Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet fritid Fritidspedagogik Fritidspedagogikens kunskapsområden Fritid på fritidshem Fritidshemmets villkorade verksamhet Kvalitet Avslutande funderingar
Föreställningar som (re)producerat verksamheten på fritidshem Arbetstanke, med förebyggande avsikter: slutet av 1800-talet till 1930-talet. Rekreationstanke, på en social arena: 1930-1960 Pedagogisk tanke, på en socialpedagogisk arena: 1960-1990. Tanke om sammanhang och helhet, Utbildningspedagogisk arena: från 1990-talet och framåt.
Fakta om fritidshem Vilka barn går på fritidshem? 375 000 barn: 80% av alla barn 6-9 år, 14% av alla barn 10-12 år. Flest i storstäder, färre i glesbygd. Fler etniskt svenska barn, färre barn med utlandsfödda föräldrar. 75% av barnen är på fritids 1-15 timmar per vecka.
Fakta om fritidshem Kritik från Skolverket: stora barngrupper och bristande kvalitet! Cirka 35 barn per grupp. Genomsnitt 21 barn/pedagog (varierar mellan 9-39). Ökat fokus på kvalitet i kommunerna; kvalitetsredovisningar Skolverket ger råd och anvisningar, Skolinspektionen följer upp.
Fakta om fritidshem Ca: 17 000 personer arbetade under 2009 på landets fritidshem, varav: 60% hade högskoleutbildning 30% hade fritidspedagogutbildning (andra utbildningsbakgrunder: fritidsledare, förskollärare, annan lärarutbildning, annan utbildning inom pedagogik eller social omsorg, övrigt. 80% var kvinnor
Fritidshemmets uppdrag Skollagen: Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. De allmänna råden för fritidshem: Barnen ska erbjudas en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen. Lpo 94: ska tillämpas så långt det är möjligt.
Olika förståelser av begreppet fritid En personlig upplevelse av tid, en subjektiv definition Fritid = överbliven tid Fritid = tid för aktiviteter Fritid = tid för nyttiga aktiviteter Fritid ur ett holistiskt perspektiv
Fritidspedagogik Fritidspedagogik syftar till att skapa lärande miljöer för barn och unga där de utvecklar kunskap för att delta i samhällslivet och kan skapa en meningsfull fritid. (Lärarförbundet, 2005)
Fritidspedagogikens kunskapsområden Relation konflikthantering Genusfrågor Rörelse och hälsa Natur, miljö och teknik Kultur Individens identitet Elevernas inflytande och ansvar (Lärarförbundet, 2005)
Fritid på fritidshem Planerade och/eller styrda aktiviteter? Fri lek kontra vuxenstyrd lek? Vilka möjligheter till utveckling och lärande ges barn på fritidshem?
Intervjucitat Ja vi ska ju erbjuda styrda planerade aktiviteter varje dag mycket idrott, bakning, estetisk verksamhet ja, vi uppfyller de målen. (Löfdahl, Saar & Hjalmarsson, 2010)
Intervjucitat Ja, man kan ju märka på barnen när de kommer från skolan då vill de ha mycket fritt när det har varit styrt hela dagen. Och vi jobbar ju mycket med en miljö som stimulerar så att de kommer igång/ /Men sen så erbjuder vi en annan verksamhet också vid sidan om och då får de skriva upp sig på en lista och bockar av när de gjort. (Löfdahl, Saar & Hjalmarsson, 2010)
Intervjucitat Vi har månadens lek kallar vi det för, och då försöker vi tvinga alla barnen även om man går i trean så ska man vara med en gång det är bra att kunna det är enda gången vi säger att alla ska vara med. En del tycker att det är jättejobbigt, många vill bara göra sitt, de har ett behov av att få vara. (Löfdahl, Saar & Hjalmarsson, 2010)
Fritidshemmets villkorade verksamhet Personaltäthet och personalgruppens sammansättning Barngruppernas storlek och sammansättning Samverkan fritidshem skola saknar i många fall tydligt stöd från skolans ledning
Fritidshemmets villkorade verksamhet Det är inte givet att verksamheten utgår från att barn är olika och har olika behov Från pedagogisk verksamhet till omsorgsverksamhet Ökat fokus på kvalitet
Intervjucitat Det är ju ett dilemma, vi kan ju inte starta allt när klockan är halv två för då är det för många barn först måste vi äta mellanmål och ha uteaktiviteter, sen hinner några gå hem, annars kan vi inte göra allt, vi måste vänta tills det är 40 eller 38 barn kvar så det är ett dilemma Vissa barn går ju hem och hinner inte mer än äta mellanmål och vara ute men å andra sidan kan ju de göra något annat när de kommer hem då. (Löfdahl, Saar & Hjalmarsson, 2010)
Intervjucitat Det har vi börjat med nu det här året, förut har det varit lätt vi skriver ner lite krafs vad vi gör den här veckan, men vi har ju inte tänkt på varför vi gör det vi gör har vi inte gjort förut varför bakar jag, med just de här barnen. Intervjuare: Gör du något annorlunda nu, eller gör du det du alltid har gjort? Jag gör nog samma, fast jag tänker annorlunda nu mycket mer på hur de ser ut i texten och varför vi gör det. (Löfdahl, Saar & Hjalmarsson, 2010)
Kvalitet Strukturkvalitet: yttre villkor, organisation, resurser Processkvalitet: de aktiviteter och den pedagogiska verksamhet som äger rum Resultatkvalitet: vad barnet lärt sig och vilka färdigheter det utvecklat
Kvalitet Hög personaltäthet och goda materiella förutsättningar är inte nödvändigtvis detsamma som hög kvalitet. Låg personaltäthet och bristfälliga materiella förutsättningar Personalens hantering av dessa strukturella villkor har större betydelse. Vikten av professionell kompetens!
Några funderingar Vilken förståelse av (meningsfull) fritid : genomsyrar styrdokumenten? representerar professionens företrädare? har du? har dina kollegor? har barnen på ditt fritidshem? har barnens föräldrar? har din skolledare?
Några funderingar Vilka konsekvenser har din förståelse av fritid för det pedagogiska innehållet i verksamheten på ditt fritidshem? Är tiden på fritidshem barnens fria tid? Fri tid från vad? Vad är kvalitet i fritidshem? Vilka kompetenser krävs för att kunna arbeta med den fria tidens pedagogik?
Tack för att du lyssnade! Maria.hjalmarsson@kau.se Lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet