kvinnor (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 43). Inducerad abort orsakar inte infertilitet, dock kan ingreppet i enstaka fall orsaka infektion, blödning, uterusperforation och skada på cervix (Kaplan, Hogg, Hildingsson & Lundgren, 2009, s 547). Antikonceptionsläkemedel har ett samband med tillfälligt förlängd väntetid för konception, vilket ökar vid stigande ålder hos kvinnan. Extrem bantning och undervikt påverkar fruktsamheten negativt (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 132). Övervikt hos kvinnor kunde orsaka oregelbunden menscykel, nedsatt fertilitet och ökad risk för missfall (Pasquali, Pelusi, Genghini, Cacciari & Gambineri, 2003, s 359). Oförklarlig barnlöshet beror inte på psykologiska orsaker, däremot kan barnlösheten innebära en kris, vilket kan medföra allvarliga psykologiska effekter (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 132). 1.2.2. Infertilitet hos mannen Mannens fruktsamhet minskar med åldern, dock inte i samma utsträckning som hos kvinnan (Dunson, Baird & Colombo, 2004, s. 51). Ålder hade ingen påverkan på spermiekoncentrationen och en relativt liten påverkan på spermiernas kromosomer. Det kunde ses en liten nedgång av spemiernas nyskapande volym, antal procent rörliga spermier och av spermier med normalt utseende (Baird et al., 2005, s. 271-273). Det var svårt att avgöra vilken inverkan mannens ålder hade på fruktsamheten, då andra faktorer som kvinnans ålder, livsstilsfaktorer och tidigare användning av preventivmedel, påverkade (Ford et al., 2000, s. 1704). Det visades att det var mindre sannolikt att äldre män (>30 års ålder) gjorde sina partners gravida inom 6 12 månader jämfört med yngre män (Dunson, Baird & Colombo, 2004, s. 51; Ford et al., 2000, s. 1704). Hos par där mannens ålder översteg 35 år har lägre fertilitet påvisats, men resultaten har dock inte varit korrigerade för kvinnans ålder. Det har 4

däremot visats en nedgång i fertilitet hos män äldre än 57, 5 år, oberoende av kvinnans ålder och äktenskapslängd (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 131). Mäns reproduktiva och sexuella hälsa påverkades av sexuellt överförbara sjukdomar, skador, sjukdomar och infertilitet. Den påverkades även av psykosociala aspekter, sexualitet, preventivmedel och tobak- och droganvändning (Forrest, 2001, s.253). Orsaker till infertilitet hos män kunde vara en nedsatt utveckling av spermier, vilket kunde leda till inga eller ett lågt antal spermier och en hög andel defekta spermier. Anledningar till detta kunde vara missbildningar, hormonella faktorer eller sviter efter infektioner (Weström, Åberg, Anderberg & Andersson, 2005, s. 145 & 248-250). 1.3. Kunskap om fertilitet och sexuellt överförbara sjukdomar I en kanadensisk studie påvisades en bristande medvetenhet om fertilitet, särskilt om den fertila perioden under menstruationscykeln, varaktigheten av fruktsamhet och förekomsten av infertilitet. Varken ålder eller kön var associerat med kunskapsnivå. Unga människor var medvetna om att negativa livsstilsfaktorer kunde minska fertiliteten, men trodde felaktigt på fertilitetsmyter och nyttan med sunda vanor (Bunting & Boivin, 2008, s. 1858). Kvinnor var ofta omedvetna om konsekvenserna av fördröjt barnafödande (Benzies et al., 2006, s. 330). Medvetenhet om fertilitet, att kunna tolka var i menscykeln en kvinna befinner sig, gav kunskap om när en kvinna kan, eller inte kan, bli gravid. Bristande kunskap om detta gav ökad risk för oönskade graviditeter samt minskad chans för lyckad befruktning (Roth, 1993, s. 40). Sydsjö, Ekholm Selling, Nyström, Oscarsson & Kjellberg (2006, s. 120-124) fann att ungdomar saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Dock hade de en relativt god kunskap om infertilitet, kvinnor överlag bättre än män. Över hälften av ungdomarna uppgav att de inte hade fått tillräcklig sexualundervisning, och att den mesta informationen kom från skolan och vänner. Manliga gymnasieelever på studieförberedande och yrkesförberedande program saknade tillräcklig kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar, och eleverna efterfrågade mer information om könens reproduktiva system och sexuellt överförbara sjukdomar (Makenzius, Gillander Gådin, Tydén, Romild & Larsson, 2009, s. 268). Majoriteten av gymnasiestudenter 5

visste att klamydia och gonorré kan leda till infertilitet (Quach & Librach, 2008, s. 2099; Langille et al., 2009, s. 12-13), men hade sämre kunskap om sjukdomens asymptomatiska natur och möjligheterna till förebyggande genom användande av kondom. De hade även otillräcklig kunskap om möjligheterna till behandling av sjukdomen. Flickor hade mer kunskap än pojkar om klamydia. Kunskap ledde inte till bättre skyddsåtgärder hos pojkar, men däremot hos flickor (Langille et al., 2009, s. 12-13). Bevarandet av fertiliteten var av stor vikt för studenterna, speciellt för de kvinnliga. Elever med låg socioekonomisk bakgrund hade sämre kunskap gällande fertilitet och var i större grad omedvetna om sambandet mellan könssjukdomar och infertilitet, än elever med hög socioekonomisk bakgrund (Quach & Librach, 2008, s. 2099). 1.4. Teoretiskt ramverk Dorothea Orems egenvårdsteori menar att människor har en förmåga och en motivation att själva utföra de handlingar som krävs för att främja den egna hälsan och för att motverka sjukdom. De behov som finns kan variera beroende på var i livet en person befinner sig, och kan ändras vid olika händelser, som till exempel graviditet eller förlust av närstående. Individens behov varierar beroende på kön, ålder, kunskaper, attityd, motivation, livsmiljö och kultur. Omvårdnadens uppgift är att utföra förebyggande åtgärder för att individen själv ska kunna fatta beslut och bete sig på ett sådant sätt att det främjar välbefinnandet och hälsan (Kirkevold, 2000, s.149-151, 158-159). Egenvårdsteorin syftar till vikten av att tro på den enskilde individens resurser samt att människan är förnuftig och själv kan ansvara för sina egna handlingar och beslut. Om en individ har kunskap kan detta räcka långt för att hon med egna handlingar ska kunna hålla sig frisk. Större kunskap ger ett mindre behov av omvårdnad, och därför bör omvårdnadens huvudsyfte vara att ge stöd till självhjälp, vilket kan innebära att tillgodose individens behov av kunskap (Thorsén, 2002, s. 252-259). 1.5. Problemformulering Tidigare studier har presenterat resultat om studenters kunskapsnivåer, samt när de vill ha, eller har fått, barn. Författarna avser att redovisa skillnader i studenters kunskap om fruktsamhet i relation till studenternas utbildningsnivå, kön och ålder. Studien avser att beskriva relationen mellan bakgrundsfaktorer och barnafödande. Vidare avser studien att belysa relationen mellan familjeplanering och kunskap om fruktsamhet. 6

Det är viktigt att personal inom hälso- och sjukvården är insatta i kunskapsläget hos dagens studenter och deras önskemål kring familjeplanering för att kunna möta deras behov av information och rådgivning. Resultatet av denna studie kan vara användbar för att synliggöra tänkbara behov av information och utbildningsverktyg gällande planering av barnafödande och bevarandet av fruktsamhet i främjandet av folkhälsan. 1.6. Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva, analysera och jämföra universitetsstudenters familjeplanering, kunskap om fruktsamhet, deras önskan att ha barn samt när de vill ha sitt första respektive sista barn i relation till bakgrundsfaktorerna ålder, kön och utbildningsnivå. Vidare kommer att undersökas om det finns skillnader beträffande studenternas önskan om att ha barn samt när de vill ha sitt första respektive sista barn i relation till deras kunskapsnivå om ålderns inverkan på fruktsamhet. 1.7. Frågeställningar 1) Finns det några skillnader i kunskap kring fruktsamhet beroende på bakgrundsfaktorer hos universitetsstudenter i Uppsala? 2) Finns det några skillnader beträffande studenternas önskan att ha barn samt när de vill ha sitt första respektive sista barn relaterat till bakgrundsfaktorer? 3) Finns det skillnader beträffande studenternas önskan om att ha barn samt när de vill ha sitt första respektive sista barn i relation till deras kunskapsnivå om minskande fruktsamhet vid stigande ålder. Enkätfrågorna undersökte studenternas kunskap om vid vilken ålder kvinnans fruktsamhet börjar sjunka lite, och betydligt, samt vilken kännedom de hade om orsaker till minskad fruktsamhet och risker med att skjuta fram barnafödandet till 35-40 års ålder. Vidare behandlade enkäten huruvida studenterna önskade ha barn, antal barn, samt vid vilken ålder studenterna ville ha sitt första respektive sista barn. Enkätundersökningen beskrev studenternas kön, ålder och universitetsutbildningsnivå. 7

2. METOD 2.1. Design Denna studie är en deskriptiv, komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ metod. 2.2. Urval Undersökningsgruppen bestod av besökare på en gynekologisk mottagning på en studenthälsomottagning i Uppsala. En översikt av demografisk fakta presenteras i tabell 1. Tabell 1. Demografisk översikt. Demografi Frekvens (N) Procent (%) Kön Kvinna Man Total 350 150 500 70 30 100 Åldersgrupper Yngre (16-23) Äldre (24-34) Total Bortfall Total Utbildningsnivå Grundutbildning Forskarutbildning Total Bortfall Total 275 223 498 2 500 464 24 488 12 500 55 44,6 99,6 0,4 100 92,8 4,8 97,6 2,4 100 Under insamlingsperioden våren 2009 besökte 380 kvinnor kliniken. Några av dessa förstod inte svenska, några hade inte tid att fylla i frågeformuläret och några valde att inte svara på frågorna. Sammantaget deltog 350 kvinnor, med en svarsfrekvens på 92 %. Datainsamlingen förlängdes med några månader, för att få en större andel deltagande män i studien. Totalt informerades 180 män om studien, 150 av dessa valde att delta, vilket gav en svarsfrekvens på 83 % i denna grupp. Frågan om när studenterna önskade få sitt sista barn hade ett internt bortfall på 6 %. Övriga frågor hade ett internt bortfall på mindre än 5 %, varför det inte redovisas i tabellerna. 2.3. Datainsamlingsmetod 8

Detta material utformades för att ingå i en upprepad tvärssnittsstudie. Många av frågorna var identiska med frågeformuläret som använts i tidigare studier, 1999 och 2004 (Tydén, Olsson & Häggström-Nordin, 2001; Larsson & Tydén, 2006). Studien bestod av en enkätundersökning med 57 frågor som berörde universitetsstudenters inställning till och erfarenhet av pornografi, sexualvanor, preventivmedel, sexuella trakasserier, barnafödande och kunskap om fruktsamhet. En del av enkätfrågorna bestod av flervalsalternativ, andra besvarades med fri text. Till denna studie på kandidatnivå har 10 frågor ur denna enkät valts ut. Frågorna berör bakgrundsfaktorerna kön, ålder och utbildningsnivå, önskan om barnafödande samt kunskap om fruktsamhet. Frågorna rörande bakgrundsfaktorer var nummer ett, två och fyra i enkäten. Frågorna rörande barnafödande och fruktsamhet var nummer 50-51och 53-57, och analyserades inte i den ursprungliga studien. Bakgrundsinformationen består av frågor om kön, ålder och utbildningsnivå. Frågor om barnafödande samt kunskap kring fruktsamhet behandlar önskemål om barn, ålder för barnafödande samt kunskap om minskad fruktsamhet och orsaker till detta. Fem av frågorna består inte av flervalsalternativ; dessa besvarades med fri text. 2.4. Tillvägagångssätt Denna tvärsnittsstudie utfördes under 2009 bland besökande kvinnor och män på en studenthälsomotttagning i en universitetsstad med ungefär 190 000 invånare och cirka 40 000 studenter. På studenthälsomottagningen kan besökarna träffa läkare, kuratorer, psykologer och sjuksköterskor. Den gynekologiska mottagningen på studenthälsomottagingen är i privat regi och där kan studenterna träffa gynekologer och barnmorskor för antikonceptionsrådgivning, gynekologiska åkommor samt rådgivning om graviditet. En gång i veckan var män välkomna till en öppen mottagning för klamydiatestning. Gynekologerna på mottagningen har ungefär 8 000 patientbesök per år, varav 10 % är män. De besökande informerades antingen av receptionist, sjuksköterska eller barnmorskestudent. Om studenterna ville vara med i studien, gavs både skriftlig och muntlig information tillsammans med frågeformuläret. Den skrivna informationen innefattade syftet med studien, metoden samt hur insamlad data skulle hanteras. Studenterna fick sedan tid att fylla i 9

frågeformuläret i väntrummet på mottagningen medan de väntade, för att sedan lägga formuläret i ett kuvert i en låst brevlåda i väntrummet. Deltagandet i studien var frivilligt och anonymt. 2.5. Bearbetning och analys Materialet är till stor del sammanställt och infört i IBM SPSS Statistics 19, The Statistical Package of Social Science. Den interna svarsfrekvensen varierade mellan 94-99 % på de olika frågorna som ingår i studien. Materialet fördes in i SPSS. Chi 2-test användes vid nominalskala, på kategorivariabler, såsom kön. Mann Whitney-test användes vid ordinalskala, på ordinala variabler, såsom ålderskategorier. Oberoende t-test användes vid kvotskala, på kontinuerliga variabler, såsom antal barn studenterna önskar ha. För att resultatet ska vara signifikant ska p-värdet vara <0,05. 2.6. Etiska överväganden Enligt svensk lag behövde denna studie inte något etiskt godkännande, dock överensstämmer den med Helsningforsdeklarationens grundsatser som föreskriver etiska regler för forskning på människor. Studien var godkänd av medicinsk ansvarig läkare på gynekologmottagningen. I en studie ska forskaren vara väl insatt i den vetenskapliga litteraturen för att kunna genomföra studien med god vetenskaplig praxis. Forskaren har ansvaret för att se till att forskningen är av god kvalitet och är moraliskt acceptabel (Codex, 2010). Utifrån dessa aspekter har följande etiska överväganden gjorts: Frågorna i enkätundersökningen kan uppfattas som känsliga och integritetskränkande. Dock var deltagandet frivilligt och konfidentiellt och deltagarna kunde utan motivering välja att avstå från att medverka. Studien avser att beskriva ett fenomen utan att ifrågasätta, varför inga risker med deltagandet förekommer. Författarna till studien är väl inlästa på området. 10

3. RESULTAT 3.1. Skillnader i kunskap om fruktsamhet 3.1.1. Män och kvinnors kunskap om kvinnans sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder Ungefär 51 % av männen (n=74) och 47 % av kvinnorna (n=165) trodde att fruktsamheten börjar sjunka lite vid 30-39 års ålder. Det påvisades en skillnad, där kvinnor ansåg att fruktsamheten sjunker lite vid 20-29 års ålder, jämfört med män som trodde att denna fruktsamhetsnedgång sker vid 40-49 års ålder (p=< 0,001). De flesta av universitetsstudenterna, 35 % (n=174), trodde att fruktsamheten börjar sjunka betydligt vid 35-39 års ålder. En skillnad påvisades, där fler kvinnor trodde att fertiliteten börjar sjunka betydligt efter 30 års ålder, jämfört med män som ansåg att samma fertilitetsnedgång sker efter 40 års ålder (p= <0,001). En översikt av resultatet från analysen presenteras i tabell 2. Tabell 2. Män och kvinnors kunskap om fruktsamhet. Minskad fruktsamhet När börjar fruktsamheten sjunka lite grann. 20-29 år 30-39 år 40+ år När börjar fruktsamheten sjunka betydligt. 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år *Chi 2-test Total N=500 225 239 30 5 96 174 137 50 Man N=150 Kvinna N=350 N % N % N % 45.5 48.4 6.1 1.0 19.5 35.4 27.8 16.3 52 74 20 4 22 37 44 39 35.6 50.7 13.7 2.7 15.1 25.3 30.1 26.7 173 165 10 1 74 137 93 41 49.7 47.4 2.9 0.3 21.4 39.6 26.9 11.8 P-värde * <0,001 <0,001 3.1.2. Yngre och äldre studenters kunskap om kvinnans sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder Svarstagarna delades upp i två åldersgrupper; yngre (16-23 år) och äldre (24-34 år). Det fanns en skillnad mellan de äldre, som trodde att fruktsamheten börjar sjunka lite vid 20-29 års ålder, i jämförelse med de yngre, där majoriteten trodde att fruktsamheten börjar sjunka lite 11

vid 30-39 års ålder (p= 0,018). Den största gruppen av studenterna, 35 % (n=174), trodde att fruktsamheten sjunker markant vid 35-39 års ålder. Majoriteten av de yngre studenterna trodde att fertiliteten sjunker markant senare i livet, vid 40-49 års ålder, jämfört med de äldre där endast en fjärdedel trodde detta (p= 0,009). En översikt av resultatet från analysen presenteras i tabell 3. Tabell 3. Yngre och äldre studenters kunskap om fruktsamhet. Minskad fruktsamhet När börjar fruktsamheten sjunka lite grann. 20-29 år 30-39 år 40+ år När börjar fruktsamheten sjunka betydligt. 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år *Chi 2-test Total N=500 225 237 30 5 96 174 136 79 Yngre (16-23 år) N=275 Äldre 24-34 år) N=223 N % N % N % 45.7 48.2 6.1 1.0 19.6 35.5 27.8 16.1 110 141 21 4 49 82 82 54 40.4 51.8 7.7 1.5 18.1 30.3 30.3 19.9 115 96 9 1 47 92 54 25 52.3 43.6 4.1 0.5 21.5 42.0 24.7 11.4 P-värde * 0,018 0,009 3.1.3. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om kvinnans sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder Det fanns ingen skillnad i kunskap om när fruktsamheten sjunker mellan studenter på forskarutbildning och på grundutbildningsnivå. En översikt av resultatet från analysen presenteras i tabell 4. 12

Tabell 4. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om fruktsamhet. Minskad fruktsamhet Total N=500 Grundutbildning N=464 Forskarutbildning N=24 P-värde N % N % N % När börjar fruktsamheten sjunka lite grann. 20-29 år 30-39 år 40+ år 221 235 26 45.9 48.8 5.4 212 220 26 46.3 48.0 5.7 9 15 0 37.5 62.5 0.0 NS När börjar fruktsamheten sjunka betydligt. 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 5 92 173 136 74 1.0 19.2 36.0 28.3 15.4 4 89 164 129 70 0.9 19.5 36.0 28.3 15.4 1 3 9 7 4 4.2 12.5 37.5 29.2 16.7 NS Mann-Whitney U-test 3.1.4. Män och kvinnors kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet De främsta orsakerna studenterna uppgav till minskad fruktsamhet var könssjukdomar såsom klamydiainfektion, miljörelaterade orsaker såsom rökning, p-piller och läkemedel, toxiska substanser såsom alkohol, droger och cellgifter, åldersrelaterade orsaker, stress, abort samt viktrelaterade orsaker såsom under- och övervikt. Fler kvinnor än män uppgav att viktrelaterade orsaker (p = <0,001), sexuellt överförbara sjukdomar (p = 0,016), stress (p = 0,017), och abort (p = 0,004) kunde leda till minskad fruktsamhet. Ungefär 9 % (n=43) av studenterna ansåg att de inte hade tillräcklig kunskap om ämnet. En översikt av resultatet från analysen presenteras i figur 1. 13

Figur 1. Män och kvinnors kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet. 3.1.5. Yngre och äldre studenters kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet Fler äldre än yngre svarstagare (p = 0,007) uppgav att det kan finnas samband mellan över- och undervikt och risk för minskad fruktsamhet. Figur 2. Yngre och äldre studenters kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet. 14

3.1.6. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet Fler studenter på forskarutbildning trodde att övriga sjukdomar, som livmoderhalscancer och polycystiskt ovariesyndrom kunde leda till minskad fruktsamhet, jämfört med studenter på grundutbildning (p = 0,042). En översikt av resultatet från analysen presenteras i figur 2. Figur 3. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet. 3.1.7. Män och kvinnors kunskap om risker med att skjuta fram barnafödandet Fler kvinnor än män svarade att det fanns ökad risk för minskad fruktsamhet (p = 0,001), missbildningar och sjukdomar (p= 0,002) samt komplikationer vid graviditet och förlossning för kvinna och barn (p= < 0,001). Ungefär en sjundedel av svarstagarna, fler män än kvinnor, ansåg att de saknade tillräckligt med kunskap om risker med att skjuta fram barnafödandet. En översikt av resultatet från analysen presenteras i figur 4. 15

Figur 4. Män och kvinnors kunskap om risker med att skjuta fram barnafödandet. 3.1.8. Yngre och äldre studenters kunskap om risker med att skjuta fram barnafödande Fler äldre än yngre (p= 0,045) uppgav att det kan finnas risk för kromosomavvikelser, såsom Downs syndrom hos barnet, om man skjuter fram barnafödandet till efter 35 års ålder. En översikt av resultatet från analysen presenteras i figur 5. Figur 5. Yngre och äldre studenters kunskap om risker med att skjuta fram barnafödande. 3.1.9. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om risker med att skjuta fram barnafödande 16

Fler studenter på forskarutbildning ansåg att det fanns ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning för kvinna och barn vid uppskjutande av barnafödande till efter 35 års ålder, till skillnad från studenter på grundutbildning (p= 0,01). En översikt av resultatet från analysen presenteras i figur 6. Figur 6. Grund- och forskarutbildningstudenters kunskap om risker med att skjuta fram barnafödande. 3.2. Skillnader mellan bakgrundsfaktorer och önskan om barnafödande 3.2.1. Män och kvinnors önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn Majoriteten av universitetsstudenterna, 92 % (n=452), ville ha barn, fler kvinnor, 93 % (n=324), än män, 88 % (n=128). Både de kvinnliga och manliga studenterna, 91 % (n=402), ville ha mellan 1-3 barn, dock fanns ingen skillnad mellan könen. De flesta av studenterna, 78 % (n=343), ville ha första barnet mellan 26-30 års ålder. En skillnad påvisades där fler kvinnor än män ville ha första barnet tidigare, vid 20-25 års ålder, i relation till män vilka önskade få sitt första barn vid 31-35 års ålder (p= <0,001). Merparten av studenterna, 53 % (n=225), ville ha sitt sista barn mellan 35-39 års ålder. En skillnad mellan könen sågs där kvinnor ville ha sitt sista barn tidigare, vid 24-34 års ålder, och fler män ville ha sista barnet efter 40 års ålder (p=<0,001). En översikt av resultatet från analysen presenteras i tabell 5. 17

Tabell 5. Män och kvinnors önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn. Familjeplanering Önskan att skaffa barn Ja Nej Antal barn Total N=500 Man N=150 Kvinna N=350 N % N % N % 452 41 91.7 8.3 128 18 87.7 12.3 324 23 93.4 6.6 P-värde * 0,048 1-3 barn 4-6 barn 402 39 91.2 8.8 109 15 87.9 12.1 293 24 92.4 7.6 NS Ålder för första barn 20-25 år 26-30 år 31-35 år 32 343 67 7.2 77.6 15.2 4 87 32 3.3 70.7 26.0 28 256 35 8.8 80.3 11.0 <0,001 Ålder för sista barn 24-30 år 31-34 år 35-39 år 40 + år 39 111 225 53 9.1 25.9 52.6 12.4 7 25 60 30 5.7 20.5 49.2 24.6 32 86 165 23 10.5 28.1 53.9 7.5 <0,001 *Chi 2-test 3.2.2. Yngre och äldre studenters önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn Det fanns ingen skillnad mellan åldersgruppernas önskan om barn eller barnantal. De flesta av studenterna, 78 % (n=334), ville ha första barnet vid 26-30 års ålder, fler yngre än äldre ville ha barn i den åldern (p=<0,001). Fler yngre än äldre ville ha barn tidigare i livet, vid 20-25 års ålder, jämfört med äldre, där fler ville ha barn senare i livet, vid 31-35 års ålder (p= <0,001). Majoriteten av studenterna, 53 % (n=224), ville ha sitt sista barn vid 35-39 års ålder. Fler yngre ville ha sitt sista barn tidigare, vid 24-34 års ålder, än äldre, där fler ville ha sitt sista barn efter 40 års ålder (p= 0,005). En översikt av resultatet från analysen presenteras i tabell 6. 18

Tabell 6. Yngre och äldre studenters önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn. Familjeplanering Önskan att skaffa barn Ja Nej Antal barn 1-3 barn 4-6 barn Total N=500 Yngre (16-23 år) N=275 Äldre (24-34) N=223 N % N % N % 450 41 400 39 91.6 8.4 91.1 8.9 251 21 226 20 92.3 7.7 91.9 8.1 199 20 174 19 90.9 9.1 90.2 9.8 P-värde * NS NS Ålder för första barn 20-25 år 26-30 år 31-35 år 32 341 67 7.3 77.5 15.2 21 206 19 8.5 83.7 7.7 11 135 48 5.7 69.6 24.7 <0,001 Ålder för sista barn 24-30 år 31-34 år 35-39 år 40 + år 38 111 224 53 8.9 26.1 52.6 12.4 29 70 115 24 12.2 29.4 48.3 10.1 9 41 109 29 4.8 21.8 58.0 15.4 0,004 *Chi 2-test 3.2.3. Grund- och forskarutbildningstudenters önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn. Det fanns ingen skillnad mellan utbildningsnivå och önskan om barn eller barnantal. De flesta ville ha sitt första barn vid 26-30 års ålder, 78 % (n=334), respektive sista barn vid 35-39 års ålder, 53 % (n=220). Det påvisades ingen skillnad mellan studenter på forskar- eller grundutbildningsnivå gällande när de ville ha sitt första eller sista barn. En översikt av resultatet från analysen presenteras i tabell 7. 19

Tabell 7. Grund- forskarutbildningstudenters önskan att ha barn, samt när de ville ha sitt första respektive sista barn. Familjeplanering Önskan att skaffa barn Ja Nej Antal barn 1-3 barn 4-6 barn Total N=500 Grundutbildning N=464 Forskarutbildning N=24 N % N % N % 440 41 391 38 91.5 8.5 91.1 8.9 417 40 371 36 91.2 8.8 91.2 8.8 23 1 20 2 95.8 4.2 90.9 9.1 P-värde * NS * NS Ålder för första barn 20-25 år 26-30 år 31-35 år 30 334 66 7.0 77.7 15.3 28 318 63 6.8 77.8 15.5 2 16 3 9.5 76.2 14.3 NS Ålder för sista barn 24-30 år 31-34 år 35-39 år 40 + år 34 110 220 52 8.2 26.4 52.9 12.5 31 107 207 51 7.8 27.0 52.3 19.9 3 3 13 1 15.0 15.0 65.0 5.0 NS *Chi 2-test Oberoende t-test 3.3. Skillnader i kunskap om minskad fruktsamhet vid stigande ålder och önskan om barnafödande 3.3.1. Skillnader i kunskap om minskande fruktsamhet vid stigande ålder och studenternas önskan att ha barn. En tredjedel av studenterna svarade korrekt att fruktsamheten minskade lite vid 25-29 års ålder, samt att fruktsamheten minskar betydligt vid 35-39 års ålder. Studenternas önskan att skaffa barn påverkades inte av huruvida de hade kunskap om när fruktsamheten sjunker eller inte. 3.3.2. Skillnader i kunskap om minskande fruktsamhet vid stigande ålder och när studenterna vill ha sitt första respektive sista barn Studenternas önskan om när de ville skaffa sitt första respektive sista barn påverkades inte av huruvida de hade kunskap om när fruktsamheten sjunker eller inte. De studenter som korrekt 20

svarat att fruktsamheten sjunker något vid 25-29 års ålder önskade i medeltal skaffa sitt första barn vid 27 års ålder, och det sista barnet vid 32 års ålder. De som svarat felaktigt önskade i medeltal skaffa sitt första barn vid 26 års ålder, och det sista vid 31 års ålder. 21

4. DISKUSSION Föreliggande studie visade att majoriteten av studenterna ville ha barn, men trots detta saknade de tillräcklig kunskap om i vilken ålder fruktsamheten sjunker. Männen hade överlag sämre kunskap om fruktsamhet än kvinnor, och yngre studenter sämre än de äldre. Studien visade att kvinnorna ville ha barn tidigare än männen, och yngre studenter tidigare än de äldre. Det fanns ingen skillnad i utbildningsnivå beträffande kunskap om fruktsamhet eller önskan om barn. Kunskapsnivån hos studenterna om när fruktsamheten sjunker påverkade inte om de ville ha barn, eller när de ville ha sitt första respektive sista barn. 4.1. Resultatdiskussion Studien visade att majoriteten av universitetsstudenterna ville ha barn. Dock trodde de flesta att fertiliteten börjar sjunka först vid 30-39 års ålder, vilket enligt Lampic, Skoog Svanberg, Karlström & Tydén (2005, s. 563) var felaktigt. Detta stämmer väl överens med tidigare studier som visade att ungdomar värdesatte ett framtida föräldraskap, men hade dålig kunskap om fruktsamhet (Rovei et al., 2010, s. 873) och den åldersrelaterade nedgången i slutet av trettioårsåldern (Lampic et al., 2006, s. 558; Bretherick et al., 2010, s. 2165-217; Waldenström, 2008, s. 7). Överlag hade männen sämre kunskap om ålderns påverkan på fertiliteten än kvinnor. Tough, Benzies, Fraser-Lee & Newburn-Cook (2007, s. 192) skrev att män hade sämre kunskap om ålderns påverkan på fertiliteten än kvinnor. I enkätundersökningen svarade fler män än kvinnor felaktigt att fertiliteten börjar sjunka markant senare, efter 40 års ålder, vilket överensstämmer med ovan nämnd källa. Det är naturligt att kvinnor har större kunskap än män om den kvinnliga reproduktionen då den kvinnliga fruktsamheten påverkas mest av stigande ålder. Män berörs inte i samma utsträckning, vilket kan vara anledningen till att kvinnor har större kunskap i ämnet. De äldre studenterna hade större kunskap om när fruktsamheten sjunker jämfört med de yngre. Detta kan bero på att de äldre studenterna påverkas i större utsträckning, då de själva befinner sig i den ålder då fruktsamheten sjunker. Det är därför mer naturligt att de intresserar sig för ämnet. En stressfaktor kan vara att omgivningen och media ständigt påminner dem om att de inte har obegränsat med tid för att skaffa barn. 22

De främsta tre anledningarna som studenterna angav som orsaker till minskad fruktsamhet var sexuellt överförbara sjukdomar, miljörelaterade orsaker och toxiska substanser. Förutom dessa uppgav deltagarna viktrelaterade orsaker, övriga sjukdomar, viktrelaterade orsaker, stress, abort och åldersrelaterade orsaker som orsaker till minskad fruktsamhet. Deltagarna i studien hade en relativt god uppfattning om orsaker till minskad fruktsamhet. Dock kunde noteras att majoriteten av svaren bestod av utomstående faktorer som orsaker till minskad fruktsamhet, såsom rökning, stress och sexuellt överförbara sjukdomar. Få av studenterna svarade att övriga sjukdomar kunde minska fruktsamheten, och ännu färre nämnde defekter och skador på könsorganen. Anledningar till detta fenomen kan vara att de utomstående faktorerna oftare diskuteras i media och undervisning. Det kan även bero på att individen fäster större uppmärksamhet vid dessa utomstående faktorer, då de är sådana de själva kan skydda sig mot. Fler kvinnor än män uppgav att viktrelaterade orsaker, sexuellt överförbara sjukdomar, stress och abort kunde leda till minskad fruktsamhet, vilket stämmer överens med tidigare studier som visar att sexuellt överförbara sjukdomar (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001, s. 443), ogynnsamma miljö- och yrkesmässiga faktorer (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, 1998, s. 130-132) samt över- och undervikt (Pasquali, Pelusi, Genghini, Cacciari & Gambineri, 2003, s 359) kan leda till minskad fruktsamhet. I övrigt fanns inga skillnader mellan könen. Klamydia var den vanligast nämnda orsaken till minskad fruktsamhet som studenterna angav i undersökningen. Klamydia är en sjukdom som går att förebygga genom användande av kondom, och det är därför av största vikt att studenter har kunskap om denna preventiva åtgärd, samt får tillgång till detta preventivmedel. På så sätt kan de främja den egna hälsan och motverka sjukdom, såsom förespråkas av Orems självhjälpsteori (Kirkevold, 2000, s. 149-151). Sydsjö, Ekholm Selling, Nyström, Oscarsson & Kjellberg (2006, s. 120-124) skrev att kvinnor överlag hade bättre kunskap om infertilitet än män. I föreliggande studie kunde avläsas att kvinnorna svarade oftare och mer utförligt än männen. Det fanns inga större skillnader i kunskap om orsaker till minskad fruktsamhet mellan yngre och äldre svarsdeltagare eller mellan studenter på olika utbildningsnivåer. 23

En tiondel av studenterna ansåg att de inte hade tillräcklig kunskap om risker med att skjuta fram barnafödandet. Fler män än kvinnor ansåg att de inte hade tillräcklig kunskap. Kvinnor uppgav fler korrekta svar än män om riskerna med att skjuta fram barnafödandet. Kvinnorna svarade även oftare och utförligare än männen. Detta kan bero på att kvinnor har mer kunskap om ämnet, och att de möjligen har en positivare inställning till att delta i undersökningar. Männen valde oftare än kvinnor att svara ja eller nej på frågan, istället för att skriftligen utveckla vilka risker det finns med att skjuta fram barnafödandet. Majoriteten av universitetsstudenter i studien ville ha barn, något som väl överensstämde med tidigare studier (Virtala, Kunttu, Huttunen &Virjo, 2006, s. 314-315; Lampic, Skoog Svanberg, Karlström & Tydén, 2006, s. 558; Skoog Svanberg, Lampic, Karlström & Tydén, 2006, s. 187). Av studenterna ville fler kvinnor än män ha barn, kvinnor ville även ha barn tidigare än män. Att kvinnor ville ha barn tidigare kan bero på att de har större kunskap om fruktsamhet, och framförallt att de är medvetna om att den kvinnliga fruktsamheten sjunker vid stigande ålder, något männen inte berörs av i samma utsträckning. Kunskap om sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder verkade inte påverka vid vilken ålder studenterna planerade att skaffa barn (Bretherick, Fairbrother, Avila, Harbord, Robinson, 2010, s. 2165-2167). Fler yngre studenter ville ha barn tidigare än de äldre, vilket kunde bero på att de äldre redan passerat den ålder där de yngre ville ha barn. Kunskapsnivån om sjunkande fruktsamhet vid stigande ålder påverkade inte studenternas önskan om att ha barn, eller vid vilken ålder de ville ha sitt första respektive sista barn. Tidigare studier visade att man strävade efter självförverkligande, samt att man, för att kunna ge barnet en trygg uppväxt, ville ha en god utbildning och ett fast jobb innan man skaffade barn (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001, s. 27; Waldenström, 2008, s. 13-25; Tydén, Skoog Svanberg, Karlström, Lihoff & Lampic, 2006, s. 181). Fler kvinnor än män ansåg att det kunde vara svårt att skaffa barn innan studierna var slutförda samt att barn skulle påverka deras möjligheter på arbetsmarknaden negativt (Skoog Svanberg, Lampic, Karlström & Tydén, 2006, s. 187). Kunskapsnivån om fruktsamhetsminskning påverkade inte studenternas familjeplanering. Självförverkligande, ekonomi, utbildning och karriär är faktorer som kan 24

prioriteras framför barnafödande under studietiden. Tidsbrist, dålig ekonomi och bostadsbrist kan försvåra studenternas möjligheter att skaffa barn under studieåren. 4.2. Metoddiskussion Studien hade ett stort antal medverkande (n=500). Sammanlagt deltog 350 kvinnor, vilket gav en svarsfrekvens på 92 %. Sammanlagt deltog 150 män i studien, vilket gav en svarsfrekvens på 83 % i denna grupp. Författarna har inte utformat enkäten själva, varför frågeställningarna utformades efter frågeformuläret. Under arbetets gång har författarna funderat över om annorlunda formulerade enkätfrågor hade gett mer rättvisande och utförligare svar, i relation till syftet med studien. De öppna frågorna var formulerade på sådant vis att deltagarna kunde misstolka dem som slutna frågor, vilket enkelt hade kunnat undvikas med annorlunda formuleringar. Resultatet kan inte generaliseras för hela befolkningen, då undersökningsgruppen endast består av studenter som besökt en gynekologisk mottagning. Eventuellt kan svaren ha påverkats av detta faktum, då många av deltagarna kom för att testa sig för klamydia och information om sjukdomen fanns tillgänglig i väntrummet. Förslag till kommande undersökningar som vill undersöka studenter kan vara att dela ut enkäter i större sammanhang, till exempel i universitetslokaler, för att på så sätt nå en mer generaliserbar grupp av studenter. Önskas göra en undersökning som kan generaliseras på en större befolkning kan enkäter delas ut på vårdcentraler, ungdomsmottagningar eller arbetsplatser. En annan faktor som kan ha påverkat resultatet är att kvinnorna i studien kom för tidsbokade besök, och därför ofta fick sitta längre i väntrummet än killarna, som besökte en dropinmottagning för klamydiascreening. Detta kan ha resulterat i att kvinnorna hade längre tid för att fylla i enkäten, och kan förklara varför kvinnorna hade högre svarsfrekvens än männen och skrev mer utförliga svar på de öppna svarsalternativen. Fåtalet studenter på forskarutbildning deltog i studien, vilket försvårade tolkningen av skillnader mellan olika utbildningsnivåer och kan vara orsaken till att få skillnader sågs i denna grupp. Då studien stödjer flertalet tidigare undersökningar om studenters kunskap om fruktsamhet och om deras önskan om barnafödande, är ytterligare studier inte aktuella i dagsläget, 25