Fl enskommun 012 År sr edovi sni ng2 Godkänd av KF 2013-04-25
ÅRSREDOVISNING 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning KS-ordförande har ordet 2 2012 i korthet 4 Organisation 5 Om kommunen 6 Framtiden 10 Förvaltningsberättelse Omvärlden och kommunens ekonomi 12 Viktiga beslut 13 Ekonomisk översikt 14 Uppföljning av kommunmålen 14 Uppföljning av särskilda uppdrag 19 Verksamheterna i korthet 21 Årets resultat, finansiell beskrivning 30 Kommunkoncernen 37 Personalredovisning 42 Miljöredovisning 47 Folkhälsobokslut 49 Räkenskaper Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Finansieringsanalys 55 Noter 56 Externa intäkter och kostnader 65 Driftredovisning 66 Investeringsredovisning 67 Redovisningsprinciper 70 Ord och begrepp 72 Bilagor Jämförelser och nyckeltal 74 Uppföljning av kommunmålen 85 Revisionsberättelse 96
INLEDNING 2012 har varit ett år då vi jobbat stenhårt för att få ordning på kommunens styrning mot mål och resultat. Arbetet utgår från den nya visionen som antogs i mars 2012. Parallellt med visionsarbetet arbetade vi fram en strategisk fyraårsplan som även den antogs under vårvintern. Den utgår från långsiktighet och olika strategiska val som ska utveckla kommunen. Vi lämnar nu det gamla budgetsystemet och går in i ett nytt sätt att arbeta. Genom att analysera planeringsförutsättningarna varje år flyttar vi fram planen ett år i taget. Den strukturen i arbetet är ny för de förtroendevalda och även för tjänstemannaorganisationen, men har många fördelar. Bland annat flyttar den fokus till medborgarna och till våra mål och resultat. Det är oerhört viktigt att vi får till ett långsiktigt tänkande så att vi inte hamnar i ettårsmål där oväntade händelser riskerar att påverka arbete och resultat. Vårt bidrag till att skapa den här strukturen är dels en ny styrmodell, dels en strategisk plan som vi levererade 2012. Med det och visionen som bas, skapar vi möjligheter för en mer framåtsyftande planering. Anders Berglöv KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET Vi kan glädjas åt att resultatet är positivt även om överskottet huvudsakligen beror på de så kallade AFA-pengarna, återbetalning på tidigare försäkringsinbetalningar. Det känns bra eftersom det finns tecken på att Sverige riskerar att hamna i en rejäl lågkonjunktur. Vi har en ganska stark finansförvaltning där en del nämndeffekter slår igenom negativt. Socialnämnden, som tidigare slitit med stora underskott, har gjort en fantastisk upphämtning och gör i praktiken ett nollresultat. Försörjningsstödet har flyttats över till kommunstyrelsen och hushållens ökande behov är naturligtvis en anledning till oro. Det har ökat från 13-31 miljoner kr på fem år. Den arbetslöshet som drabbat kommunens invånare slår mycket hårt mot hushållen. Vi tacklar det arbetet genom samverkansorganet Jobbkommissionen som skapades 2012. Inom Jobbkommissionen inventerar kommunen tillsammans med Arbetsförmedling och näringsliv förutsättningarna för att utveckla arbetsmarknad, utbildning och kommunikationer. VERA-projektet på Social- och Vuxenförvaltningen, är ett annat sätt för oss att jobba med att få in människor i egen försörjning. En annan viktig åtgärd är att Flens kommun tar sitt ansvar som arbetsgivare. Under 2012 har vi tagit emot ett 16 personer i nystartsjobb och det finns plats för fler. Vårt mål är att ta emot 20. Vissa tider inom politiken innebär konsolideringstider och jag är väldigt glad åt att de politiska partierna gemensamt känner värdet av att jobba mer långsiktigt med planering, styrning och resultatmål. Det leder också till mer framåtsyftande diskussioner! Ytterligare ett exempel på samsyn och stabilitet är beslutet om Skolprojektet som startade 2012 med målet att vända utvecklingen med skolans låga resultat. Analysen och redovisningen har skett i en positiv öppenhet som också öppnar för stort intresse och hög motivation. Inom ortsutvecklings- och Färdplan Flenarbetet har vi fått in nya medborgarperspektiv och ett stort ideellt engagemang. Ortsutvecklarna är idag kommunens självklara samtalspartner i olika frågor. De ser inte kommunen som en beställningscentral utan som en möjliggörare. Genom att ge kommuninvånare möjligheter till inflytande och delaktighet på den egna orten har arbetet bidragit till mycket stort engagemang. Det har också ökat kunskapen om kommunens förutsättningar. Att förstå kommunens roll och möjligheter att påverka sakernas tillstånd är en lång process. Vi har möjligheter att påverka en hel del inom kommunorganisationen, men långt ifrån allt. Därför måste vi spana mot vår omvärld. Det viktigaste är att vi vågar tro på det vi gör och att vi inte släpper taget. 2
INLEDNING KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET Ortsutvecklingsarbetet är en baby som vi skapat gemensamt, kommuninvånare och kommun, som jag hoppas får en permanent funktion i organisationen framöver. Anders Berglöv Kommunstyrelsens ordförande 3
INLEDNING 2012 I KORTHET Årets resultat är plus 11,1 mkr. Balanskravsresultatet uppgår till plus 9,4 mkr. Målet är att resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkterna och utjämningen senast år 2014. Under 2012 har målet uppnåtts. De största avvikelserna i förhållande till fastställd budget har kommunstyrelsen med budgetöverskridanden om 8,5 mkr respektive barn- och utbildningsnämnden med 10,6 mkr. Detta utgör för kommunstyrelsen ca 9 procent och för barn- och utbildningsnämnden ca 3 procent av nettokostnaderna. Av kommunstyrelsens underskott är 7,1 mkr hänförligt till VERA-projektet (samarbetsprojekt mellan socialnämnden och arbetsmarknads och utbildningsnämnden). Totalt uppgår nämndernas avvikelse till -20,7 mkr. Årets skatteintäkter och utjämning uppgår till 810 mkr vilket är en ökning med ca 35 mkr från år 2011. Den procentuella ökningen mellan 2011 och 2012 är 4,5 procent. Antal tillsvidareanställda i kommunen var 1 145 personer 2012, därav återfanns 1 021 personer inom verksamhetsområdena utbildning och social omsorg. Personalkostnaderna var 590,7 mkr, vilket motsvarar 64 procent av kommunens kostnader. Befolkning Befolkningen har under året minskat med 44 personer. Vid utgången av 2012 var antalet invånare 16 019. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 25,5 mkr. Den främsta orsaken är engångsutbetalningen från AFA Försäkringar. Årets nettoinvesteringar uppgår till 38,3 mkr varav byggnationen av ett nytt äldreboende i Flen utgör 10,3 mkr. Den budgeterade nettokostnaden för investeringar uppgick till 119,8 mkr. Investeringstakten är därmed lägre än vad som budgeterats, endast 34,9 procent har förbrukats. Budgeterade anslag för exploateringar och investeringar byggnation av ett nytt äldreboende samt ett nytt gruppboende har inte nyttjats i så stor omfattning som budgeterats. 2008 2009 2010 2011 2012 Antal invånare 31/12 16 133 16 139 16 028 16 063 16 019 Skattesats kommunen, kr 21:38 21:38 21:58 21:58 22:33 Skattesats kommunen och landstinget 31:10 31:75 31:75 31:75 32:50 Årets resultat, mkr +0,5-3,9 +14,5-4,6 +11,1 Nämndernas budgetavvikelse, mkr -11,7-8,3-20,2-17,8-20,7 Nettokostnadernas andel av skatteint, 100,4 101,2 98,9 101,3 99,5 procent Nettokostnad per invånare, kr 44 400 45 300 47 000 48 900 50 300 Nettoinvestering, mkr 58 44 39 67 38 Låneskuld, mkr 0 0 0 39 59 Soliditet, procent 72 68 68 64 60 Borgen- och ansvarsförbindelser, mkr (exkl. pensionsskuld) 306 342 340 362 377 4
INLEDNING ORGANISATION Kommunen är en demokratiskt styrd organisation vilket innebär att de förtroendevalda politikerna har huvudansvaret för kommunens verksamhet. Medborgarna avgör med sina röster i de allmänna valen vilka partier som ska finnas representerade i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, och hur många mandat (platser) varje parti får. Varje parti får mandat i förhållande till det antal röster partiet fått eftersom vi i Sverige har proportionella val. Kommunens arbete är så omfattande att kommunfullmäktige inte ensam kan klara det. Därför utser kommunfullmäktige kommunstyrelse och ett antal nämnder som tilldelas olika ansvarsområden. Kommunfullmäktige bestämmer vilka nämnder som ska finnas och hur många ledamöter varje nämnd ska ha. Fördelningen av platser i nämnderna motsvarar majoritetsförhållandena i fullmäktige. Nämnderna beslutar i frågor inom sitt ansvarsområde. I många lagar anges också att en viss nämnd ska fatta beslut i en viss typ av frågor. Ovan redovisas den kommunala organisationen för 2012. Under varje nämnd finns en kommunal förvaltning med kommunanställda som ska genomföra allt det arbete som krävs för att kommunen ska fungera. Förenklat kan man säga att kommunen har en politisk nivå där politikerna fattar beslut, och en förvaltande nivå där kommunens anställda arbetar för att göra verklighet av besluten. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Den personen är tjänsteman och inte folkvald politiker. Till sin hjälp har förvaltningschefen ofta en grupp medarbetare. Politikerna får inte detaljstyra arbetsuppgifter inom förvaltningen. Den svenska förvaltningsmodellen både på riksplanet och i kommunen bygger på en långtgående självständighet för tjänstemännen. 5
INLEDNING Befolkningsutveckling i Flen Folkmängden i kommunen ökade markant i början av 1990-talet och 1994 uppgick antalet invånare till nästan 17 500 personer. Sedan dess har folkmängden minskat även om det finns år med tillfälliga uppgångar. Antalet invånare uppgår nu till 16 019, en minskning med 44 personer jämfört med året innan (2011). De flesta av länets kommuner ökade sin folkmängd under 2012, men förutom Flen tappade också Oxelösund och Vingåker invånare. Befolkningsutveckling i kommunen sedan 1985 OM KOMMUNEN Församlingar och tätorter I kommunen finns fyra församlingar: Bettna, Dunker-Lilla Malma, Mellösa samt Flen, Helgesta-Hyltinge. Dessutom finns 8 tätorter, se nedan. Flens kommun är en flerkärnig kommun och bara drygt en tredjedel av kommunens befolkning bor i centralorten. Ytterligare en tredjedel av befolkningen bor i andra tätorter. Övrig befolkning, drygt 4000 personer, bor utanför tätorterna. Framför allt är de södra delarna och den nordligaste delen av kommunen glest befolkade. Tätorter Folkmängd 2012-06-30 Flen 6248 Malmköping 1971 Hälleforsnäs 1609 Sparreholm 728 Mellösa 525 Bettna 386 Skebokvarn 184 Vadsbro 113 En anledning till den minskade folkmängden är kombinationen av födelseunderskott och inrikes flyttunderskott. Som man kan se i diagrammet nedan ligger antalet nyfödda barn genomgående under antalet döda sedan mitten av 1990-talet. År 2012 föddes 148 barn i kommunen samtidigt som 199 personer avled. Födda och döda i kommunen sedan 1985 Inrikes flyttnettot (= antalet inflyttare från någon annan kommun i landet minus antalet utflyttare till någon annan kommun i landet) uppgick 2012 till - 234 personer. Invandringen från utlandet var mycket omfattande under 2012 (284 personer) och dämpade minskningen av den totala folkmängden. Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig från fördelningen i hela riket, se befolkningspyramiden nedan. Jämfört med rikets genomsnitt har kommunen en högre andel personer i åldrarna 5 till 20 år samt 55 till 90 år. Andelen personer 20 till 40 år är däremot klart lägre än i riket. 6
INLEDNING OM KOMMUNEN Möjligheter till rik fritid Slott, herrgårdar, utpräglade landsbygdssamhällen, bruksmiljö eller pittoresk köping i Flens kommun är kontrasterna stora. Här finns ett rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett stort utbud av vattenleder. Paddla, fiska, rida, vandra - möjligheterna är många. Kommunens befolkningspyramid den 31 dec 2010 (Källa: SCB). Svarta linjen = Riket Pendling År 2011 hade 2 346 av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Eskilstuna, Katrineholm, Stockholm och Nyköping som de pendlade till. Drygt 1500 personer pendlade till en ort i Sörmlands län. Cirka 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det 600 personer som pendlade till Stockholms län. Knappt 1 450 personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping. Flens kommun arbetar aktivt för att förbättra möjligheterna för pendlare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Det bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, Katrineholms, Gnesta och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna/Västerås och Norrköping/Linköping. Antalet turer på denna linje uppgår till 15 per vardag och riktning. Tidtabellsskiftet i december 2012 medförde en del förbättringar i busstrafiken i samband med den stora översynen i hela länet. Framför allt busstrafiken mot Katrineholm och Nyköping utökades. Också i tågtrafiken skedde en positiv förändring i och med att Flen fick bytesfria förbindelser till ytterligare en större stad, nämligen Linköping. För den idrottsintresserade finns ishall, golfbana, fotbollsplaner, badhus, skidbacke och mycket mer. Konst och kultur har alltid spelat en viktig roll i kommunen. På olika håll ordnas det bland annat litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar och föreläsningar. Visionen - Flens kommun 2019 I mars 2012 beslutade kommunfullmäktige i Flen om den vision som ska ligga till grund för Flens kommuns utveckling till 2019. Den har växt fram i tät dialog med näringsliv, föreningsliv, ungdomar och andra kommuninvånare och bryts ned i strategiska mål, strategier och handlingsplaner. Kommunfullmäktige har under året också antagit en ny styrmodell för att styra mot tydligare politiska mål, ökad långsiktighet, planering och ökad dialog. Färdplan Flen I december 2010 antog kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ett tioårigt projektdirektiv för Färdplan Flen, kommunens arbete för kommun- och varumärkesutveckling. Sedan dess har årliga projektplaner antagits av kommunfullmäktig varje år i december. Under 2011 och 2012 har följande delprojekt drivits inom Färdplan Flen: Flens kommun 2019 som ledde till att kommunfullmäktige i mars 2012 antog en vision för Flens kommun 2019. Ortsutveckling med målet att skapa en vision och handlingsplan för alla orter i kommunen. April 2012 antog kommunfullmäktige en vision och långsiktig handlingsplan för Sparreholm och i oktober visionen och handlingsplanen för Hälleforsnäs. Under 2012 har ortsutveckling dessutom initierats i Bettna och Skebokvarn. I Malmköping pågår genomförandet 7
INLEDNING av åtgärderna i handlingsplanen som antogs i december 2010. Dialog och delaktighet med fokus på att utveckla dialogen med medborgarna i kommunen i nära samarbete med Medborgardialogberedningen. Effektiv Organisation som bland annat har lett till att kommunfullmäktige i mars 2012 antog en ny styrmodell som är ett viktigt verktyg för att förverkliga visionen Flens kommun 2019. Dessutom pågår arbete med att utveckla och förbättra kommunens intranät. Attraktiv Arbetsgivare där en analys av förutsättningarna för Flens kommun att bli en attraktiv arbetsgivare har tagits fram och som används som underlag för HR avdelningens fortsatta arbete. Alla delprojekt har utvecklats under 2012 med regelbunden rapportering till styrgruppen för Färdplan Flen, d.v.s. de förtroendevalda i kommunstyrelsens arbetsutskott. I december 2012 redogjordes projektets utveckling för kommunfullmäktige tillsammans med en projektplan för 2013. Projektplaner mm finns på hemsidan under www.flen.se/fardplanflen. Skolprojektet i Flen I flera år har många elever i Flens kommun haft svårt att klara godkända resultat i skolan. Det har bekymrat såväl lärare och förtroendevalda som föräldrar och Skolinspektion. Med syftet att göra en analys för att förstå situationen, tillsattes en skolutredning 2011. Den fick kommunfullmäktige att i full politisk enighet ta ett beslut om att tillsätta ett treårigt Skolprojekt med egen budget för att komma tillrätta med problemen. Projektet inleddes i februari 2012 I fas 1 under 2012 gjordes en grundlig nulägesanalys av hela utbildningsområdet för att identifiera samband, svagheter och möjligheter. Den ska utgöra ett underlag till diskussioner om åtgärder. Fas två ska i slutet av 2013 utmynna i beslut om åtgärder. Under fas tre från september 2013 och framåt, ska genomförandet äga rum. Näringsliv och arbetsmarknad Flens kommun har en företagskultur som är mångfacetterad och betecknas framförallt av OM KOMMUNEN små företag i olika branscher. De branscher som företräder kommunen är dels inom traditionella sektorer och dels specialistföretag, särskilt inom tillverkning. Tillverkning, vård- och omsorg, handel, byggverksamhet samt utbildning är de dominerande branscherna i vår kommun. Läget på arbetsmarknaden är fortfarande ansträngt och kommunen utmärker sig genom hög arbetslöshet och ett förhållandevis stort antal personer i arbetsmarknadspolitiska program, se siffrorna i tabellen. Arbetsmarknadsdata januari 2013 Andel arbetslösa Flen 5,3 % Andel arbetslösa Riket 3,7 % Andel personer i program Flen 5,6 % Andel personer i program Riket 3,2 % Avser personer mellan 16 och 64 år, Källa: AMS Hösten 2012 startades jobbkommissionen, ett samarbete mellan kommunen, arbetsförmedlingen och näringslivet med syfte att få fler personer i arbete. Med detta ska också kostnaderna för försörjningsstöd minska. Ytterligare ett steg i att vässa arbetet med näringslivsfrågor togs i december då näringslivskontoret förstärktes med en näringslivsutvecklare. För fjärde året i rad genomfördes näringslivsdagen då politiker och tjänstemän från olika förvaltningar och nämnder i Flens kommun uppvaktade drygt 60 slumpvis utvalda lokala företag med syfte att lyssna av det lokala näringslivet. Synpunkterna ska användas för att utveckla dialogen med det lokala näringslivet och leda till upplevt förbättrat näringslivsklimat. Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stefan Zunko (S). Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är An- 8
INLEDNING ders Berglöv (S). Lars Falk (A2) är 1:e vice ordförande och Björn Zetterqvist (M) är 2:e vice ordförande. OM KOMMUNEN Dessutom finns en Överförmyndare, en Arvodeskommitté och Revisionen. Kommunfullmäktiges mandatfördelning (efter valet 2010) Partier 2010-2014 Socialdemokraterna 17 Alternativ 2000 4 Moderaterna 8 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 2 Sverigedemokraterna 3 Totalt 45 Kommunen har utöver kommunstyrelsen åtta nämnder: Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Bygg-, miljö och räddningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Personalnämnden Valnämnden 9
INLEDNING De prognoser som gjorts inför de närmaste årens ekonomiska utveckling pekar på en mycket långsam återhämtning från den ekonomiska problematik vi nu har. Vi får därför räkna med att arbetslösheten fortsatt kommer att ligga på en hög oacceptabel nivå. Särskilt oroväckande är det att så många ungdomar inte får jobb. Det finns också stora osäkerheter i vad som händer i flera europeiska länder som har stora ekonomiska problem och mycket stora arbetslöshetstal. Om läget där inte förbättras finns det stor risk för såväl fortsatt ekonomisk problematik som för att social oro kan spridas i flera europeiska länder. Det är en stor utmaning för Europa, dess ekonomier och för demokratin. Den dåliga ekonomiska situationen har och kommer om den inte bryts att få fortsatt negativ påverkan på Flens kommun. Mot bakgrund av de stora utmaningar som kommunen har inför framtiden har ett antal utvecklings/förbättringsarbeten satts igång i kommunen. Det kanske viktigaste är kommunens skolprojekt. Under en följd av år har skolresultaten försämrats i kommunen. Skolprojektet är ett sätt att stödja och utveckla skolan och dess förutsättningar för att tydligt och långsiktigt förbättra skolresultateten. Hittills har en grundläggande analys gjorts och under 2013 pågår arbetet med att ta fram ett konkret handlingsprogram med de åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma resultat. Jämsides med det arbetet genomförs successivt ett antal förbättringar/åtgärder under året. För att kunna bedöma framtida behov för den framtida äldrevården genomförs inom kommunen Case 2030 för att skapa underlag för beslut och investeringar för den framtida äldrevården i kommunen. Det sker mot bakgrund av att det från 2017 och framåt beräknas ske en kraftig ökning av antalet äldre över 80 år i kommunen. För att kommunen tillsammans med arbetsförmedling, näringsliv, skola etc. bättre ska kunna möta den höga arbetslösheten pågår arbete i Jobbkommissionen. Där samlas representanter från kommunen, Arbetsförmedlingen och näringslivet för att ta fram bättre samverkan och konkreta åtgärder för att vi på lokal nivå ska kunna påverka i positiv riktning. Inte minst handlar det om att motverka utslagning och behov av försörjningsstöd och om att skapa bättre förutsättningar för tillväxt i kommunen. FRAMTIDEN Inom kommunen tas det fram ett stort antal praktikplatser. Inom näringslivsområdet har vi satt igång en satsning med syfte att skapa bättre förutsättningar för näringslivet och att starta företag. Näringslivschefen har för en treårsperiod fått en medarbetare vid sin sida för att öka samarbetet med näringsliv, utbildningssektorn och tillsammans ta fram åtgärder. Som exempel kan nämnas stöd/rådgivning för nya företag och förenklingar i kommunen för att underlätta start och expansion av företag. Sedan några år bedriver kommunen arbetet för företag genom en väg in så att flera aspekter kan klaras av snabbare och enklare. Under året kommer såväl den politiska organisationen som förvaltningsorganisationen att ses över. Syfte är att åstadkomma en demokratisk och effektiv organisation som på ett bättre sätt klarar de sämre ekonomiska förutsättningarna och att möta de krav som ställs. Arbetet har påbörjats, ett första inriktningsbeslut ska tas under hösten 2013. Genomförande av de föreslagna förändringarna ska påbörjas under 2014 och vara fullt genomförda 1/1 2015. En ny organisation och ansvarsfördelning för kollektivtrafiken har genomförts i Sverige och Sörmland. Kommunen får ett större ansvar för planeringen av busstrafiken medan landstinget fått motsvarande ansvar för järnvägstrafiken. Förbättrad kollektivtrafik är nödvändigt för att kunna få till tillväxt och minskad arbetslöshet. Framförallt är det tillförlitligheten som måste klaras. Tåg och bussar måste man kunna lita på. Vissa positiva signaler och tendenser finns men det blir även framöver nödvändigt för kommunen att ligga på hårt för att förmå riksdag och regering att skapa goda förutsättningar för trafik, såväl kollektiv sådan som förbättringar av vägnätet. Att vi på ett bra sätt kan pendla både till och från kommunen och inom kommunen är nödvändigt för att vi ska kunna dra fördel av vårt läge i den växande och expansiva Stockholmsregionen. Arbetet inom Färdplan Flen för att långsiktigt utveckla kommunens förutsättningar fortsätter. Det handlar om att förbättra kommunens verksamheter men också om att skapa samverkan med näringsliv och föreningsliv och att få fler att vilja bo, verka och uppleva i vår kommun. Ortsutvecklingen fortgår och kommer nu att dra igång för fullt också för Flen. Ortsutveckl- 10
INLEDNING FRAMTIDEN ingen ska tillsammans med boende på respektive ort hitta vägar att ta tillvara varje orts unika förutsättningar och möjligheter. Många är engagerade i det arbetet. En förstudie avseende bredbandsutbygganden i kommunen är klar under våren 2013. Under året kommer kommunen att ta ställning till en strategi/handlingsplan för bredbandstillgången i olika delar av kommunen. Inom turismnäringen händer mycket. Alla Sörmlandskommunerna är inne i ett gemensamt arbete för att utveckla Sörmland som en nationell destination för besöksnäringen. Under 2013 ska det arbetet konkretiseras. Fler besökare ger större möjligheter för en växande ekonomi och för en attraktivare kommun. Några av de tillfälliga besökarna hoppas vi kommer att välja att bosätta sig i vår vackra kommun. Det finns anledning till oro för utvecklingen men framförallt finns det skäl till handling och då god anledning att tro på en bra framtid för kommunen och dess invånare. Det beror till större delen på alla oss som bor och verkar i kommunen hur vår framtid ska se ut. 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärlden och kommunens ekonomi Internationell ekonomi Den ekonomiska utvecklingen har väsentligt försvagats sedan 2011 särskilt i stora delar av Europa. Skuldkrisen i flera länder i södra Europa har fortsatt bidragit till pessimism i de ekonomiska prognoserna. Även med ett lyckligt slut kommer det ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Oron består de närmast kommande åren, men de internationella bedömarna ser dock en ljusning mot slutet på 2014. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. I södra Europa har ett betydande fall av BNP lett till att hela Eurozonen har en negativ BNP-utveckling. I stora delar av den svenska exportmarknaden har utvecklingen varit ytterst svag, eller negativ, under 2012. Ekonomisk utveckling i Sverige Trots en svag reell tillväxt i ekonomin och en eskalerande arbetslöshet, som beräknas fortgå de närmaste åren, växte ändå skatteunderlaget relativt väl under 2012. En del av det beror på effekter från 2011 då den slutliga taxeringen, som färdigställdes i november 2012, visade på en ökning av den beskattningsbara inkomsten jämfört med tidigare prognoser. Tillväxten i svensk ekonomi har stannat av rejält, men svensk ekonomi kommer snart att börja växa igen enligt prognoserna. En av förklaringarna till det är den svaga utvecklingen i stora delar av den svenska exportmarknaden. Tillväxten blev 2012 och, i prognoserna för 2013, väsentligt svagare än under 2010 och 2011. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget men andra faktorer som ökade pensioner har hittills verkat gå i motsatt riktning. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden har visat sig få negativa effekter på den inhemska konsumtionen, trots en gynnsam utveckling av hushållens disponibla inkomster. Detta genom att hushållens sparande har ökat och beräknas fortsätta öka, från en redan hög nivå. OMVÄRLDEN ytterligare under 2012 krävdes återhållsamhet för att åstadkomma ett budgeterat överskott. Den ökade utdebiteringen motiverades av ökade behov i den sociala sektorn och behov av ökade resurser för att möta de sjunkande resultaten inom skolan. Kommunstyrelsen beslutade om en preliminär budget i juni 2011 och fullmäktige fattade det slutliga budgetbeslutet i november. Budgeten innebar fortsatta ekonomiska förstärkningar inom skolan samt ytterligare förstärkningar till socialnämndens verksamheter. Investeringsbudgeten uppgick till ca 37 mkr och präglades av flera mindre investeringar. God ekonomisk hushållning Enligt god ekonomisk hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska underskottet i bokslut 2011 täckas senast i 2014 års budget. Revisorerna ska skriftligt bedöma om resultatet i delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budgeten. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har de senaste åren varit negativ i kommunen. Under 2011 skedde en ökning av befolkningen med 35 personer, men under 2012 har dock befolkningen återigen minskat med 44 personer. Vid utgången av året uppgår befolkningen till 16 019 invånare. Det föds färre barn än antalet personer som avlider, nettot är minus 50 personer. Inrikes flyttnettot var även det negativt, 234 personer färre flyttade till kommunen från en annan kommun i landet. Det senare matchades av att 237 personer fler flyttade till Flen från utlandet än som flyttade utomlands. Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse för storleken på erhållna medel från skatteintäkter och utjämning. Under 2012 har varje mantalsskriven invånare den 1/11 2011 inbringat i genomsnitt 48 600 kr, exklusive intäkt från fastighetsavgiften. Budget 2012 i Flen Under budgetprocessen mynnade det osäkra ekonomiska läget ut i att utdebiteringen höjdes med 75 öre till 22:33 per skattekrona samt att ett besparingskrav på 3,1 miljoner kronor lades ut på den kommunala organisationen. Eftersom tillväxten i ekonomin beräknades bromsa in 12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Några viktiga beslut i korthet Nedan redovisas beslut och händelser som påverkat kommunens verksamhet under året: Kommunfullmäktige beslutade i januari om upprustning av före detta Järnvägshotellet i Flen. Flen kommuns Fastigheter AB tog över fastigheten och genomför upprustningsuppdraget. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2012 om en digitalisering av två biografer i Flens kommun. Beslutet avser en biograf i Flens tätort och en i Hälleforsnäs. VIKTIGA BESLUT Fullmäktige beslutade i oktober om möjligheten att lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade i december att godkänna rapporten Nulägesbeskrivning och analys av den kommunala grundskolan, förskolan och fritidshemmen i Flens kommun. Rapporten är en summering av första fasen av det treåriga skolprojektet som startade under året. I mars antog fullmäktige vision för Flens kommun 2019 samt en ny styrmodell för kommunen. Som en del i ortsutvecklingsarbetet inom Färdplan Flen antog kommunfullmäktige en vision och handlingsplan för Sparreholm i april. Borgensramen för Flens Bostads AB utökades i maj från 300 miljoner kronor till 350 miljoner kronor. I juni beslutade fullmäktige, efter en utvärdering, att flytta över ansvaret för Villagatans boende för ensamkommande flyktingbarn från arbetsmarknads- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Fullmäktige beslutade i juni om en handlingsplan med anledning av utbildningen Förenkla - helt enkelt. Syftet med handlingsplanen är att ytterligare förbättra kommunikationen mellan enskilda företag och kommunen I augusti antog fullmäktige en internationell strategi samt handlingsplan för EU- och vänortsarbete. Fullmäktige beslutade i augusti om en balanskravsutredning, vilket reglerar sättet som fonderade medel från tidigare års överskott kan användas i de kommunala verksamheterna. Kommunfullmäktige beslutade i oktober om Strategisk plan 2013-2016 och budget 2013. Grunden för Strategisk plan är visionen och nya styrmodellen som fullmäktige beslutade om i mars. 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning av kommunmålen Kommunfullmäktige har i budgeten beslutat om sju kommunmål. Det övergripande målet är Fler och nöjdare kommuninvånare. Nedan görs en sammanfattning av hur målen uppnåtts under året. En mera fyllig avstämning redovisas i bilaga. Nöjdare kommuninvånare Under 2012 har SCB:s (statistiska centralbyrån) medborgarenkät genomförts i Flens kommun för fjärde gången (förra gången var år 2011). Enkäten skickades ut till drygt 1 000 slumpvis utvalda invånare i åldern 18-84 år. Svarsfrekvensen var 57 procent (2011, 54 procent). Avsikten har varit att mäta hur nöjda kommuninvånarna är med olika verksamhetsområden inom kommunen. Samma enkätundersökning görs i flera av landets kommuner. Generellt sett är de tillfrågade i Flens kommun mindre nöjda med kommunens verksamheter än snittet för de kommuner som undersökts. Kommunen har således flera förbättringsområden. Några av de områden som invånarna tycker ska prioriteras är förutsättningarna för kommersiellt utbud, trygghet och bostäder. Jämfört med SCB:s senaste medborgarundersökning 2011 har det inte skett några statistiskt säkerställda förändringar 2012. EKONOMISK ÖVERSIKT Ett nytt samarbetsavtal med polismyndigheten har upprättats under 2012. Avtalet preciserar bland annat hur polisen och kommunen ska samverka för att skapa en tryggare kommun. Både uppföljningar av gjorda trygghetsvandringar samt en ny trygghetsvandring har genomförts. Utvärdering av kommunbilsprojektet har genomförts och arbetet med att ta fram ett nytt koncept för verksamheten initieras. Socialnämnden har fastställt en utbildningsplan för att all personal på särskilda boenden ska utbildas i ett salutogent förhållningssätt. Målet är ett förändrat förhållningssätt där de äldre ska känna sig trygga då deras styrkor, sociala behov och välbefinnande tas tillvara. 90% av alla brukare inom särskilda boenden har blivit riskbedömda vad gäller fall, undernäring och trycksår. Flen var den kommun i Sörmland som gjort flest riskbedömningar under 2012. 100 % av alla brukare inom förvaltningens boenden/ordinärt boende ska erbjudas att ha någon hos sig vid väntat dödsfall. Under 2012 hade 93 % av alla brukare någon hos sig vid väntat dödsfall. Ett flertal aktiviteter har under året genomförts i kommunen för att öka medborgarnas känsla av en trygg kommun. Bland annat bedriver Räddningstjänsten systematiska utbildningsinsatser mot kommunanställda, skolverksamheten, uppdragsbaserad utbildning och riktad utbildning mot riskgrupper. Verksamheten utför även räddningsinsatser och samverkar med ambulansen vid prio 1 larm där ambulansen har fördröjning. Tillsynen av livsmedels- och miljöverksamheter syftar även den till trygghet och säkerhet för medborgarna. Vidare har gatubelysningen förstärkts vid Kungsgatan och Salsta kulle. Ett arbete pågår tillsammans med Trafikverket för att planera och bygga ut gång- och cykelvägar i kommunen. Arbetet med att anlägga ett promenadstråk i Flen har påbörjats men är ännu inte slutfört. Promenadstråket runt Brukssjön är färdigställd. Arbetet med trafikanordningsplanen för Rätt fart i staden avstannade delvis under 2012 och har ännu inte kunnat slutföras. Arbetet beräknas upptas igen under 2013. 14 En rutin för läkarundersökningar av barn placerade i familjehem och på HVB-hem är framtagen tillsammans med Flens tre vårdcentralschefer. En arbetsgrupp är tillsatt för att utveckla ett systematiskt arbetssätt för att säkerhetsställa att alla familjehemsplacerade barn har utarbetade planer för att uppnå skolans studiemål. Någon skriftlig rutin finns dock fortfarande inte. Utbildningsmöjligheter i kommunen har förbättrats genom ökade möjligheter till distansutbildningar och tentor på hemmaplan. Lägre statsbidrag från Skolverket har dock varit ett hinder för att kunna bevilja fler yrkesutbildningar. En jämförelse mellan 2011 och 2012 visar att elevernas upplevelse av trygghet i skolan ligger konstant högt. 90 % av eleverna känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet är högre hos eleverna i de yngre åren och minskar med stigande ålder. För förskolans del har frågan inte ställts, men 2012 har påståendet Mitt barn tycker att det är roligt i förskolan givits vårdnadshavare att ta
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ställning till. Här instämmer 98 % av vårdnadshavarna i påståendet, vilket bör kunna innefatta att barnen även känner trygghet i verksamheten. Antalet ungdomar som besöker fritidsgårdarna, främst i Flen, ökar markant och snittet på antalet besök ligger runt 70-80 per kväll. Sim- och sporthallen, Hammarvallen och övriga fritidsanläggningar finns främst tillgängliga via föreningslivet. Antalet besök i simhallen ökade med 6 %. Antalet svar på enkäten på biblioteket ökade med 50 % medan resultaten sjunkit något från 82 för 2011 till 81 för 2012. Enkät på sim- och sporthallen är inte genomförd under året. Enkäten för fritidsgårdarna kommer att genomföras i början av 2013. Medborgarundersökningen, vilket är en attitydundersökning och ingen brukarundersökning visar att både idrotts- och fritidsanläggningar samt kultur fått ett något lägre resultat än föregående mätning. Bredare utbud och högre kvalité i boendet Under 2012 färdigställdes ett sjönära bostadsområde i Mellösa med 15 villatomter och 6 tomter för gruppbebyggda hus. Det nya äldreboendet Slottsängen är i drift och gruppboendet på Salstagatan öppnade under oktober månad. Gruppboendet på Snickarvägen är under uppbyggnad och inflyttning väntas ske under maj månad 2013. Antalet aktörer på bostadsmarknaden är i huvudsak oförändrat. Möjligheten att följa upp detta är begränsad då den kommunala förköpsrätten och hyresnämndsprövningen försvunnit. I dagsläget finns 70 byggklara tomter i mer eller mindre attraktiva lägen. En satsning gjordes under våren då tomtpriserna sänktes, vilket resulterade i att 2 tomter såldes. De första husen i ekobyn Änggärde i Skebokvarn är under uppförande, vilket är ett led i arbetet med att tillskapa klimatsmarta bostäder. I dagsläget finns planlagd mark för cirka 160 bostäder, målet är att nå 200. Bättre kommunikationer Resandet med buss ligger kvar på ungefär samma nivå som 2011. Antalet resenärer med tåg har ökat något enligt resanderäkningen i EKONOMISK ÖVERSIKT maj 2012. Antalet turer mellan kommunens tätorter har ökat sedan tidtabellskiftet i december 2012. Under 2012 har även en bussförbindelse till Slottsängen startats. Antalet turer i regionen har ökat p.g.a. förstärkt busstrafik till Katrineholm och Nyköping samt nya direkta tågförbindelser till Linköping. Senast tillgängliga värde för tillgång till bredband avser 2011. Landsbygdens tillgång var då 47,97 procent att jämföra med år 2010, 44,94 procent. En förstudie med syfte att kartlägga situationen i kommunen samt föreslå åtgärder har initierats med start i april 2012 med Service- och IT-chefen som projektägare. Ursprungligen var målet att ha förstudien klar i november 2012, men den är försenad och förväntas bli klar innan sommaren 2013. Bättre och effektivare kommunal verksamhet Samtliga förvaltningar arbetar med inriktningen att förbättra den kommunala servicen. För att mäta nöjdheten hos kommunens brukare ska de kundenkäter som sänds ut kompletteras med SCB:s tre nöjdhetsfrågor. Resultaten av dessa frågor sammanställs årligen. Flens kommun har deltagit i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) sedan 2010. KKiK är ett jämförelseprojekt där ca 40 nyckeltal mäts och jämförs. Syftet är att bland annat att få kunskap om hur kommunen ligger till inom olika verksamhetsområden. Underlag skapas därigenom för styrning och uppföljning av verksamheten. Undersökningen belyser kommunen utifrån områdena: delaktighet, tillgänglighet, trygghet, effektivitet och samhällsbyggare. Resultatet visar på att det fortfarande finns en del förbättringsområden att arbeta med. Verksamheterna arbetar på olika sätt för att förbättra tillgänglighet och bemötande. Det rör sig bland annat om att se till att det på kontorstid alltid finns tillgänglig personal på plats för att svara på frågor, att införa system för att hantera inkomna brev även vid ledighet m.m. Ett av måtten som mäts i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är Hur stor andel av medborgarna som kontaktar kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga?. Flens kommun uppnår 69 procent vilket är mycket bra. Kommunen är bland de 25 procent bästa i mätningen. 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen som helhet har förbättrat sig från 60 % till 69 %. Som exempel på förbättringsarbete kan nämnas Socialförvaltningen som har startat en mottagningsenhet på utredningsenheten och försörjningsstödsenheten inom individ- och familjeomsorgen. Två värden som har försämrats i KKiKmätningarna är väntetiden till särskilt boende samt handläggningstiden för ekonomiskt bistånd. Ökad belastning på handläggarna är en del av förklaringen till ökad handläggningstid. Under 2012 har arbetet fortsatt i beredningen för medborgardialog. En informationsvända ägde i början av året rum med syfte att kartlägga kommunstyrelsens och nämndernas engagemang i dialog med medborgarna, baserat på beredningens uppdragsbeskrivning som säger att det är den nämnd och förvaltning som äger en fråga som ska genomföra dialogen. Beredningens uppgift är att utbilda, råda och stödja detta arbete. Mot slutet av året har en ny vända med nämnderna diskuterats inom beredningen. Beredningens uppdrag vad gäller Skjortan har inte resulterat i något konkret eftersom man väntar på ett beslutsunderlag från fastighetsbolaget som gör att kommunen kan besluta att göra en teknisk upprustning av Skjortan. Något sådant förslag kom inte fram under 2012. Socialnämnden genomförde en medborgardialog i Malmköping rörande förändringarna i äldreomsorgsplanen att starta särskilt boende på Hemgården istället för på Heden. Barn- och utbildningsnämnden har organiserat medborgardialog vid ett tillfälle under året. Inom ramen för skolprojektet har ett stort antal dialoger med såväl brukare som medborgare genomförts under FAS 1, analysfasen, under 2012. Det är samma antal vårdare (14 stycken) 2012 som 2011 som besöker en hemtjänsttagare under en tvåveckorsperiod. Nöjdhetsgraden inom hemtjänsten har ökat från 76 % till 92 %. Det ska tolkas med försiktighet då man ändrat de underliggande frågeställningarna vilket medfört att nöjdhetsgraden stigit i hela landet. Bedömningen är att hemtjänstens nöjdhet hamnar i mellanskiktet (gult) i KKIKS mätning, vilket är samma nivå som 2011. EKONOMISK ÖVERSIKT En inventering har skett av hemsidan gällande information kring räddningstjänst. Ett arbete har påbörjats med att aktualisera innehållet och ge information till företagare samt invånare om säkerhetsfrågor. Nya blanketter inom livsmedelstillsynen finns att tillgå. Arbete pågår inom Plan och Bygg gällande tillgång till blanketter på kommunens hemsida. Information via kommunens hemsida gällande var kommunen sköter snöröjning, sandning och lagning av skador uppdateras vid förändringar så att aktuell information finns tillgänglig för medborgarna. Kommuntotalt är trenden positiv. 74 procent av de vanliga frågor som söks svar på via webben är det möjligt att hitta inom rimlig tid (2 minuter). Flens resultat är bland de 50 procenten i mitten, dvs. ett bra resultat. Tekniska förvaltningen har fått god respons från medborgarna gällande snöröjning och städning av gator och vägar i kommunen. I det ortsutvecklingsarbete som kommunen driver har medborgare framfört önskemål om anläggande av gångstråk. Arbete med att öppna upp nya gångstråk i Hälleforsnäs och Malmköping har färdigställts under året. Enligt medborgarenkäten som mäter medborgarnas attityd till kulturverksamheten så har betyget sänkts något jämfört med föregående år. Trygghetsvandring vid Hammarvallen har genomförts och följts upp. Enligt medborgarenkäten som mäter medborgarnas attityd till idrotts- och motionsanläggningarna i kommunen så har betyget sänkts något jämfört med föregående år. Ökad tillväxt för företagande och arbetsmarknad Trenden för antalet nya företag är negativ. Antal nystartade företag per tusen invånare var ca 4 (3,9) 2012 att jämföras med snitt i riket ca 6 (5,5) företag. Kommunen är bland de 25 procent med sämst värde. Antal företag som har gått i konkurs, likvidation eller avregistrerats i Flens kommun har ökat i jämförelse med 2011, från 0,4 procent till 0,6 procent per tusen invånare år 2012. Totalt 64 företag år 2011 och 94 år 2012. 16
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetet med ett förbättrat företagsklimat fortgår och ESF-projektet ALF är en del av detta. SKL:s undersökning insikten (index, görs vartannat år), är ej mätt 2012. I Svenskt näringslivs ranking låg Flen på plats 245 år 2011 och på plats 255 år 2012. Trenden när det gäller antalet förvärvsarbetande i kommunen är något positiv men på en väldigt låg nivå, 3,1 procent. Det innebär att vi tillhör de 25 procent i landet som har den sämsta utvecklingen. Arbetsmarknads- och utbildningsnämndens arbete med ett 20-tal anställningar i kommunen via så kallade nystartsjobb har kommit igång i slutet av året. Satsningen, som finansieras med medel från kommunens sociala fond, kommer att pågå under större delen av 2013. Ett flertal andra åtgärder vidtas för att förbättra företagsklimatet. Arbetssättet En väg in, näringslivsdagen 7 september samt de regelbundna företagsbesöken är några av de insatser som har genomförts under 2012. Arbetet med jobbkommissionen har inletts under året och utvecklingen fortgår under 2013. Mångfald ska tas tillvara bättre Kommunens nätverksgrupp för jämställdhet/mångfaldsfrågor, JÄMÅ-gruppen, där samtliga förvaltningar är representerade, har fått i uppdrag från kommunledningen att under 2012-2013 vidareutveckla jämställdhets- och mångfaldsarbetet i kommunen. I samband med en av årets chefsdagar presenterade JÄMÅ-gruppen en verktygslåda innehållande olika övningar och metoder för att förenkla och kvalitetssäkra mångfald och jämställdhetsperspektiv i kommunen. En kommun öppen för alla var rubriken på aktiviteten. Cheferna fick prova olika övningar och metoder från verktygslådan. Nätverksgruppen har utarbetat ett förslag till likabehandlingsplan med diskrimineringslagen som grund. Planen behandlas för beslut under 2013. Av de anställda i satsningen på nystartsjobb är målgruppen ofta personer av utomnordisk härkomst. EKONOMISK ÖVERSIKT En nulägesanalys har tagits fram relaterat till de utmaningar och ansvar kommunen har i etableringsprocessen. Under våren har en mångfaldsutbildning genomförts där all närvarande personal på Samhällsbyggnadsförvaltningen har deltagit. Inom övriga förvaltningar har man inte nått lika långt. Det varierar från att samtliga chefer har utbildats till att ingen personal utbildats under året. Samverkansprojektet VERA (Vägledning, ekonomi, rådgivning och arbete) som startades 2010 har pågått under året. Projektet förbättrar förutsättningarna för invånare med ekonomiskt bistånd att komma i egen försörjning och där ingår ett antal utomnordiskt födda. En skola att vara stolt över Andelen placerade på förskoleplats på önskat datum har inte ökat mellan 2011 och 2012. 37 % fick plats på önskat placeringsdatum 2012 och 42 % 2011. De genomsnittliga resultaten på de nationella proven i år 3 har ökat något 2012, jämfört med 2011. Dock har andelen elever som klara alla delprov med godkänt resultat minskat såväl jämfört med tidigare år som jämfört med riket. För år 6 kan resultatet inte jämföras då det inte förekom nationella prov för denna årskurs 2011. Jämför man åk 6 2012 med åk 5 2010, har resultaten sjunkit utom i engelska där resultatet förbättrats något. För åk 9 har resultatet på nationella prov förbättrats något i ämnena svenska och matematik, medan det sjunkit något i engelska jämfört med 2011. Andelen elever godkända i alla ämnen i åk 9 2012 är 63,8 %. Motsvarande siffra för 2011 var 65,9 %. Andelen godkända i alla ämnen har alltså minskat. Motsvarande SALSA-värde för 2012 är -7 (0 = förväntat resultat, minusvärde = sämre än förväntat) vilket är oförändrat sedan 2011. Ett system med t ex brukarenkäter krävs för att kunna mäta förbättring och måluppfyllelse vad gäller elevers och föräldrars omdöme om skolans lärmiljö och lärares kompetens. Barn- och utbildningsförvaltningen har idag inget systematiskt sätt att mäta elevers och föräldrars omdömen om verksamheten på kommunnivå. 17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Andelen elever som inte var behöriga till något gymnasieprogram 2011 var 20,1%. Motsvarande siffra för 2012 är oförändrad. Ingen ökning i andel behöriga elever har alltså skett. Andelen elever som avslutar gymnasieskolan med fullständiga betyg inom fyra år har minskat mellan 2011 och 2012. God ekonomisk hushållning Av kommunallagen framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det nollresultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl. a: - Trygga servicen till kommuninvånarna. - Stå emot omvärldsförändringar. - Skapa utrymme för investeringar. - Ha beredskap för oförutsedda händelser. - Rätt generation ska betala. Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik mellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Finansiella mål Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning ska vara minst 1 % Resultatet för 2012 uppgår till 1,4 % av skatteintäkter och utjämning. Egenfinansierade investeringar ska vara 100 %, förutom vid exploateringar och särskilda beslut Medel för att finansiera nybyggnationen av ett nytt äldreboende har lånefinansierats. Övriga investeringar har finansierats med egna medel. 50 % av det justerade balanskravsresultatet ska öronmärkas till framtida pensioner Med kommunens positiva resultat finns förutsättningar för öronmärkning till framtida pensioner. EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetsmål Följande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning finns i budget 2012. - Effektivt nyttjande av anläggningstillgångar. - Minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. - Bättre folkhälsa. - Förbättra samverkan med såväl interna som externa aktörer. - Planera för den framtida personalförsörjningen. Energiförbrukningen har minskat på ett antal fastigheter. Ett arbete pågår med att löpande byta ut armaturer till mer energisnåla. Under året har en lokalrevision gjorts av kommunens äldreboenden. En underhållsplan kommer att utarbetas med revisionen som utgångspunkt. Sjukfrånvaron har ökat från 5.6% 2011 till 6.0% 2012. Frisknärvaron har minskat från 28,2% 2011 till 27 % 2012. Resultatet ska tolkas med försiktighet då mars månads frisknärvaro och sjukfrånvaro inte gick att mäta beroende på byte av lönesystemet. En samverkan mellan Tekniska kontoret och Flens Bostad AB pågår gällande klottersanering. Vidare sker samverkan även med socialjouren avseende mottagning av jourärenden. Samverkan med andra aktörer sker såväl inom som utom kommunorganisationen. Samverkan mellan förvaltningar i frågor som rör barn och unga exempelvis studieförbund, föreningar, Landstinget Sörmlands Scenkonst Sörmland bland andra. Vissa förvaltningar menar att personalförsörjningen på kort sikt är tillfredsställande medan andra förvaltningar har problem att kortsiktigt lösa personalförsörjningen. Åldersstrukturen bedöms på lite längre sikt bli lägre. Det pågår fortbildningar av befintlig personal som ska ta över vid pensionsavgångar inom förvaltningarna. För utförligare beskrivning av personalförsörjning och sjukfrånvaro m.m., se avsnittet Personalredovisning. 18