Patientsäkerhetskulturen inom Landstinget Östergötland november 2012 Sammanfattande rapport
Sammanfattning Institutet för kvalitetsindikatorer ( Indikator ) har på uppdrag av ledningen i Landstinget i Östergötland och i samarbete med central och lokala kontaktpersoner genomfört en mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Undersökningen har genomförts med den svenska versionen av Hospital Survey on Patient Safety Culture (H-SOPS). Enkäten är ursprungligen utvecklad av den amerikanska organisationen Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) 1. Den är anpassad till svenska förhållanden av medarbetare vid Medical Management Centrum vid Karolinska Institutet, Socialstyrelsen och ett flertal landsting. 2 Enkäten har genom en grupp tillsatt av SKL genomgått en mindre språklig revidering under 2012. Denna rapport ger en sammanfattande bild av undersökningens resultat på övergripande landstings- och centrumnivå. Resultat på klinik- och enhetsnivå finns tillgängliga i Indikators webbaserade rapporteringsverktyg på www.indikator.org. Här finns också möjlighet att genomföra fördjupade analyser av det egna resultatet och jämföra sig med liknande verksamheter inom landstinget och i andra delar av landet. Inloggningsuppgifter till rapporteringsverktyget tillhandahålls av landstingets patientsäkerhetsenhet. Resultaten på varje enskild fråga såväl som i, de av flera frågor sammansatta, dimensionerna redovisas i andelen medarbetare som helt eller delvis svarat positivt på det påstående de ställts inför. Resultatet kan variera från 0 till 100, ju högre värde desto bättre. Resultat under 50 är att betrakta som prioriterade medan resultat över 70 skall ses som tillfredställande. Svarsfrekvensen för undersökningen som helhet var drygt 76 procent, en markant ökning jämfört med mätningen 2010. Svarsfrekvenserna för samtliga personalgrupper och centrum är att betrakta som tillfredställande. Landstinget i Östergötlands resultat är generellt högre än den nationella databasen. Databasen består av data från 20 landsting och regioner och utgör referensvärde för undersökningen. Totalt har landstinget högre resultat på 12 av 16 dimensioner. Endast en dimension ligger under det genomsnittliga värdet i databasen. Dimensionerna Högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbete, information och stöd till patient vid negativ händelse samt information och stöd till personal vid negativ händelse ligger mycket över det genomsnittliga resultatet i databasen. Resultat för landstinget jämfört med databas 1 http://www.ahrq.gov/qual/patientsafetyculture/hospsurvindex.htm 2 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-12 Sida 2 av 23
Jämfört med 2010 års mätning har landstinget förbättrat sitt resultat i sex av de dimensioner som mäts i undersökningen. I fem dimensioner är resultatet lägre än vid 2010 års mätning. Det bör dock noteras att det finns visst stöd för att sänkningen på två av dimensionerna; självskattad patientsäkerhetsnivå och sammantagen säkerhetsmedvetenhet, eventuellt kan förklaras med en ökad medvetenhet snarare än sämre säkerhetskultur hos medarbetarna (Se vidare förklaring på sidan 16). 20 18 15 10 5 0 0 0 1 2 3 5 5 6 9-5 -10-6 -6-5 -3-3 Skillnad per dimension 2012 år mätning jämfört med 2010 års mätning Det finns stora skillnader mellan hur olika personalgrupper inom landstinget upplever säkerhetsarbetet. Personal som har direkt patientkontakt är generellt mer kritiska till patientsäkerheten i landstinget. Personalgrupperna sjuksköterskor och läkare har i de flesta fall lägre resultat än landstinget som helhet medan cheferna i landstinget har en genomgående mer positiv bild av säkerheten. Sida 3 av 23
Chefer (n=411) Läkare (n=1014) Sjuksköterskor (n=2330) Landstinget totalt (N=7594) Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid 100 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet negativ händelse 90 Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Resultat för chefer, läkare och sjuksköterskor samt för hela undersökningen I förhållande till de riktlinjer som finns för att tolka resultatet har landstinget som helhet två dimensioner som når över 70, gränsvärdet för tillfredställande. Fyra dimensioner har ett utfall under 50 vilket är att betrakta som prioriterade dimensioner i det fortsatta arbetet. Dimension Resultat Benägenhet att rapportera händelser 48 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 63 Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 67 Lärandeorganisation 59 Samarbete inom vårdenheten 81 Öppenhet i kommunikationen 69 Återföring och kommunikation kring avvikelser 76 En icke straff- och skuldbeläggande kultur 63 Arbetsbelastning och personaltäthet 48 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 47 Samarbete mellan vårdenheterna 52 Överlämningar och överföringar av patienter och information 49 Information och stöd till patient vid negativ händelse 68 Information och stöd till personal vid negativ händelse 67 Sida 4 av 23
Resultatet av dimensionen benägenhet att rapportera händelser visar att medarbetare inte rapporterar alla avvikelser och risker, något som också avspeglar sig i det faktum att endast drygt hälften av medarbetarna rapporterat någon avvikelse under det senaste året. En tredjedel av medarbetarna uppger att de rapporterat minst en risk under samma period. Det finns stora skillnader mellan olika centrum. Dessa skillnader ökar ytterligare om man bryter ner resultaten på klinik- och avdelningsnivå. Eftersom kultur- och säkerhetsarbete utvecklas på lokal nivå är det av största vikt att analysen av arbetet sker på så låg nivå som möjligt samt att landstingets chefer fortsätter att arbeta med säkerhetsfrågorna utifrån materialet. För handledning kring fortsatt arbete med resultatet hänvisas till den tipsguide som SKL tagit fram och som finns för nedladdning på www.skl.se. Den hittas enklast genom att söka på tipsguide säkerhetskultur på hemsidan. Sida 5 av 23
Teknisk rapport Under november 2012 har Indikator på uppdrag av landstingledningen i Landstinget i Östergötland och i samarbete med central och lokala kontaktpersoner genomfört en mätning av säkerhetskulturen bland landstinget medarbetare. Maria Eriksson har varit ansvarig för genomförandet av undersökningen och bearbetning av data. Johan Frisack har ansvarat för sammanställningen av föreliggande rapport. Joel Salomonsson har bistått vid insamling och analys. Undersökningen har riktat sig till samtliga medarbetare i landstinget som uppfyller de kriterier som finns i handboken. Samtliga medarbetare på de administrativa delarna av varje centrum har dock exkluderats. Medarbetarna på Folktandvården och Diagnostikcentrum har inte besvarat frågorna som ingår i dimensionerna Samarbete med andra vårdenheter och Överföringar och överlämningar. Samtliga deltagare fick den 5 november möjlighet att besvara enkäten via en länk i ett e- postmeddelande. Efter två påminnelser via e-post skickades en extra påminnelse till de som inte besvarat enkäten i sin helhet. Datainsamlingen avslutade den 3e december. Den totala svarsfrekvensen för undersökningen var 76,3%. En ökning med närmare 16% jämfört med mätningen 2010. Någon viktning av svaren mellan olika personalkategorier, åldersstrata eller kön har inte genomförts. Svarsfrekvenser Förvaltning Utskickade Returnerade Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Bortfall från urval Korrigerad svarsfrekvens 771 602 1 78.2% Folktandvården 529 452 85.4% Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland 1448 1108 2 76.6% 1118 844 1 75.6% 1286 943 1 73.4% Närsjukvården i Finspång 203 165 81.3% CKOC 975 672 1 69% Privata vårdgivare 178 157 88.2% AT-läkare 84 63 75% Sinnescentrum 1454 1095 75.3% Hjärt- och medicincentrum 1002 786 1 78.5% Diagnostikcentrum 912 707 77.5% Totalt 9960 7594 7 76.3% Sida 6 av 23
I rapportgeneratorn på www.indikator.org finns svarsfrekvenser för samtliga verksamheter i landstinget. Bortfall Landstinget försåg Indikator med metadata på individnivå i form av anställningskategori. Indikator har genomfört en bortfallsanalys av materialet. Skillnaderna mellan yrkeskategorierna är mindre än vad det vanligtvis är vid denna typ av mätningar. Mest noterbart är läkargruppen som har en svarsfrekvens på 74,3% vilket är mycket bra. Lägst svarsfrekvens hade administrativ personal (71, 7%). Högst svarsfrekvens hade personer i chefsbefattning (93,2%) Trots att det finns vissa grupper som är något underrepresenterade i hela materialet gör den höga svarsfrekvensen att resultatet ger en god bild av säkerhetskulturen inom landstinget. Det partiella (interna) bortfallet är emellanåt relativt stort. Framför allt gäller detta personal som arbetar administrativt och saknar patientkontakt. Vid djupare analyser som kräver fullständig data finns det därför anledning att helt eller delvis utesluta denna grupp från en sådan analys. Sida 7 av 23
Analysmodell Resultaten i undersökningen redovisas enligt de normer som satts upp av AHRQ. Beräkningsgrunderna och sammansättningen av dimensionerna är utarbetade av AHRQ och finns publicerade i ett flertal artiklar 3 4. Under 2008 genomfördes två studier i Sverige för att säkerställa att de framtagna dimensionerna uppvisade samma samband och styrka i den svenska versionen av enkäten. Dessutom lades sammanlagt sex frågor till i den svenska enkäten. Dessa frågor utgör tillsammans de två dimensionerna Information och stöd till patienter vid negativ händelse och information och stöd till personal vid negativ händelse. Under hösten 2012 genomgick enkäten en mindre språklig översikt. Totalt finns det 17 dimensioner i formuläret. Av dessa består 14 dimensioner av 3-4 frågor som behandlar olika aspekter av patientsäkerhetskultur. Utöver dessa finns en dimension som består av en enskild fråga som ger en övergripande bedömning av patientsäkerheten samt två dimensioner beskriver hur frekvent personalen uppger att de rapporterat avvikelser och risker. Så här tolkas dimensionerna Resultat under 50 eller som är fem enheter eller mer under genomsnittet för landstinget bör vara prioriterade i förbättringsarbetet. Dimensioner som överstiger 70 eller är mer är tio enheter över genomsnittet för landstinget är att se som styrkor. Notera således att en verksamhet som har ett högt resultat på en dimension sett till skala 0-100 trots det kan behöva arbeta med frågor där resultatet överstiger 50. På varje fråga har medarbetarna möjlighet att på en femgradig skala instämma eller inte instämma i frågans påstående. Resultatet på frågan utgörs av de respondenter som helt eller delvis instämmer i påståendet. Resultatet av varje dimension utgör av en sammanvägning av resultatet från de frågor som ingår. För en utförligare beskrivning av dimensionerna hänvisas till handboken; Att mäta säkerhetskultur och tipsguiden Från mätning till åtgärder. Båda finns tillgängliga på SKLs webbsida, www.skl.se Databas I rapporten jämförs landstingets resultat med resultaten från den nationella databasen från landstingets mätningar av säkerhetskultur 2010-2011. Referensdata finns publicerad i skriften Sammanfattning av landstingens mätningar av säkerhetskultur som publicerades av SKL våren 2012. Publicerad data består av data från 20 av 21 landsting som är insamlad under 2010 och 2011. Totalt ingår svar från drygt 80 000 medarbetare inom svensk hälso- och sjukvård. Statistiska skillnader I alla former av insamlat material finns det alltid ett visst mått av osäkerhet i data som presenteras. Samtliga resultat i rapportgeneratorn på www.indikator.org redovisas därför med ett 95 procent konfidensintervall. I rapporten har skillnader där resultaten, inklusive konfidensintervall, mellan olika verksamheter inte överlappar varandra markerats som Statistiska skillnader När landstingets resultat redovisas tillsammans med 2010 års resultat och referensdata i databasen är signifikanta skillnader jämfört med databasen markerade i rött (lägre) eller grönt (högre). När resultaten redovisas per centrum och personalgrupp är signifikanta skillnader jämfört med det totala resultatet för den genomförda mätningen i landstinget 2012 markerade med rött(lägre) eller grönt (högre) 3 Burr M, Sorra J, Nieva VF, et al. Analysis of the Veterans Administration (VA) National Center for Patient Safety (NCPS) FY 2000 Patient Safety Questionnaire. Technical report. Westat: Rockville, MD; 2002. 4 Nieva VF, Sorra J. Safety culture assessment: A tool for improving patient safety in health care organizations. Qual Saf Healthcare 2003;12(Suppl 2):17-23. Sida 8 av 23
statistiskt säkerställda. Även om intervall legat helt intill varandra, exempelvis 65-67 och 67-69 har detta markerats som en säkerställd skillnad. Då landstingets resultat jämförs med databasen markeras resultat som med säkerhet är bättre än databasens genomsnitt med grön markering. Resultat som med säkerhet är lägre än genomsnittet i databasen markeras med rött. Resultat från olika verksamheter eller personalgrupper inom landstinget markeras resultat som med säkerhet är över genomsnittet för Landstinget i Östergötland med grönt och resultat under genomsnittet med rött. Rapportens uppbyggnad Rapporten är uppbyggd i sju underrubriker som behandlar olika delar av resultatet från undersökningen. För att på ett enklare sätt greppa de 17 dimensionerna är dessa indelade i sex grupper som identifierats genom sambandsanalys och finns redovisade i tipsguiden; Säkerhetskultur i egen verksamhet, Ledning och organisation, Stöd vid negativ händelse och Samarbete med andra, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och Antal rapporterade händelser och risker. Slutligen görs en översyn av de öppna svaren samt en sammanställning av ett par undersökningsspecifika reflektioner. I rapportgeneratorn finns möjlighet att genomföra omfattande jämförelser och analyser av materialet både inom landstinget och med andra organisationer och verksamheter. Ytterligare kompletterande data finns i den data- och figursamling som bifogas rapporten i Excel och Power Point. Inloggningsuppgifter till rapportgeneratorn tillhandahålls av centrala och lokala kontaktpersoner. Sida 9 av 23
Dimensionsområden Säkerhetskultur i egen verksamhet Dimensionsområdet säkerhetskultur i egen verksamhet berör främst enhetens kultur i form av samarbete och återföringar utav avvikelser. Totalt består området av fyra dimensioner. Dimension Landstinget Östergötland 2010 Databas Benägenhet att rapportera händelser 48 54 47 Lärandeorganisation 59 59 57 Samarbete inom vårdenheten 81 81 79 Återföring och kommunikation kring avvikelser 76 79 72 Landstinget har högre resultat än det genomsnittliga resultatet i databasen på tre av fyra dimensioner. Noteras bör att dimensionen Lärandeorganisation fortfarande är relativt låg. Dimensionen fångar bland annat om verksamheten följer upp och utvärderar om genomförda förändringar faktiskt leder till reella förbättringar av säkerheten. Detta kan tolkas som att uthålligheten i förbättringsarbetet skulle kunna förbättras ytterligare. Resultaten för dimensionen benägenhet att rapportera händelser är statistiskt lägre än i undersökningen som genomfördes 2010. Resultatet är lägre på samtliga tre frågor som ingår i dimensionen. Det är framför allt så kallade nästan händelser eller nära missar som närmare hälften av personalen anses rapporteras ibland, sällan eller aldrig. En delförklaring till det lägre resultatet kan vara att det som tidigare behandlades som avvikelser idag utgör strulrapporter inom ramen för pågående leanarbete. Om detta kan vara en generell förklaring för hela landstinget är svårt att svara på. Centrum Barn- o kvinnocentrum i Östergötland (n=602) Benägenhet att rapportera händelser Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Återföring och kommunikation kring avvikelser 56 72 86 86 Folktandvården (n=452) 48 66 88 87 Närsjukvård i centrala Östergötland (n=1108) Närsjukvård i västra Östergötland (n=844) Närsjukvård i östra Östergötland (n=943) Närsjukvården i Finspång (n=165) 46 56 79 73 49 57 79 75 49 55 77 74 43 53 79 80 CKOC (n=672) 46 56 82 76 Privata vårdgivare (n=127) 66 76 94 93 AT-läkare (n=63) 22 35 67 51 Sinnescentrum (n=1095) 41 59 80 74 Hjärt- och medicincentrum (n=786) 45 60 81 75 Diagnostikcentrum (n=707) 58 61 80 76 Sida 10 av 23
Som framgår av tabellen ovan skiljer sig resultatet åt mellan olika centrum i landstinget. Skillnaderna ökar ytterligare om resultaten bryts ner på klinik eller enhetsnivå. Fördelat på de större yrkesgrupperna framstår läkargruppen och den paramedicinska personalen som mest kritiska till säkerhetskulturen i den egna verksamheten, medan chefer generellt är mycket positiva till hur säkerhetsarbetet fortskrider. Personer som inte arbetar med direkt patientkontakt har vanligtvis en mer positiv bild av säkerhetskulturen i verksamheten. Det samma gäller för personal som arbetat länge i vården. Skillnaderna mellan öppen- och slutenvård är relativt små. Personalgrupp Benägenhet att rapportera händelser Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Återföring och kommunikation kring avvikelser Administrativ personal (=593) 55 62 78 78 Biomed. Analytiker (n=272) 66 65 83 84 Chefer (n=411) 57 77 89 91 Läkare (n=1014) 39 62 76 71 Paramed. Personal (n=784) 40 46 75 69 Sjuksköterskor (n=2330) 46 57 82 75 Undersköterskor/Skötare (n=1499) 54 60 82 78 Övriga (n=691) 48 61 83 82 Ledning och organisation Området ledning och organisation berör dels ledningen och organisationen i den lokala verksamheten. Dels inställningen till sjukhusledningen och arbetssituationen. Samtliga områden korrelerar men det går att se ett starkare samband mellan förtroendet för högsta ledningen och personalens upplevelse av arbetsbelastning. Öppenhet i kommunikation och en skuldbeläggande kultur är nära knutet till den närmsta chefens agerande kring patientsäkerhet. Dimension Landstinget Östergötland 2010 Databas Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 67 64 61 Öppenhet i kommunikationen 69 75 73 En icke straff- och skuldbeläggande kultur 63 61 57 Arbetsbelastning och personaltäthet 48 47 49 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 47 38 36 De landstingsövergripande resultaten har utvecklats positivt förutom vad gäller dimensionen Öppenhet i kommunikation. Dimensionen berör bland annat om man som medarbetare vågar säga ifrån när någon med högre status tar beslut som kan inverka negativt på patienten. Även om resultaten inom ledning och organisation generellt har blivit bättre är resultaten fortfarande låga om man ser till de riktlinjer för resultaten som tidigare beskrivits. Ett fortsatt arbete är därför viktigt för att bibehålla den positiva utveckling som påbörjats. Sida 11 av 23
Personal med direkt patientkontakt har ett lägre resultat än de som inte träffar patienter. Personal inom slutenvården har lägre resultat än övriga på samtliga dimensioner förutom närmsta chefens agerande kring patientsäkerhet. Centrum Barn- o kvinnocentrum i Östergötland (n=602) Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Öppenhet i kommunikatio nen En icke straffoch skuldbeläggan de kultur Arbetsbelastnin g och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhets arbete 76 71 69 50 56 Folktandvården (n=452) 72 71 70 64 68 Närsjukvård i centrala Östergötland (n=1108) Närsjukvård i västra Östergötland (n=844) Närsjukvård i östra Östergötland (n=943) Närsjukvården i Finspång (n=165) 67 71 63 42 41 67 69 56 47 43 64 67 60 43 37 69 70 65 64 58 CKOC (n=672) 65 68 58 31 37 Privata vårdgivare (n=127) 81 78 77 60 74 AT-läkare (n=63) 47 48 40 27 29 Sinnescentrum (n=1095) 65 66 64 54 46 Hjärt- och medicincentrum (n=786) Diagnostikcentrum (n=707) 68 70 67 49 49 66 68 65 48 55 Noterbart i sammanställningen av centrumresultaten är de genomgående låga resultaten för Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Sida 12 av 23
Yrkesgrupp Administrativ personal (=593) Biomed. Analytiker (n=272) Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Öppenhet i kommunikatio nen En icke straffoch skuldbeläggan de kultur Arbetsbelastnin g och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhets arbete 70 67 61 47 59 68 62 70 53 55 Chefer (n=411) 78 90 86 62 67 Läkare (n=1014) 67 72 59 37 43 Paramed. Personal (n=784) Sjuksköterskor (n=2330) Undersköterskor/Sköta re (n=1499) Övriga (n=691) 62 67 64 51 43 65 67 62 47 40 69 66 59 46 47 69 69 64 56 61 Då resultaten delas upp per yrke framgår att läkargruppen är kritiska till de aspekter i säkerhetskulturen som behandlar ledning och organisation. Yrkesgrupperna som i stor utsträckning arbetar med patienter har läge resultat på frågorna som berör straff och skuld. Stöd vid negativ händelse De två dimensioner som ingår i området stöd vid negativ händelse är nationellt unika för Sverige jämfört med andra versioner av enkäten. Sedan 2011 finns stöd och information till patienter som utsätts för vårdskada reglerat i patientsäkerhetslagen. De flesta vårdgivare har även rutiner för stöd och uppföljning till medarbetare som varit inblandade vid skadetillfället. Frågorna har något av uppföljningskaraktär och mäter egentligen inte enbart den faktiska kulturen utan även verksamhetens följsamhet till lagar och rutiner. Dimensionerna korrelerar i begränsad omfattning med övriga områden i enkäten. Dimension Landstinget Östergötland 2010 Databas Information och stöd till patient vid negativ händelse 68 50 55 Information och stöd till personal vid negativ händelse 67 62 59 Dimensionen Stöd till patient vid negativ händelse har ökat mest av samtliga dimensioner i undersökningen, vilket med största sannolikhet är en följd av det lagkrav som finns sedan införandet av den nya patientsäkerhetslagstiftningen.. Ökningen är signifikant för samtliga centrum i landstinget. Samtliga centrum utom Närsjukvården i Finspång och Diagnostikcentrum har resultat som är högre än genomsnittet för den nationella databasen. Sida 13 av 23
Centrum Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Barn- o kvinnocentrum i Östergötland (n=602) 80 76 Folktandvården (n=452) 85 80 Närsjukvård i centrala Östergötland (n=1108) 65 65 Närsjukvård i västra Östergötland (n=844) 67 71 Närsjukvård i östra Östergötland (n=943) 64 67 Närsjukvården i Finspång (n=165) 59 64 CKOC (n=672) 70 62 Privata vårdgivare (n=127) 81 81 AT-läkare (n=63) 67 30 Sinnescentrum (n=1095) 63 60 Hjärt- och medicincentrum (n=786) 65 66 Diagnostikcentrum (n=707) 51 62 Skillnaden mellan olika yrkeskategorier bör studeras närmare när det gäller dessa dimensioner. Att patientnära personalgrupper som sjuksköterskor och läkare har så olika uppfattning om patientinformation vid vårdskada är intressant. I den bifogade tabellbilagan finns resultaten uppdelade per personalgrupp och centrum för ytterligare analys. Skillnaden mellan chefer och medarbetares uppfattning om vad för stöd som erbjuds anställda vid vårdskada kan också vara en källa till fortsatt diskussion. Yrkesgrupp Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Administrativ personal (=593) 75 77 Biomed. Analytiker (n=272) 49 65 Chefer (n=411) 83 88 Läkare (n=1014) 76 63 Paramed. Personal (n=784) 65 62 Sjuksköterskor (n=2330) 58 62 Undersköterskor/Skötare (n=1499) 64 69 Övriga (n=691) 80 74 Samarbete med andra Ett effektivt samarbete med övriga delar av sjukhusorganisationen minskar riskerna för fel och patientskador. Diagnostikcentrum och Folktandvården har valt att exkludera dessa frågor i enkäten varför det inte finns några svar från detta centrum i resultatsammanställningen. Valideringen av enkäten visar även att primärvård och somatisk vård tolkar frågorna om samarbete på olika sätt. Verksamheter på sjukhus ser vanligtvis i första hand till andra verksamheter på sjukhuset, medan primärvården utgår från samarbetet med exempelvis sjukhus och kommun. På grund av denna osäkerhet har vi valt att inte ställa resultaten på centrumnivå i relation till det totala resultatet för landstinget. Sida 14 av 23
Dimension Landstinget Östergötland 2010 Databas Samarbete mellan vårdenheterna 52 46 47 Överlämningar och överföringar av patienter och information 49 44 46 Landstingets resultat är med säkerhet högre än det genomsnittliga resultatet i databasen. Resultatet är också en förbättring från 2010 års mätning. Närsjukvården, med undantag för Finnspång, har lägre resultat än övriga centrum på båda dimensionerna vilket troligen kan förklaras med den validitetsproblematik som uppkommer vid undersökning bland primärvårdspersonal. Centrum Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Barn- o kvinnocentrum i Östergötland (n=602) 61 61 Närsjukvård i centrala Östergötland (n=1108) 46 41 Närsjukvård i västra Östergötland (n=844) 49 46 Närsjukvård i östra Östergötland (n=943) 44 43 Närsjukvården i Finspång (n=165) 68 55 CKOC (n=672) 53 49 Privata vårdgivare (n=127) 76 77 AT-läkare (n=63) 37 30 Sinnescentrum (n=1095) 50 50 Hjärt- och medicincentrum (n=786) 59 54 NB. Personalen på Folktandvården och Diagnostikcentrum har alt att inte svara på dessa frågor Medarbetare som arbetar med direkt patientkontakt är generellt mer kritiska till hur samarbetet fungerar. Ju äldre respondenten är och ju längre man har arbetet inom vården desto mer positiv blir man till hur samarbetet med andra verksamheter fungerar. Yrkesgrupp Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Administrativ personal (=593) 56 45 Chefer (n=411) 62 55 Läkare (n=1014) 48 39 Paramed. Personal (n=784) 50 38 Sjuksköterskor (n=2330) 50 52 Undersköterskor/Skötare (n=1499) 54 55 Övriga (n=691) 57 41 NB: Yrkesgruppen BMA är exkluderad då de flesta i gruppen arbetar på Diagnostikcentrum Sida 15 av 23
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Dimensionen sammantagen säkerhetsmedvetenhet och den enskilda frågan självskattad patientsäkerhetsmedvetenhet fungerar som outputvariabler i enkäten. Det betyder att resultaten på dessa dimensioner kan ses som en sammanfattning av verksamhetens inställning till säker vård. Frågorna som ingår i dimensionerna är svåra att använda för att bedriva förbättringsarbete då de beskriver en subjektiv uppfattning om verksamhetens säkerhetskultur. Flera vårdorganisationer i USA har, upplevt att dessa dimensioner har fått ett lägre värde vid en andra mätning trots ett idogt arbete med att utbilda och tydliggöra säkerhetsfrågor i organisationen samt ökningar i andra dimensioner. Fenomenet skulle eventuellt kunna beskrivas som en effekt av förbättrad säkerhetsmotivation och kompetens i organisationen, vilket beskrivs av Marianne Törner med flera i skriften Att bygga säkerhet. Resonemanget går ut på att en ökad kunskap om säkerhet leder till en mer kritisk inställning till säkerheten i den egna verksamheten. Även om en sådan förklaringsmodell kan tyckas rimlig bör dock påpekas att Indikator inte hittat någon artikel som styrker denna tes, trots upprepade kontakter med den forskargrupp som utformat enkäten på AHRQ. Mot bakgrund av ovanstående är det naturligtvis omöjligt att göra bedömningen huruvida de lägre resultaten för landstinget som helhet är en effekt av en ökad medvetenhet hos medarbetarna. På enhet eller kliniker där man nått högre resultat än 2010 på flera andra dimensioner och aktivt arbetat med säkerhetsfrågor bör man ta upp frågan om förändrad inställning med medarbetarna när resultatet presenteras. En valideringsfråga som eventuellt kan användas som utgångspunkt på enhetsnivå är: Anser ni att vår patientsäkerhet blivit bättre eller sämre under de senaste två åren? Dimension Landstinget Östergötland 2010 Databas Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 63 66 61 Självskattad patiensäkerhetsnivå 60 65 56 Trots ett lägre resultat än vid mätningen 2010 ligger Östergötland fortfarande över referensvärdet i databasen. Sida 16 av 23
Centrum Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Barn- o kvinnocentrum i Östergötland (n=602) 67 66 Folktandvården (n=452) 83 84 Närsjukvård i centrala Östergötland (n=1108) 56 52 Närsjukvård i västra Östergötland (n=844) 60 57 Närsjukvård i östra Östergötland (n=943) 55 50 Närsjukvården i Finspång (n=165) 67 64 CKOC (n=672) 53 51 Privata vårdgivare (n=127) 80 82 AT-läkare (n=63) 30 29 Sinnescentrum (n=1095) 64 62 Hjärt- och medicincentrum (n=786) 64 59 Diagnostikcentrum (n=707) 73 73 Även i dessa dimensioner kan man se att personalgrupperna sjuksköterskor och läkare tenderar att ha en mer kritisk inställning till säkerhetskulturen i verksamheten där de arbetar. Skillnaden mellan de som arbetar patientnära och de som inte gör det är också väldigt stor på dessa dimensioner. De cirka 10 procenten av medarbetare som inte har direkt patientkontakt har resultatet 69 på egenskattad patientsäkerhetsnivå. Resultatet för personal med direkt patientarbete är 58. Yrkesgrupp Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Administrativ personal (=593) 67 67 Biomed. Analytiker (n=272) 78 81 Chefer (n=411) 76 76 Läkare (n=1014) 56 52 Paramed. Personal (n=784) 64 58 Sjuksköterskor (n=2330) 57 52 Undersköterskor/Skötare (n=1499) 61 61 Övriga (n=691) 78 78 Antal rapporterade händelser och risker Antalet rapporterade händelser och risker är dimensioner av deskriptiv karaktär. Respondenten har fått uppge hur många avvikelser respektive risker han eller hon har rapporterat under de senaste 12 månaderna. Dimensionerna har inget resultat då det inte går att sätta ett värde på hur många avvikelser som är att betrakta som bra eller dåligt. På enhetsnivå finns det vanligtvis ett samband mellan resultatet i dimensionerna som berör både det personliga säkerhetsmedvetandet och säkerhetskulturen i den egna verksamheten. En person och en verksamhet med god säkerhetskultur tenderar att använda avvikelsehanteringssystem i större utsträckning. Sida 17 av 23
I graferna har resultaten från svarsalternativen 6-10 avvikelser/risker, 11-20 avvikelser eller risker och fler än 21 avvikelser/risker lagts samman till en grupp på grund av få svar. G1 G2 Fråga Hur många avvikelser (vårdskador eller händelser som hade kunnat medföra vårdskada) har du skriftligen rapporterat de senaste 12 månaderna? Hur många risker (möjlighet att vårdskador skall inträffa) har du skriftligen rapporterat under de senaste 12 månaderna? Många vårdgivare uppmuntrar idag att medarbetarna aktivt rapporterar avvikelser i befintliga system. En hög andel medarbetare som inte rapporterat någon avvikelse under det senaste året kan därför tolkas antingen som att verksamhetens avvikelsearbete inte nått ut till alla medarbetare, alternativt att få avvikelser inträffar. Drygt hälften av respondenterna uppgav att de rapporterat minst en avvikelse under det gångna året. Samtliga verksamheter, med undantag från Folktandvården, har också en relativt liten spridning vad gäller antalet medarbetare som inte skrivit någon avvikelse. Jämfört med tidigare mätning är antalet medarbetare som inte skrivit en avvikelse relativt konstant. Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna per centrum Vid jämförelse av personalgrupper är det en större andel undersköterskor/skötare och paramedicinsk personal som inte rapporterat någon avvikelse. Då dessa grupper till största del arbetar med patienter i sitt dagliga arbete måste skillnaden med exempelvis sköterskor och läkare ses som notabel. Sida 18 av 23
Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna per större personalgrupp Rapporterade risker Andelen personal som rapporterat risker under de senaste 12 månaderna är mer eller mindre det samma som mätningen 2010. Kring två tredjedelar av respondenterna har inte rapporterat någon risk under det senaste året viket kan tolkas som att riskrapporteringen inte fått fullt fäste i alla delar av verksamheten. Antal rapporterade risker de senaste 12 månaderna per centrum Presenterat i de större personalgrupperna rapporterar chefer risker i större utsträckning än övriga medarbetare, Detta skulle kunna ses som ett tecken på att rapporteringskulturen vad gäller risker ännu inte nått ut till alla medarbetare. Precis som för avvikelserapporteringen finns det många undersköterskor/skötare och paramedicinsk personal som inte rapporterat någon risk alls under det senaste året. Sida 19 av 23
Antal rapporterade risker de senaste 12 månaderna per större personalgrupp Sida 20 av 23
Öppna kommentarer Drygt 600 medarbetare har använt möjligheten att lämna ytterligare kommentarer kring patientsäkerhet. Indikator har gått igenom de öppna svaren och identifierat ett antal övergripande områden som är återkommande för medarbetarna oberoende av arbetsplats. Inom enkätforskning brukar man säga att för varje öppet svar så är det 5-10 personer i organisationen som tycker likadant. Dessa är åsikter och tankar som bör tas på allvar och bemötas av ledningen. Arbetsbelastning I många av de öppna svaren finns länge eller Högt patientflöde och för få kortare kommentarer som berör bemanning, vårdplatser. Då får arbetstider och uppfattningen att produktion patientsäkerheten lida. alltid prioriteras framför patientsäkerheten. Tidsbrist är också en återkommande anledning till att personalen inte hinner rapportera avvikelser i Synergi, eller har tid att introducera nya medarbetare i avvikelsesystemet. Personligen hinner jag aldrig göra synergianmälningar. Jag har sparat dem i en låda sen flera år tillbaka och hoppas på tillfälle att hinna med det. Det går för fort ibland vilket medför att man inte hinner diskutera patientsäkra rutiner Återföring och förbättringsarbete Flera öppna kommentarer handlar om verksamhetens förmåga att lära och förbättra sin verksamhet utifrån avvikelser. Flera berör det faktum att rapporterade avvikelser inte leder till någon faktisk förändring eller vidare analys. Det finns naturligtvis en stor risk att avsaknaden av återkoppling resulterar i att många medarbetare slutar att rapportera avvikelser och risker. Saknar återkoppling på vilka åtgärder som vidtas. Inser att det är sällan jag tar del av information angående avvikelser och uppföljning Jag tycker vi har fruktansvärt dålig respons från IT-enheten när vi påpekar fel i ITsystemet. Sida 21 av 23
Förslag till förbättrade rutiner Flera medarbetare lyfter fram förbättringsförslag som i vissa fall kan implementeras i större omfattning inom landstinget. Den vanligaste förbättringsförslaget gäller läkemedelshanteringen i Cosmic. Andra förslag är mer verksamhetsanslutna och bör följas upp av berörda chefer. För att minska VRI, Inför slutna system för antibiotika, använd färdigblandad antibiotika, ny stickvagnar med tom avställningsyta på som lätt kan spritas av mellan pat. Patientfarligt att mediciner ordineras både i Cosmic och på papper inför operation Vi har en loggbok där vi för in avvikelser som sedan rapporteras på APT. Förbättrad säkerhetskultur Även om det är förvånansvärt få som kommenterat säkerhetsarbetet i positiva ordalag finns det kommentarer kring positivt arbetsklimat, duktiga chefer och förbättrade rutiner. Bra rutiner. Bra chef som raskt ingriper vid tillbud. Ser till personalens behov av uppföljning Vi har blivit bättre på att prata om de misstag vi själva gjort. Men kan bli bättre på att undvika att samma misstag sker igen. Har stort förtroende för närmaste chefens engagerade arbete med detta Sida 22 av 23
Avslutande reflektioner Det har varit en spännande resa att hjälpa landstinget i Östergötland att mäta säkerhetskulturen i verksamheten. Det är naturligtvis också trevligt att resultatet till störta delar är positivt, både i jämförelse med tidigare mätning och i relation till den nationella databasen. Det finns ett par noteringar i materialet som kan användas som vägledning för det fortsatta arbetet på övergripande landstingsnivå. Vi hoppas att det positiva resultatet förmedlas till alla delar av landstinget som ett kvitto på att landstingets arbete med förbättrad patientsäkerhet går framåt. Samtidigt bör påpekas att ett antal dimensioner fortfarande är under den gräns, 50, som i handboken betraktas som kritisk. Resultatet från undersökningen pekar på att många avvikelser fortfarande inte rapporteras, något som troligen delvis kan förklaras med tidsbrist och ett system som vissa medarbetare tycker är krångligt. Arbetsbelastningen i delar av landstinget är mycket hög vilket troligen kan utgöra ett hinder för att bedriva ett effektivt förbättringsarbete då arbetstiden inte räcker till. Vi upplever att säkerhetskulturen skiljer sig mellan personal som arbetar med direkt patientkontakt och chefsgruppen. Denna diskrepans kan ses både i resultaten och i de öppna svaren. Som ledare är det viktigt att försöka överbrygga den klyftan. Uppföljningen och återkopplingen av rapporterade avvikelser uppfatta på sina håll i verksamheten som bristfällig. En undersökning av säkerhetskulturen är början på ett fortsatt arbete. Vår förhoppning är att resultatet från undersökningen leder till diskussioner och samtal på verksamhetsnivå kring värderingar, attityder och förutsättningar för att fortsätta bedriva ett fortsatt arbete för en säkrare hälso- och sjukvård. Göteborg i januari 2013 För Institutet för kvalitetsindikatorer Johan Frisack Sida 23 av 23