Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet 3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet 3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal 4 3. Arbetet i verksamheten 4 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande 4 3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/logiska utveckling 3.1.2 Arbetet med handlingsplanen i matematik 5 3.1.3 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året 5 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse 6 3.2 Förskolans arbete för likabehandling 6 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året 6 3.2.2 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse 7 3.3 Förskolans arbete med dokumentation 7 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten 3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen 8 3.4 Hälsa och livsstil 8 3.4.1 Arbetet med hälsa och livsstil 8 3.4.2 Analys av hur arbetet har utvecklats under året 8 3.4.3 Framtida åtgärder 9 3.5 Lärmiljö 9 3.5.1 Åtgärder som vidtagits under året för bättre lärmiljö 9 3.5.2 Analys av åtgärder och effekter 9 3.5.3 Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö 10 5 7 4. Rektorn har ordet 10 4.1 Reflektion kring samverkan vid övergångar till förskoleklass och 10 fritidshem 4.2 Övrigt 10 Bilagor 1 Barngrupper och personal 12 2. Handlingsplan i matematik 14 3. 4. 2
1. Sammanfattning När vi summerar ett läsår med denna kvalitetsredovisning kan vi tydligt se våra styrkor och svagheter. En styrka vi har är hur vi i de dagliga situationer som finns stimulerar och utmana barnen i deras språkliga, matematiska och logiska utveckling. En annan styrka vi har är att vi medvetet styr barnens dygnsrytm, från lugna aktiviteter till livliga och hur vi utformar miljön för denna rytm. En svaghet är att vi inte diskuterar och utformar lärmiljön ur ett genusperspektiv. På Bokebo förskola arbetar vi med fyra hörnstenar, Språket, Matematik, Motorik och EQ - emotionell intelligens. Dessa präglar hela vårt arbetssätt och genomsyrar verksamheten. En föräldraenkät gjordes under våren, 32 enkäter lämnades ut och 18 föräldrar svarade. De svarande är till stor del positiva men undantag finns. I enkäten visade sig bl.a. att 94,4 % av de svarande instämmer helt eller i sort i att, mitt barn trivs på förskolan. 89 % av de svarande instämmer helt eller i stort i att, jag som förälder är nöjd med förskolan. Vi måste bli tydligare för föräldrarna på att visa vad som styr vår verksamhet, bl.a. läroplanen. Idag visar vi t.ex. vid inskolning att hörnstenarna i vårt arbete är utarbetade utifrån läroplanen. Bara 49,9 % av de svarande känner till att vi har en läroplan men däremot är det 89 % som känner till vad förskolan vill med verksamheten. Vad det gäller bemötande anser 89,5 % av de svarande att de instämmer i stort eller helt i att, jag och mitt barn blir bra bemötta vid lämning och hämtning. 94 % av de svarande instämmer i stort eller helt i att personalen har en bra attityd gentemot barnen. 89 % av de svarande håller med i stort eller helt i att personalen uppmuntrar mitt barn till att uttrycka sina åsikter. En barnintervju gjordes strax innan terminsslutet, 75 barn intervjuades av 100 i åldern 4-6 år i hela rektorsområdet. Det fanns barn som hade svårt att förstå innebörden i ordet bestämmer. På frågan, Vad får du vara med och bestämma om? Svarade 67 % av barnen att det är i leken de får bestämma, 26 % vet ej. På frågan, vad skulle du vilja vara med och bestämma? svarade också 67 % i leken. 25 % vet ej. 94 % tycker att det är fröken som bestämmer på förskolan. 2. Presentation av rektorsområdet 2.1 Beskrivning av rektorsområdet. I Ölycke rektorsområde finns det tre förskolor, Aspebo förskola, Lönnebo förskola, båda i Löberöd och från den 1 januari 2008 Bokebo förskola i Hurva, som flyttades från Centrum Öster. Upptagningsområdet är stort till ytan och består av Löberöd och Hurva som de största orterna och övrig landsbygd. 3
På förskolorna har vi även barn placerad som är boende i andra kommuner (Höör och Hörby). I området finns också en enskild förskola. Antalet förskolebarn i upptagningsområdet under läsåret var fördelat på följande sätt. Barn födda 2002, 23 st 2003, 28 st 2004, 25 st 2005, 28 st 2006, 29 st 2007, 25 st Antal barn med annat modersmål i ro. är 11 stycken. Barnantalet i upptagningsområdet har ökat sedan ett par år tillbaka och beräknas fortsätta att öka. För att klara denna ökning öppnades en ny avdelning på Aspebo våren 2008 och detta innebär att vi idag har platser lediga, även en tid framöver. 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal Bokebo förskola, belägen i Hurva, består av två avdelningar en äldre, Elefanten och en yngre, Myran. Bilaga 1. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Lpfö 98 - Barnens språkliga utveckling Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och tillvarata barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (s 6) Lpfö 98 - Barnens matematisk/logiska utveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att använda och använda matematik i meningsfulla sammanhang - utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum (s. 9) 4
3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/ logiska utveckling På yngre avdelningen, Myran, använder vi ett samlingshus där vi arbetar både med matematiska begrepp och språket. Alla barn och pedagoger har vars en balkong med tillhörande docka. Barnen får olika uppgifter där språket och matematiken stimuleras. På äldre avdelningen, Elefanten, har vi åldershomogena grupper där vi koncentrerar oss på matematik och språk. En stor del av personalen har deltagit i en kvällsföreläsning, Matematik i förskolan med Anna-Lena Lindekvist. Här blev vi bekräftade på att vi arbetar på rätt sätt och vi fick en hel del nya tips. En pedagog deltar i ett samarbetsprojekt i matematik tillsammans med personal från Centrum-Öster. Några pedagoger har gått TAKK-kurs (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) Det är i de dagliga rutinsituationerna som vi på ett naturligt sätt utvecklar barnens förmåga. Vi kan inte se någon skillnad mellan pojkar och flickor när vi arbetar med matematik/logisk förmåga. Det är snarare en personlig skillnad i personligheten hos barnet. Personalens framförande och medvetenhet om genusperspektivet spelar en stor roll. Använder vi bilar som pedagogiskt material så fångar vi pojkarnas intresse. Någon återkoppling från kartläggningen i förskoleklass har vi inte fått. 3.1.2 Arbetet med handlingsplanen i matematik Under vårterminen blev vår handlingsplan som gäller för hela ro klar. En grupp från förskolorna i ro. har tagit fram den och all personal har fått vars ett ex. Föräldrarna har inte fått kännedom om handlingsplanen men ska få detta under läsåret 0809. Bilaga 2 3.1.3 Förskolans analys av hur verksamheten har utvecklats under året. Vi ser att hos barnen finns ett intresse av att vilja lära sig. Att använda tecken i språket har stärkt de språksvaga barnen och de barn med annat modersmål har blivit hjälpta av detta och en utveckling sker. En annan positiv utveckling är att barnen får en förståelse för andra människors svårigheter. 5
Vi anser att våra starka sidor är bl.a. vår medvetenhet om att använda matematiska begrepp i vardagen och att vi är tydliga i vårt tal, att använda synonymer. Mycket inflöde ger utflöde hos barnen. 94.4 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, personalen ger mitt barn goda möjligheter till lärande och utveckling. 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Diskutera och förankra handlingsplanen i matematik. Utarbeta ett gemensamt arbetssätt utifrån den. Vatten är höstens tema Införskaffa en berättarbok Inrätta mysiga, bekväma och ostörda läshörnor. Alla pedagoger i arbetslaget ska lära sig och känna sig trygga i att använda TAKK Återkoppling från KAIF, kartläggning i förskoleklass 3.2 Förskolans arbete för likabehandling Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 För arbetet med att främja likabehandling För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola, fritidshem skall det finnas en likabehandlingsplan. I planen skall de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Barn skall finnas med i arbetet enligt förordning (2006:1083) om barns deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. (s. 22) 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året Under året har vi försökt att lära barnen att reflektera över sitt handlande genom att ställa frågor till barnet när något hänt. Hur tänkte du? Hur kände du? Hur kunde du gjort i stället? Med de yngre barnen visar vi i handling vad som blev fel. Denna vägledning har lett till att barnen visar större respekt för varandra och varandras känslor. Våra starka sidor är att vi alltid utgår från varje enskild individ och tänker medvetet ur ett genusperspektiv. Vi diskuterar dagligen värdegrunden med barnen. En svaghet är att vi inte har återkommande diskussioner om hur barnens miljö och dess innehåll kan utveckla varje barn oavsett kön. En annan är att vi inte involverar föräldrarna i arbetet med värdegrunden. 6
94,4 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort i att, personalen reagerar och arbetar mot okamratligt beteende i förskolan. I barnintervjun, på frågan, hur ska en bra kompis vara? Svarade 61 % att den ska vara snäll och bra, 23 % att den ska leka med en, 4 % att den ska vara hjälpsam. 9 % visste inte. På frågan, hur är din kompis? Svarade 79 % att den är snäll och bra, 10 % att den leker med mig, 6 % att vi bråkar ibland och 5 % att de är lite dumma. 3.2.2 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Regelbundet diskutera genusperspektivet på avdelningsplaneringarna Diskutera och visa vår strategi mot mobbing och kränkande behandling på ett föräldramöte. 3.3 Förskolans arbete med dokumentation I personalens ansvar för kvaliteten ligger att planera och dokumentera det egna, arbetslagets och förskolans kvalitetsarbete. (s. 27) En övergripande fråga är vilka avtryck arbetsprocesserna ger i fråga om barnens utveckling och lärande. Hur vet arbetslaget i förskolan exempelvis att de arbetar så att barnen upplever verksamheten rolig och meningsfull? (s. 30) Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten. En av våra målsättningar med dokumentation är att ge föräldrarna större inblick i vår verksamhet. Fotografering är den metod som tydligast visar detta och tillsammans med text ur läroplanen förstärks detta. Andra metoder är veckoplaneringen som visas i tamburen, i vår enskilda planering dokumenterar och reflekterar vi hur verksamheten fungerade, IUP, barnkonferenser och portfolio. Genom återkommande diskussioner i arbetslaget, kring dokumentationen av det enskilda barnet, kan vi vidareutveckla verksamheten och göra förändringar där ett behov finns. Våra styrkor är att vi är bra på att använda kameran. Vi fyller på efter hand i barnens pärmar, portfolio, med både foton och alster. En svaghet är att alla pedagoger inte har kunskap i bildhantering på datorn. 7
3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Under läsåret 2008/2009 ska vi Involvera barnen mer i dokumentationen Önskemål om kompetensutveckling i bildhantering 3.4 Hälsa och livsstil I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som en förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning s. 19 3.4.1. Arbetet med hälsa och livsstil Vi har daglig utevistelse då vi bl.a. går till återvinningscentralen och källsorterar och vi har idrott en gång varannan vecka med de äldsta barnen. Vi arbetar medvetet med dygnsrytmen vilket innebär lugna aktiviteter och dämpad belysning före och under frukost. Sedan följer aktiviteter och utevistelse som ökar tempot. Före lunch dämpas tempot igen med massage som ökar de välbefinnande hormonerna och som leder till ett lugn. Efter lunchen är det läsvila eller vila som ger avspänning och ro. De lugna aktiviteterna fortsätter fram till mellanmålet. Därefter är det full rulle ute fram till ca kl. 16.00 då det är tid för frukt. Vi har utvecklat arbetet med minskat sockerintag, bl.a. slopat sockret till filen och gröten samt marmeladen till smörgåsarna EQ emotionell intelligens En av våra fyra hörnstenar är EQ. De andra är Rörelse, Språket och Matematik. Syftet är att alla barn ska få möjlighet att utvecklas till en emotionell individ. 3.4.2. Analys av hur arbetet har utvecklats under året Barnen mår bra av att vi har rutiner och en fast struktur. Vi har bara haft positiva reaktioner på vår dygnsrytm. På Myran, (yngre avd) vet barnen vad som förväntas av dem, de är lugna och upplevs trygga. Både pojkar och flickor är och blir positivt påverkade av vår dygnsrytm. Tackvare att de lugna stunderna varieras med högre tempo har inte barnen för höga krav på sig, vilket leder till harmoni. 8
94,4% av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i sort i att, mitt barn trivs på förskolan. 3.4.3. Framtida åtgärder för att utveckla verksamheten Under läsåret 2008/2009 ska vi Involvera och uppmuntra föräldrarna att vara delaktiga genom att t.ex förse barnen med en nyttigare och hälsosammare matsäck vid utflykter. Undersöka möjligheter att låta barnen sova ute Utveckla vårt arbete med EQ 3.5 Lärmiljö 3.5.1. Åtgärder som vidtagits under året för en bättre lärmiljö Under läsåret 06/07 iordningställde vi kudd- och dockrum. De åtgärder vi har vidtagit under året är att vi har inspirerat oss och barnen med mer material. De övriga rummen är, bygg- och konstruktion, ateljé, tågrum och matrum/allrum med läshörna. På yngreavdelningen har vi ett vattenlekrum och vi har skapat ett målarrum i det gamla personalrummet. I vår stora, underbara trädgård har vi gott om inspirerande och utvecklande valmöjligheter. Vår önskan om en ny rutschkana gick i uppfyllelse under året. 3.5.2. Analys av åtgärder och effekter Barnen har fått fler valmöjligheter med ökat ansvar och klara tydliga regler i våra lärmiljöer. Det är inspirerande, lärorikt och utvecklande för barnen. Med fler valmöjligheter, har vi noterat, fördelar sig barnen i mindre grupper, tempot blir lägre och ljudnivån dämpas. Vi kan se, efter observationer, att med alla våra valmöjligheter finns alternativ för alla barn oavsett kön. Det är lika vanligt att dockrum och byggrum besöks av pojkar som flickor. Däremot används rummen och materialet olika, t.ex. pojkar kör bilar i dockvagnen medan flickor kör dockor. 94,5 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort i att, inne- och utemiljön på mitt barns förskola lockar mitt barn till lek och aktiviteter. I barnintervjun, på frågan, hur lär du dig nya saker svarade 23 % av fröken eller annan vuxen, 20 % att prova och träna, 3 % på att lyssna, 5 % av kompisar, 4 % på att titta, 33 % visste inte hur de lär sig saker eller förstod inte frågan. 9
3.5.3. Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Under läsåret 2008/2009 ska vi Vi ska alternera med vårt material i och mellan de olika rummen Ständigt och mer än tidigare, utveckla vår lärmiljö 4. Rektorn har ordet 4.1 Reflektioner kring övergångar inom förskolan och mellan olika skolformer Förskolebarn i dag har många kontakter med olika vuxna, det är personal på avd, vikarier, övriga vuxna på förskolan osv. Vi strävar efter, framför allt för de yngsta barnen, att de ska ha så få olika vuxenkontakter som möjligt men ibland är detta oundvikligt. Ett sådant tillfälle är vid byte av avdelning. Ett senare är övergången till förskoleklass. För att dessa övergångar ska bli så bra som möjligt krävs det förberedelser, en inskolning Modellerna kan vara många hur övergångarna ser ut, men det ska vara dokumenterade rutiner som alla känner till och alla lever upp till. Några sådana modeller finns inte idag i vårt rektorsområde. Detta ska arbetas fram under hösten av en ansvarsgrupp. 4.2 Övrigt Som ny rektor sedan 1 januari 2008 för förskolorna i Ölycke rektorsområde känner jag nu att jag kommit in i arbetet och funnit mig väl till rätta. Jag ser tre förskolor som arbetar på olika sätt med olika inriktningar, vilket är en styrka för rektorsområdet. Jag ser också stora möjligheter att utveckla förskolornas arbete med att arbeta mot att profilera sig. Bokebo förskolas profilering är de fyra hörnstenarna. Ansvarsgrupperna med pedagoger från förskola till åk 9 är också en styrka för rektorsområdet. All personal är indelade i ansvarsgrupper som t.ex. Data och profilering eller Pedagogisk utveckling, grupperna träffas varannan vecka, 1 timme. Personalen känner sig delaktiga i en lärande organisation och ser helheten från förskola till åk 9. Bokebo förskola valde under våren att stå utanför denna process p.g.a. att en liten förskola inte klarar av att halva personalstyrkan försvinner på gruppernas möten. Under hösten ska vi däremot försöka att någon pedagog är med i någon viktig ansvarsgrupp. Ett utvecklingsområde under det kommande året är rektorsområdets föräldraråd. Föräldrarådet, som jag ser det, ska vara ett konstruktivt forum där föräldrarna tillsammans med personalen, är med och driver frågor gällande verksamheten i förskolan och grundskolan framåt, så är fallet inte idag. 10
Rektorsområdet har sedan grundskolan byggdes arbetat Bifrostinspirerat. Pedagoger har kommit och gått sedan detta startade, Bokebo har tillkommit och nya infallsvinklar har tillstött vilket har gjort att personalen och arbetslagen har börjat gå åt olika håll. Det känns som att vi rektorer ska samla leden tillbaka på spåret och att vi tillsammans utvecklar vårt Bifrostinspirerade arbete åt en gemensam riktning. Förskolornas pedagogiska utvecklingsgrupp startade våren 2008. Gruppen består av en förskollärare från varje förskola och rektor. Gruppen träffas en gång i månaden. Gruppens uppgift är att bl.a. driva gemensamma pedagogiska frågor framåt och se till fortbildningsbehovet. t.ex. utifrån verksamhetsplanen eller läroplanen. Lennart Svensson Rektor 11